Episodes

  • Nazisterna och demokratin

    · Konflikt

    Om nazisternas hat och hot och demokratiska ovilja. Var går gränsen för vad ett demokratiskt samhälle kan acceptera? Om val och vägval när nazisterna blir mer synliga och tar sikte på politiken. Detta avsnitt av Konflikt tar avstamp i Nordiska Motståndsrörelsens demonstration i Göteborg och det faktum att extrema gruppers hot mot demokratin har hamnat på högsta politiska nivå. Konflikt utgår från debatten i Sverige om hur vi hanterar den här typen av grupper här. Vi besöker Kungälv som arbetat aktivt mot våldsbejakande extremism sedan mordet på John Hron på 90-talet, Kungälv som också är en av tre kommuner där NMR ställer upp i kommunval nästa år. Vi intervjuar också justitieminister Morgan Johansson på Rosenbad. Hur hanterar man liknande antidemokratiska grupper i andra länder? I Finland har Polisstyrelsen väckt talan mot NMR för att pröva i domstol om hela organisationen ska förbjudas och i Grekland pågår en rättegång mot nazistiska Gyllene Gryning, en rättegång som blir avgörande för om de kommer att kunna ställa upp i val igen. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Den tysta döden

    · Konflikt

    Om nya droger som ökar dödligheten enormt i USA. Nu hotas Sverige. Följ med till ett motellrum i Martinsburg, ett labb i Linköping och en mörk lägenhet i Köping, där döden var en viskning bort. Veckans Konflikt fokuserar på dödsdrogerna fentanyl och karfentanil, som nu snabbt sprids över världen. Det är en sorts droger som tagits fram bland annat för att söva elefanter men som även har andvänts som kemiskt stridsmedel. Vi möter ambulanspersonal i USA, kemister i Sverige och tullpersonal i Kina, som alla på olika sätt försöker stoppa drogerna att skörda liv. Medverkande är bland annat: Peter Konradsson, professor i organisk kemi och Johan Dahlén, docent i forensisk kemi, bägge vid Linköpings universitet.   I studion har vi socialdemokraternas narkotikapolitiska talesperson, riksdagsledamoten Yasmine Larsson och Markus Heilig, som är professor i psykiatri på Linköpings universitet.   Programledare: Ivar Ekman. Ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser. Simon.moser@sverigesradio.se

  • Syriens kvinnor och flykten

    · Konflikt

    Om rädslan att gå på toaletten i ett flyktingläger utanför Raqqa. Om flyktingflickor i brudklänningar. Om traditionella strukturer som utmanas. Om styrka. Och om att kunna välja sitt eget liv. Om att vara kvinna på flykt undan krigets Syrien. I detta avsnitt av Konflikt berättar vi syriska kvinnors historier om livet under och efter flykten. Programmet börjar i Strängnäs, i ett kök hemma hos Sohair Chkair. Tidigare var hon en berömd syrisk sångerska, som sjöng på arabvärldens största scener. Sedan kom kriget och som miljontals andra syrier tvingades hon fly. Hur påverkas en människas identitet av flykten? Konflikts Firas Jonblat träffade Sohair Chkair i Strängnäs. Vi möter också 32-åriga Nemat Hamshoo i Oskarshamn. För henne innebar flykten från en konservativ del av staden Aleppo till Sverige att hon lyckades fly från en identitet som hon aldrig riktigt trivts med. På en fest i Göteborg tog hon av sig sin hijab, ett beslut som förde henne närmre sig själv, men som också fick svåra konsekvenser. Konflikts May Alekhtyar träffade henne i Oskarshamn. I Syriens grannland Libanon syns krigets konsekvenser tydligt. FN har i år slagit larm om att barnäktenskap blivit allt mer vanliga där i krigets spår. En anledning är att syriska flykting familjer har svårt att försörja sina döttrar. Radions tidigare mellanösternkorrespondent, Katja Magnusson, tar med oss till en syrisk flyktingfamilj i norra Libanon. Mellan fem och sju miljoner människor befinner sig på flykt inom Syriens gränser, en stor majoritet av dem är kvinnor och barn. Vi får en bild från flyktinglägren utanför Raqqa, som Ingy Sedky från Internationella Röda Korset nyligen besökte. Vi hör också om flyktingkvinnors styrka och beslutsamhet, som organisationen Women Now for Development möter i olika center runtom i Syrien. Maria Al Abdeh, som leder organisationen från Berlin, intervjuas av Anja Sahlberg. Gäster i Konflikts studio är May Alekhtyar, bloggare och ingenjör, och då och då medarbetare på Konflikt, Katja Magnusson, radions tidigare mellanösternkorrespondent och Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

