Folkhälsomyndigheten Podcasts
-
Ryssland utvisar fyra svenska diplomater. | Coronasmittan kommer att öka de närmaste veckorna, tror Folkhälsomyndigheten. | Ny fabrik för batterier i Borlänge kan ge många jobb.
Programledare: Ingrid Forsberg och Odessa Fardipour -
Frankrike efter omvalet av Macron, hur går han vidare nu och hur ser framtida samarbeten ut med EU? Splittring i Nato, vilken roll spelar det? Nastyja från Ukraina fick ett nytt hem i Mariefred. Fler återvänder till Kiev. Hur bygger man upp ett land efter ett krig? Folkhälsomyndigheten varnar för ny smittotopp av covid. Ryssar på flykt i Israel.
-
Dan, Magnus och Björn är åter samlade och talar om yttrandefrihet, både på nätet och på gatan. Dessutom tittar vi närmare på det franska presidentvalet och den kinesiska snuvan som verkar göra en comeback i maj.
Digital Service Act: EU vill inskränka yttrandefriheten på nätet, men kanske är det nödvändigt? Vi vrider och vänder på för- och nackdelar med att "alla får komma till tals".
Presidentvalet i Frankrike: Marine Le Pen gick framåt men förlorade ändå klart mot Macron. Vi resonerar kring den parlamentariska bubblan och de små segrarnas strategi.
Islam kontra yttrandefriheten: Rasmus Paludan nekades demonstrationstillstånd i Borås; en seger för islamismen eller en bra lösning av polisen? Bo Rothstein vill hursomhelst gå ännu längre.
Kinasnuvan på tapeten snart igen: Folkhälsomyndigheten varnar för ny "topp" i coronaspridningen i maj: Kan vi förvänta oss nya restriktioner framöver, eller är den tiden förbi?
Bli stödprenumerant: https://www.svegot.se/product/stodprenumeration-for-radio-svegot/
Ge en gåva: https://www.svegot.se/product/gava-till-radio-svegot/ -
Covid-19 är inte längre klassad som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom, och smittspridningen bedöms gå ner. Samtidigt rekommenderas flera att ta en fjärde vaccindos. Behövs det verkligen?
I veckan gick Folkhälsomyndigheten ut och rekommenderade en fjärde dos vaccin för alla över 65, och för personer i riskgrupp från 18 år. Är det någon idé att ta vaccin nu? Hur sjuk blir man av den nya omikronvarianten? Medverkande: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Sören Andersson, enhetschef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeck [email protected]: Jonna Westin [email protected] -
Två år efter deklarerandet av en ny pandemi så fortsätter coronaviruset att komma i vågor. I Sydafrika antas nästa våg komma i slutet av april. I Sverige kanske nästa topp blir redan i maj. Hur kommer det sig och var kommer virusvarianterna ifrån?
Coronagåtan fortsätter att gäcka forskarvärlden. Det finns olika hypoteser varifrån virusvarianterna kommer, men än har inget bevisats. Omikron verkar komma från ursprungsvarianten, fast den nästan inte går att hitta. Hur går det ihop?Mellanvågsperioder i coronapandeminI Sydafrika har pandemivågorna kommit med jämna mellanrum där dalarna har varit på ca tre månader. Pandemivågorna i Sverige har sett lite annorlunda ut. Men mellanvågsperioderna kan utnyttjas till att förbereda sig för nästa våg.Forskning pågår för att skapa helt nya typer av covid19vacciner.Medverkar gör epidemiologen och professorn i folkhälsovetenskap Salim Abdool Karim vid HIV centrum CAPRISA i Durban i Sydafrika, statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten samt Frederik Kristensen från CEPI Coalition for Epidemic Preparedness Innovation. Programledare och producent: Annika Östman [email protected] -
-19 . .
covid-19. . SVENSK TEXTSant och falskt om covid och pandeminPandemin är över men fortfarande är risken stor att bli sjuk i covid-19. Nasser Nuru Mahmoud från Folkhälsomyndigheten ger dig sanningen om alla rykten som finnsDet är skillnad på pandemi och epidemi, det är skillnad på att det pågår en pandemin eller om du riskerar att bli sjuk i covid-19Nasser Nuru Mahmoud är analyschef på Folkhälsomyndigheten förklarar hur det ser ut i Sverige just nu. Han berättar också vad som är falska rykten och vad som är sant -
Folkhälsomyndigheten fick för stort inflytande i början av pandemin och regeringen borde valt mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder. Coronakommissionens ordförande Mats Melin frågas ut.
Gäst: Mats Melin, ordförande i Coronakommissionen Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Behzad Mehrnoosh -
EU inför hårdare sanktioner mot Ryssland. / Hjälporganisationers arbete är viktigt i Ukraina nu. / Regeringen borde ha varit mer kritiska till Folkhälsomyndigheten under pandemin-säger experter.
-
Få ord har sedan 1900-talets första hälft blivit så bespottade som massan.Men sedan pandemin bröt ut tycks ordet ha omvärderats och blivit förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Samtidigt tycks motsatsen individen ha omvärderats.Kulturredaktionens Morris Wikström utser massan till veckans ord.
