Episodes

  • En dag för 25 år sen kom en japansk forskare in till den institution på Chalmers där Anders Lyngfelt jobbade och sådde ett frö om en teknik för att fånga in koldioxid. Idag är Chalmersprofessorn Anders Lyngfelt världsledande inom så kallad kemcyklisk förbränning, en teknik för att kostnadseffektivt fånga in koldioxid.

    I avsnittet tar vi ett helhetsgrepp kring infångning och lagring av koldioxid — så kallad CCS efter engelskans Carbon Capture and Storage (eller CCU där U:et står för Utilization, och där man använder den infångade koldioxiden istället för att lagra den). Anders går igenom varför CCS är en så pass viktig teknik i klimatomställningen och hur den kan användas för att uppnå minusutsläpp genom att till exempel fånga in koldioxiod från förbränning av biobränslen. Vi pratar även om alternativa sätt att uppnå negativa utsläpp, inte minst så kallad DAC eller Direct Air Capture.

    Extra djupt dyker vi ner i Anders specialområde: de olika teknikerna för själva infångningen. Idag är så kallad post combustion, där man efter en förbränningsprocess fångar in koldioxid ur rökgaserna, marknadsdominerande. Anders går igenom två konkurrerande teknikspår — oxyfuel och kemcyklisk förbränning — och resonerar kring för- och nackdelarna med de olika teknikerna.

    Anders går även igenom hur själva lagringen av koldioxid går till och resonerar kring potentialen. Han ger förslag på hur marknaden för CCS kan komma igång ordentligt, och avslutningsvis resonerar vi kring intressekonflikter mellan att lagra koldioxid och att använda de infångade kolatomerna till att tillverka bränslen eller råvaror, något man till exempel avser att göra för att ställa om sjöfarten och plastindustrin.

  • För andra året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2022. Och som ciceron denna gång har vi poddbekantingen Daniel Kulin som även gästade avsnitt 3 och avsnitt 48.

    Vi tar avstamp på Daniels hemmaplan: vindkraftsbranschen. (I år tog han klivet från branschorganisationen Svensk Vindenergi till det norska energiföretaget Cloudberry där han jobbar med havsbaserad vindkraft.) Vi får en sammanfattning av var vindkraften är: hur mycket byggs? Vilka utmaningar präglar vindkraftsprojekten — och hur bedömer man att den nya regeringens slopande av utbyggnationen av stamnätet till havs påverkar förutsättningarna framöver?

    Från minut 37 pratar vi om läget på elmarknaden som redan i januari såg ansträngt ut, bl.a. till följd av höga priser på bränslen. Sen kom Rysslands invasion av Ukraina och en energisituation som sett allt mer prekär ut för varje månad som gått. Vi pratar om hur prognoserna för elpriserna ser ut och Daniel resonerar kring vad denna “perfekta storm” innebär för samhället i stort.

    Läget på energimarknaderna har inte bara lett till skyhöga kostnader för privatpersoner och företag; det ledde även till en valrörelse som i allra högsta grad präglades av energifrågor. Från 1 h 7 min pratar vi om resultatet av valet: ett regeringsskifte och ett Tidö-avtal med tungt fokus på kärnkraft. Daniel delar både sina farhågor och förhoppningar kring vad den politiska inriktningen kan innebära för investeringsklimatet inom energibranschen och för möjligheterna att nå våra energi- och klimatmål överlag.

    Avslutningsvis (från 1 h 28 min) zoomar vi ut och pratar om vad 2022 innebar för klimatomställningen på ett globalt plan. Vi utgår från IEA:s World Energy Outlook 2022 och hittar både nedslående och hoppfulla signaler kring världens omställning till fossilfria energikällor. Bland de hoppfulla signalerna återfinns bland annat stora statliga satsningar på en ökad energisäkerhet och industriell uppbyggnad kring tekniker som ska möjliggöra omställningen — inte minst USA:s Inflation Reduction Act där motsvarande tre svenska statsbudgetar ska investeras i fossilfria energikällor.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • I en tid av klimatomställning och ökat fokus på energisäkerhet finns stora förhoppningar på framställning och distribution av grön vätgas. Enligt IEA finns det i hela världen strax över 1 GW installerad elektrolysörkapacitet — alltså tekniken som med hjälp av el spjälkar vatten för att framställa vätgas. Men enligt Energimyndighetens vätgasstrategi är planen att bara Sverige ska gå mot en kapacitet på 5 GW till 2030 och 10 GW 2045, och där lejonparten av efterfrågan kommer från stål- och gruvföretagen i norra Sverige.

