Kristdemokraterna Podcasts
-
I helgen samlas Kristdemokraterna för kommundagar. Men bortom ministerposter och opinionssiffror, var befinner sig partiet ideologiskt?
Är det samma parti som under Alf Svenssons tid, och vilka utmaningar har kristdemokratin att ta sig an i framtiden?
Medverkande: Caspian Rehbinder samtalar med Nike Örbrink och Stefan Sarmes.
Smedjanpodden lånar denna vecka ett avsnitt från Ideologipodden.
-
Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.
Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
I helgen samlas Kristdemokraterna för kommundagar. Men bortom ministerposter och opinionssiffror, var befinner sig partiet ideologiskt?
Är det samma parti som under Alf Svenssons tid, och vilka utmaningar har kristdemokratin att ta sig an i framtiden?
Medverkande: Caspian Rehbinder samtalar med Nike Örbrink och Stefan Sarmes.
-
En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."
Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu.
– Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch.
Blocköverskridande energiöverenskommelse
Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson?
– Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell…
Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det?
– Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.Elbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan.
– Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt.
"Vi har inte lämnat klimatmålen"
Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse?
Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan.
Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag...
– De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans.
Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling?
– Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor.Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast.
– Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.
Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna.
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Alma Segeholm -
En sammanfattning om vad som hänt i den svenska politiken under året.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har hänt mycket i den svenska politiken under året. Det har varit val. Sverige har fått en ny regering, och en ny statsminister. Men året började med att en partiledare avgick.
I våras gick det dåligt för partiet Liberalerna. Väldigt få personer sa att de skulle rösta på partiet. I april slutade Nyamko Sabuni som partiledare för Liberalerna. Johan Pehrson tog över. Efter det började det gå bättre för partiet.
Nu ska det handla om valet.
Den 11 september var det val i Sverige. Det var tre val samtidigt: kommunval, regionval och riksdagsval. Folk röstade om vilka som ska styra i Sveriges kommuner och regioner och vilka som ska styra i Sveriges riksdag.
Kommuner bestämmer till exempel om vård av äldre och skolor. Regioner bestämmer över sjukhus och kollektivtrafik, som till exempel bussar. Riksdagen bestämmer om nya lagar och statens pengar. Riksdagen jobbar också med EU-frågor och utrikespolitik.
På valdagen fick folk stå i kö i flera timmar för att kunna rösta. Det var värst i Stockholm, Malmö och Uppsala. Köerna berodde på en ny regel som gjorde att det tog längre tid att rösta än tidigare.
Jacob är en av dem som struntade i att rösta för att det var så lång kö.
– Då var det ju minst två timmars kö. Och då tänkte jag att nej då får det vara.
Fyra dagar efter valet var alla röster räknade. Partierna till höger vann valet till riksdagen. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick fler röster än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Men resultatet var väldigt jämnt. Partierna till höger fick 176 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 173 platser.
Socialdemokraterna fick ungefär 30 procent av rösterna och blev det största partiet. Moderaterna har länge varit det näst största partiet i Sverige. Men i årets val blev Sverigedemokraterna näst störst. SD fick ungefär 20 procent av rösterna. Partiledaren Jimmie Åkesson sa att han var stolt över att SD har blivit ett stort parti.
– Vi är på riktigt ett stort parti idag och jag är så stolt.
Moderaterna fick 19 procent av rösterna, och blev det tredje största partiet. Partiledaren Ulf Kristersson sa att han var glad över att högerpartierna fick flest röster.
– Jag är stolt över det förtroende som vi har fått.
Samma dag sa Annie Lööf att hon kommer sluta som partiledare för Centerpartiet.
– Jag kommer att avgå som Centerpartiets partiledare.
Annie Lööf har varit partiledare i elva år. Det är inte bestämt vem som ska bli ny partiledare än.
Partierna till höger vann alltså valet till riksdagen. Men partierna till vänster tog makten i flera regioner. I till exempel region Stockholm vann Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Nu samarbetar de med Vänsterpartiet. Före valet styrde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De hade makten i 16 år.
Det blev också ändringar i vissa kommuner. De nya Partiet Nyans, som riktar sig till invandrare, röstades in i kommunerna Botkyrka och Landskrona.
Nu ska det handla om regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.
I mitten av oktober fick vi veta vilka partier som kom med i den nya regeringen. Det blev Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kom inte med i regeringen, men de är med och bestämmer över regeringens politik. Regeringen och Sverigedemokraterna ska samarbeta nära, sa Ulf Kristersson från Moderaterna.
– Det kommer bli en trepartiregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den regeringen kommer samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen.
Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill ändra mycket i Sveriges politik. De har kommit överens om ett avtal som kallas Tidöavtalet. Många sidor i avtalet handlar om migration och integration. Partierna har flera förslag på förändringar. De vill till exempel att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Ett annat förslag är att det ska bli svårare för personer som har flyttat till Sverige att ta hit sin familj. Uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade för de som kommer till Sverige som asylsökande, tycker partierna.
Tidöavtalet har gjort många människor oroliga. En av dem är Rahman Heydari. Han kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige i snart sju år. Han säger att förslagen gör honom rädd.
