Kanarieöarna Podcasts

  • Ramslöks-martini, -hummus, -kimchi. Kellie Erm är ramslökstokig. I London säljer hon ramslökspesto. Och nu är hon i Skåne för att skörda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Några minuter från Sveriges sydligaste plats, Smygehuk, bor Kellie Erms föräldrar. Trädgården är full av ramslök. 

    Sin skånska till trots så har Kellie Erm faktiskt inte ens bott i Sverige. 

    - Familjen har bott på Kanarieöarna, i München, Chile och Los Angeles, säger hon. 

    Hennes pappa jobbade med teleskop. Först på senare år har föräldrarna flyttat till Skåne.

    Kellie har studerat PR i Barcelona och utbildat sig till kock i Köpenhamn. Sedan åtta år bor hon i London och arbetar med restaurang-PR. Hon har lanserat flera kända restauranger i London.

    - Under covid stängde restaurangerna i London och jag stod utan jobb.

    Kellie åkte till föräldrarna i Skåne. Det var då hon mötte ramslök för första gången. 

    - I flera månader experimenterade jag med ramslöken.

    Det blev martini och bloody mary, våfflor, hummus, pesto, börek, valnötssalsa, pasta färgad med ramslök, pasta fylld med ramslök, vietnamesisk nudelsallad, tysk potatissallad, frittata och mycket annat.

    - Knopparna och blommorna går också att äta, säger Kellie. Jag gjorde kimchi på knoppar och blad. Och picklade knoppar som kapris, 

    Hon bjuder på fröknäcke med ramslök, ramslökssmör och en ljust grön labneh. 

    Och så gör hon ramslöks-hollandaise till vit sparris, och pasta med ramslökspesto. Du hittar recepten längre ner.

    När hon experimenterade under covidmånaderna la hon ut bilder på instagram (@kellierm). Hennes följare i London blev intresserade.

    - Året därpå bad jag mina föräldrar att skörda ramslöken och skicka den till mig i London.

    Kellie gjorde pesto på den som hon sålde till följare på insta.

    -Mitt bästa tips är att mixa bladen och krama ur saften. Den kan man smaksätta det mesta med. Dessutom kan man använda de urkramade bladen, t ex till en pesto.

    Kellie hoppas att alla recept till slut ska samlas i en kokbok.

  • Ni vet vad man säger om den som väntar på något gott. Och ni har ju väntat på just det här ända sen september. Tack för ert tålamod! Nu ska ni  få lyssna på ett riktigt gött snack. Nu blir det kontinentkollisioner! Sent i december träffade vi bergskedjeexperten Lotta Möller och snacket blev så gött att vi till och med bjuder på ett dubbelavsnitt. Eller två halva avsnitt, beroende på hur man ser det. CLIFF HANGER! Ett annat bärande tema i avsnitt 33 är vad Lovisa ägnar all sin tid åt för närvarande, nämligen Kanarieöarna och deras vulkanism. Vad hittar hon för märkliga grejer i sina lavastenar? Och när vi ändå har henne på plats passar vi på att be Lovisa visa en av sina äldsta kärlekar. Dunkleosteus! Pansarfisken från devon! Sen hinner vi med en bonus-de-tour till Gotland. Maxat.

  • 2018 reste 600.000 svenska turister till Kanarieöarna och i förra avsnittet pratade vi om vilken av Kanarieöarna som är mest populär generellt. Men håller svenskarna med om att just den ön är den bästa eller är de av en annan åsikt?

    Dagens fråga är alltså: Vilken Kanarieö är svenskarnas favorit?

    Om detta mina vänner, ska vi snart, bli varse!

    ❤️ Följ gärna Gran Canaria Podden på Spotify eller i din podcastspelare så får du en liten notis i din telefon när nästa avsnitt släpps! ❤️

    ---

    Hemsida:

    https://grancanariapodden.se/

    Facebook:

    https://www.facebook.com/GranCanariaPodden

    YouTube

    https://www.youtube.com/@grancanariapodden

    Nyhetsbrev med rabatter på diverse på Gran Canaria

    https://grancanariapodden.se/prenumerera/

    Kontakt

    [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Att Kanarieöarna är älskade för sitt extremt bra väder råder det ju inga tvivel om. Folk vallfärdar till öarna för att varva ner i solen och bada i havet. Men vilken av öarna är egentligen mest populär? Är det vårt älskade Gran Canaria eller är det Fuerteventura, Lanzarote, La Palma,Teneriffa, La Gomera eller El Hierro som kniper förstaplatsen?