  • Apokalypsen i politiken

    · Konflikt

    Om tidens slut, och längtan efter en bättre människa i en ny värld. Varför är den längtan så stark just nu? Följ med på jakten efter undergången, från Vita huset via Syrien till Jerusalem. I såväl världsreligionerna som många politiska ideologier finns föreställningar om de sista dagarna och vad som ska hända vid tidens slut. Det verkar som att det finns en grundläggande mänsklig vilja att föreställa sig ett slut, en apokalyps, en rening något som ska bereda vägen för en pånyttfödd bättre mänsklighet. Och det verkar som tanken på undergången just nu påverka politiken mer än på länge. Vi träffar den judiska extremisten  Gershon Salomon, som är förbjuden att vistas på tempelberget i Jerusalem efter det att han 1990 bar fram en hörnsten till ett nytt judiskt tempel och orsakade upplopp. Då betraktades han som en galen extremist i Israel, närmast som ett skämt. Idag är situationen annorlunda och alltfler pratar om templet som skulle innebära annekteringen av tempelberget och de muslimska heliga platser som ligger där idag som en realistisk möjlighet. Vi pratar med historikerna Meir Margalit och Anita Shapira som berättar om framväxten av en rörelse som vill frammana de sista dagarnas ankomst. I Syrien berättar vi om den så kallade Islamiska Statens tro på apokalypsen. I sin propaganda har IS lyft fram att deras strid är den sista stora striden, åtminstone fram tills för ett år sedan. För vad händer när profetian inte uppfylls? Hör religionsprofessorn David Cook, sociologen Evin Ismail och Salahuddin Barakat, vid Islamakademin i Malmö. Slutligen berättar vi om USA, och hur inflytelserika eskatologiska och apokalyptiska idéer hamnat i dagspolitiken där. Bland amerikanska evangelikala kristna finns många som tror att Donald Trump är den som ska frigöra USA så att landet med kraft kan delta i den strid som förebådar Kristus återkomst. Trump fick också 81 procent av dom vita evangelikalas röster. Vi pratar med Matthew Sutton, historieprofessor vid Washington State University och författare till boken American Apocalypse.   I reportaget om Tempelberget sägs att Klippdomen/klippmoskén är en moské. Det stämmer inte. Det är en muslimsk helgedom. Det sägs också att judarna väntar på att Messias ska komma tillbaka, enligt judendomen har Messias aldrig kommit.       Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Simon Moser simon.moser@sr.se

  • Inkomstklyftan och apatin

    · Konflikt

    Om ojämlikheten som ökar i stora delar av västvärlden. Hur problematiskt är det? Och vad är kopplingen till politiken och den politiska utvecklingen med missnöje och politisk apati? Programmet börjar i Tyskland, där valkampanjen är inne i sin slutspurt. Radions korrespondent Daniela Marquardt rapporterar från Bremen, där den blomstrande ekonomins baksidor syns tydligare än på andra håll i Tyskland. Där fnyser invånare åt kanslerkandidaten Angela Merkels valslogan "ett Tyskland där vi lever gott och gärna". Arbetslösa och låginkomsttagare kan verkligen inte leva gott. Och det är knappast gärna som människor hankar sig fram i den här tillvaron. Varje dag är en kamp från det att man vaknar, säger 54-åriga Frank Höpfner i stadsdelen Neustadt. Finns det ett samband mellan ökad ojämlikhet och sviktande valdeltagande? Och hur problematiskt är det egentligen med växande inkomstklyftor? Konflikts Anja Sahlberg försökte få svar från akademiska experter. Jesper Roine, nationalekonom på Handelshögskolan i Stockholm, berättar om the million dollar question, hur pass stor inkomstklyfta är bra för ett samhälle? På Skype från London School of Economics ger professor Simon Hix en bild av ett sviktande valdeltagande i Europa, och vilka det är som röstar i allt lägre utsträckning: unga, låginkomsttagare och lågutbildade. Professor Valentino Larcinese, från samma universitet, berättar om vad forskningen vet om sambandet mellan ökade inkomstklyftor och lägre valdeltagande och varför han menar att ökad ojämlikhet kan vara ett problem för demokratin. Det har gått cirka tio år sedan den ekonomiska krisen i Europa. Spanien drabbades hårt, ett land som har bland de största skillnaderna i inkomst i Europa. Inte minst landets unga befolkning har märkts av krisåren. Frilansjournalisten Anna Gjöres träffar människor som tvingas gå hungriga och 28-åriga Charly Lopez, som är välutbildad, men som inte får ett jobb. Precis som många i samma ålder har han gett upp hoppet om politiken.   Ibland tänker jag att det skulle ha varit bra om krisen hade slagit ännu hårdare. Om fler folk var helt desperata, skulle de kanske kämpa mer för att ändra samhället, säger Charly. Här i Sverige pratar politikerna, både till höger och vänster på den politiska skalan, allt mer om ökade klyftor. Vad menar dem? Och vad vill de göra åt det? I studion möts Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna, som är Finansutskottets ordförande, och Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson. Konflikt träffar också två svenska nationalekonomer, Anna Almqvist på LO, Malin Sahlén, i dag konsult, men tidigare knuten till den högerorienterade, liberala tankesmedjan Timbro, för att prata om inkomstklyftor och ojämlikhet ur ett svenskt perspektiv.   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

  • Rasismens politiska kraft

    · Konflikt

    Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi? Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij

  • USA:s mörka tvilling?

