Episodes
-
Cecilia Edefalk debuterade med dunder och brak i Malmö 1988, året efter sin examen från Konsthögskolan i Stockholm. Målningarna som då såldes för fyrtio-femtiotusen kronor har blivit moderna ikoner, och har de senaste åren klubbats för miljontals kronor på auktion. Hon är därmed den dyraste nu levande svenska konstnären.
I veckans kulturdokumentär berättar hon om 80- och tidiga 90-talets turbulenta och uppskruvade konstvärld, där konstnärerna hade popstjärnestatus och utställningar ibland var utsålda redan före vernissagerna.Hon berättar också om hur hon hittar motiven och förlagorna till sina målningar – en vindlande process där hon söker dolda ledtrådar och följer impulser, ingivelser och en stark inre röst.– Jag fungerar lite som en spårhund, säger hon.Programmet är gjort av Tor Billgren. -
För många Kievbor var upplösningen av Majdanprotesterna i februari 2014 slutet på fyra år av ett allt mer hårdnande samhällsklimat. Under Viktor Janukovytj tid som Ukrainas president förföljdes politiska motståndare, medierna sattes under hårt tryck och den sedan tidigare utbredda korruptionen nådde helt nya nivåer.
De som deltog i Majdanrörelsen och de som sympatiserade med demonstranterna räknade med ett ännu hårdare samhällsklimat om protesterna till slut skulle slås ned. Kulturradions Fredrik Wadström har vid flera tillfällen besökt Kiev under halvåret efter det att den tidigare regeringen föll och Janukovytj flydde landet. Trots sorgen efter alla som dödades under protesterna, kriget i östra Ukraina och oron för att samma korrumperade politiker ska fortsätta som förut finns det en känsla av befrielse i dagens Kiev. Hör om detta i kulturdokumentären ”Kiev – öppen stad”.Medverkande: Musiker och skådespelare på Teater Dakh, en aktivist från Majdan, en flykting från Luhansk i östra Ukraina, m. fl.Ett program av Fredrik Wadström -
Missing episodes?
-
Vi sänder ett extra insatt porträtt av pianisten Käbi Laretei. Käbi Läretei var en av våra internationellt mest framgångsrika pianister. Men priset för att platsa på världsscenerna har varit hårt arbete och långa perioder på resande fot. Det här skrev hon bland annat om i sin sista bok Toner och passioner som kom ut för fyra år sen. Kulturdokumentären återutsänder idag Maarja Talgres program om Käbi Läretei från 2010. Käbi Läretei dog i helgen. Hon blev 92 år.
-
För många Kievbor var upplösningen av Majdanprotesterna i februari 2014 slutet på fyra år av ett allt mer hårdnande samhällsklimat. Under Viktor Janukovytj tid som Ukrainas president förföljdes politiska motståndare, medierna sattes under hårt tryck och den sedan tidigare utbredda korruptionen nådde helt nya nivåer.
De som deltog i Majdanrörelsen och de som sympatiserade med demonstranterna räknade med ett ännu hårdare samhällsklimat om protesterna till slut skulle slås ned. Kulturradions Fredrik Wadström har vid flera tillfällen besökt Kiev under halvåret efter det att den tidigare regeringen föll och Janukovytj flydde landet. Trots sorgen efter alla som dödades under protesterna, kriget i östra Ukraina och oron för att samma korrumperade politiker ska fortsätta som förut finns det en känsla av befrielse i dagens Kiev. Hör om detta i kulturdokumentären ”Kiev – öppen stad”.Medverkande: Musiker och skådespelare på Teater Dakh, en aktivist från Majdan, en flykting från Luhansk i östra Ukraina, m. fl.Det här programmet sänds i P1 den 10 november. Men vi släpper den redan nu poddexklusivt!Ett program av Fredrik Wadström -
Jetzt komt es. Es ist hier. Alles ist gut Nu kommer det. Det är här. Allt är bra. Det är författaren Birgitta Stenbergs sista ord. Hur medvetna är vi precis innan vi dör? Vad rör sig i oss?