    Efter en doktorandutbildning på KTH och sedermera en rad olika roller i vätgasbranschen har Cecilia Wallmark, gäst i vårt 83:e avsnitt, hittat till epicentret av den svenska vätgassatsningen och till rollen som verksamhetsledare för Luleå Tekniska Universitets satsning CH2ESS.

    I första halvan av avsnittet får vi perspektiv på utvecklingen kring vätgas. Cecilia går igenom målen från bl.a. Energimyndighetens vätgasstrategi och vi resonerar kring utmaningarna att nå dit. Vi får även höra om hur elektrolysörer och bränsleceller (tekniken som gör om bl.a. vätgas till el) fungerar och Cecilia berättar om några av de tekniska framsteg som hon upplevt under sin karriär.

    I andra delen dyker vi ner i en förstudie om vätgasinfrastruktur runt Bottenviken som Cecilia och hennes kollegor har tagit fram. Cecilia berättar om vilken roll vätgasledningar och vätgaslager kan ha och om de tekniska utmaningar som respektive lösning medför.

  • Med över ett år med extrema prisskillnader över dygnet som morot har allt fler börjat snegla på kombinationen av timpris på el och möjligheten att styra om sin elförbrukning till de timmar på dygnet då elpriset är som lägst.

    I poddens 82:a avsnitt gästas vi av dataingenjören Joachim Lindborg från energitjänsteföretaget Ngenic. I avsnittet pratar vi dels om Ngenics huvudprodukt, en så kallad smart termostat som utifrån data om väder, elpriser och husets beskaffenhet, värmer upp huset på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi pratar även om för- och nackdelar att just använda elpannor och värmepumpar för att flytta elförbrukning över dygnets timmar med syfte att undvika elpristoppar.

    I poddens andra halva dyker vi ner i projektet KlokEl som Joachim projektledde och som syftade till att styra värmepumpar i ett annat syfte: att minska belastningen på det lokala elnätet de timmar då förbrukningen är som högst. Resultatet? Genom att stänga av nästan 400 värmepumpar under två av de kallaste timmarna under 2018 kunde elnätägaren i Uppsala spara nästan en halv miljon kronor.

    Avslutningsvis zoomar vi ut och pratar allmänt om så kallad efterfrågeflexibilitet där kunderna förändrar sin elförbrukning för att till exempel minska belastning på elnätet eller öka sin elförbrukning när det finns rikligt med el och elpriset är lågt. Joachim resonerar både kring potentialen och utmaningarna för att uppvärmning ska kunna bidra till ett flexibelt elsystem — och vi jämför med andra flexibla tekniker såsom elbilsladdare och batterier.

  • På två år har spotpriserna i södra Sverige ökat mer än tiofalt, från 25 öre per kWh i augusti 2020 till över 300 öre per kWh i augusti 2022. Samtidigt slår nyheter om skyhöga prisnivåer på den långsiktiga terminshandeln av el som spön i backen.

    I poddens 81:a avsnitt får vi hjälp av Fredrik Bodecker att bena ut vad de höga elpriserna beror på och hur man kan tolka nyheterna kring de höga terminspriserna på el. Fredrik är vd på analys- och rådgivningsföretaget Bodecker Partners och kommer tidigare från en lång karriär hos några av Europas största energihandlare.

    I avsnittet djupdyker vi i frågan om hur handel av el går till, både kort- och långsiktigt. Fredrik går både igenom den fysiska handeln på Nordpools marknader och den finansiella terminshandeln som används för att producenter och förbrukare ska kunna prissäkra sig långsiktigt.