    · Konflikt

    Om den ryska hackningen av presidentvalet i USA, Trumps ryska kontakter, annekteringen av ukrainska Krim. Håller Ryssland på att återta rollen som USAs och Sveriges ärkefiende nummer ett? Konflikt om hot, fiendebilder och ett ryskt hus som stängdes. Vår utsände i Washington Lasse Johansson besöker den egendom i Maryland som var de ryska diplomaternas semesteranläggning. Den stängdes vid nyår av president Obama. Hör grannarna berätta om en liten del av den verklighet, som vid sidan av twitterdiplomati och stökiga presskonferenser, har gjort att Ryssland uppfattas som ett allt större hot i USA. Världen har ägnat mängder av tid åt att diskutera utredningen av Donald Trumps och hans omgivnings kontakter med Ryssland och ryssar.  Men hur tänker man i USA om man också kan mycket om rysk historia och politik. Jesper Lindau ringde upp två kunniga amerikaner för att fråga dem om Ryssland som USA:s mörka tvilling. Sean Guillory, historiker vid University of Pittsburgh, som gör podcasten Seans Russia Blog och Leon Aron, ansvarig för Rysslandsfrågor vid den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute. I Konflikt samtalar sedan våra två första gäster om USA. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, och Maria Georgieva, Svenska Dagbladets Rysslandskorrespondent Sverige har en lång historia tillsammans med Ryssland som innehåller allt från krig och frostiga relationer till handel och samarbeten. Sverige idag är ett möjligen oroligt land. SOM-institutets mätningar av oro visar på att oron för situationen i Ryssland ökade markant när Ryssland annekterade Krim och kriget i östra Ukraina började. Konflikts Simon Moser träffade Marina Davidsson som upplevt effekterna av den oron i sin vardag. Gunnar Nygren som är professor i journalistik vid Södertörns högskola berättar också om den studie de gjort om 2014 under kriget i Ukraina och om hur rapporteringen byggde mycket på ett västligt perspektiv. I Konflikt diskuterar vi sedan bilden av Ryssland i Sverige tidskriften Filters chefredaktör Mattias Göransson och Johan Wiktorin, som är skribent och bloggare och ledamot i kungliga krigsvetenskapsakademin.    Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

  • Sverige och de ensamkommande

    · Konflikt

    Om de 23 480 ensamkommande unga afghaner som kom till Sverige 2015. Vad har hänt? Med pojkarna och med Sverige? Hör ett valthorn från en göteborgsk nationaldag och om ett samhälle som bytt skepnad. Konflikts första program om ensamkommande afghaner gjordes hösten 2015. Det var under en period när det anlände flera hundra unga afghaner till Sverige varje vecka. Av de mer än mer än 160 000 människor som kom för att söka asyl i Sverige 2015, registrerades 23 480 av Migrationsverket som afghaner med koden BUV: Barn utan vårdnadshavare, de som blev kända som ensamkommande flyktingbarn. Till det här programmet har vi också förberett en grafik som ger svar på några frågor om hur det gått för de ensamkommande. Konflikt har fortsatt att följa den här gruppen nära under de nära två år som gått sedan dess. Vi får ibland frågan varför vi valt att berätta så mycket om just dem? Svaret är att de ensamkommande blottlägger flera av dom allra svåraste politiska, juridiska och mänskliga dilemman som präglar och viss mån plågar migrationssystemet i Sverige. Som att så många av dem befinner sig på gränsen mellan att i juridisk mening vara barn och vuxna. Och att så många av dem faktiskt kommer från ett annat land - oftast Iran - än det som deras asylskäl prövas mot. Sedan finns det faktum att just unga män - för det rör sig nästan uteslutande om pojkar - historiskt sett är en speciell grupp i migrationssammanhang: ett potentiellt problem om dom blir kvar men hamnar utanför samhället - men samtidigt en potentiell enorm tillgång ifall dom snabbt blir del av samhälle. Så, hur har det då gått ? Vår reporter Ulrika Bergqvist har i dagens program återvänt till några av de öden som vi följt under de två år som gått. Mustafa Hosseini och Muhammad Ahmadi mötte vi första gången 2016, när de hade fått lämna Torrekullagården i Mölndal, ett hem för ensamkommande ungdomar. Nu träffar vi Mustafa i Slottsskogen under nationaldagsfirandet. Där träffar vi också den tidigare föreståndaren för Torrekullagården, David Nilsson, tillsammans med flera andra aktivister. Vad säger det som hänt om hur Sverige förändrats sedan 2015? Hur har det påverkat hela det komplexa system som styr vad som händer med människor som kommer hit från andra länder i jakt på ett nytt, bättre liv? Med i studion för att diskutera finns den socialdemokratiske migrationsministern Morgan Johansson och Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas Riksråd.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

  • Hur får man freden att hålla?

