Episodes

  • I det 60:e avsnittet av podden gästas vi av Per Eckemark. Genom sin roll som chef för Nät på Svenska kraftnät är han ansvarig för underhåll och utbyggnation av det svenska stamnätet.

    Avsnittet blev lite av det stora elnätsavsnittet där vi både får en genomgång av tekniken i sig — om för- och nackdelar med att föra över el med växelström och likström — och historiken, framtiden och statusen idag för det svenska elnätet. Vi går även in i detaljerna för hur ledtider för nya elnätprojekt kan sänkas i den mån som krävs för att möjliggöra energiomställningen.

    Avslutningsvis får vi höra om Pers erfarenheter av sitt tidigare jobb som chef för högspänd likström (HVDC) på ABB — och vi får höra hur det faktiskt går till att bygga de gigantiska undervattenskablarna som i allt större grad binder ihop Europas elsystem.

  • Lyssnar man på Bill Gates finns det en industri som över allt annat förkroppsligar utmaningen i klimatfrågan: cementindustrin. Produktion av cement står för runt 8% av de globala utsläppen och jämfört med transporter eller elproduktion har cementindustrin länge setts som notoriskt svår att ställa om.

    I vårt 59:e poddavsnitt gästas vi av Karin Comstedt Webb. Hon är hållbarhetschef i norra Europa för HeidelbergCement, en av världens största tillverkare av byggmaterial. I Sverige äger de bl.a. cementfabriken i gotländska Slite där motsvarande tre fjärdedelar av den cement som används i Sverige produceras.

    I avsnittet riktar vi framförallt in oss på nyheten som HeidelbergCement presenterade för några veckor sedan, om planen att göra fabriken i Slite till världens första koldioxidneutrala cementverk. Vi får förutom en grundkurs i cementtillverkning även höra om hur framstegen inom CCS (Carbon Capture and Storage) på senare tid har ökat förutsättningarna för en koldioxidneutral cementindustri. Och så slår Karin ett slag för ny gotländsk elinfrastruktur!

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • År 2007 i värmländska Glava jobbar 300 anställda i en av Europas mest högautomatiserade solpanelfabriker. Fabriken ägs av norska REC, Renewable Energy Corporation, på den tiden ett av världens största solcellsföretag.

    I avsnittet gästas vi av Tommy Strömberg som var en av de ansvariga för fabriken i Glava. Vi pratar om de tidiga dagarna i den blomstrande europeiska solcellsmarknaden, hur man byggde upp fabriken i Glava — och vad som hände när Kina gav sig in i leken och tog över en stor del av den globala solcellsindustrin.

    Men det är inte bara en historielektion utan vi går även igenom hur en solpanel produceras och hur värdekedjan ser ut. Vi får höra hur kostnaden för att tillverka en solpanel har kunnat sjunka med över 95% på 15 år och Tommy berättar vad han tror om utvecklingen framöver!

  • En av de stora stötestenarna i svensk energidebatt är: vad kommer att vara billigast i framtiden, ett elsystem med kärnkraft eller ett helt förnyelsebart system?

    Det har vår senaste poddgäst, Chalmersforskaren Lina Reichenberg, tänkt mycket på. Tillsammans med hennes forskargrupp på Chalmers har hon räknat på en rad scenarier för det europeiska elsystemet. I avsnittet zoomar vi in på en av deras mest uppmärksammade studier, The cost of a future low-carbon electricity system without nuclear power, the case of Sweden. Lina berättar om resultatet — att skillnaderna mellan kostnaden för helt förnybara elsystem och de som även inkluderar kärnkraft verkar vara små — och går igenom under vilka scenarier resultaten är giltiga och vilka slutsatser man kan dra.

    I avsnittet får vi även lära oss om hur energisystemmodellering går till i allmänhet och hur liknande studier av ett framtida svenskt elsystem kan komma till så pass annorlunda resultat (inte minst denna studie gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv).

