Urban Lindstedt Podcasts

  • Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900-1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige där han trodde sig finna ursprunget för arierna. Han skickade tidigt arkeologiska expeditioner till Tanums hällristningar för att kartlägga den germanska kulturens grundläggande.


    Som chef för säkerhetstjänsten Sicherheitsdienst (SD) ansvarade han också för kartläggande av det svenska samhället och odla kontakter som vid ett tyskt maktövertagande skulle få ledande roller i administrationen av Sverige.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg som är aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet.


    Som chef för organisationen Schutzstaffel, mer känt som SS, var Heinrich Himmler den ledande organisatören av folkmordet av judarna. Under Himmlers ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor genom vilken Himmler i flera avseenden kunde föra en egen utrikespolitik. År 1933 lät han inrätta det första koncentrationslägret i Dachau.


    Redan under 1930-talet byggde Himmler upp organisationen ”Ahnenerbe” vars syfte var att med ”vetenskapliga” metoder hitta bevis för germanernas ärofyllda förflutna och deras rasmässiga överlägsenhet. Detta gjorde man för att rättfärdiga sina militära erövringar samt utrotningen av judar och andra människor som man ansåg vara mindervärdiga.


    Himmler ansåg att Sverige utgjorde den germanska rasens främsta kärnland, och i hans föreställningar om ett övernationellt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget spelade Sverige en viktig roll.


    För att omsätta sina visioner i verklighet försökte SS upprätta egna nätverk i Sverige. Denna infiltration och propaganda omfattade bland annat polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS och jordbrukets intresseorganisationer. Svenskar som deltagit i kriget i Waffen-SS skulle få en särskild roll som ledare i det tänkta Storgermanien efter att Nazityskland besegrat världen.


    1940 beordrade Himmler skapandet av ett nätverk av underrättelsetjänstemän i Sverige, känt som Sipo-SD, med målet att samla information och kontrollera landets politik. Detta gjordes i hopp om att säkra Sveriges neutralitet under kriget och hindra landet från att stödja de allierade.


    Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.


    Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,


    Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Idén om en unikt rysk nation avskild från och moraliskt överlägsen västerlandet formulerades av ryska filosofer i början av 1800-talet. När bolsjevikernas tog makten 1917 cementerade tanken på Ryssland som en avvikare i världen.


    Men den ryska särarten har en lång historia. När de ryska härskarna valde ortodox kristendom framför katolicismen avskildes Ryssland från en europeiska idétraditionen, där latinet knöt an till antikens idéarv och band samman de lärda i Västeuropa med varandra.


    I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk, författare som bland annat har skrivit boken Vi och dom - Om Ryssland som idé.


    När vi hör den ryska presidenten Vladimir Putin uttala sig med hat och förakt om Europa blir vi förvånade, men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition där Västeuropa beskrivits som dekadent och krämaraktigt utan den ryska nationens djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet präglats av pendelrörelser mot och från Europa.


    Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen.


    Bild: Religiös procession i Kurskprovinsen av Ilija Repin (1880–1883; Tretjakov Galleri, Moskva), Wikipedia, Public domain.


    Musik: Tchaikovsky Dance Of The Sugar Plum Fairy med Craig Austin, Worldwide Public Domain, Storyblock audio.


    Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många. 


    Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.


    I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.


    Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?


    Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5

    Lyssna också på Antikens sju underverk.


    Klippning: Aron Schuurman


    Producent: Urban Lindstedt


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Före 1928 fanns det inget som tydde på att nazisterna skulle ta makten i Tyskland och att Adolf Hitler skulle bli rikskansler. Med Hitler i fängelse efter Ölkällarkuppen 1923 levde nazistpartiet en tynande tillvaro och i mitten på 20-talet vände ekonomin uppåt.

     

    Men börskraschen i USA år 1929 slängde in världen i en förödande ekonomisk depression som drabbade Tyskland svårt med massarbetslöshets som följd. Detta i en politisk miljö där inga längre trodde på Weimarrepubliken.