    · Konflikt

    Vad kan den colombianska fredsprocessen lära av Nordirland och Rwanda? Och hur vet man att det är fred - på riktigt? Hör om en nordirländsk Romeo och Julia, om colombianer som spelar teater med fienden och om rwandiern som blev räddad av sin motståndare. Dagens Konflikt handlar om det som händer efter att ett krig har tagit slut - om vad samhällen och individer måste göra för att för att börja leva människor emellan, trots allt som hänt. I Colombia gjorde ett fredsavtal förra året slut på det över 50 år långa inbördeskriget där. Misstron mellan konfliktens olika grupper är fortfarande djup. Men på en teaterscen i Bogotá spelas just nu en pjäs där skådespelarna kommer från just konfliktens olika sidor. Sveriges Radios korrespondent-trainee Filip Kotsambouikidis har varit där. En av de faktorer som får störst inverkan på hur det går i en fredsprocess är tid. Ju längre tid det går, desto starkare är oftast freden. Samtidigt så kan polariseringen leva kvar långt efter konfliktslutet. Ett exempel på det är Nordirland. The Troubles tog slut för 19 år sen och en hel generation har hunnit växa upp i skuggan av sina föräldrars minnen och erfarenheter. Trots att det gått så lång tid sedan konflikten går de allra flesta nordirländska skolbarn med klasskamrater som hör till samma grupp som de själva - irländsk-republikanska eller probrittiska. Men det finns också skolor som försöker bryta det sekteristiska mönstret och aktivt blanda barnen. Konflikts Stephanie Zakrisson har besökt en sådan skola. Ett land som arbetat hårt på att nå försoning efter ett extremt blodigt inbördeskrig är Rwanda. För 23 år sedan begicks ett folkmord där: mellan 800 000 och en miljon människor mördades på bara några månader. De flesta av offren var tutsier och de flesta av förövarna var hutuer. Men också mitt under folkmordet fanns det människor som hjälpte varandra över etnicitetsgränsen. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har träffat en av folkmordets överlevare, Jean Louis, som räddades av en kvinna han inte kände från den andra folkgruppen. Gäster i studion: Joakim Kreutz, docent i freds och konfliktforskning vid Stockholms universitet och Mimmi Söderberg Kovacs, chef för Folke Bernadotte-akademins program för forskning och utveckling. Bonusmaterial: Dagens Konflikt handlar ju om konflikter som nått en fredlig lösning och om tiden som kommer efter freden. Men en av vår tids största krig pågår fortfarande. Kriget i Syrien fortsätter att driva miljontals människor på flykt. Konflikts Kajsa Olsson ringde upp Mariam Jalabi från Syrian National Coalition på hennes arbete i FN:s högkvarter i New York. Hon är en av få kvinnor som deltar i de FN-ledda fredsförhandlingarna om Syrien, och hon menar att det är avgörande att kvinnor deltar i fredsprocessen om det ska vara möjligt att skapa en hållbar fred. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

  • Little Britain?

    · Konflikt

    Om det forna imperiets svåra vägval efter Brexit. Hör röster från ett kungligt skepp, en nordirländsk åker och skotska gator om ett Storbritannien som riskerar att bli allt mindre. Den brittiska unionens bygge är för många ett glamoröst exempel på hur olika nationer under år hundrade lyckas stå enade under ett och samma styre. Men efter att Storbritannien röstade för att lämna den europeiska unionen har nya krav om en skotsk självständighet, och debatten om en irländsk union har lyfts upp till nya höjder. Kan Storbritannien bli Lill-Britannien? Vid den sicksackande gränsen mellan Nordirland och den irländska republiken åker Konflikts Nathalie Rothschild med bonden Robert Moore, som visar var en möjlig hård Brexit kan slå hårdast. Just gränsfrågan skapar känslor av ovisshet, till exempel hos Dermot O'Hara som aktivt jobbar för att behålla den osynlig, och för turistguiden Paul Doherty som vi träffar under en guidad tour i Bogside där blodig söndagen skedde. I Belfast träffar vi företagare David Hoey som tycker inte att Brexit kommer negativt påverka internationellhandel, medan 21-årige Amy Murphy på Hammer Youth Club bryr sig inte om allt det; hon är bara glad att som katolik kunna bo och trivas i det protestantiska området The Shankhill. Till Edinburgh åker Konflikts programledare Firas Jonblat för att hitta det brittiska i Skottland, och ber taxiföraren Mike om hjälp med att hitta det. Det blir skeppet Britannia som var under 44 år drottningen Elisabeths hem på vattnet. Där träffar han James McGregor som är stolt över att han liksom skeppet kommer från Glasgow, medan Eilidh McKenzie bakom kassan i souvenirbutik är stolt över att vara just brittisk. Londonbor Katen Patel är engelsman och tycker att det som är bra med Skottland får ofta en brittisk identitet som till exempel Harry Potter. I Edinburgh slottet träffar vi guiden Jan Horne som är stolt över sin skotska identitet. Hennes kollega Tim Coates som kommer från Nordirland säger att han är irländsk trotts att han har ett brittiskt pass. Så var finns det brittiska i Skottland? Professor emeritus David McCrone som har forskat i identitetsfrågan säger att det brittiska är ett smältande isberg, och kvar finns bara i England. En av de viktiga frågor under Brexit-kampanjen var internationell handel, och tanken är att med ett Storbritannien fritt från EU begränsande handelsregler så kommer landet att återuppliva gamla globala partnerskap, något som Chandrika Kaul, expert i brittiska imperiets historia på St. Andrews universitetet i Skottland avfärdar som en ren illusion när Konflikts producent Jesper Lindau ringer henne. I studio för att prata mer om ämnet sitter Magdalena Frennhoff-Larsen, statsvetare och specialist på Brexit på Westminister University, och Sveriges Radio korrespondent i Storbritannien, Staffan Sonning. Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se

  • Vad kan rädda EU?

    · Konflikt

    Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union? Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet. Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det. - Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun. I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot: - Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat. I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel. Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson. Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen. Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU. De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Per Eurenius per.eurenius@sverigesradio.se      

  • Vem ska leda Iran?