Dödsögonblicket är skildrat av många. I litteraturen, i konsten, på scenen.Men vad kan vi egentligen veta om hur det är att dö? Vi har ju aldrig varit där. Kerstin Bjärkstedt, Birgitta Stenbergs fru, berättar i Kulturdokumentären i P1 om hur det var när Birgitta somnade in. Om de älskandes sista kontakt.” Det är ett mysterium” Säger Richard Skröder, överläkare vid palliativt centrum vid Stockholms sjukhem. Han arbetar nära döden varje dag och vet ändå inte vad som händer i vårt medvetande just den där sekunden när livet tar slut.Hör Kerstin Bjärkstedt och Richard Skröder berätta om sina erfarenheter och föreställningar om döden i programmet Dödsögonblicket –i konsten och verkligheten.Ett program av Lisa Bergström -
Här är lite som i Twin Peaks, säger Maja Heuer, museichef på The Glass Factory i Boda. När glasriket gick i bitar kom konstnärerna tillbaka in i hyttan. På 60-talet gjorde Erik Höglund bubblor i glaset och Monika Backström hällde gem i glasmassan. Hur ser revolten ut idag? Möt Fredrik Nielsen som gör sprutlackerade obrukbara kannor, Matilda Kästel som blandar silikon i glaset till nya fiktiva organ, och Åsa Jungnelius som numera driver hyttan på The Glass Factory i Boda. The Glass Factory är också Sveriges största glasmuseum med 40.000 föremål i samlingarna och utvecklar nya strategier för materialet genom olika projekt och samarbeten med konstnärer. Glas är inte bara vackert utan kan också vara vasst, och hotfullt. Smälta in, eller röra till.
Följ med på en tur till bruken i Skruf, Åfors och Kosta. Vad är det som händer? Och träffa dramatikern Gertrud Larsson som skrivit pjäsen Glasjesus som i somras spelades för utsålda tält. Glasjesus handlar om finansmannen Torsten Jansson som innan nedläggningarna av Orrefors och Åfors sågs som en sorts bygdens frälsare.Ett program av Katarina Wikars. -
När 23-åriga nyrika techanställda flyttar till den latinska arbetarklass-stadsdelen The Mission i San Francisco och lyxrenoverar bostadsrätterna, inte hälsar på sina grannar, men gärna slafsar i sig tacos för 1 dollar och på stående fot bjuder 30 000 kr i månadshyra för en liten etta - väcks vrede i kvarteret. Inte bara för att tusentals människor riskerar att bli vräkta, utan också mot nonchalansen. Mot ointresset för kulturen, mot den klyfta som uppstår mellan rika och fattiga, konstnärer och it-entreprenörer. Gentrifiering går på många sätt att liknas vid kolonisering, tycker kulturarbetarna i The Mission. Samtidigt, hur långt ifrån de radikala idealen som präglat San Francisco är egentligen de nya it-entreprenörerna och techindustrin? Hur ser möjligheterna ut för konstnärer och it-entrprenörer att mötas? Kommer San Francisco fortsätta vara en plats för nyfikenhet, mångfald och radikalt tänkande? Ett program om mötet eller ickemötet mellan konst teknik och kapital - och om vem som egentligen äger en stads själ. Ett program av Emelie Rosenqvist.
-
P. O. Enquists roman om nobelpristagaren Marie Curie och hennes väninna och assistent Blanche Wittman har blivit opera med musik av tonsättaren Mats Larsson Gothe och libretto Maria Sundqvist.
