Donbass Podcasts
-
Hör om ryssar som ber för att Ukraina ska segra och högt uppsatta militärer som öppet kritiserar Putin och krigsledningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ryssland har varit samstämmigt kring invasionen av Ukraina. Nu kommer flera kritiska utspel från ryska tidigare militärer om de små möjligheterna för den ryska armén att vinna.
Hör bland annat om Igor Girkin som ledde de första beväpnade grupperna som startade kriget i Donbass och var en nyckelspelare 2014 i Rysslands annektering av Krim. Nu kritiserar han Putin öppet och dömer ut Rysslands möjligheter att genomföra invasionen av Ukraina. Frågan är varför han ännu inte fängslats för sina utspel.
Dessutom på gatan i Moskva, där människor berättar för vår korrespondent på plats, att de inte kan leva med en förlust för Ukraina. Trots att de kan få fängelse lägger de i smyg blommor vid ukrainska monument.
Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent på plats i Moskva, Stefan Ingvarsson analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joachim Persson -
Föreningen Aurora inleder sin serie om konflikten i Ukraina. Vi inleder serien med att ta en titt på det regionala uppror i östra Ukraina som pågått sedan 2014 och utgör en sorts kärnpunkt för det som idag är ett öppet krig mellan Ryssland och Ukraina. Närmare bestämt så ska vi diskutera ideologiska spänningar inom de rebellgrupper som verkat i östra Ukraina, med utgångspunkt i en vetenskaplig uppsats författad av dagens gäst. Jakob Sandberg arbetar som rysk tolk och översättare samt har en masterexamen i Globala studier.
Denna första del ger en detaljerad beskrivning av händelserna innan och under upproret 2014 medan den andra delen mer behandlar de olika aktörernas tämligen motsägelsefulla ideologiska inriktningar.
---
Stöd oss på Patreon: https://www.patreon.com/foreningenaurora eller swisha på 0763 45 03 24
Följ oss på sociala medier
Facebook: https://www.facebook.com/F%C3%B6reningen-Aurora-100318262743557
Twitter: https://twitter.com/ForeningenA -
Den 24 augusti firas Ukrainas självständighetsdag, exakt sex månader efter Putins invasion av Ukraina. Hör varför Rysslands president Vladimir Putin inte accepterar att Ukraina är en fri stat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vanliga fall brukar Ukrainas självständighet firas stort, men i stället för ett traditionellt firande med fest och parader har utbrända och sönderskjutna ryska militärfordon ställts ut i huvudstaden Kiev som en påminnelse om kriget som pågår. Ukrainas president Zelenskyj har varnat för möjliga ryska attacker under självständighetsdagen och säger att Ukraina i så fall kommer att svara kraftfullt.
Ryssland tolererar inte självständigt UkrainaDet var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade ”orangea revolutionen” ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte.
Putins militära hot mot UkrainaÅr 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Monica Bergmark
-
Det går framåt för Ukraina i kriget just nu. Framförallt i den södra delen Cherson. Samtidigt så går det dåligt för ryssarna, primärt i östra delen Donbass där man satsat stort. Den ryska armén verkar även ha problem med både ammunition, manskap och artilleripjäser. Vad är det som gör att det går bra för Ukraina? Hur kan man förstå att Ryssland slöt ett avtal som säkrade spannmålstransporter, för att sedan direkt efter attackera en av leveransvägarna? Kan gasen till Europa komma att strypas helt? Vad krävs för att Ukraina ska fortsätta hålla i taktpinnen såsom de gör nu? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om det senaste från kriget i Ukraina.
Gäst: Joakim Paasikivi, strategilärare vid Försvarshögskolan och överstelöjtnant
Programledare: Vilma Ljunggren
-
Utrikeskrönika 15 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Goris, Armenien, onsdag.
Drygt 30 år efter Sovjetunionens sönderfall fortsätter gränserna att flyttas i den postsovjetiska världen. Här, i sydöstra Armenien, har Azerbajdzjan kommit närmare efter kriget, det sex veckor korta, eller långa, hösten 2020.
Ett rättmätigt återtagande av territorium som tillhör oss, om du frågar i Azerbajdzjan. En orättfärdig ockupation av vårt historiska land, om du frågar i Armenien.