    Det citerades friskt från olika rapporter och artiklar i avsnittet så denna gång kommer avsnittet även med en bibliografi:

    26.55, Korrigeringstillägg till Lina och hennes kollegors studie efter att antagandet om kärnkraftens bränslekostnader sänkts

    29.00, Diskussion om kärnkraftens kostnader på Second Opinion

    34.30, Studie om hur olika priser på solceller påverkar elsystemets kostnader

    38.25, Diskussion om kapitalkostnader för olika kraftslag på Second Opinion

    54.00, Lina och hennes kollegors studie av nyttan med “super grids”

  • Elektrobränslen, syntetiska bränslen eller — det mer deskriptiva — kolväteföreningar. Vad är de för något och vilken roll kan de spela i framtidens energisystem? Det pratade vi om med entreprenören Claes Fredriksson i poddens 56:e avsnitt.

    Liquid Wind, företaget där Claes är VD, planerar nämligen att bygga upp produktionsanläggningar där man producerar vätgas och fångar in koldioxid som sedan slås ihop till just dessa elektrobränslen. De kan sedan användas för en rad ändamål: t.ex. som ersättare till bensin och diesel i transporter eller som en beståndsdel när man producerar material såsom plast.

    I avsnittet förklarar Claes varför de inledningsvis väljer att producera metanol som bränsle inom sjöfarten. Han går även igenom de olika tekniska stegen som krävs för att få fram ett färdigt bränsle — och så får vi höra om varför just Örnsköldsvik, enligt Claes och hans kollegor, är ett utmärkt ställe att börja på!

  • Mellan 2008 och 2017 var den moderata politikern Mikael Odenberg generaldirektör för Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för stamnätet och har systemansvar för elsystemet i Sverige. Här pratar vi om erfarenheterna därifrån och om hans syn på de utmaningar elsystemet står inför.

    I avsnittet tar vi avstamp i den energidebatt som blossade upp i vintras när elpriserna sköt i höjden och vi importerade el från Polen, ett av Europas mest kolkraftsverkstäta länder. Mikael berättar om varför han inte ser enstaka situationer med höga elpriser och import av el från länder med stor andel fossil elproduktion som ett symptom på att elmarknaden inte fungerar utan snarare tvärtom: handel i kombination med svensk elproduktion “är en framgångsrik svensk exportindustri”.

    Vi dyker djupare i frågan om utmaningarna kring att bygga ut det svenska elnätet och Mikael ger sin syn på varför omskrivna Sydvästlänken, stamnätförbindelsen med syfte att öka överföringen mellan norra och södra Sverige, har blivit så pass försenad.

    Avslutningsvis resonerar Mikael kring de intressekonflikter som uppstår mellan försvaret och de aktörer som bygger ut elnät och elproduktion. Kopplingen? Mikael gjorde även sejour som försvarsminister 2006-2007.

  • Efter en vinter präglad av dammsugare och tidningsrubriker om att elen inte räcker till undrar nog många: Varför uppstår “elbrist”? Och, kanske framförallt, hur sjutton ska det bli när det står en elbilsladdare på var och varannan garageuppfart?

    Dagens gäst har tänkt mycket på detta. Han heter Björn Jernström och är teknikchef och grundare för Ferroamp, ett företag som utvecklar tekniska lösningar för att komma till bukt med effektfrågan, dvs utmaningen att vi inte alltid har den el som behövs när vi vill ha den.

    Vi dyker ner lite extra i batterier och pratar dels om vilka nyttor de kan tillföra i framtidens elsystem, och dels om status för batterimarknaden idag och utmaningarna i att utveckla mjukvara för hur de ska styras. Björn slår även ett slag för växelriktaren, det vill säga elektroniken som gör om likström från solpanelerna till växelström som används i huset, som hubben i framtidens elektrifierade och uppkopplade hem.

  • I höstas kom världens största flygplanstillverkare Airbus ut med ett pressutskick där de pekade ut vätgas som framtiden för flyget. Dagens gäst, Chalmersforskaren Tomas Grönstedt, har även han länge haft liknande tankar.

    Tomas är professor i turbomaskiner och har sen han doktorerade om jetmotorer på 90-talet forskat på frågor kopplat till framtidens flyg. I avsnittet pratar vi om hur långt man kan driva energieffektiviseringar av dagens flygteknik, men inte minst pratar vi vätgasflyg. Vi går bl.a. igenom de olika flygplanskoncepten som Airbus presenterade och diskuterar de tekniska utmaningarna som behöver lösas.

