Episodes

  • Vad har gått fel i filmbranschen?

    · 00:19:33 · Kulturpoddar i P1

    Efter vittnesmål världen över om sextrakasserier i filmbranschen, vad är lösningen? Efter den senaste tidens vittnesmål om sextrakasserier i filmbranschen diskuterar vi problem och möjlig lösning med Helene Granqvist, ordförande i WIFT som jobbar för jämställdhet i filmbranschen och kulturredaktionens filmreporter Emma Engström.  Hashtaggen #MeToo har fått kvinnor världen över att berätta om när de blivit trakasserade. Sofia Mirjamsdotter är ledarskribent på Sundsvalls tidning och var en av de som drog i gång hashtaggen prataomdet 2010. Vad hände sen, vad fick den för konsekvenser?    Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

    starstarstarstarstar
  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • En resa i Trumps Amerika - del 4

    · 00:40:30 · Kulturpoddar i P1

    Fjärde delen av Mikael Timms reportageresa genom Trumps USA handlar om historieskrivning. Hur var det när svarta och vita började gå i samma skola på 50-talet. Och var hölls den första hiphop-festen? Staden Topeka förekommer knappt i journalfilmerna. Det var inte där Ku Klux Klan brände kors och hängde dockor i träden. Det är inte där vita marscherade mot integration. Det är inte dit Nationalgardet fick åka. Inte där som vita ungdomar försökte hindra svarta ungdomar att ta sig in på universitetsområdet. Men det var i Topeka som Oliver Brown stämde skolförvaltningen därför att hans dotter fick så lång skolväg när hon inte fick gå i den näraliggande skolan som var reserverad för vita. Andra grannar anslöt sig, bland dem Maud Laeton och hennes dotter Victoria som alltså blev ett av de första svarta barnen i USA som fick rätten att gå i en vit skola när Högsta Domstolen efter årtals processer äntligen avgjorde fallet 1954. Nu berättar Victoria sin historia. Historieskrivning har blivit en kontroversiell fråga i Trumps USA. Det gäller bland annat  Black Power-eran på 60- och 70-talen. Hur kunde rörelsen växa så snabbt och försvinna lika snabbt efter 10 år i strålkastarljuset. Och vad är arvet från Black Power? Historikern Sylvaine A. Diouf som gjort en utställning om Black Power intervjuas. Och så får vi följa striden om hiphopens historia. Var hölls den första spelningen? Mikael Timm mikael.timm@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Ukrainskt konstcenter i skuggan av kriget

    · 00:17:41 · Kulturpoddar i P1

    I Ukrainas huvudstad Kiev lunkar vardagslivet vidare trots kriget i landets östra delar. Men parallellt med det pågående kriget finns det en rad kulturprojekt riktade mot det krigsdrabbade östra Ukraina. P1 Kulturs Fredrik Wadström träffade Diana Berg på tillfälligt besök i Kiev. Till vardags driver hon ett konstcenter alldeles nära fronten där ukrainska armén strider med ryskstödda separatister i ett krig som hittills krävt över 10 000 dödsoffer. Ett reportage i P1 Kultur

    starstarstarstarstar
  • En resa i Trumps Amerika – del 3

    · 00:35:31 · Kulturpoddar i P1

    Spelplats i detta reportage från Trumps USA är Saint Louis, en gång USA:s tredje största stad där söder och norr möts. Det blir baseball, blues och slavhistoria. Det här är en mörk historia, somliga skulle säga svart. Och det är en rätt rörig historia. Det här programmet skall handla om baseball, slavar, jazz, skolor och en hel del annat som kommer i vår väg. Och allt har på något sätt att göra med rasfrågan, ett begrepp som i sig själv kan ifrågasättas. Det är en resa som många gjort, en historia som berättats förr. Ändå är den, åtminstone för vissa, en ny historia. Under president Obamas 8 år vid makten berättades den inte ofta. När Barack Obama valdes visste naturligtvis alla att han vara Förenta Staternas första icke-vite president och media spekulerade i hur Obamas identitet skulle ändra politiken, man skrev till och med om hur vita rasister förmodligen skulle försöka ta livet av presidenten. Inget hände. Under åtta år närmast försvann rasfrågan, som den så diskret kallas, nästan från dagordningen. Nu, är den tillbaka. För det första den som sysslar med rasism i USA märker är att det inte finns någon rätlinjighet. Under lång tid var den officiella tesen att raserna var lika mycket värda men skulle leva separerade. Equal but separate, vilket naturligtvis inte var fallet. De var varken lika mycket värda och naturligtvis inte heller åtskilda. En del av gränserna finns kvar, men de är osynliga. Kan man till exempel höra om en artist är svart eller vit? Och hur mycket av slaveriets historia märks i dagens USA? Mikael Timm mikael.timm@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Tema Japan: Från japanska katastrofer på Nordiska Akvarellmuseet till barnteaterfestival på Okinawa