    Avslutningsvis pratar vi om en förhållandevis ny avtalsform som vuxit fram i samband med utbyggnaden av sol- och vindkraft, nämligen PPA:er eller Power Purchase Agreements, där stora användare av el ingår långa kontrakt med producenterna. Fredrik berättar om drivkrafterna som gjort att PPA:er har vuxit fram, hur de har utvecklats över tid, och hur de långsiktiga kontrakten hanteras inom ramen för den fysiska handeln och elsystemdriften.

  • Som följd av de historiskt höga elpriserna har det lanserats en rad förslag om hur elmarknaden kan reformeras och konsumenter skyddas. I vårt 80:e poddavsnitt tog vi hjälp av Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi och en av Sveriges främsta elmarknadsexperter, för att reda ut de olika förslagen. (Det här är Lars Bergmans andra besök i podden, han gästade även avsnitt 45 där vi pratade om elmarknader med en stor andel sol- och vindkraft.)

    Till att börja med går vi igenom hur elmarknaden fungerar; Lars berättar om hur priset på el sätts och om likheterna respektive skillnaderna mellan hur el och andra råvaror handlas. Vi får även höra om anledningarna till att elmarknaden avreglerades på 90-talet och hur det gick till när de nordiska länderna banade väg för den elmarknadsdesign som råder i Europa idag.

    Att hushållen och i vissa fall även företag behöver kompenseras råder det närmast politisk konsensus om. Vi dyker ner i de olika förslagen och resonerar kring möjliga utformningar och om farhågan kring att ett elprisstöd kan leda till ökad konsumtion och på så sätt förvärra situationen på elmarknaden.

    På bordet ligger även ett flertal förslag om att ändra elmarknadens design. Häromveckan lanserade EU kommissionen ett flertal förslag för att dämpa konsekvenserna av de höga elpriserna. Spanien och Portugal har infört ett maxpris på naturgas för elproduktion. Och här hemma har man diskuterat så kallade Sverige-priser (alternativt Beken-modellen) där marknaderna för den el som används inom landet och den som går på export separeras. I avsnittet betar vi av dessa förslag i tur och ordning.

  • I vårt 79:e avsnitt satt vi ner med Tord Eriksson, tillförordnad vd för Vattenfall Vattenkraft AB — den del av Vattenfall som äger ungefär 50% av den svenska vattenkraften.

    Vi börjar med att få en historisk kontext kring vattenkraften i Sverige. Vad låg till grund för byggnationen av de tre första storskaliga vattenkraftverken i Trollhättan (1910), Porjus (1915) och Älvkarleby (1915) — och sedermera efterkrigstidens rejäla utbyggnad av svensk vattenkraft? Varför hamnade vattenkraftverken där de hamnade? Och hur har tekniken utvecklats över tid?

    Förutom att vattenkraften producerar en stor andel av svensk el (förra året stod man för 71 terawattimmar eller 42% av elproduktionen) har den även en mycket viktig roll när det gäller att balansera det nordiska elsystemet när utbud och efterfrågan varierar. Tord går igenom hur det här ser ut mer i detalj; vi får höra om hur man schemalägger produktionen i vattenkraftverken, hur kraftverken interagerar med varandra och vad som begränsar flexibiliteten i produktionen.

    Avslutningsvis går vi igenom några av de möjligheter och utmaningar som vattenkraften står inför framöver. Bland annat pratar vi om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden. Och så får vi höra om Vattenfalls pågående förstudie om att eventuellt återställa det gamla pumpkraftverket i Juktan utanför Storuman.

  • I poddens 78:e avsnitt pratar vi om något som ligger på nästan hela energi-Sveriges läppar — nämligen havsbaserad vindkraft. Gäst är Per Edström, teknikchef på företaget Svea Vind Offshore som utvecklar vindkraftsparker till havs. Tidigare jobbade Per i över tio år med vindkraft på teknikkonsultföretaget Sweco.