     

    Nedmonteringen av de demokratiska institutionerna i Weimarrepubliken inleddes av socialdemokraterna för att sedan undermineras ytterligare av nationalisterna. När det inte gick att få majoritet för förslag i parlamentet började Tyskland styras med dekret. En väg som nazisterna sedan kom att utnyttja efter riksdagsbranden 1933 för att slutligen avskaffa demokratin. Detta är det andra avsnittet om Tredje rikets uppkomst.

     

    I avsnitt 114 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.

     

    När arbetslösheten nådde upp till 30 procent i vissa områden kunde det välorganiserade och hänsynslösa nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. Nazisternas enkla budskap började slå rot utanför kärnväljare som protestantiska småbrukare.

     

    På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki.

     

    Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod.

     

    Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

     

    Bild: Adolf Hitler i Weimar oktober 1930. Bundesarchive, Creative Commons.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Romarriket har kulturellt präglat större delen av Europa, men imperiets kärnland blev en samling splittrade kungadömen och stadsrepubliker under stark utländsk dominans. Därför enades Italien först 1861 och med inneboende spänningar som präglat statsbildningen ända sedan bildandet.


    Italien enades så sent som år 1861 och dagens Italien är av ännu senare datum. Idén om en italiensk nation fanns redan under Machiavellis dagar på 1500-talet, men italiensk nationalism var i första hand intellektuell och kulturpolitisk.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 107 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström som är journalist och författare som skrivit flera böcker om Italien. Han är aktuell med boken Italiens moderna historia.


    Italiens enande (Risorgimento) inleddes 1861, men slutfördes inte förrän fransk-tyska kriget 1870-1871 när de franska trupperna lämnade påvens kyrkostat.


    Det är framförallt tre individer som framträder i historien om Italiens endande. Ideologen Giuseppe Mazzini, realpolitikern och statsmannen Camillo Benso di Cavour och den ikoniske gerillaledaren Giuseppe Garibaldi. Någon massrörelse, med brett deltagande och stöd, hade risorgimento aldrig varit.



    Bild: Slaget vid Calatafimi, public domain.


    Musik: Italiens nationalsång Fratelli d’Italia framförd av United States Navy Band

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. I den här dokumentärserien i tre delar undersöks Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda Sverige var i fall kriget blev oundvikligt. Programledare är Urban Lindstedt.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin följde händelserna, den 11 september 2001 via BBC:s arabiska sändningar, när två passagerarflygplan kort tid efter varandra flög in i tvillingtornen på World Trade Center i New York. Aldrig tidigare hade världens skådat ett terrordåd av den magnituden.


    Usama bin Ladin hade genomgått en utveckling från en ung blyg religiös man, som levde i enkelhet trots att han ärvt miljoner av fadern som varit Saudiarabiens främsta byggherre, till en finansiär av jihad mot den sovjetiska ockupationen i Afghanistan för att slutligen planera det största terrordådet i världshistorien.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist som är aktuell med boken Al-Qaidas krig – Historien bakom den islamistiska terrorismen.


    När den saudiska konservatismen wahhabismen och salafismen under 1970-talet parade sig med den radikala egyptiska jihadismen bildades en explosiv mix, en draksådd ur vilken al-Qaida och senare 2010-talets terrororganisation Islamiska staten, IS, växte fram.


    Bakom det spektakulära dådet mot tvillingtornen i New York den 11 september 2001 stod nätverket al-Qaida som grundats av bin Ladin 1988 i kampen mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan.


    Al-Qaida vill återupprätta den islamiska civilisationens storhet och att bekämpa de sittande regimerna i muslimska länder, som betraktas som korrupta och beroende av västmakterna. Världsbilden präglas av en föreställning om västmakternas och Israels gemensamma konspiration mot islam.