– Alltså det är helt hopplöst. Och jag är verkligen jätterädd och tänker så här det kommer självklart bli mycket värre.
Nu ska det handla om Sveriges nya ministrar.
Den 17:e oktober valde riksdagen Ulf Kristersson till ny statsminister. Han presenterade också alla ministrar i den nya regeringen. Kristdemokraterna fick sex ministerposter och Liberalerna fick fem. De 13 andra ministrarna är moderater.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev vice statsminister. Hon blev också energi- och näringsminister. Hon har ansvar för landets energi, alltså elen, och för företagen.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev arbetsmarknads- och integrationsminister. Han har ansvar för jobben, och för att invandrare kommer in i det svenska samhället.
Moderaten Elisabeth Svantesson blev finansminister. Hon har ansvar för Sveriges ekonomi.
Moderaten Tobias Billström blev utrikesminister. Han har ansvar för Sveriges utrikespolitik.
Romina Pourmokhtari från Liberalerna blev Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.
I slutet av året handlade politiken mycket om pengar.
I november presenterade den nya regeringen sin första budget. Budgeten är regeringens plan för hur statens pengar ska användas. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna sa att det var svårt att göra budgeten på grund av den ekonomiska krisen.
– Inflation, hög inflation, samtidigt som vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då.
Regeringen ska ändra på flera saker för att spara pengar. De ska till exempel ge mindre pengar till människor som behöver hjälp i fattigare länder, så kallat bistånd. Och mindre pengar ska användas till miljö- och klimatarbete.
Regeringen ska använda mer pengar till försvaret och till fler platser på fängelserna. De ska även använda pengar för att sänka skatten på bensin och diesel.
Före valet sa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de skulle sänka priset på bensin och diesel med minst fem kronor per liter. Efter valet sa regeringen att bensin kommer bli 14 öre billigare och diesel 41 öre billigare. Då blev folk arga. Många skrev i en av Sveriges största facebookgrupper Bränsleupproret. De var besvikna och skrev att de inte gillar politiker, sa gruppens talesperson Peder Blohm Bokenhielm.
– Det är besvikelse. Det är politikerförakt. Det är väldigt korttänkta men intensiva känslor som kommer ut.
Budgeten har fått mycket kritik från forskare och miljöorganisationer. De tycker att den är dålig för klimatet och miljön. Oppositionen tycker att budgeten är dålig för jobben och vården också. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att göra på ett sätt före valet och nu gör de på ett annat sätt, sa socialdemokraten Mikael Damberg.
– Politiker i den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna lovade väldigt mycket innan valet och nu när man tvingas av verkligheten bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ska spä på inflationen, då får man bryta väldigt mycket löften.
Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna tycker att partierna i regeringen har hållit sitt löfte.
– Så vi gör vad vi sa att vi skulle göra. Men allt finns ju självklart inte med i den första budgeten.
I december röstade riksdagen ja till budgeten.
-
Anders Wijkman, författare, samhällsdebattör och tidigare bland annat generalsekreterare för Svenska Röda korset och EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, samtalar med LiseLotte Jernberg Bate om sitt livslånga engagemang för miljön och vad det betyder för honom. De samtalar om välfärdsindikatorer, bottom-up-lösningar, progressiva företagsledare och bristen på katalysatorer för att få genomslag för alla initiativ som tas när det gäller klimatomställningen.
-
13 december. Utred politiken kring narkotika förutsättningslöst, avkriminalisera bruk och legalisera cannabis. Det föreslår Kristdemokraternas Europaparlamentariker Sara Skyttedal. Hos Andreas Ericson berättar hon varför hon ändrat sig om narkotikapolitiken.
-
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har lagt fram sin första budget. Resultatet av de här fyra partiernas samarbete är smärtsamt tydligt:
En nedskärningsbudget som drabbar välfärden och klimatomställningen och lägger bördan för den ekonomiska krisen på vanliga hushåll.
Om detta snackar vi idag. Gäst i dagens avsnitt är Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.
Här kan man se hela Ali Esbatis inlägg i budgetdebatten.
Här kan man ta del av presentationen om Vänsterpartiets ekonomiska-politiska plattform.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Hanna Gedin
-
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har lagt fram sin första budget. Resultatet av de här fyra partiernas samarbete är smärtsamt tydligt:
En nedskärningsbudget som drabbar välfärden och klimatomställningen och lägger bördan för den ekonomiska krisen på vanliga hushåll.
Om detta snackar vi idag. Gäst i dagens avsnitt är Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.
Här kan man se hela Ali Esbatis inlägg i budgetdebatten.
Här kan man ta del av presentationen om Vänsterpartiets ekonomiska-politiska plattform.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Hanna Gedin
-
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har lagt fram sin första budget. Resultatet av de här fyra partiernas samarbete är smärtsamt tydligt: En nedskärningsbudget som drabbar välfärden och klimatomställningen och lägger bördan för den ekonomiska krisen på vanliga hushåll. Om detta snackar vi idag. Gäst i dagens avsnitt är Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.Här kan man se hela Ali Esbatis inlägg i budgetdebatten.Här kan man ta del av presentationen om Vänsterpartiets ekonomiska-politiska plattform. Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.Ansvarig utgivare: Hanna Gedin
-
Moderaterna Socialdemokraterna.. .