    · 00:19:18 · Kulturpoddar i P1

    På Nordiska Akvarellmuseet visas samtida japansk konst i utställningen "Spirits of nature". Parallellt åkte P1 Kulturs reporter Viveca Bladh till Japan och barnteaterfestivalen Ricca Ricca Festa. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Mattias Berg

    starstarstarstarstar
  • Nobelkoden – gåtan bakom litteraturens största pris

    · 00:44:15 · Kulturpoddar i P1

    I podden Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Följ med på resan. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.   TESTAMENTET Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare. Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande. Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.   Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946. Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996. Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.   STRIDERNA Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt. Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset. Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås. Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.   Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930. Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964. Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978. Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.   KVINNORNA Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män. Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid. Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda. Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45. Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.   Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940. Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning. Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.   VALET Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen. Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan. Om Nobelkodens dubbla kryptering. Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år. Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta. Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft. Om själva valet. Kort sagt.   Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983. Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001. Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005. Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945. Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson. Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013. Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

    starstarstarstarstar
  • Rineke Dijkstra – det raka porträttets mästare

    · 00:29:59 · Kulturpoddar i P1

    Den holländska fotografen Rineke Dijkstra är mest känd för sina raka porträtt av barn och ungdomar. Nästa vecka tar hon emot Hasselbladspriset ett av fotografins mest förnämsta priser. Enkla, raka porträtt utan poser eller rekvisita det har varit Rineke Dijkstras signum som fotograf sedan 1980-talet. Alltid med stor empati i mötet med de hon porträtterar.  Nästa vecka tar hon emot ett av världens mest prestigefulla fotopris, Hasselbladspriset, med juryns motivering: "Hon skapar intima gestaltningar av sina modeller, samtidigt som hon ger en antydan om deras livsvillkor." Tor Billgren träffade Rineke Dijkstra på Louisiana norr om Köpenhamn, mitt uppe i förberedelserna inför hennes stora utställning på Lousiana i höst.

    starstarstarstarstar
  • Nobelpristagare i litteratur vi borde minnas

    · 00:34:18 · Kulturpoddar i P1

    Vilka litteraturpristagare genom åren förtjänar att lyftas upp ur glömskans arkiv och vilka har bleknat med rätta? P1 Kultur med gäster sänder direkt från Nobelmuseum i Stockholm. 99 män och 14 kvinnor har genom åren tilldelats Nobelpriset i litteratur. Hur många av dem minns vi egentligen? Och av dem som fallit i glömska; vilka förtjänas att lyftas fram i ljuset igen? Vilka är våra bästa bortglömda litteraturpristagare? P1 Kultur sänder direkt inför publik från Nobelmuseum i Stockholm och putsar upp några fina författarskap ur historien med hjälp av kulturjournalisterna Ulrika Milles och Göran Sommardal samt Maria Såthe, litterär chef på förlaget W&W. Dessutom får vi författaren Stewe Claesons två egna favoriter. Han har systematiskt läst alla pristagares verk.  Vem var egentligen Alfred Nobel? Hur kunde sprängämnesindustrins grundare bli mänsklighetens välgörare? Varför bråkas det så ofta om litteraturpriset? Mattias Berg söker svaren i radioarkivets myller i radioprogrammet Nobelkoden, som vi gör tillgängligt igen på webben eller i SR Play. Programledare: Måns Hirschfeldt och Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

    starstarstarstarstar
  • Symbolladdat. Vilken betydelse har egentligen de högerextrema symbolerna?