”Blanche och Marie” utspelas huvudsakligen i Paris kring sekelskiftet, från sent 1800-tal fram till 1913. Rollen som Marie Curie sjungs av Norrlandsoperans egen Susanna Levonen och Blanche Wittman görs av Charlotta Larsson. Regissör är Elisabet Ljungar.- Jag har försökt att använda hela mitt register och skapat en musik som spänner från det vackraste jag någonsin skrivit till det mest dramatiska, säger Mats Larsson Gothe.Kerstin Berggren har följt tillkomsten av detta nya verk, som har urpremiär den tionde oktober på Norrlandsoperan i Umeå. I programmet medverkar förutom tonsättaren och regissören, även P. O. Enquist och flera av sångarna. -
- Jag skriver om varje händelse, om Al-Shabab och barnen som sprängs, berättar hon. När jag skriver så gråter jag. Och gråter jag kan andra också gråta. Amina Said, biolog vid Karolinska Institutet i Solna och poet, en av ca 45 000 tusen somalier som bor i Sverige, har nu två länder att dikta om.
– Kanske ser du bara en främling, en flykting som har haft det jättesvårt. Men bland oss finns filosoferna, dramatikerna, författarna och inte minst poeterna, säger Abdibashir, poet och författare, sedan många år bosatt i Sverige.Somalias poesi ställer frågorna om gud, den bearbetar krigen och formulerar satiren. Den skärper politiska möten, finns för att lösa konflikter och för att visa var man står.Och så diktas det förstås om kärlek. Alltid. Somalia har sin Romeo och Julia och i diasporan, i Europa och USA, växer ny generation poeter fram.Du är en häst, som springer ensam Och han försöker tämja dig Jämför dig med en omöjlig motorväg Med ett brinnande hus... Warsan ShireEtt program av Helen Ardelius. -
Kul att ni håller på! Det är en fras som kulturlivets eldsjälar vant sig vid att höra. Konstnärerna Annica Einarson och Anna-Stina Erlandsson startade till och med ett projekt med den titeln, efter att ha fått flera avslag på projektansökningar som avslutades med den käcka frasen. I Karsten Thurfjells kulturdokumentär träffar vi några av de kulturtanter och inte minst kulturgubbar som oförtröttligt driver vidare sina projekt.
Vi möter- teaterteknikern Ulf Hedberg som tillsammans med scenografen Gunnar Steneby gjort kompletta ritningar för Masthamnsoperan, landets nya nationalscen för opera, musikteater och dans,- vänföreningen kring Saxå kammarmusikfestival som stödjer Peter Eriksson, altviolinist som årligen samlar en vid krets av medmusiker för en veckas högklassig kammarmusik,- Arthur Hultling, som i 21 år arrangerat skulpturutställningen vid Landsorts fyr på Öja längst söderut i Stockholms skärgård, och driver det vidare, nu vid 88 års ålder.…och i grunden kanske det är just för att det är så kul att hålla på. -
Arkitekten Léonie "Lola" Geisendorf fyller 100 år i år. Kanske är hon mest känd för S:t Görans gymnasium - ett omstritt högmodernistiskt hus med tydliga kopplingar till Le Corbusier som hon arbetade för i Paris på trettiotalet. Nu ska anläggningen byggas om till studentbostäder.
På Arkitektur och designcenter i Stockholm har man i sommar på utställningen "Upp i vind" också kunnat se allt det obyggda: Katolska kyrkan i Kungsträdgården som hon höll på med i tretton år, djärva glaspyramider som ett förslag till riksdagshus 1971 och så en samlingssal intill S:t Görans gymnasium. Varför blev det så lite byggt? Var hon före sin tid?Katarina Wikars besöker med arkitekten Charlie Gullström Léonie Geisendorfs orörda kontor på Engelbrektsgatan och den brutalistiska villa hon ritade till en ung familj i Djursholm som älskade betong. Vidare en vandring tillsammans med arkitekturhistorikern Stina Hagelqvist bland femtiotalsradhusen i Bagarmossen i södra Stockholm.I programmet hör vi också bland många andra arkitekterna Dick Lindberg, Lars Mikael Raattamaa, Tove Dumon Wallsten, och Mats Åhlander, projektledare på Svenska Bostäder. Ethel Delin, som beställde villan i Djursholm av Léonie Geisendorf på sextiotalet, berättar om sitt möte med Le Corbusier i Paris. -
Vad kan författarna Marguerite Duras och William Burroughs tänkas ha gemensamt med varandra och dessutom med basebollstjärnan Joe di Maggio och programledaren Ria Wägner? Jo, alla är de födda för 100 år sen, år 1914.