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
في حلقة هذا الأسبوع وبعد الانتخابات التي اسفرت عن تشكيل الحكومة الجديدة من السياسيين المعتدلين Moderaterna والديمقراطيين المسيحيين Kristdemokraterna وحزب الشعب Folkpartiet بدعم من الديمقراطيين السويديين Sverigedemokraterna، نلتقي بسياسيين لديهم آراء مختلفة تماماً.
هدى أكسلسون بالطبع راضية عن أن حزبها يقود الحكومة السويدية الآن، لكن ليست راضية عن نتائج الانتخابات في هالمستاد Halmstad.
تمام أبو حميدان غير راضية عن خسارة الاشتراكيين الديمقراطيين Socialdemokraterna للسلطة في البرلمان السويدي، لكن بالنسبة لوضعها السياسي فهي راضية تماماً انها أصبحت عضو بديل في البرلمان السويدي، وحصلت على المركز الثالث على مستوى بلدية أولوفستروم Olofström حيث تعيش.
SVENSK TEXT
Så analyserar arabisk talande politiker valet
Houda Axelsson, moderat politiker och Tamam Abou Hamidan, socialdemokratisk politiker analyserar nu det svenska valet och berättar om sina känslor när den nya regeringen tillträtt.
Vi möter två politiker med helt olika känslor efter valet. Nu är det moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet som bildar regering med stöd av Sverigedemokraterna.
Houda Axelsson är självklart nöjd och belåten med att hennes parti nu leder den svenska regeringen. Men inte lika nöjd med valet i Halmstad där hon bor.
Tamam Abou Hamidan är inte alls nöjd med att Socialdemokraterna tappade makten i riksdagen. För Tamam själv innebar valet att hon är nu ersättare till riksdagen och den tredje ledande politiker i sin hemkommun Olofström.
-
Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande i studiosamtalet: Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Maria Wetterstrand, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, Mikael Karlsson, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent.
Medverkande inspelade på "band": Romina Pourmokhtari, (L) klimat- och miljöminister. Ebba Busch, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. Martin Kinnunen, (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Hur blir biståndet med Sveriges nya regering? Vilka prioriteringar kommer att göras och vad innebär skrivningarna kring migration? I avsnitt 117 av Global Podd avslöjar Gudrun Brunegård mer om vad vi kan förvänta oss kring biståndets kommande inriktning. Hör också vad forskare och civilsamhället tycker.
Det har bara gått några dagar sedan Sverige fått en ny bistånds- och utrikeshandelsminister i och med utnämningen av Johan Forssell och det dröjer ytterligare en tid innan en biståndsbudget för 2023 presenteras.
Men en del vet vi. För några veckor sedan larmade civilsamhället om stora neddragningar. Nu ser de ut att bli betydligt lägre än planerat. Under 2023 kommer biståndet att uppgå till 0,88 procent för 2023 med ett ökat stöd till civilsamhället. Samtidigt är osäkerheten stor kring vad de skrivningar kring bistånd och migration som står i Tidöavtalet egentligen kommer att innebära.
Hur ska biståndet möta de ökade kraven på effektivitet? Har civilsamhället anledning att jubla över att man nu får större resurser? Hur kan forskningen få större utrymme i biståndet och hur ska ett framtida hälsobistånd utformas?
I avsnitt 117 diskuterar vi biståndets kommande inriktning. Vi avslöjar också vad som (sannolikt) kommer att bli det nya övergripande biståndspolitiska målet.
Medverkande:
Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson för Kristdemokraterna och riksdagsledamot. Monica Lorensson, ansvarig för påverkan på organisaionen Plan International Sverige. Jesper Sundewall, forskare på global hälsa vid Lunds universitet.Programledare: David Isaksson.
-
Moderaternas tidigare partisekreterare Ulrica Schenström tror att Tidöavtalet kommer stöta på patrull när jurister ska omvandla visionerna till lagförslag. Hör samtal i P1-morgon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De fyra samarbetspartierna till höger har enats om en rad politiska frågor i Tidöavtalet.
Hör samtal med Ulrica Schenström, vd liberala och gröna tankesmedjan Fores och tidigare statssekreterare hos dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt, och Per Gudmundson, borgerlig debattör och tidigare presschef hos Kristdemokraterna.
Programledare: Hélène Benno
Sändes i P1-morgon 17 oktober
-
Ulf Kristersson har presenterat planen för Sveriges nya regering. Det vi vet är att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommer att bilda regering och samarbeta med Sverigedemokraterna som får ett eget samordningskansli i regeringskansliet, med egna tjänstepersoner. Vem är vinnare i den nya regeringsbildningen? Vem är förloraren? Hur mycket har Liberalerna behövt släppa ifrån sig? Hur nöjda är Sverigedemokraterna? Kommer Tidöavtalet, som den nya överenskommelsen heter, att hålla?
Gäst: Lena Mellin, politisk kommentator på Aftonbladet
Programledare: Vilma Ljunggren
- Mostrar mais
