Kungliga Krigsvetenskapsakademien Podcasts

  • Det har gått en månad sedan Ryssland invaderade Ukraina. Vad bör Sverige nu göra? Koordinera oss nära med Finland i säkerhetspolitiken, komma i gång på allvar med upprustningen även av civilförsvaret och ge fortsatt stöd åt Ukraina. Det säger Johan Wiktorin, riskanalytiker och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han konstaterar att Ukraina ytterst slåss för sig själva men att effekten av detta är att de försvarar även oss och att vi måste vara uthålliga i vårt humanitära, ekonomiska och militära stöd. I samtal med programledaren PJ Anders Linder analyserar Johan Wiktorin även Rysslands motgångar under kriget och vilka hot som kan komma att riktas mot Baltikum, Finland och Sverige.

  • Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda.

     

    I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd.

     

    Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen.

     

    Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna.

     

    För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet.

     

    Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder.

     

    Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet.

     

    I reprisen av det nymixade avsnitt 46 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • De blodiga striderna på Gallipoli i Turkiet blev en symbol för militär inkompetens och brist på medkänsla med soldaterna hos den högsta ledningen under första världskriget. Här offrades 346 000 soldater under några månader för att uppnå ingenting.

    Marinminister Winston Churchill, den framtida brittiska premiärministern, hade varit drivande i den illa förberedda operationen vars syfte var att erövra Konstantinopel och säkra sjövägen till Ryssland. Fiaskot bidrog till att Churchill senare tvingades att dra sig tillbaka från politiken under några år.


    Gallipoli är en bergig halvö mellan Dardanellerna och Sarosbukten på den europiska sidan av Turkiet där några av första världskrigets mest blodiga strider utkämpades av franska, brittiska, australienska samt nyazeeländska trupper mot turkiska trupper förstärkta med tyskt material och tyska rådgivare.

    En misslyckad sjöaktion av en fransk-brittisk flotta tvingade fram en illa planerad landstigning med infanteri den 25 april 1915 som gick fel redan från början. Anfallsstyrkorna bestod i huvudsak av australiska och nyzeeländska soldater vid sidan av brittiska och franska soldater.


    Ett oväntat hårt motstånd av turkiska styrkor som hade hjälp av stridsvana tyska soldater och rådgivare satte stopp för anfallen, men också felaktiga kartor och bristande samband, bäddade för fiaskot. Förlusterna blev stora på bägge sidorna, men de drabbade främst anfallande trupper.


    Slaget pågick under åtta månader innan de brittisk-franska trupperna tvingades att dra sig tillbaka. Ententens förluster var över 46 000 döda och närmare 219 000 sårade soldater. På den osmanska sidan räknades närmare 300 000 döda.


    I ett nymixat avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014) och är reseguide på resor till Gallipoli.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Sveriges överbefälhavare sedan fem år och ansvarig för landets säkerhet. Om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och om icke dömande ledarskap.

    Det är hål i vingen- Det är många gånger som jag flugit ut över internationellt vatten, bort mot baltiska kusten och det som i dag är den ryska enklaven Kaliningrad, ensam i mitt flygplan. Det säger Överbefälhavare Micael Bydén i sitt Sommar. Han minns nattliga flygningar under kalla kriget när han var spaningspilot i en Viggen.- Hade det hänt något där, ovanför Östersjöns mörka, kalla vatten hade räddningen varit långt borta.Micael Bydén är Sveriges tolfte överbefälhavare och han sänder direkt från Radiohuset. Han minns när en flygtekniker ringde och sa Du måste komma, det är ett hål i vingen på flygplanet.- Jag kände med fingrarna. Kanterna var vassa. Lukta, sa teknikern. Barrträd, doft av terpentin.Micael Bydén säger att han och hans kollegor lärde sig mycket av hans misstag.- Vi flög nog alla lägre än vad som var nödvändigt, och tillåtet. Det hade kunnat gå illa den gången. För mig personligen och flygplanet. Det hade också kunnat drabba tredje person.Micael Bydén berättar att kring sekelskiftet - när neddragningarna i Försvarsmakten var som störst - funderade han på att lämna myndigheten. Han pratar också om sin uppväxt i Gnarp, om Karriären och familjen och om sin syn på ledarskap. - Min bestämda uppfattning är att alla vill göra ett bra jobb - alla vill lyckas. Med den insikten vet jag att en arbetsmiljö som präglas av en icke-dömande kultur vinner i alla lägen.Några månader innan Metoo briserade 2017 fick han ett mejl från en ung kvinna som berättade om nedvärderande kommentarer och sexuella anspelningar.- Det gör mig besviken och arg när jag då och då hör talas om fortsatta övertramp. Men, jag har inte gett upp och kommer aldrig att ge mig.När han sjöng med Fältartisterna under Prideparaden fanns det de som på fullt allvar tyckte att han skulle avgå för att han var alldeles för politiskt korrekt.- Kring de här frågorna tycker jag inte det är fel att vara PK. Tvärtom.Om Micael BydénÖverbefälhavare, 56 år. Född i Gnarp, bosatt i Södertälje. Debuterar som Sommarvärd.Fyrstjärnig general som varit flygvapenchef, flygattaché i Washington och regional stabschef för Isaf-styrkan i Afghanistan, bland mycket annat.Utbildad stridspilot med 1500 flygtimmar i bland annat Viggen. Flög en gång så lågt att hans Viggen-plan fick ett hål i ena vingen.Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och har fått en rad utmärkelser, både svenska och internationella. Är höjdrädd. Tycker själv att han aldrig varit bäst på något, mer än möjligen att stryka skjortor.Mitt program kommer handla om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, när jag kände att världen kom till Gnarp och varför ett icke dömande och lärande ledarskap gör att en organisation når som längst.Producent: Amanda Glans

  • Från anonym tjänsteman till världskänd statsepidemiolog. Hör om Sveriges unika val i kampen mot Covid-19.

    Anders Tegnell statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten 2020. Han har blivit världskänd för Sveriges unika strategi för att bekämpa coronavirusets spridning.I sitt sommarprat slår Anders Tegnell bland annat fast att det stora misslyckandet med den svenska modellen för att bekämpa är att så många avlidit, speciellt på boenden för äldre.- När jag ser tillbaka på dom här fyra månaderna är det svårt att tro att så mycket kunnat hända på så kort tid. Vi har en ny sjukdom som verkligen utmanat vårt sjukvårdssystem och som visat på brister i vår äldrevård, och dessutom har Sveriges hantering skapat rubriker över hela världen.Om Anders TegnellInfektionsläkare och fd-statsepidemiolog.Debuterar som sommarpratare, 64 år gammal.Född i Uppsala, uppvuxen i Etiopien, bosatt i Vreta kloster utanför Linköping.Producent: Mattias ÖsterlundVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.