Man får föreställa sig att Folkhälsomyndigheten i början av den här gudsförgätna pandemin suckade där de satt församlade i ett mötesrum vid en surrande projektor. Man får föreställa sig att insikten om problemets omfattning långsamt gick upp för de församlade.För den som vill kommunicera något viktigt spelar orden stor roll. Liksom deras historia. Ta till exempel ordet "massan". Finns det något ord som under efterkrigstiden blivit så bespottat och utskällt? Så talar vi heller inte om massan. Istället säger vi befolkning, population, invånare. Allt för att undvika det som massan tycks stå för: en okritisk mottagare av ett budskap, styrda av irrationella känslor. Men ändå har massan lyckats leva vidare, den har förklätt sig som förled i ordsammansättningar som masshysteri, masspsykologi och massinvansion. Men hur massan är vänder och vrider sig tycks den ända sedan 1900-talets första hälft beteckna något negativt, potentiellt farligt. Så har flera generationer svenskar fått förklarat för sig att det enda som skyddar mot massan är individen och hennes förmåga att tänka kritiskt och på egen hand. Akta dig för auktoriteterna som står på podiet. Men kom ihåg, de är inga auktoriteter om de som befinner sig i publiken inte är en massa, utan en grupp församlade individer som bildar sig sin egen uppfattning.Man får föreställa sig att det var den här insikten som långsamt spred sig i den där mötesrummet på Folkhälsomyndigheten. För det som behövdes var ju en masstestning. Och en massvaccinering. Och detta skulle till råga på allt kommuniceras i massmedierna. Det måste ha framstått som ett lingvistiskt minfält för experterna. Inte blev det bättre av att de mer vetenskapliga begreppen tycktes bära på samma problematiska tankefigurer. Flockimmunitet. Vadå flock, det tycktes likna det där ordet som ibland används förklenande om oinformerade väljare: valboskap.Ja, sådär, får man föreställa sig, satt de och funderade. Funderade på hur ett politiskt samtal som tog form under 1900-talet till slut tycktes ha gått varvet runt. Att försvarsmekanismerna som var tänkta att skydda de utsatta hade vänts ut och in och där de retoriska vapnen tycktes ha hamnat i orätta händer. Individen som inte godtog det som experter och auktoriteter företrädde tycktes nu ha blivit inte förutsättningen för solidaritet, utan dess fiende. Och vi andra då, som kunde tänka oss att ingå i den massa som skulle testas och vaccineras? Vi blev i all vår omsorg om kollektivet isolerade. Det gjorde inte begreppet mindre attraktivt. Tvärtom. Kanske vore livet bättre, tänkte vi, om vi kunde öppna ytterdörren, kliva ut på gatan och uppgå i en enda stor irrationell och berusande folkmassa. -
Dagens gäster i MHV-podden är Johanna Rubin, barnläkare, med dr, vaccinexpert och utredare på Folkhälsomyndigheten och Elisabeth Storck Lindholm, mödrahälsovårdsöverläkare berättar om Covid-19, vaccinet och varför det är så viktigt att de gravidas vaccinationsantal måste öka. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök
-
Kökaos på E20. Nya karantänsregler: hur påverkas samhällskritiska yrken? EU-parlamentet röstar om ny digital tjänstelag. Vanligare med trähus. Sara Byfors på Folkhälsomyndigheten om att karantänsregler lättas. Yrkesutbildningar: Få elever som söker till industriprogrammet. Så smugglas Captagon från Syrien. Nya uppgifter om Havannasyndrom.
-
Nya karantänsregler: hur påverkas samhällskritiska yrken? EU-parlamentet röstar om ny digital tjänstelag. Vanligare med trähus. Yrkesutbildningar: Få elever som söker till industriprogrammet. Sara Byfors på Folkhälsomyndigheten om att karantänsregler lättas. Nya uppgifter om Havannasyndrom. Österrike parlamentsomröstning vaccinkrav i dag. Så smugglas Captagon från Syrien. Hur blir det i skolorna efter nya besked om karantän och testning?
-
.. .
Omikron . . : . . SVENSK TEXTSmittspridningen av covid-19 fortsätter att ökaPandemin är inte över. I Sverige ökar den snabbt och nu är läget värre än tidigare, säger Nasser Nuru Mahmud på Folkhälsomyndigheten.Pandemin med den nya virusvarianten omikron sprider sig allt snabbare över Sverige. Nu är det rekordmånga som är smittade. Men det är ändå inte samma kris för sjukvården som det var för ett år sedan eftersom så många är vaccinerade och får en lindrigare variant av covid.-Nu vaccinerar vi svenska folket med en tredje spruta och alla kommer att få besked när det är dags att ta den, säger Nuru Mahmud.I veckans arabiska talkshow möter vi också Ziad Farkouh som är dubbelvaccinerad men ändå drabbades av virussjukdomen. Men han blev inte så allvarligt sjuk. -
Helgerna är över, många går tillbaka till jobbet och skolorna öppnar. Samtidigt pågår coronapandemin och smittspridningen når nya rekordnivåer. Regeringen och Folkhälsomyndigheten presenterade på måndagen nya restriktioner och uppmanade återigen till vaccination mot covid. Johan Nilsson, reporter på DN:s vetenskapsredaktion, förklarar på vilket sätt vaccinet skyddar mot virusvarianten Omikron och varför så många blir sjuka trots dubbla doser.
Programledare: Ülkü Holago | Producent: Palmira Koukkari Mbenga | Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media -
Årets första avsnitt är här och med oss har vi Sara och Hillevi från Folkhälsomyndigheten. Vi pratar om jämställd hälsa, om hur självmordsstatistiken skiljer sig i landet och om ifall den psykisk ohälsan har ökat eller inte? Dessutom, blir det såklart snack om pandemin och hur den påverkar folkhälsan. Mår vi skit av den, psykiskt?
Passande nog är vi sjuka också. Nu kan det bara bli bättre hörni! - Mostrar mais