    · 00:17:41 · Kulturpoddar i P1

    Den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen ska demonstrera i Göteborg i samband med Bokmässan. Inför demonstrationen har debatten handlat mycket om de symboler och yttre attribut som används av demonstranterna. Bland annat handlar det om symboler som enligt polisen "kan uppfattas som ersättningssymboler för hakkors eller andra nationalsocialistiska symboler."  Jonathan Leman, researcher på den antirasistiska tidskriften EXPO och Henrik Williams, runolog och professor i nordiska språk vid Uppsala universitet diskuterar symbolernas betydelse i P1 Kultur. Det löjliga med tyrrunan som Nordiska motståndsrörelsen, NMR, använder sig mycket av, är att den inte står för någonting alls, säger Henrik Williams. Det är bara en bokstav, man skulle lika gärna kunna ha bokstaven T som symbol. Lyssna på hela samtalet i ljudlänken ovan

    starstarstarstarstar
  • Resa genom Trumps Amerika - del 2

    · 00:29:25 · Kulturpoddar i P1

    En läsande president, en yrvaken hippie, en fängelseguide som berättar legender. Mikael Timms resa i Trumps Amerika fortsätter från staden Independence, till en stökig cabaret i New York. Första delen i Mikael Timms reportage hittar du under artikeln Från en sömnig glassbar i småstaden Independence, till en stökig cabaret i New York där det som är för provokativt för TV spelas upp för entusiastisk publik. På vägen träffar vi den före detta hippien Rick som försöker förstå vad som hänt i USA de senaste decennierna när han ägnat sig åt meditation och så passerar vi ett av landets mer ökända fängelser. Sådan är resplanen i det andra av Mikael Timms program från Trumps USA. I Independence levde Harry S Truman, Donald Trumps motsats som president. Han som sade att "Alla läsare inte kan bli ledare, men alla ledare måste vara läsare". Truman skötte i likhet med Trump, sin valkampanj utan att lyssna alltför mycket på experterna. Truman var extremt folklig. De enkla glasögonen, valtal från ett tåg, hans vana att själv svara i telefon, hans folkskolemässiga kärlek till all sorts facklitteratur som han kunde lära sig något av - han var inte street smart utan bibliotekssmart. Kan en sådan kandidat någonsin komma tillbaka? Och varför talar den där järnvägsingenjören på jazzbaren oavbrutet om förändring? Och vilken fråga är Donald Trump svaret på? Om detta handlar Mikael Timms reportage från Trumps USA.

    starstarstarstarstar
  • Clownskräcken – från historien, via gatorna till bioduken

    · 00:23:21 · Kulturpoddar i P1

    Hur blir skräckmästaren Stephen Kings berättelser bra på film? Och hur blev ens clownen en skräckfigur? Vi arbetar oss fram genom historien fram till bioaktuella "Det". När blir Stephen King bra på bio? Genom en clown med huggtänder i färgglad mundering eller en skakig kamera i en labyrint av idegranar? Hur förflyttar man bäst ondskan som verkligen skrämmer från text till filmduk?  Nu har filmen "Det" premiär och då passar vi på att diskutera lyckade och mindre lyckade versioner av Kings historier på film med kulturredaktionens Jenny Teleman och författaren Mats Strandberg.  Dessutom: Hur blev ens clownen en skräckfigur och vilka var föregångarna i litteraturen och på film? Reportage av Tali da Silva. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