    Vi börjar med att gå igenom grunderna: Hur mycket svensk havsbaserad vindkraft finns idag? Hur skiljer sig potentialen för havsbaserad vindkraft jämfört med landbaserad? Var längs Sveriges kuster lämpar sig vindkraft som bäst? Vilken typ av teknikutveckling ser Per som mest lovande? Och hur ska man egentligen tolka den hårresande siffra av projekt, och potentiell kapacitet, som står i kö hos Svenska kraftnät? (I april 2022 hade Svenska kraftnät fått in anslutningsansökningar på 125 GW; skulle allt installeras skulle det motsvara flera gånger Sveriges elförbrukning.)

    Per går även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att ta ett projekt från idé till en färdig anläggning. (Här kan man läsa om Svea Vind Offshores projekt som Per nämner i avsnittet.) Per ger även en förutsägelse om när han tror att den stora mängden havsbaserade vindkraftsprojekt kommer att börja anslutas till det svenska elnätet.

    Avslutningsvis pratar vi om Svenska kraftnäts regeringsuppdrag om att bygga ut det svenska stamnätet till havs, där det första förslaget presenterades den 16 juni. Per benar ut vad detta innebär i praktiken för de som vill ansluta havsbaserade vindkraftverk — och om de alternativ som finns när det gäller att ansluta sig till elnätet. Per berättar även hur han ser på synergierna mellan havsbaserad vindkraft och vätgas, där ett möjligt utvecklingsspår är att ansluta vindkraftverk via vätgas-pipelines istället för via elnät.

  • Rysslands invasion av Ukraina har satt frågan kring Europas energisäkerhet och beroendet av rysk energi högst upp på EU:s och de europeiska ländernas agenda. I poddens 77:e avsnitt gästas vi av Per Högselius, teknikhistoriker och professor på KTH, där vi går på djupet kring hur värdekedjorna kring olja, kol och gas har byggts upp över tid — och vad de innebär för Europas möjligheter att minska beroendet av ryska energiimporter.

    Vi börjar med att skruva tillbaka klockan ordentligt. Med utgångspunkt i Pers artikel The European energy system in an age of globalization pratar vi om hur Europas beroende av importerade bränslen byggdes upp; vi får höra om hur kol spreds i England under 1500-talet och sedan successivt över Europa under de fyra sekel som följde; om hur koloniala strategier och ambitiösa infrastrukturprojekt banade väg för oljans tidsålder — och om kärnbränslets komplexa, multinationella, värdekedja.

    Men allra djupast dyker vi ner i historiken kring naturgas i Europa, som på allvar tog fart under efterkrigstiden. I boken Red Gas, som Per skrev för några år sen, beskrivs hur handel av naturgas mellan Europa och Ryssland började under kalla kriget och under de kommande decennierna kom att utökas till att stå för en allt större andel av europeiska gasimporter. Vi pratar om lärdomarna därifrån, bl.a. om vad som låg till grund för att handeln började, hur Europas gasinfrastruktur fungerar, om vilka samhällssektorer som framförallt använder gas, och hur Ryssland har använt sina gasexporter som “energivapen” i tidigare konflikter.

    Avslutningsvis pratar vi om de europeiska planerna att fasa ut energiimporter från Ryssland. Per går igenom de strategierna som omfattas av EU-kommissionens REPowerEU-paket — där man slår fast att rysk olja ska fasas ut helt, och ryska naturgasimporter med två tredjedelar, under 2022 — och hans farhågor kring vilka kostnader det kan innebära.

  • I poddens 76:e avsnitt gästas vi av Erika Ingvald, enhetschef för Mineralinformation och Gruvnäring på myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning.

    Vi börjar med en överflygning av hur gruvverksamhet fungerar i Sverige. Vilka mineraler utvinns i Sverige idag? Vilka geologiska händelser har gjort att ett område är extra lämpligt för gruvdrift? Och hur ser Europas importbehov av mineraler ut? Genom exemplet med den omdiskuterade mineralfyndigheten i Kallak går Erika även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att få öppna en gruva, hur prospektering går till och vilken roll regeringen har i beslutsfattandet.