I en annan del av det som en gång var Sovjetunionen, i Ukraina, pågår gränsförskjutningen för fullt. Vi återtar bara det som rättmätigt tillhör oss, är Rysslands president Putins senaste förklaring till det som sker. Först, när invasionen inleddes, var motivet att Ukraina skulle "avnazifieras". En förklaringsmodell obegriplig för många. Därefter sades det att krigets huvudsakliga syfte var att "befria" Donbass, i östra Ukraina. Nu, säger Putin, handlar allt om att återta det som historiskt sett tillhör Ryssland, precis som tsar Peter den store en gång i tiden gjorde.
Men, säger kritiskt inställda ryssar, jämförelsen med tsaren haltar. Peter den store grundade Sankt Petersburg och öppnade, som det heter, fönstret mot Europa. Vladimir Putin stänger istället alla fönster och dörrar. En ny järnridå reser sig bakom vilken all form av utveckling stannar av. Tsar Peter den store flyttade gränser hej vilt. Men det gjorde alla på den tiden. Nu gör man inte det längre.
Häromdagen firades Rysslands dag. Den 12 juni för 32 år sedan utropade Boris Jeltsin den ryska sovjetrepublikens självständighet. Sovjetunionen var på väg att begravas. En ny era föddes som skulle bli friare och mer demokratisk. Jeltsin var otymplig redan i livet och kanske vänder han sig inte direkt i graven nu. Men vad han skulle tycka om det som pågår, under ledning av hans efterträdare, är inte svårt att gissa. Jeltsin trodde på Putin som rätt person att föra arvet av demokratisering och västorientering vidare. Det var det många som gjorde. Men snart in i det nya presidentskapet väcktes tvivel. Ett tidigt och mycket symboliskt beslut var att återinföra den gamla, sovjetiska nationalhymnen, om än med ny text. Jeltsin var mycket kritisk. Det osade, menade han, sovjetnostalgi och bakåtsträvande till en tid för länge sedan utgången. Lika förlegat som att i dagens Europa försöka flytta gränser genom krig.
Johanna Melén, Goris, Armenien
[email protected] -
Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Torbjörn Averås Skorup.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hundratals civila har sökt skydd i en kemfabrik i den hårt krigsdrabbade staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina. Nu växer oron för ett totalt övertagande av staden, som likt belägrade Mariupol beskrivs som strategiskt viktig för Rysslands övergripande mål: Att utropa hela Donbass som ryskt.
Sen pratar vi om den fortsatta utredningen av Donald Trumps ansvar för stormningen av Kapitolium. Nu vittnar flera ur expresidentens innersta krets om att de vid flera tillfällen sagt åt Trump att påståendena om valfusk inte stämde, men enligt dem lyssnade han bara på ja-sägarna – eller "Team Crazy" som de ska ha kallats internt.
-
Ryssland har inlett sin storoffensiv i östra Ukraina för att enligt Kreml “befria folkrepublikerna från nazisterna”. En ny fasansfull fas väntar nu med ännu större strider. Slaget om Donbass är helt avgörande för Ukrainas framtid. Men mycket står också på spel för Putin. Det är här och nu som kriget kan avgöras, säger docenten i krigsvetenskap Ilmari Käihkö, i Nyhetspodden med Johannes Tabermann.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Emma Molin stör sig på människors låga förväntningar på den svenska våren. Christopher Garplind är inte heller imponerad, dock på Coachellas VIP-lista. Och vi har fått ett eget brädspel, shoutout till Britta som gjorde den! Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pratar om händelserna i Donbass, Sveriges kanske största Formel 1-fan Isa Liliestrand snackar om hypen kring denna fartfyllda sporten och Tina Mehrafzoon sammanfattar Kendrick Lamars comeback!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin.
-
När ska Mariupol falla? Det har varit en återkommande fråga i rapporteringen från Ukraina den senaste tiden. Om Mariupols en gång så blomstrande kulturliv har vi hört mindre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan krigsutbrottet i östra Ukraina 2014 har stora resurser satsats på att förvandla den lite sömniga sovjetiska hamnstaden Mariupol till en modern kulturmetropol i Donbass.
Nu verkar alla satsningarna vara slagna i spillror.
En av de som arbetat aktivt med att utveckla stadens kulturliv är Diana Berg. När P1 Kultur får tag på henne är hon på väg tillbaka till Ukraina efter en begravning i Vilnius.
Reporter: Fredrik Wadström
Producent: Mårten Arndtzén -
När ska Mariupol falla? Det har varit en återkommande fråga i rapporteringen från Ukraina den senaste tiden. Om Mariupols en gång så blomstrande kulturliv har vi hört mindre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan krigsutbrottet i östra Ukraina 2014 har stora resurser satsats på att förvandla den lite sömniga sovjetiska hamnstaden Mariupol till en modern kulturmetropol i Donbass. Nu verkar alla satsningarna vara slagna i spillror. En av de som arbetat aktivt med att utveckla stadens kulturliv är Diana Berg. När P1 Kultur får tag på henne är hon på väg tillbaka till Ukraina efter en begravning i Vilnius.