    starstarstarstarstar
  • En resa i Trumps Amerika – del 1

    · 00:30:00 · Kulturpoddar i P1

    Mikael Timm reser genom USA, på jakt efter historien bakom mannen vi bara inte kan låta bli att tala om. Men vilken fråga är Donald Trump svaret på? He is here, he is there, he is everythere hette det i en slogan när Trump började bli känd för sina expansiva byggplaner på Manhattan. Då hade han inte ens börjat tala om politik. Idag fyller Trump media. Den annars så ironiska New Yorkers redaktion är besatt av Trump. Han  är mannen ni älskar att hata. Men det verkar lite småskuret att upprepa elakheter om presidenten.  Så varför inte försöka se det goda i Donald Trump. Det fanns en tid när Trump charmade medmänniskor och mediamänniskor.  Trump hade en framtoning som passade satsa-på-mig-själv-decenniet. Han sätter sitt namn på byggnader, flyger runt i en helikopter som det står Trump på. Och framför tv-kamerorna sitter han förtjust leende och framstår som en charmig pojke med guldbyxor en glad prick som lite till sin egen förvåning lyckats. Det där någonstans, i klyftan mellan den leende unge Trump och dagens president, som allt oftare tycks vara på allt sämre humör tycks ett nytt USA ha fötts. De missnöjda pessimisternas. Men hur djupgående är förändringarna? Det försöker Mikael Timm ta reda på i en resa från amerikanska småstäder till bohemkvarteren i New York, från dagens mediautspel till 30-talets politiska bossar. Nästa vecka fortsätter Mikael Timm sin resa till småstaden Independence där Trumps motsats som president, Harry S Truman föddes.

    starstarstarstarstar
  • Hans Alfredson – bit för bit (1931-2017)

    · 00:39:48 · Kulturpoddar i P1

    P1 Kulturs Måns Hirschfeldt minns kultur- och nöjesikonen Hans Alfredson med hjälp av bland andra komikern och radioprofilen Annika Lantz och kulturredaktionens kritiker Anneli Dufva. Det är en utmaning att ringa in Hans Alfredsons gärning. Han var en extremt mångsidig entertainer, författare och filmregissör. Komikern och radioprofilen Annika Lantz väljer en sketch som inspirerat henne. Dramaturgen och kritikern Sven Hugo Persson pratar om Hans Alfredson och folkhemmet via sketchen "Ringaren" ur Gröna Hund. Kulturredaktionens kritiker Anneli Dufva tar sig an Hans Alfredson och filmen. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

    starstarstarstarstar
  • Borg – extra allt!

    · 00:24:23 · Kulturpoddar i P1

    Det är 37 år sedan Björn Borg vann Wimbledon för femte gången. Vi träffar gänget i filmen "Borg", däribland Hollywoodstjärnan Shia LaBeouf, och pratar om fenomenet Björn Björn. Under en längre tid har vi drömt oss tillbaka, det har kommit dokumentärer om både Palme och Schein, Björn Afzelius skildrades i filmen Tusen bitar och tidigare i höstas kom filmen om Ronnie Peterson och snart kommer också en biopic om Ted Gärdestad. Vad beror den här nostalgitrenden på? Varför vill vi drömma oss tillbaka? Och är det egentligen möjligt att skildra sportens vardag på film? Just nu grasserar Borgfebern igen, men det är inte den nationella stoltheten som får oss att svettas den här gången. Idag är det premiär för filmen "Borg" som handlar om hans livs match: Wimbledonfinalen 5 juli 1980. Vår reporter Björn Jansson har sett filmen och pratat med skådespelarna Sverrir Gudnasson, Shia LaBeouf och Stellan Skarsgård och regissören Janus Metz. Roger Wilson pratar om fenomenet Borg och den nya filmen "Borg" med filmkritikern Maria Brander och Radiosportens Bengt Skött. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