    I poddens andra del (från minut 33) pratar vi om en av de allra största utmaningarna när det gäller energiomställningen: hur ska vi få tag på de mineraler som behövs för att producera de vindkraftverk, batterier, elkablar och allt annat som behövs för att vi ska kunna ersätta fossila bränslen? Erika förklarar vad som krävs för att ett material ska hamna på EU kommissionens lista över kritiska råmaterial och förtydligar att det inte bara är gruvor som behövs för att öka EU:s självförsörjning — det behövs även processindustri som förädlar mineralerna. (Grafen över Kina, EU:s och USA:s andel av processeringen av viktiga batterimineraler som nämns vid minut 37 finns här.)

    Avslutningsvis får vi höra om några av de mineralfyndigheter och initiativ som syftar till att öka EU:s och Sveriges försörjning av mineraler. Vi pratar bl.a. om LKAB:s initiativ om att återvinna sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall, Erika förklarar på vilket sätt mineralfyndigheten i Norra Kärr är intressant — och slår även ett slag för mer återvinning.

    För den som vill lära sig mer om återvinning av batterimetaller kan vi även rekommendera avsnittet med Chalmersprofessorn Christian Ekberg.

  • I poddens 75:e avsnitt - och det allra första på engelska - har vi nöjet att gästas av Amory Lovins, grundare av Rocky Mountain Institute, och en av de stora internationella förgrundsgestalterna för idéerna bakom energiomställningen.

    Vi tar avstamp i artikeln Energy Strategy: The Road Not Taken som Amory skrev 1976 i en tid som på många sätt liknar idag; det var tre år efter oljekrisen, el- och bränslepriser var skyhöga, och länder över hela världen hade energitrygghet högst upp på agendan. I artikeln presenterar Amory ett alternativ till dåtidens fossilbaserade strategier som gick ut på att “få tag på mer energi till varje pris”; en framtid baserad på ambitiös energieffektivisering och en uppsjö av småskaliga, modulära, energilösningar nära konsumenterna. I avsnittet benar Amory ut vad han då menade med soft energy paths och går igenom på vilket sätt hans åsikter har ändrats sen dess.

    Vi djupdyker även i Amorys idéer om energieffektivisering. Vi får dels konkreta exempel på något som Amory kallar integrative design, en metod för att i större grad involvera design och systemtänk i energieffektiviseringsprojekt, och dels makroperspektivet på hur väl samhället överlag lyckas med energieffektivisering. (Rapporten Energy Efficiency 2021 från IEA, som citeras vid minut 29, finns här.)

    2016 fick Amory Lovins ett hederspris av den tyska regeringen för att bidragit till att skapa en teoretisk grund för Energiewende, den tyska omställningen till förnybar energi och ökad energieffektivisering. Förutom att ge sin syn Energiewende får vi höra om hur Amory resonerar kring utmaningen att säkra tillgången av el under förhållandevis långa perioder av lite sol och vind.

    Avslutningsvis får vi höra om Amorys hem på 2200 meters höjd nära Aspen, Colorado — ett passivhus helt utan uppvärmningssystem där han odlar bananer och en rad andra tropiska frukter.

  • I Solcellskollens 74:e avsnitt gästas vi av Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och ledamot för det Klimatpolitiska rådet. I avsnittet vävs två parallella historier samman: en om industrialiseringen av Norrland och en om miljöfrågans ursprung och framväxt.

    Vi tar avstamp i Framtidslandet, Sverkers doktorsavhandling om industrialiseringen av Norrland under tidsperioden 1870-1920. Vi får dels höra om migreringen till norra Sverige och de investeringar i sågverk, gruvor, tågräls och vattenkraftverk som låg till grund för utvecklingen — och dels om samhällsdebatten och de olika åsiktsströmningarna om hur norra Sverige skulle utvecklas.

    I avsnittets andra del (från 33:e minuten) går Sverker igenom hur miljön som samhällelig fråga växte fram under 1900-talets andra hälft. Vi får bl.a. höra om hur kunskapsutvecklingen under de två världskrigen bidrog till förståelsen om hur människan påverkar miljön och om hur institutioner bildades kring miljöfrågor. Sverker pratar även om Sveriges (och Stockholms) roll i det internationella miljöarbetet och resonerar kring hur en person som Greta Thunberg kan ha fått ett så stort genomslag.