    Om detta mina vänner, ska vi snart, bli varse!

    ❤️ Följ gärna Gran Canaria Podden på Spotify eller i din podcastspelare så får du en liten notis i din telefon när nästa avsnitt släpps! ❤️

    ---

    Hemsida:

    https://grancanariapodden.se/

    Facebook:

    https://www.facebook.com/GranCanariaPodden

    YouTube

    https://www.youtube.com/@grancanariapodden

    Nyhetsbrev med rabatter på diverse på Gran Canaria

    https://grancanariapodden.se/prenumerera/

    Kontakt

    [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Anfört av svingiga signaturmelodin ”Farfar är på festhumör” och med startrubriken ”Den radiotjänstvillige” förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med ”Föreningen för Flugighetens Främjande” och ”Jakten på Johan Blöth”, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.

    Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.

    Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.

    Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

  • I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Anfört av svingiga signaturmelodin ”Farfar är på festhumör” och med startrubriken ”Den radiotjänstvillige” förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med ”Föreningen för Flugighetens Främjande” och ”Jakten på Johan Blöth”, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.

    Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.

    Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.

    Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

    Kommande delar:

    20 augusti: AproPovel – del 8: ”- Vart går färden? – Hit.”

  • I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Anfört av svingiga signaturmelodin ”Farfar är på festhumör” och med startrubriken ”Den radiotjänstvillige” förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med ”Föreningen för Flugighetens Främjande” och ”Jakten på Johan Blöth”, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.

    Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.

    Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.

    Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

    Kommande delar:

    13 augusti: AproPovel – del 7: ”Från mini till maxi via medium rare”

    20 augusti: AproPovel – del 8: ”- Vart går färden? – Hit.”

  • I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Anfört av svingiga signaturmelodin ”Farfar är på festhumör” och med startrubriken ”Den radiotjänstvillige” förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med ”Föreningen för Flugighetens Främjande” och ”Jakten på Johan Blöth”, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.

    Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.

    Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.

    Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

    Kommande delar:

    6 augusti: AproPovel – del 6: ”Om konsten att knäppa upp – director´s cut”

    13 augusti: AproPovel – del 7: ”Från mini till maxi via medium rare”

    20 augusti: AproPovel – del 8: ”- Vart går färden? – Hit.”

  • I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Anfört av svingiga signaturmelodin ”Farfar är på festhumör” och med startrubriken ”Den radiotjänstvillige” förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med ”Föreningen för Flugighetens Främjande” och ”Jakten på Johan Blöth”, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.

    Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.

    Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.

    Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

    Kommande delar:

    30 juli: AproPovel – del 5: ”Corksmulor”

    6 augusti: AproPovel – del 6: ”Om konsten att knäppa upp – director´s cut”

    13 augusti: AproPovel – del 7: ”Från mini till maxi via medium rare”

    20 augusti: AproPovel – del 8: ”- Vart går färden? – Hit.”

  • I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Anfört av svingiga signaturmelodin ”Farfar är på festhumör” och med startrubriken ”Den radiotjänstvillige” förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med ”Föreningen för Flugighetens Främjande” och ”Jakten på Johan Blöth”, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.

    Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.

    Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.

    Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

    Kommande delar:

    23 juli: AproPovel – del 4: ”Plattvax och inspiratörer”

    30 juli: AproPovel – del 5: ”Corksmulor”

    6 augusti: AproPovel – del 6: ”Om konsten att knäppa upp – director´s cut”

    13 augusti: AproPovel – del 7: ”Från mini till maxi via medium rare”

    20 augusti: AproPovel – del 8: ”- Vart går färden? – Hit.”

  • I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Anfört av svingiga signaturmelodin ”Farfar är på festhumör” och med startrubriken ”Den radiotjänstvillige” förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med ”Föreningen för Flugighetens Främjande” och ”Jakten på Johan Blöth”, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.

    Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.

    Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.

    Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

    Kommande delar:

    16 juli: AproPovel – del 3: ”Personer i portioner”

    23 juli: AproPovel – del 4: ”Plattvax och inspiratörer”

    30 juli: AproPovel – del 5: ”Corksmulor”

    6 augusti: AproPovel – del 6: ”Om konsten att knäppa upp – director´s cut”

    13 augusti: AproPovel – del 7: ”Från mini till maxi via medium rare”

    20 augusti: AproPovel – del 8: ”- Vart går färden? – Hit.”

  • I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Anfört av svingiga signaturmelodin ”Farfar är på festhumör” och med startrubriken ”Den radiotjänstvillige” förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med ”Föreningen för Flugighetens Främjande” och ”Jakten på Johan Blöth”, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.

    Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.

    Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.

    Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

    Övriga delar:

     9 juli: AproPovel – del 2:  ”När minnena passerar meny”

    16 juli: AproPovel – del 3: ”Personer i portioner”

    23 juli: AproPovel – del 4: ”Plattvax och inspiratörer”

    30 juli: AproPovel – del 5: ”Corksmulor”

    6 augusti: AproPovel – del 6: ”Om konsten att knäppa upp – director´s cut”

    13 augusti: AproPovel – del 7: ”Från mini till maxi via medium rare”

    20 augusti: AproPovel – del 8: ”- Vart går färden? – Hit.”

  • En reflektion direkt från havet en natt på längre seglats mellan Kanarieöarna & Azorerna. 

    Inklusive båtljud & vatten skvalp, det bjuder jag på. 

    Jag delar med mig av hur jag vände en rädsla mitt ute på havet till att landa sinnet i lugn & att öppna upp för det som var vackert istället. 

    Feelgoodkram
    Sanna 

  • Sabina Jacobsen, född 1989, och karriären började i Lugi HF, och som Sabina var med och förde upp i elitserien 2006 och hon spelade i till 2012 och sedan inleddes ett proffsäventyr och har spelat i flera olika länder, som i Danmark, Rumänien, Ryssland och ska till kommande säsong få spela handboll på Kanarieöarna i Spanien.

    Försvarsgeneral och lagkapten för det svenska damlandslaget.

    Sabina vann skytteligan i den högsta ligan i Sverige tre år i följd

    Säsongen 2012/12 utsågs Sabina Jacobsen till årets spelare i Sverige.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Tjenare! I det här avsnittet pratar jag om livet i Spanien, varför jag gillar att bo här, och så jämför jag lite med livet i Sverige också. Det är det första avsnittet jag spelar in med min nya mikrofon, så hoppas det låter bra. Kom gärna med input!

    Jag spelade också in video till det här avsnittet, och jag planerar att lägga upp det på YouTube. Så håll utkik där på min YouTube-kanal (The Swedish Linguist)!

    --------------------

    Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron - det kostar bara 5€ per månad! Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida!

    På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som vill nå en avancerad nivå i svenska.

    Instagram: swedish.linguistYouTube: Swedish Linguist

    --------------------

    If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron - it's only 5€ per month! Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!

    On my website you can also find information about the course Strong Swedish! The course for you who want to reach an advanced level in Swedish.

    Instagram: swedish.linguistYouTube: Swedish Linguist

    -------------------

    Ett smakprov (sample) av transkriptet: (du kan också läsa det på min hemsida)

    (Tänk på att detta är transkriberat talspråk, det ser inte ut som vanlig skriven svenska!)

    Okej, då kör vi då! Det här är första gången som jag spelar in ett avsnitt..jag vet fortfarande inte om jag kommer, faktiskt, göra ett avsnitt om..av just det här. För det här är väldigt improviserat. Jag har bara satt mig här, riggat upp mikrofonen, börjat spela in, och jag tänkte att jag skulle göra ett poddavsnitt med video!

    Det blir i så fall första gången som jag gör det. Jag har tänkt på det ganska mycket, men, ja, nu har jag liksom utrustningen för att göra det, jag har liksom sakerna som jag behöver för att göra det. Så, ja, det blir en liten test idag, så får jag se om jag faktiskt laddar upp det här avsnittet.

    Och jag tänkte prata om livet i Spanien, litegrann, för jag har ju bott här en gång förut, och jag bor här nu. Så jag bor här nu, i Valencia, och jag har bott här nu i över ett år. Och för några år sen så bodde jag i Barcelona. Det var 2015 (tjugo-hundra-femton). Så 2015, då bodde jag i Barcelona. Så jag har lite erfarenhet av att bo i Spanien.

    Och ja, jag har flyttat tillbaka, liksom, så att uppenbarligen så gillar jag att bo i Spanien. Så varför gillar jag att bo i Spanien? För, ah, det är ju många svenskar generellt som tycker om att vara i Spanien. Och det är såklart för att svenskar älskar sol och värme. För att, ah, vi har inte så mycket av det i Sverige kanske.

    Så till exempel i Barcelona, där är det väldigt många svenskar. Det finns en liten stad längre söderut som heter Torrevieja, och där finns det också många svenskar. Det är många svenskar på Kanarieöarna till exempel. Så ja, det finns..det är ganska mycket svenskar i Spanien.

    ...för hela texten tillsammans med översättningar på svåra ord och uttryck, klicka här!