    · Konflikt

    Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred. Dagens Konflikt handlar om konsekvenserna av det iranska presidentvalet där rösterna under sändningens gång är på väg att räknas. Allt tyder på en storseger för den sittande presidenten Rouhani. Men för att förstå vad det är som stått på spel i det här valet börjar vi med att backa bandet några dagar och närma oss den iranska politiken lite utifrån. Över hela världen finns nämligen en gigantisk iransk diaspora, som en följd de dramatiska förändringar som landet genomgått under de senaste årtiondena - framför allt i samband med den iranska revolutionen 1979 och den förföljelse av oliktänkande som varit en stor del av inrikespolitiken sedan dess. Så det är inte så konstigt som det låter att söka svar om iransk inrikespolitik på ett kafé vid Sergels torg - och det var också just vad vår reporter Kajsa Olsson gjorde, där träffade hon Sara som berättar hur livet förändrats till det bättre för hennes mamma de senaste åren, sedan Rouhani tillträdde. I reportaget får vi också höra Ammar Maleki, professor på Tilburg University i Nederländerna och människorättsadvokaten Shadi Sadr som också lever i exil,  tala om om hur lite som hänt när det gäller frihet och mänskliga rättigheter under Rouhanis första mandatperiod. Det område där det hänt mest är i stället relationen till omvärlden och det historiska närmandet mellan Iran och väst som kom till stånd genom kärnenergiavtalet. Detta avtal går ut på att Iran tillåter internationella inspektioner av sin kärnenergiframställning för att säkerställa att det är just energi och inte kärnvapen man framställer. Och i utbyte har landet fått stora lättnader av de sanktioner som tidigare drabbat ekonomin väldigt hårt. Fler länder står bakom avtalet men mest fokus har hamnat på närmandet mellan Iran och USA ,och många menar att det var just förre presidenten Obama som tillsammans med Rouhani gjorde det hela möjligt. Men, nu har vi ju en ny amerikansk president i Vita huset. Under valrörelsen gick Donald Trump hårt åt kärneknikavtalet som han kallade världens sämsta uppgörelse någonsin. Men vad hans egen Iranpolitik egentligen består av är fortfarande oklart. Det tycker två Iranbevakare i USA som SR:s korrespondent i Washington Inger Arenander talade med i veckan: Susanne Maloney på tankesmedjan Brookings och Reuel Marc Gerecht från neokonservativa Foundation for Defence of Democracy i Washington. Samtidigt som rösträkningen pågår i Iran landade Donald Trump på sin första utrikesresa som president. Dom där första resorna brukar vara symboliska, Obama åkte till grannen Kanada, Stefans Löfvéns första officiella besök var hos grannen Finland. Trump har valt Saudi-Arabien. Det är det land som, vid sidan av Israel är USAs klassiska allierade i mellanöstern, ett land som under Obamas tid fick en smärre chock när USA med kärnteknikavtalet närmade sig den tidigare gemensamma fienden Iran. För att förstå den här chocken bättre så ringde Konflikts Jesper Lindau upp den Madawi al-Rasheed saudisk professor vid London School of Economics och känd kritiker av den saudiska ledningen. Hon tecknar en mörk bild av ökade spänningar mellan Iran och Saudiarabien. Sanam Vakil från tankesmedjan Chatham House i London ger sin bild av varför Iran är så öppet expansivt just nu i närområdet genom sitt militära engagemang i Syrien, Irak och Jemen. Gäster: Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator på plats i Teheran och Rouzbeh Parsi, universitetslektor vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. Producent: Jesper Lindau Programledare: Kajsa Boglind

  • Den segregerade skolan

    · Konflikt

    Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle. De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten Åsa Secher börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga Yacine Fall. En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga".  I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen. Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter Katarina Helmersson till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka familjen Jusuf. Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. Firas Jonblat begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan. Med i studion för att diskutera segregationen finns Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