    I den sista delen av podden (från 67:e minuten) väver vi samman de två berättelserna genom att prata om den nyindustrialiseringen som sker i Norrland idag inom ramen för den gröna omställningen. Sverker drar paralleller mellan utvecklingen i norra Sverige då och nu och resonerar kring hur utvecklingen denna gång kan bli mer hållbar för de samhällen som utvecklas och byggs upp runt de nya näringarna.

  • Låga utsläpp från material såsom stål, cement och plast är viktigt för att nå våra klimatmål. I tidigare avsnitt har vi dykt ner i stål- och cementindustrins utmaningar (här respektive här). I poddens 73:e avsnitt gör vi ett djupdyk i de utmaningar som kemi- och plastindustrin står inför.

    Gäst är Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige i Stenungsund, landets enda tillverkare av plasttypen polyeten. I avsnittet får vi höra om kemiindustrins tvådelade klimatutmaning, att dels ersätta fossila bränslen som råvara och dels som energibärare i de industriella processerna. Där vägen fram för många andra industrier är mer eller mindre tydlig när det gäller att få ner utsläppen ser det annorlunda ut för kemiindustrin. Vätgas, elektrifiering, koldioxidinfångning och en ökad användning av biomassa eller syntetiskt framtagna elektrobränslen kan alla vara del av lösningen. Här får vi hjälp av Anders att bena ut de olika framtidsspåren och på vilket sätt de kompletterar eller konkurrerar med varandra.

    En central strategi att få ner utsläppen från plast är även ökad återvinning. I Europa är målsättningen att öka återvinning av plast från runt 15% till 55% till 2030. Anders, som även är styrelseledamot för plaståtervinningsföretaget Svensk Plaståtervinning, berättar om hur återvinning av plast går till i dagsläget och vilka processer och tekniker som ska göra att målen nås.

    Avslutningsvis får vi även höra om hur det senaste halvåret - med skenande priser, inte minst på el - har påverkat ett energiintensivt industriföretag såsom Borealis. (Per år använder Borealis Sverige 1 TWh el och Anders bedömning är att elbehovet inom en tioårsperiod kan komma att öka till runt 5 TWh — motsvarande 3-4% av svensk elförbrukning.)

    Ett par gånger i avsnittet hänvisar Erik till rapporten “Scaling Up Europe” av Material Economics. Den kan du läsa här.

  • I poddens 72:a avsnitt gästas vi av Christian Ekberg. Han är professor på Chalmers i både industriell materialåtervinning och kärnkemi.

    Vi börjar med en överflygning av hur industriell återvinning går till i Sverige. Vilka material är vi bra på att återvinna? Vilka tekniska processer används? Och hur ser lagstiftningen ut? Christian förklarar även hur konventionella återvinningsmetoder såsom fraggar där man mekanisk tar isär och sorterar ut material och smältor där man värmer upp avfall håller på att kompletteras av “riktig kemi” — inte minst hydrometallurgiska processer där man löser upp avfallsblandningar, ofta med syror, och plockar ut specifika ämnen genom att låta dem binda till olika molekyler.

    En av de största farhågorna kring energiomställningen, och inte minst elektrifieringen av fordon, är: hur ska materialen räcka till när var och varannan bil kör runt med flera hundra kilo batterier? En del av svaret är såklart återvinning och Christian berättar om hans erfarenheter av att i femton år hållit på med batteriåtervinning. Han går igenom processen för att återvinna ett litiumjonbatteri till hög grad och resonerar kring potentialen (och begränsningarna) när det gäller batteriåtervinning. Christian berättar även om de studier som han och hans forskargrupp har gjort kring återvinning av solpaneler.

    Avslutningsvis pratar vi om Christians andra forskningsområde: kärnkemi. Vi benar ut vad fjärde generationens kärnkraft innebär och på vilket sätt en sådan process kan nyttja en mycket större andel av energiinnehållet i kärnbränsle.

    Relaterad läsning: Så går återvinning av solpaneler till

  • Det finns en rad användningsområden för batterier i elsystemet: balansera prisskillnader på elmarknaden genom att köpa el billigt ena stunden, och sälja dyrt andra. Bidra till en effektivare nätbyggnad. Möjliggöra för fastighetsägare att lagra överskottet från sina solceller. Och hjälpa Svenska kraftnät att bibehålla frekvensen i elsystemet. Inte för inte de kallas “elsystemets schweizerkniv”!