Och Inte bara de utan också arkitekten Ralph Erskine och poeten Rut Hillarp. Och många, många fler. Kulturradion uppmärksammar detta med ett kollektivt montage.Hör Anna Tullberg om musikern Sun Ra som föddes någonstans i universum 1914, hör Gabriella Håkansson om nobelpristagaren Octavio Paz:s oumbärliga bok om kärleken och Göran Sommardal om den kinesiska sångerskan Luo Yusheng. Producent: Katarina Wikars. -
Kära Damaskus. Jag väntar fortfarande. Jag kollar min inkorg, men där finns inget från dig. Hoppas du mår bra. I Wien bor konstnären Nisrine Boukhari i exil och skriver dagbok till sin gamla hemstad Damskus. Kvar i Damaskus finns systern Abir som jobbar på som konstcurator och försöker hjälpa de syriska konstnärer som också bor kvar.
Ett brev om dagen skickar Nisrine Boukhari från sin exil i Wien till hemstaden Damaskus. Men postgången till Syrien har slutat fungera sedan länge. Breven samlar hon i en liten kista av intarsia och pärlemor, de har blivit till en konstinstallation som hon visat runt om i Europa. Kvar i det krigshärjade Damaskus finns hennes syster Abir. Hon är utställningskurator och har valt att stanna i Syrien för att stödja de konstnärer som finns kvar, trots kriget ”Tidigare var jag rädd för att dö, men nu är jag i stället rädd för att bli kidnappad. Att människor dör har blivit en del av vardagen”, berättar hon sin dagbok.Kulturdokumentären om ett systerskap så starkt att inget tycks kunna kapa banden och om nödvändigheten att hålla liv i konsten mitt under brinnande krig. Karine Mannerfelt har träffat systrarna före kriget - och efter. -
Ett teaterkompani från Afghanistan gjorde succe på Women Playwrights International, den internationella dramatikerträffen för kvinnor, som organiserades i Stockholm 2012. En liten grupp bestående av unga kvinnor som rest hela den långa vägen från Kabul för att visa sin teaterkonst.
Men hur spelar man teater i ett land där kvinnor mer eller mindre tvingas uppträda i burka? Och där musik och sång är förenat med livsfara? Medieintresset var stort för den grupp unga kvinnor som med risk för livet vågade trotsa såväl talibaner som mullor. Men vad hände sen? Över ett år letade Yvonne Ihmels efter dessa orädda och begåvade unga kvinnor och hittade dem till slut igen, oväntat nära hemma. I programmet medverkar systrarna Monirah, Baran, Tahera och Mahdiye Hashemi, samt deras broder Mustafa Hashemi och Leif Persson, Riksteatern Värmland. -
Den svenska regissören och dramatikern Hedda Krausz Sjögren har i sex års tid arbetat med det internationella projektet Seven. Hon har rest runt i världen och genomfört läsningar i länder som Serbien, Afghanistan, Lettland och även på NATOs bas utanför Bryssel, med sju manliga generaler i rollerna. Programmet handlar om Seven, om vad läsningen betytt både för medverkande och åskådare på olika platser, om vad den dubbla blicken gör med både den läsande och den betraktande.