    Vi pratar även om så kallade höghöjdseffekter, dvs den del av klimatutsläppen som inte beror på utsläpp av koldioxid utan på att man släpper ut vattenånga och kväveoxider på hög höjd. Tomas förklarar hur denna typ av utsläpp kan komma att påverkas om man byter till vätgas, och går igenom de sätt som finns för att få ner dessa utsläpp ytterligare.

    Avslutningsvis resonerar vi kring hur omställningen av flyget ska kunna gå till samtidigt som flyget genomlever en av tuffaste perioderna någonsin.

  • Dagens gäst är Max Jerneck, sociolog och forskare på Handelshögskolan i Stockholm. I avsnittet tar vi avstamp i Max avhandling om hur solcellsutvecklingen tog fart i USA under 70-talet, och där ledartröjan av olika skäl togs över av Japan under 80- och 90-talet. Vi pratar även om den allra mest kända delen av solcellshistorien — den om hur tyska solelsubventioner i kombination med kinesiska, storskaliga, fabriker gjorde att priser på solceller föll dramatiskt under några år på 2000-talet.

    I andra halvan av avsnittet pratar vi mer allmänt om teknisk utveckling och om hur lärdomarna från bl.a. solcellsutvecklingen kan omsättas i en industripolitik för att komma till bukt med klimatfrågan. Max slår även ett slag för det som i USA och EU kallas Green New Deal och går igenom de ekonomiska skälen för varför vi bör accelerera investeringarna i ny grön teknik.

  • Ett fordon på 4800 ton. En lika stor batterikapacitet som 70 Teslabilar. Och en laddning motsvarande 100 snabbladdare. Där har ni - ja, i alla fall en del av - specifikationen för Aurora, en av de två batteridrivna färjor som kör en stor del av de 7 miljoner resor som varje år sker över sundet mellan Helsingborg och Helsingør.

    I poddens 51:a avsnitt berättar Christian Andersson, sjöingenjör och tekniskt ansvarig för Aurora, om hur man byggde om det tidigare dieseldrivna fartyget till ett elfartyg och samtidigt installerade snabbladdning i respektive hamn. Vi får även höra om erfarenheterna av projektet såhär två år efter jungfrufärden och om utmaningar som uppstår när man i stort sett är ensam om ett projekt i den här skalan.

    Avslutningsvis resonerar vi kring potentialen i eldrivna färjor och Christian berättar även om andra teknikspår som kan bli viktiga i omställningen av sjöfarten. Bilder och ytterligare information om Aurora finns på vår blogg.

    Avsnittet spelades även in ombord på Aurora, så nu kan du själv avgöra om elfordon lever upp till ryktet om att vara tysta!

  • Om elektrifiering av fordon är den ena megatrenden inom transportsektorn så är självkörning den andra. I dagens jubileumsavsnitt (avsnitt nummer 50!) gästas vi av KTH-forskaren Anna Pernestål och vi pratar just om självkörande fordon.

    I avsnittet ger Anna en överblick av tekniska och infrastrukturella förutsättningar för att bilar ska kunna köra sig själv i olika delar vägnätet och om hur långt tekniken har kommit 2020 inom dels godstransporter och dels personbilar.

    Vi tittar även in kristallkulan och resonerar kring hur hela transportsystemet kan komma att förändras i takt med att fordon blir självkörande: Kommer vi äga bilarna själva eller inte? Kommer vi åka mer bil? Och hur kommer städerna att utvecklas parallellt?

  • I poddens 49:e avsnitt gästas vi av Erik Svedlund från Epiroc, ett av världens största företag när det gäller utveckling och försäljning av gruvmaskiner.

    I avsnittet pratar vi om möjligheter och utmaningar när det gäller att elektrifiera gruvor. Å ena sidan finns mycket att vinna: förutom lägre koldioxidutsläpp och bränslekostnader är en av gruvindustrins största kostnader att ta hand om de föroreningar som uppstår när “man kör dieselmaskiner inomhus”. Å andra sidan är utmaningarna stora: gruvmaskiner är bland de största landgående batteridrivna fordon som finns - och de ska gå i stort sett dygnet runt.