  • Korruption, KGB och den ryska ungdomsrevolten

    · Konflikt

    Om korruption som politiskt vapen. Konflikt om familjeföretaget Vitryssland och om ryska ungdomars kamp mot korruption på hög nivå. Hör röster från Minsk och Moskva om pengar, makt och demokrati. Under veckan som gått innan detta Konflikt sändes har vi i Ekot fått höra hur en avhoppad KGB-agent dragit upp blixtlåset på en ryggsäck och plockat fram dokument från en svart plastmapp. De var bevis på hur smuggling av oljeprodukter sanktionerats av den högsta politiska ledningen i den vitryska huvudstaden Minsk. Om den historien kan ni i detalj höra en hel P1 Dokumentär här. I Konflikt hör ni mer om den före detta KGB-agenten, som nu söker asyl i Sverige, om hans bild av hur det extremt hårda vitryska politiska systemet handlar om korruption på hög nivå. I Daniel Velascos och Daniel Öhmans reportage får vi också möta lokalpolitikern Olga Karatch och småföretagaren Anatoliy Shumchenko och höra hur de mött korruptionen när de fängslats eftersom de valt att inte vara lojala mot president Aleksander Lukashenko. I Konflikt samtalar Martin Kragh från Utrikespolitiska Instituet och Martin Uggla från Östgruppen om hur det politiska förtrycket och korruptionen hänger ihop. I Ryssland utbröt för några veckor sedan de största demonstrationerna på väldigt länge och de riktade sig mot den ryska regeringen. Protesterna handlade om just korruption. Det som blev den tändande gnistan för demonstranterna var en videofilm som den mest kände ryska oppositionspolitikern Alexey Navalnyj publicerat med sitt team. Det är en film som påstår att Rysslands premiärminister och före detta president Dmitrij Medvedev helt enkelt är korrupt. Sveriges Radios Moskva-korrespondent Maria Persson-Löfgren träffar några av alla de unga som protesterar mot korruptionen. Lena och Natasja berättar utanför Arkitekthögskolan att de är helt emot korruption. Få utomstående personer har kommit närmare den absoluta makteliten i Ryssland, eller "den kollektiva Putin" som president Putin själv och gruppen runt honom brukar kallas, än TV-journalisten och författaren Michail Zygar. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var i Stockholm nyligen, och han berättar om korruptionens tre faser i Ryssland och om att Det finns många stater med korruption, men bara en korruption med en egen stat, och det är Ryssland Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Lisa Helgesson lisa.helgesson@sverigesradio.se

  • Vem svälter Jemen?

    · Konflikt

    Om svältkrisen som riskerar bli den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget. Men är det också en av vår tids värsta krigsbrott? Nyligen gick FN ut och varnade för vad man kallade den största humanitära krisen sedan organisationen skapades, en hungersnöd där 20 miljoner människor hotas av svält i fyra länder: norra Nigeria, Somalia, Sydsudan och, vilket är det värst drabbade landet, Jemen. För att få en bättre bild av vad som händer finns få ställen som är bättre att besöka än ett kontorsområde precis vid en motorväg i utkanten av Italiens huvudstad Rom, där FN-organisationen World Food Programme har sitt högkvarter. Konflikts Ivar Ekman åkte dit, och fick höra att matkriserna i stor utsträckning är skapta av människor. En av de intervjuade på WFP var Mahadevan Ramachandran, planeringschef för försörjningsflödesdivisionen på WFP, som oroade sig för en attack mot hamnstaden Hudeidah, som skulle hota WFP:s förmåga att rädda livet på de sju miljoner jemeniter som befinner sig på gränsen till regelrätt svält. Vilka är det då som skulle attackera? Vad är det för krig som pågår i Jemen? Konflikts Maja Lagercrantz tittade närmare på det, och började i det hopp som fanns i Jemen under demonstrationerna mot den dåvarande presidenten Ali Abdullah Saleh, under den arabiska våren 2011. En av dem hon pratade var aktivisten Baraa Shiban, som sa att det inte finns några militära lösningar på Konflikten. Men hur ter sig kriget från marken, för dem som står där när bomberna faller och granaterna slår ner? Anna Roxvall sökte svar på den frågan, och pratade bland andra med Alvhild Strömme vid Norwegian Refugee Council, som sa att mat kommit att bli ett vapen i kriget i Jemen. Om kriget och svälten i Jemen är människoskapta uppstår frågan om det är någons fel? Om tusentals, miljontals människor svälter eller är på gränsen till svält kan inte någon ställas till svars, och det hela hindras genom att nån ingriper? Med i studion för att svara är Pål Wrange, som är professor i folkrätt vid Stockholms Universitet. Kriget i Jemen drivs framförallt av en koalition ledd av Saudiarabien, ett krig som enligt många bedömare inte varit möjligt om inte andra länder hade stöttat det på olika sätt. Ett land som gett mycket operativt och materiellt stöd är Saudiarabiens nära allierade USA, och ett som sålt enorma mängder vapen till Saudiarabien är Storbritannien. Konflikts Stephanie Zakrisson tittade närmare på deras inblandning, och pratade bland annat med Christopher Sherwood, talesman på försvarshögkvarteret Pentagon. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