Men det handlar också om Hedda – om hennes erfarenheter som kvinna och konstnär och om hur arbetet med Seven speglar hennes eget liv i Stockholm.Seven är en dramatisk text, sju monologer sammanflätade till ett flöde, som framförs av sju personer i en scenisk läsning. Texten är baserad på sju olika kvinnor från sju olika länders berättelser. De är från Pakistan, Nigeria, Afghanistan, Ryssland, Guatemala, Kambodja och Nordirland – men alla med erfarenheter av att arbeta för mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter.Vi får i programmet höra exempel från Belgien, men också från en gymnasieskola i Eskilstuna där rollerna läses av bland annat två kommunalpolitiker, en sjukhusclown och en ledarskribent. Vi får höra medverkande från länderna på Balkan berätta om vad projektet betytt för dem.Ett program av Anneli Dufva. -
Danny Gordon och hans familj bär på ett tungt arv. Hans pappa var skulptör. När han dog 2003 lämnade han efter sig mängder av konstverk. Allt från färdiga skulpturer till en tudelad Birgit Cullberg i gips och Olof Palmes ena fot.
Hur förvaltar man ett sådant arv, om man samtidigt är nära anhörig till den döde? Ska man spara eller slänga? Kanske bäst att donera eller sälja till museer, men vad gör man när de inte är intresserade? Och hur tänker man på museerna om saken? Vem bestämmer vad som ska sparas för framtiden och vad som ska slängas?En kulturdokumentär som rör sig från ett källarförråd i Hägersten, via Magasin 5 i Frihamnen till de tömda salarna på Nationalmuseum och ett rött hus på Långholmen där en konstnär berättar om när han gjorde sig av med alla sina ägodelar.Ett program av Richard Dinter. -
Vilken inverkan har Europas högerpopulistiska partier på kulturen? Kan man överhuvudtaget tala om en samlad kultursyn mellan de partier som vi kallar ömsom högerextrema, ömsom invandringskritiska eller nationalistiska. Vad skiljer och vad förenar.
Hör forskare och kulturutövare från Sverige, Schweiz, Frankrike, Holland och Ungern. Ett program av Gunnar Bolin, Alice Petrén och Fredrik Wadström. -
Veckans kulturdokumentär Bron över floden Foyle tar oss till staden Derry-Londonderry i Nordirland, där ett nytt brobygge och planer på ett kulturhuvudstadsår rör upp starka känslor.
Stadens två stora invånargrupper, katoliker och protestanter, lever sedan decennier åtskilda på varsin sida av floden Foyle som rinner genom centrum. Politikerna hoppas att deras projekt ska föra människor närmare varandra igen.Men kommer de att lyckas?Ett program av Thella Johnson, som tidigare även gjort den prisbelönta dokumentären Sunday Bloody Sunday om livet i Derry under de värsta åren av väpnad konflikt. I den nya dokumentären skildrar hon stadens och invånarnas strävan efter att börja om och lägga det förflutna bakom sig. -
Umeå blev kulturhuvudstad mycket beroende på att man lyfte fram den samiska kulturen i sin ansökan. Det har talats om att man använder det samiska, men de samiska kulturarbetarna väljer att å sin sida använda året för att tala med egen röst.
Att synas när man varit osynlig under lång tid visar sig inte alltid vara enkelt. När kulturhuvudstadsåret invigdes rasade en debatt på sociala medier om att det var för mycket samiskt och att man saknade Umeå.-Jag blev chockad och arg över att samhället ser ut så här, att samerna är så osynliga att man blir arg när det syns, säger artisten Sofia Jannok, en av många som medverkar i programmet. Du hör också Katarina Pirak Sikku, Simon Marainen, Katarina Barruk, Monica L Edmondson, Michael Lindblad och Jörgen Stenberg. Ett program av Helene Alm. -
Umeå växer så det knakar. Nya hotell och kulturhus har på kort tid skjutit i höjden, långt ovan den småskaliga träbebyggelse som tidigare kännetecknat den norrländska residensstadens fridfulla lilla centrum. En ny stad tar form. Men vem bestämmer hur den ska se ut? Offras stadens själ på tillväxtens altare? Vem får vara i det nya kulturhuset, och vad hände egentligen med Apberget? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén möter kommunalråd, byggherrar, kulturarbetare och engagerade medborgare i en stad i förvandling. Måndag 24 mars klockan 14.03 och tisdag 25 mars klockan 18.15 i P1.
- Show more