    Erik berättar även om hur det gick till när Epiroc blev batteriföretaget Northvolts första kund någonsin (spoiler alert: det inkluderade bl.a. ett kallt email till Elon Musk) och om hur elektrifierade gruvor är ett avgörande steg i att få ner batteriers klimatpåverkan.

    Här kan man se Epirocs gruvmaskiner i drift, och här finns några bilder från besöket hos Epiroc i Örebro.

  • Avsnittet gästas av poddbekantingen Daniel Kulin från branschorganisationen Svensk Vindenergi. (Daniel gästade även podden i avsnitt 3 i sin dåvarande roll som analytiker på Energimyndigheten.)

    I avsnittet berättar Daniel om tio års utveckling inom svensk vindkraft som lett till dagens situation med explosiv utbyggnad, inströmning av kapital och inte minst: Sveriges billigaste nya elproduktion.

    Vi går även igenom det systemansvar som vindkraften snart kommer att behöva axla. Hur ser man till att det finns kraftproduktion även när vinden inte blåser? Hur kan elöverskottet som uppstår tas hand om? Och hur kan man säkra ett gott investeringsklimat för utbyggnad av ny elproduktion när varje nytt uppkopplat vindkraftverk leder till lägre intäkter för övriga producenter.

    Och så pekar Daniel även på elnätets möjliggörande roll, dels för vindkraftens fortsatta utveckling och dels för energiomställningen överlag.

    Samtalet spelades in inför publik via webben på den årliga branschmässan Svenska Solelmässan i Uppsala den 28 oktober.

  • I avsnittet gästas vi av Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH. Vi pratar om den teknologi som, ja i stort sett, hela industrin hoppas på i energi- och klimatomställningen: elektrolysörer.

    Elektrolysörer använder el för att spjälka vatten till dess två beståndsdelar, syrgas och vätgas. Och där vätgasen sen kan användas till en rad applikationer, bränsle i transporter, energilager i elsystemet och inom en rad industrier som traditionellt setts som de allra svåraste att ställa om: bl.a. stål- och cementproduktion och för framställning av flygbränslen och plast.

    I avsnittet berättar Göran om den tekniska utvecklingen av elektrolysörer och vätgaslager, om EU:s storslagna planer, och om hur kostnaderna förväntas gå ner framöver. Och så får vi höra om vad som tog Barack Obama till ett möte med Göran på KTH:s biblioteket!

  • Avsnittet gästas av Jimmy Hansson, som haft en minst sagt fascinerande karriär inom kraftindustrin. Den sträcker sig tillbaka till 90-talet och rollen som kontrollrumstekniker under det skift som Barsebäcks första kärnkraftsreaktor kopplades bort från elnätet, via rollen som ansvarig för några av världens största offshore-vindkraftparker — och hela vägen till Londons finanskvarter där han jobbat med investmentbolag och andra ägare av storskalig förnybar elproduktion.

    I avsnittet pratar vi framförallt om de erfarenheter Jimmy samlat om den globala solcellsindustrin i rollen som Global Head of Operations på Sonnedix, en av Europas största ägare av solcellsparker. Vi får bl.a. höra om Jimmys primära ansvarsområden: drift och underhåll av solcellsparker. Dessutom ger han en inblick i hur storskalig förnybar elproduktion finansieras och de upphandlingar som på senaste tiden lett till att solceller byggs till extremt låga priser — t.ex. nu senast i Portugal där ett av de vinnande buden var på världsrekordlåga 11 öre per kWh.

  • I dagens podd gästas vi av en riktig nestor när det gäller elmarknader. Lars Bergman är professor emeritus i nationalekonomi (samt f.d. rektor) vid Handelshögskolan i Stockholm och har sen 70-talet forskat på frågor som rör ekonomi och energisystemet.