    starstarstarstarstar
  • Hemslöjdens vara eller icke-vara

    · 00:21:34 · Kulturpoddar i P1

    De traditionella hemslöjdsbutikerna är på väg bort och frågan är om den traditionella slöjdaren också är på väg bort? En gång i tiden hade varje län flera hemslöjdsbutiker. Nu finns det bara ett fåtal kvar i landet, det vill säga butiker som ägs eller drivs av Hemslöjdsföreningarna. Förra året stängde Svensk Slöjd i Stockholm och i år var det dags för hemslöjdsbutiken i Härnösand att ge upp efter 88 år. För slöjdarna Roland och Marianne Fällman har hemslöjdsbutiksdöden det senaste året inneburit att de halverat sin försäljning av krympburkar, en urgammal metod att tillverka burkar genom att bara använda en bit av en trädstam. Nätförsäljning fungerar inte riktigt när det kommer till unika slöjdföremål, resonerar Marianne Fällman:  Man behöver ha dem i handen och se hur de är tillverkade. Man behöver se så att man förstår kvaliteten och processen för att vara beredd att betala den där summan. Butikerna är jätteviktiga och att det finns säljare som är beredda att förklara för människor hur det är tillverkat, vad som ligger bakom, kulturarvet. Men det finns ställen där det fortfarande fungerar. Hemslöjden i Umeå räddades i sista stund av några slöjdare som tog över butiken. Och slöjdens värde ligger inte i att det är en vara som säljs och köps, resonerar hemslöjdskonsulenten Annso Grahn i Härnösand.  Slöjdens värde finns i kunskapen och tillfredsställelsen och den respekt som det medför för material och för naturen i slutändan, när man håller på och slöjda. Ett reportage av Helene Alm. Dessutom: Hör Robert Fux, moderator på Handmade Issues på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Ett evenemang som organisationen Hemslöjden arrangerar sen 2014 och där man diskuterar vilken roll slöjd och hantverk har och hur det kan utvecklas.

    starstarstarstarstar
  • Tove Jansson, del 8: Arvet efter Tove

    · 00:35:15 · Kulturpoddar i P1

    Det sista avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" handlar om muminvärldens balansgång mellan konst och kommers från 1950-talet till idag. Hur förhöll sig Tove Jansson själv till kommersialiseringen av sina mumintroll? Det visar sig att hon var betydligt mindre bohemiskt omedveten om ekonomiska realiteter än de flesta tror. Serien är gjord av Outhouse Media för YLE. Producenter är Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Berättare/uppläsare är Oskar Pöysti samt ibland även Ida Kronholm.

    starstarstarstarstar
  • Voyager: Tusen år av ensamhet

    · 00:13:55 · Kulturpoddar i P1

    När rymdsonden Voyager 1 skickades upp 1977 var tanken att utforska de yttersta planeterna i vårt solsystem. Nu har den passerat dem - och kommer att färdas i tiotusentals år fram till nästa stjärna. I år är det alltså 40 år sedan Voyager 1 och 2 skickades upp. Men vad står de egentligen för? Vad säger de guldskivor som rymdsonderna också bär med sig - där mänskligheten genom musik, matematik och högtidstal ska presentera sig för en eventuell främmande civilisation - om oss? Hur ensamma ska vi känna oss om ingen nappar på betet? De här och andra frågor diskuterar P1 Kulturs reporter Mattias Berg med de rymdkunniga författarna Maria Küchen och Helena Granström. Till 40-årsjubileet har NASA utlyst en tävling för allmänheten om bästa hälsning på 60 tecken till Voyager. Därför får författarna också formulera sina egna budskap - och kanske inte så mycket till själva rymdsonden, utan eventuella utomjordingar. Musiken i reportaget är av Andreas Kleerup, till Stockholms stadsteaters uppsättning av "Aniara" 2010. Dessutom får vi höra ljudet av vågrörelserna i den interstellära rymdens gasplasma, som Voyager 1:s sensorer fångat upp.

    starstarstarstarstar
  • Livsfarlig journalistik inifrån Raqqa – P1 Kultur om "City of Ghosts"

    · 00:17:16 · Kulturpoddar i P1

    Få redaktioner har vågat skicka reportrar till IS-fästet Raqqa. Ofta har rapporteringen istället byggt på medborgarjournalister ögonvittnesbilder. City of ghosts skildrar deras livsfarliga arbete. Dokumentärfilmen följer terrorsektens väg till makten och hur en grupp vänner bildar Raqqa Being Slaughtered Silently, RBSS, som tar sig an uppgiften att visa världen vad som sker i den i princip helt stängda staden. Vår reporter Karin Arbsjö har intervjuat "City of Ghosts"-regissören Matthew Heinemann och journalisten Hussam Issa, som medverkar i filmen. Sveriges Radios tidigare Mellanösterkorrespondent Katja Magnusson kommer till studion för att berätta om vad medborgarjournalistiken betytt för hennes egen rapportering från området. Programledare: Roger Wilson Producent: Estrid Bengtsdotter

    starstarstarstarstar