    I vårt 71:a avsnitt får vi hjälp av Dan-Eric Archer, vd och grundare för energitjänsteleverantören CheckWatt, att bena ut de olika verktygen på schweizerkniven. Hur funkar de? Hur ser ekonomin ut? Kan man kan utföra flera nyttor samtidigt? Och vilka typer av projekt finns i Sverige idag?

    Allra djupast dyker vi ner i det användningsområde som Dan-Eric ser som mest intressant för batterier idag: tillhandahållande av olika typer av stödtjänster med syfte att bibehålla frekvensen i elsystemet. Vi får bl.a. hjälp att förstå vilka typer av frekvensmarknader som framförallt är aktuella för batterier och hur det praktiskt går till när dessa tjänster ska erbjudas till Svenska kraftnät.

    Avslutningsvis slår Dan-Eric ett slag för batterier som alternativ till att bygga ut elnätet. Vi får även höra om hans senaste resa till Kenya där han är med och startar upp ett installationsföretag för solceller.

    Relaterad läsning: Är tiden för storskaliga batterianläggningar kommen?

  • I poddens 70:e avsnitt gästas vi av Jytte Guteland, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och en av Europas mest inflytelserika politiker på klimatområdet.

    För ungefär ett år sen kom EU med nyheten att man antagit en ny klimatlag där Jytte, som huvudförhandlare för Europarlamentet, i allra högsta grad var delaktig i processen. I klimatlagen fastställdes bl.a. målet om att EU:s utsläpp ska reduceras med 55% till 2030 jämfört med 1990. Till 2050 ska nettoutsläppen vara noll. Förutom att gå igenom hur klimatlagen togs fram, ger Jytte en bild av hur politik i allmänhet går till i EU och hur de viktigaste institutionerna — EU-kommissionen, Ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska rådet — förhåller sig till varandra.

    Vi pratar även om EU:s viktigaste verktyg för att nå utsläppsmålen. Under paraplyet Fit for 55 — EU:s stora åtgärdspaket för att få ner utsläppen med 55% till 2030 — ryms bland annat skärpningar av EU:s utsläppshandel, hårdare utsläppskrav på sektorer såsom sjö- och luftfart, och koldioxidtullar. Dessa betar vi av i tur och ordning.

    Avslutningsvis pratar vi om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar. Jytte förklarar vad syftet med taxonomin är och hur hon resonerar kring hållbarhetsklassificeringar av till exempel svenska skogsprodukter och olika typer av kraftslag.

    Ett par förtydliganden: I avsnittet nämns att priset på koldioxid inom EU:s utsläppshandel är uppe på knappt 100 Euro per ton. Sen avsnittet spelades in har dock priset gått ner till runt 70 Euro per ton. Avsnittet spelades även in före Rysslands invasion av Ukraina, vilket definitivt hade tagit upp mer plats om vi hade spelat in idag.

  • I vårt 69:e poddavsnitt gästas vi av kraftsystemingenjören Magnus Olofsson som under sin karriär bl.a. hunnit med en doktorsexamen från KTH och sejourer som generaldirektör för Elsäkerhetsverket och vd för Energiforsk. Sen 2013 är han även invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.

    I avsnittet tittar vi under huven på det svenska elsystemet. Hur överförs el? Vad är rotationsenergi, spänningsstabilitet, kortslutningseffekt — och varför är de viktiga för driften av elsystemet? Vi reder även ut varför kapaciteten i elnätet mellan norra och södra Sverige snarare har minskat än ökat, med inlåst kraftproduktion i norr och högre elpris i syd som konsekvens.

    Avslutningsvis pratar vi om lösningar på de olika utmaningar elsystemet står inför. Magnus slår ett slag för en av sina hjärtefrågor, accelererade investeringar i ny överföringskapacitet. Vi går även igenom några av de “smarta nät”-tekniker som Magnus och KTH-professorn Lars Nordström skrev om på Dagens Industri häromveckan, och som har potential att utöka kapaciteten i elnätet. (Ett exempel är den “STATCOM” som Svenska kraftnät installerade i fjol.)