    I avsnittet dyker vi ner i några utmaningar som har aktualiserats i samband med ett par mer eller mindre dramatiska situationer på elmarknaden. I våras när stormen Ciara kom in ledde överfyllda vattenreservoarer och mycket vindkraft till att Sverige för första gången hade minuspriser på el. Och i somras — när det var relativt vindstilla samtidigt som flera kärnkraftverk låg nere på grund av underhåll — hade vi i södra Sverige några tillfällen där elpriset var uppe på över två kronor, dvs mer än fem gånger de vanliga elpriserna. Lars svarar på frågan om dessa händelser är symptom på att elmarknaden inte fungerar som den ska. Han resonerar även i allmänhet kring hur en elmarknad med allt större andel variabel förnybar elproduktion kommer att fungera. (Diskussionen här utgår bl.a. från en rapport från 2019, Blowing in the Wind, som Lars skrev tillsammans med sin kollega, Chloé Le Coq.)

    Avslutningsvis pratar vi om ytterligare en rapport (Spänning på hög nivå) som Lars skrivit tillsammans med Bo Diczfalusy på uppdrag av Finansdepartementet om vad som krävs för att det svenska elnätet ska kunna byggas ut i den takt som behövs för att möjliggöra energiomställningen.

  • HYBRIT är ett av Sveriges mest ambitiösa industriprojekt. Genom att använda vätgas i processen för att tillverka stål är tanken att stålproduktionen ska bli fossilfri — och på så sätt få bort 10% av Sveriges koldioxidutsläpp.

    Solcellskollens podcast gästas här av Mikael Nordlander, som sitter i styrelsen för HYBRIT och ansvarar för utvecklingsarbetet i projektet för Vattenfalls räkning (HYBRIT är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall). Förutom att gå igenom utmaningarna med att producera stål med vätgas pratar vi om utvecklingen av elektrolysörer, tekniken som gör om el till vätgas. Mikael berättar även om vätgaslager lika stora som Globen, och om hur HYBRIT kan hjälpa till med stabiliteten i elsystemet.

    Avslutningsvis får vi höra om möjligheterna att ställa om andra utsläppstunga industrier såsom cementindustrin och petrokemin. Och så avslöjar Mikael på vilket sätt han inspireras av hockeyspelaren Wayne Gretzky!

  • Dagens gäst, Hans-Olof Nilsson, är Mr Vätgas med om inte med hela det svenska folket så åtminstone med hela den svenska energibranschen. När det var dags att bygga ett eget hus för några år sen så bestämde han sig för att det skulle vara helt självförsörjande på energi med hjälp av solceller, batterier och just vätgas — det första i sitt slag.

    I dagens poddavsnitt pratar vi såklart om Hans-Olofs hus, men även om andra vätgasprojekt som kommit till sen dess. Hans-Olof berättar även om många av de tekniska lösningar han testat och utvärderat längs resans gång och om vilka investeringar som han nu ser fram emot.

  • Dagens gäst är en person som verkligen har erfarenhet av att jobba med elektrifiering i praktiken. Edward Jobson har i över 10 år jobbat på AB Volvo med utveckling och lansering av både elbussar och ellastbilar. I avsnittet får vi både höra om tekniska aspekter kring hur den typen av fordon fungerar och har utvecklats under åren — och om potential kring elektrifiering av tunga transporter i största allmänhet.

    Vi får även höra om Volvos uppmärksammade samarbete kring bränsleceller med tyska lastbilstillverkaren Daimler, om varför elbussutvecklingen går som tåget i Kina, och om hur Volvo blev först när det gäller att utveckla elfordon med litiumjon-batterier.

  • Dagens gäst är Patrik Johansson, professor på Chalmers och en av Sveriges främsta batteriforskare. I avsnittet dyker vi framförallt ner i de batteritekniker som väntar bakom horisonten.

    Vad mer? Patrik berättar om hur tunga fordon han tror man kommer kunna driva med batterier. Han förklarar varför litiumjonbatteriet blev dominerande i hemelektronik och elbilar. Han resonerar kring potentialen för så kallad energidensitet i batterier, dvs energimängden man kan få in per kg. Och, så pratar vi om ryktena kring ett “Million Mile Battery” som florerat i diskussionerna kring Tesla.

    (Ja, det blev så späckat att vi inte ens hann med att prata om lämpliga batterier för rymdresor till Venus. Bara en sån sak!)