  • Krigsvåldtäkterna och tystnaden

    · Konflikt

    Om sexuellt våld i krig. Hundratusentals kvinnor har våldtagits i krig i länder som Irak och Kongo. Vad hjälper FNs resolutioner? Hör röster från Belgrad, Nigeria och ett våldtäktsläger i Bosnien. "Var inte rädd, men försök heller ingenting. Nu är du i mina händer, du är min, och ingen kommer att få göra dig något ont." Sen våldtog han henne i flera timmar. I den här upplagan av Konflikt berättar Remza Muhic om vad som hände henne under kriget i Bosnien på spa-hotellet Vilina Vlas utanför den lilla staden Visegrad i den serbiska delen av Bosnien. Konflikt handlar om våldtäkt som vapen i krig, om sexuellt våld i konflikter, och om vad omvärlden gör för att försöka stoppa det. Vid bordet i studion för att diskutera sitter Eva Zillén från organisationen Kvinna till Kvinna. Hon har jobbat på Balkan länge och de samarbetar med flera kvinnoorganisationer på Balkan. Där sitter också Paul Murray från Nordic Center for Gender in Military operations. Ett center som ägs av det nordiska försvarssamarbetet, men som ligger i Stockholm. Det är också ett expertcenter för Nato och de nordiska försvarsmakterna. Konflikts Jesper Lindau och Kajsa Boglind åker också till det där spahotellet där Remza våldtogs. Det ligger i Republika Srpska, den serbiska delen av Bosnien, den delning som blev resultatet av fredsavtalet i Dayton på 90-talet. Vi ville veta hur de tänker som jobbar där och de gäster som besöker hotellet idag. Vi bad om att få intervjua någon på hotellet, men kastades ut. Borgmästaren i Visegrad Mladen Djurevic fördömer våldtäkterna men vill helst prata om annat. I Sarajevo berättar Bakira Hasei från organisationen "Kvinnor - krigets offer" om hut litet de FN resolutioner mot sexuellt våld i krig har hjälpt offren. Våldtäkter förekom på alla sidor i kriget, men de som beskrivits som de mest systematiska utfördes av bosnienserber och serbiska miliser som tex de vita örnarna. Hur hanteras det i Serbien, ett land som idag har en västtillvänd regering med ambitionen att gå med i EU. Vid den statsvetenskapliga fakulteten vid Belgrads universitet är Dasa Duhacek orolig över hur litet eleverna vet om vad som hänt. Studenterna Maya och Milena har själva fått leta efter mer kunskap om våldtäkterna under kriget. Vad händer om våldtäkterna begås av en terrorgrupp, eller en milis, som saknar den befälsordning som finns i en reguljär arme och som definitivt aldrig skrivit under några FN-konventioner? Mycket av det sexuella våld som idag används som krigsmetod begås av just den sortens grupper: som IS i Syrien och Irak och av Boko Haram i norra Nigeria. Konflikts Ivar Ekman kontaktade Mausi Segun, forskare och analytiker på Human Rights Watch i Nigerias huvudstad Abuja för att prata om våldet där. Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

  • Det europeiska supervalåret

    · Konflikt

    Om ett europeiskt supervalår i skuggan av Brexit och terrorhot. Vad kommer vara de viktigaste frågorna för väljarna - och vad står egentligen på spel för människorna och för EU? Den franska valkampanjen är på väg in i slutskedet, och presidentvalet där nästa helg är bara ett av många val på kontinenten. 2017 är ett speciellt år för Europa - ett riktigt supervalår. Konflikt gör ett svep genom europeisk politik och återutsänder reportage som vi själva och våra systerredaktioner gjort den senaste tiden, och som på olika sätt belyser de vägval Europa står inför. Först beger vi oss till Nederländerna och valet som hölls där i mars. Det sågs allmänt som ett test för hur stark högerpopulismen är i europeisk politik idag - men Gert Wilders parti PVV gjorde inte ett så bra val som många hade trott.  Sveriges Radios Robin Olin besökte Amsterdam under valdagarna. Därefter gör vi nedslag i presidentvalsaktuella Frankrike som de senaste åren drabbats av flera blodiga terrordåd. Det som mest påminner om det som skedde i Stockholm förra fredagen är dådet i Nice då just en lastbil körde in i folksamling på stadens strandpromenad. Hur påverkas staden och politiken av terrordådet? Efter det beger vi oss till det franska rostbältet där Konflikts Anja Sahlberg ställer sig frågan: Hur mår egentligen den franska socialdemokratin? Om vänsterns kris är en av den europeiska politikens smärtpunkter just nu, så är synen på EU definitivt en annan. Efter Brexit har unionens motståndare fått vind i seglen. Men på andra sidan står en rad länder som fortfarande strävar efter medlemskap. Ett av dessa är Serbien där det hölls val för ett par veckor sedan, och inför det tecknar Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén ett porträtt av Alexandar Vucic som också skulle komma att avgå med segern. Att Storbritannien beslutat sig för att lämna unionen har redan hunnit få konsekvenser. Konflikts Stephanie Zakrisson begav sig till gränsen mellan Irland och Nordirland för att ta reda på vilka känslor Brexit väcker där. Samtidigt som splittringen som Brexit innebär har gett EU-motståndarna momentum, så har också en motrörelse börjat växa fram. Rörelsen som kallar sig Pulse of Europe vill blåsa nytt liv i Europa-tanken och samlar varje söndag tusentals demonstranter i fler och fler städer runt om i Europa. Vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt har träffat en av initiavtivtagarna. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

  • Efter "Kalifatet"

    · Konflikt

    Om IS, vars fästen i Irak och Syrien faller ett efter ett. Men vad kommer efter IS så kallade Kalifat? Och hur hanterar terrordrabbade Frankrike återvändarna? Följ med till Fallujah och Saint Denis. Dagens Konflikt handlar om vad som händer efter att IS besegrats, eller dragit sig tillbaka, eller gått under jorden. IS, den så kallade islamiska staten, också känt som ISIS, ISIL och Daesh, föddes i Irak, som en motståndsgrupp mot den amerikanska ockupationen kopplad till terrorgruppen al-Qaida. Den första staden som IS tog över i Irak var Falluljah, cirka sex mil från huvudstaden Bagdad. Katja Magnusson reste tillbaka till Fallujah efter befrielsen från IS. Vad finns det för hopp att få till en situation i Irak som inte göder de krafter som bidragit till att IS kunnat födas och frodas? Finns det någon, som har ett realistiskt svar på frågan om hur ett Irak efter IS kan bli ett bättre Irak? Katja Magnusson sökte svaret under sin resa i Irak. Frankrike toppar den europeiska statistiken över antalet IS-resenärer, och det ju också det europeiska land som drabbats värst av terrordåd som IS tagit på sig många av dem utförda av återvändare, alltså personer som varit i Syrien eller Irak och tränats av och stridit med IS. Hur påverkas ett land som Frankrike av att IS så kallade "Kalifat" bombas bort? Och hur hanterar den franska republiken återvändarna? Konflikts Anja Sahlberg fick en unik möjlighet att tillbringa en helg med föräldrar och syskon till IS-sympatisörer och terrorister, och också forskare och advokater, i Parisförorten Saint Denis. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

  • Vem ska rädda Balkan?