    Vill du höra mer från Magnus rekommenderar vi att följa honom på twitter.

  • När andades svensk stålindustri samma framtidsoptimism som nu? Ja, det var bra länge sen, om vi ska tro vår senaste poddgäst Göran Nyström, vice-vd på japanskägda svenska stålföretaget Ovako. 2021 startas det stål-startups, ministrar åker skytteltrafik till våra svenska stålföretag, och tidningarna rapporterar ständigt om nya framsteg kring fossilfritt stål. Och i centrum står stålbranschens utmaning att ställa om till en koldioxidneutral process. I avsnittet tar vi avstamp i historiken kring stålproduktion i Sverige och Göran berättar om vilken roll svensk stålindustri har globalt. Vi får även höra om de olika processtegen för att producera och återvinna stål.

    Göran Nyström går igenom olika sätt att få ner utsläppen från stålproduktion, och förklarar skillnaden mellan hur vätgas används inom HYBRIT-projektet för att reducera järnmalm (grundråvaran i stålproduktion) och i Ovakos fall, där vätgas används för att ersätta gasol i uppvärmningen av stål. Göran berättar även om Ovakos bygge av vad som vid färdigställande lär bli Sveriges största vätgasfabrik.

    Avslutningsvis resonerar vi om hur snabbt den globala stålindustrin kan ställa om sin produktion till en koldioxidneutral process, och där paralleller dras till en studie av forskare från LTH och SEI.

  • Vilka händelser har haft störst betydelse för energi- och klimatomställningen under 2021? Mitt i julstöket satt vi ner med Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers, för att göra bokslut över året. (Björn gästade även avsnitt 1 och avsnitt 28 av podden.)

    Vi började med att prata om nyheterna på klimatområdet. I höstas släppte IPCC sin nya utvärderingsrapport, i Glasgow möttes världens politiker för att snacka ihop sig - och parallellt, högt upp i norr, har planerna om att producera framtidens bränslen och material börjat lägga grunden för en svensk nyindustrialisering.

    Vi går även igenom den kaotiska situationen på de globala energimarknaderna. Vi resonerar kring vad höga el- och bränslepriser innebär för samhällets acceptans för energiomställningen — och Björn agerar terapeut genom att trycka på varför vi även fortsättningsvis ska ha tilltro till marknaden.

    På teknikfronten då? Vi siktar in oss på att den globala solcellsmarknaden fortsätter att växa stadigt trots pandemi och fraktkaos, laddbara bilar ökar sin andel av nybilsförsäljningen med 100% jämfört med 2020, och CATL, världens största tillverkare av elbilsbatterier, lanserar natriumjonbatterier.

  • När Gerteric Lindquist 1988 tog över som vd på NIBE, värmeteknikföretaget i småländska Markaryd, var det fortfarande tidiga dagar på värmepumpsmarknaden.

    Över tre decennier senare har värmepumpar blivit en svensk energiteknisk framgångshistoria; idag har över 60% av småhusen minst en värmepump installerad och tillsammans med fjärrvärmen är de anledningen till att vi i stort sett har övergett fossila bränslen för uppvärmning. NIBE då? Idag omsätter de 30 miljarder (jämfört med 250 miljoner 1988), har nästan 20 000 anställda i över 30 länder, och är en av världens största tillverkare av värmepumpar.

    I avsnittet får vi höra Gerterics erfarenheter av 34 år som vd för NIBE och om den värmepumpsmarknad som har vuxit upp parallellt. Han förklarar hur en värmepump fungerar och berättar om de tekniska framsteg som lett till att värmepumpar har blivit effektivare och mer hållbara under åren.

    Avslutningsvis pratar vi om värmepumpens roll i ett elsystem där produktionen i större utsträckning varierar med väder och vind. Gerteric ger även en internationell utblick; vi får höra varför regioner såsom kontinental-Europa och USA i stor grad fortfarande använder fossila bränslen för uppvärmning och om möjligheterna för värmepumpar att bli en central del av lösningen.