YAEL BARTANA LÅTER KVINNOR STYRA VÄRLDENOm kvinnor styrde världen, skulle de hantera makten på ett sätt som gjorde att konflikter såg annorlunda ut – eller skulle samma problem uppstå ändå? Den frågan ställer den israeliska konstnären Yael Bartana i videoverket "Two minutes to midnight" som visas just nu på ett galleri i Stockholm. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har träffat Yael Bartana och pratat med henne om tankeexperimentet om ett fredsrum bestående av tio kvinnor.
NOA ESHKOL SKAPAR PASSION MED DISCIPLINPå Norrköpings konstmuseum visas just nu en stor retrospektiv utställning med konstnären, koreografen och dansaren Noa Eshkol, som dessutom är en av Yael Bartanas stora inspirationskällor. Cecilia Blomberg har sett utställningen Rules, Theory & Passion.
VI BESÖKER UNIK GRAFFITIVÄGG I UNDERJORDENBakom en anonym dörr - mellan en kiosk och ett parkeringshus i Luleå - gömmer sig en 100 meter lång kulvert, fullständigt täckt av bilder och spretiga bokstäver. Det är 30 år gammal, orörd, graffiti. Paulina Öquist Haugen är etnolog på Norrbottensmuseum, där fotografier av graffitin visas just nu. Reporter Anton Bennebrant följer med henne ner i kulverten för att se denna unika samling spraykonst på riktigt.
ESSÄ: VYKORTETS UPPGÅNG OCH FALLMediehistorien brukar ibland beskrivas som en pendelrörelse. Kanske är det därför de diskussioner som en gång i tiden omgärdade vykortet låter märkligt bekanta? Konstnären och kritikern Sonia Hedstrand berättar i OBS om vykortets uppgång och fall.
Programledare: Fredrik Wadström
Producenter: Mårten Arndtzén och Anna Tullberg -
I P1 Kultur hör vi dokumentärfilmaren Elena Rubashevska igen, som nu är i säkerhet i Polen. Vi berättar också om minnesområdet för massakern vid Babij Jar som skadades vid attacken mot tv-tornet i Kiev. Och så följer vi spåren de ryska oligarkernas pengar i konstvärlden. Dessutom om de läsningar som sker i Sveriges i solidaritet med Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
BABIJ JAR – MINNESMONUMENT ÖVER FÖRINTELSEN SKADAT I ATTACKVid ravinen Babi Jar dödades 34'000 judar av tyska armén under bara två dagar när nazisterna belägrade Kiev 1941. Igår skadades minnesplatsen vid den ryska attacken mot TV-tornet.
LÄSNINGAR FÖR SOLIDARITETFörfattaren Daniel Gustafsson är konferencier vid en läsning som Svenska PEN och tidskrifter 20-tal anordnar i solidaritet med Ukraina.
UKRAINSKA FILMAREN ELENA RUBACHEVSKA I SÄKERHETHur gick det för dokumentärfilmaren och filmkritikern Elena Rubashevska, som vi har följt här i P1 Kultur den senaste veckan? När invasionen inleddes lämnade hon regionen Donbass i östra Ukraina, där hon gjorde research till en dokumentärfilm, för att ta sig den osäkra vägen tillbaka till Kiev.
DET HÄNDER MED OLIGARKERNAS KONSTBland alla sanktioner mot Ryssland uppmanas nu också till kulturell bojkott. Bland annat i ett ukrainskt upprop som manar till en total bojkott av rysk kultur och ryska kulturutövare.
I det internationella konstlivet har ryska pengar haft stor betydelse under 2000-talet. Hur påverkas det av kriget i Ukraina?
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Måns Hirschfeldt
-
Som veteran inom den ukrainska människorättsrörelsen och tidigare bosatt på det nu ockuperade Krim har Aljona Lunjova gjort det till sin uppgift att hjälpa de som drabbats av den väpnade konflikten i Ukraina och att verka för en hållbar framtida fred.Hon gästade årets Östdagar och är även denna månads människorättsförsvarare. Hör mer om hennes arbete i det här nya avsnittet av Östpodden. Avsnittet är på engelska.
Musik © One Man Symphony | CC BY 3.0