    · Konflikt

    Om eskalerande spänningar på Balkan. Hur länge kan drömmen om EU hålla fred? Vem ska man annars lita på, Ryssland eller Nato? Hör röster från Sarajevo, Kosovo och Belgrad om vem som ska rädda Balkan. Konflikt sänder direkt från ett café i centrala Belgrad. Med oss vid bordet sitter Joachim Waern, ministerråd på Svenska ambassaden i Belgrad och Milena Podolsak, tolk, översättare och forskare i nordiska språk. Det senaste året har spänningarna mellan olika grupper och länder ökat dramatiskt. Det talas mycket om att i takt med att EU genomlever en inre och allvarlig kris efter finanskrisen och Brexit så orkar EU inte längre sätta kraft i den fred som råder efter 20 års tid i Bosnien. Och efter valet av Donald Trump i USA finns också en osäkerhet om NATOs roll i Kosovo. Konflikts Jesper Lindau åkte till Bosnien, där det värsta av de krig som drabbade Balkan under 90-talet utspelade sig. Mer än 100 000 döda, och platsen där etnisk rensning blev till som begrepp för att skildra de outsägliga och systematiska grymheter som begicks. Beväpnad med ett foto började han leta i Sarajevo efter en gammal bekant. Magda Cvjetkovic som bodde på fronten i Sarajevo. Hon tycker att läget i Bosnien nu påminner om hur det var innan förra kriget bröt ut. När vi sänder från Belgrad är det en solig dag i mars och körsbärsträden blommar precis lika vackert nu, som gjorde i slutet av mars 1999 när Nato bombade Belgrad, för att förhindra ytterligare ett folkmord i regionen. Kajsa Boglind träffar Ivana Todic som var student under kriget. Hon bor kvar i samma stadsdel som då i förorten Nya Belgrad och minnet av bombningarna är fortfarande levande. I Serbien finns en djup skepsis mot NATO och Balkan har blivit en plats där både Ryssland och Turkiet försöker fördjupa sina intressen, inte minst genom stora investeringar. Till sist beger sig Konflikt med Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén till Kosovo. Nästa år firar Kosovo tio år som självständigt land men det är fortfarande en mycket omtvistad självständighet. I Serbien ser man fortfarande Kosovo som en del av sitt land och tidigare i år väcktes gamla minnen från kriget till liv när ett tåg avgick från Belgrad - mot norra Kosovo - prytt med texten "Kosovo är Serbien". Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

  • Le Pen, feminismen och förorten

    · Konflikt

    Om det franska valet, där Front National satsar på kvinnors röster för att nå presidentposten. Men hur genuin är partiets feminism? Spelar det någon roll? Hör också om förorten som slagträ i valet. Varför pratar Marine Le Pen plötsligt om feministikonen Simone de Beauvoir? Våren 2017 är det presidentval i Frankrike, det franska partiet Front National, längst ut på den extrema högerkanten, ser ut att ganska lätt kunna ta sig vidare till andra omgången av presidentvalet. Men för att vinna presidentvalet vet partiledaren Marine Le Pen att hon måste locka till sig fler kvinnliga väljare. Hon försöker göra det genom att framställa sig som en modern kvinna, en frånskild mamma, en kvinna som vet vilka problem kvinnor får utstå i arbetslivet. Men det största hotet mot kvinnors rättigheter är enligt Marine Le Pen radikal islamism. Det förklarar Nonna Mayer, statsvetare vid det prestigefyllda lärosätet Sciences Po i Paris, som länge studerat Front Nationals väljargrupp, när Konflikts Anja Sahlberg träffar henne i Paris. Möt också Suzy Rojtman, talesperson för Nationella Kollektivet för kvinnors rättigheter, en av många ledande feminister som reagerat på Front Nationals feministoffensiv. I debatten som rör feminism och islam står slöjan ofta i fokus. Marine Le Pen vill förbjuda den på allmän plats, franska feminister som Suzy Rojtman kallar den ett instrument för förtryck. Men för Houria Bouteldja, talesperson för Parti des Indigènes de la République, som var en högljudd motståndare till den så kallade slöjlagen 2004, är den snarare en symbol för motstånd, rätten att få bestämma över sin egen kropp. Sist i programmet möter vi en företrädare för Front National, Guy Deballe, som är ansvarig för partiets förortssatsning "Banlieues Patriotes". Är det ett sätt att locka nya väljare? Gäster i studion är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, och Johanna Gullberg, forskare i socialantropologi, som speciellt studerat feminismen i franska förorter. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se