    Al-Qaida började som ett logistiskt nätverk för att stödja muslimer från hela världen som kämpade mot Sovjetunionen under det afghanska kriget. När sovjeterna drog sig ur från Afghanistan 1989 skingrades organisationen, men fortsatte att motsätta sig vad dess ledare ansåg korrupta islamiska regimer och utländsk (dvs. USA) närvaro i islamiska länder.


    Bild: Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin med sin rådgivare Dr Ayman al-Zawahiri under en intervju med den pakistanske journalisten Hamid Mir i november 2001 i Kabul. Dr. Wikipedia, Cretative Commons.


    Lyssna också på Baader-Meinhof-ligan – från studentprotester till dödskult.


    Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks audio.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.


    Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.


    Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.


    När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.


    Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.

     

    Foto: Gabriella Eriksson


    Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Slaget om Tammerfors mellan påsken 1918 var en avgörande vändpunkt i det finska inbördeskriget där den vita sidan besegrade de röda. Överbefälhavaren Gustaf Mannerheim behövde en seger för att tyska trupper inte själva skulle avgöra kriget, med långtgående politiska konsekvenser i den unga nationens liv.


    Industristaden Tammerfors var ett viktigt fäste för den röda sidan. Slaget om Tammerfors blev blodigt med strider från hus till hus. När slaget var över låg 2 000 röda döda och omkring 2 000 sårade och hos de vita räknade man 700 döda och 2 000 sårade.


    I detta avsnitt besöker programledaren Urban Lindstedt och professor Martin Hårdstedt Tammerfors för att fördjupa sig i slaget om Tammerfors under finska inbördeskriget 1918 där det fortfarande går att hitta kulhål i gravstenar.


    I slutstriderna sattes den oerfarna svenska frivilligbrigaden om 350 man in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade.


    Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår. De vita rensade ut det sista desperata motståndet bland de röda i Tammerfors, arkebuserade hundratals röda och tog närmare 11 000 fångar. När de vita begravdes i hjältegravar lades de röda i omärkta massgravar


    Bild: Röda gardets kulspruteställning i Tammerfors Keskustor 1918, Wikipedia, Public Domain


    Musik: Ojos Negros "(tango) de Vicente Greco från 1918, Youtube, Public Domain


    Lyssna också på Dödslägren efter finska inbördeskriget.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.


    Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken Militära misstag om den spanska armadan. 


    Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.


    Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.


    Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.


    Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.


    Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.


    Musik: Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda" av Ray M. Blanchard är licensierad under en Creative Commons-licens.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Europa befolkades i flera vågor av invandrande jägare, bönder och senare indoeuropeiska herdar under tiotusentals år. Vandringsmönstren skiljer sig också åt mellan kvinnor och män där vandrande jägare skaffade barn med bofasta bondekvinnor.


    När våra förfäder kom till Europa från Mellersta Östern var kontinenten befolkad av neandertalare sedan flera hundra tusen år tillbaka. Våra förfäder, homo sapiens, förmåga att kommunicera gjorde det möjligt för dem att leva i större grupper, upprätthålla nätverk och organisera kultplatser. De tog också med sig förmågan att uttrycka sig med konst och dans. Homo sapiens blev med tiden slutet för neandertalarna.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Bojs som är vetenskapsjournalist och författare. Aktuell med boken Europas mödrar – De senaste 43 000 åren.


    Europa befolkades i urtiden i tre vågor: först kom istidsjägarna för 43 000 år sedan, med start för 8 000 år sedan anlände bönderna från Mellersta Östern och sedan för 4800 år sedan kom en våg av herdar från stäpperna i Östern. Människorna kom gående och även längs kusterna med båtar.


    Kvinnornas roll i historien har tidigt osynliggjorts av att organiska material som textiler försvinner, medan stenyxor överlever i årtusenden. Men DNA-tekniken gör det möjligt att förstå den tidiga människans historia på ett nytt sätt.


    Bild: Venus från Willendorf från Wiens naturhistoriska museum, Wikipedia, Public Domain.


    Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio


    Lyssna också på Språkens historia – från proto-indoeuropeiska till rinkebysvenska


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmärkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkänna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och rättegångar. Trots att han bara var en mellanchef i nazisternas mördarmaskin är han direkt ansvarig för miljontals mördade judar samt tusentals romer och sovjetiska krigsfångar.


    Rudolf Höss har blivit arketypen för den byråkratiske massmördaren som utan känslor genomförde Hitlers slutliga lösning. Han byggde upp det största nazistiska utrotningskomplexet Auschwitz-Birkenau. Trots sina omänskliga brott lyckades han genom sin självbiografi forma eftervärldens bild av honom.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 104 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Niclas Sennerteg är kulturjournalist och författare till många historiska böcker om nazityskland. Han är aktuell med boken ”Allt jag känner är att mina fötter gör ont” - Förhören med Rudolf Höss.


    I Auschwitz mördades i industriell skala mellan 1,1 och 1,5 miljoner människor under några få år. Förhören med lägerkommendanten Rudolf Höss var en viktig källa för att reda ut det tredje rikets besvärliga och överlappande mördarbyråkratier. Samtidigt är det många detaljer i förhören som inte stämmer och frågetecknen är många kring Höss bakgrund.


    Höss hann skriva en självbiografi innan avrättningen i Polen den 16 april 1947. Och eftervärlden har mest undrat hur han kunde han begå obeskrivbara brott, erkänna dem till synes utan rörelse, och inte känna någon skuld.


    Om man som författaren Nicklas Sennerteg granskar Höss egen berättelse går det att hitta luckor och fel i bakgrund. Det finns exempelvis inga belägg för att Höss skulle ha slagits i första världskriget. Dessutom blev han organiserad nazist så sent som 1933.


    Bild: Rudolf Höss som fånge på Nürnbergs flygplats.

    Musik: Muted av Michael Vignola, Storyblocks Audio

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.


    Herulerna kan under folkvandringstiden uppgått till runt 30 000 människor av ett blandat ursprung. Och det verkar som de underhållit minnet av sitt ursprung i dagens Sverige.


    I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström som är aktuell med boken Sverige långa historia – människor, makt och gudar under 14 000 år.


    Germanerna var heterogena grupper med stormän, krigare, familjer, tjänare och slavar. Vi känner till många olika germanska grupper där goter, visigoter och vandaler är några av de mest kända.


    Folkvandringarna handlade om allt från mindre krigarföljen till hela folk och ett folk på vandring kunde ha en mycket varierad sammansättning. Men det kunde finnas en kärna av stormän, som värderade att ha en gemensam identitet och historia för sammanhållningens skull. Hade folket varit på vandring under flera generationers tid kunde de vårda minnet av sitt ursprung, som fick gälla för hela gruppen.


    Romarriket fungerade som katalysator för germanvandringarna på två sätt. Närheten till Roms nordgräns ledde till ekonomiska och politiska förändringar i Nordeuropa som innebar ökade sociala klyftor och oro, alltså skäl att lämna. Samtidigt lockade rikedomarna och stabiliteten i Romarriket.


    Den heruliska huvudgruppens historia sträcker sig över 300 år. Under flera århundraden har gruppens ledande familjer underhållit minnet av sitt skandinaviska ursprung. Kunskapen om ett avlägset mål förklarar germanfolkens märkliga förmåga att under ett sekel befinna sig på en plats, och seklet därpå långt därifrån, utan att någon har sett dem däremellan. Förflyttningen, ofta hundratals mil, sker under relativt kort tid, i ett svep.


    Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fall


    Bild: Germaner så som romarna såg dem – här på Marcus Aurelius-kolonnen från år 180. Bilden föreställer troligen ett germanskt rådslag. Wikipedia, Public Domain.


    Musik: Electra to the Baltic Sea (Full) av Giuseppe Rizzo


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.


    Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.


    Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.


    13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.


    För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.


    Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.


    Bild: Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, Wikipedia


    Musik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Chiang Kai-shek (1887-1975) var Kinas ledare under en mycket svår period i landets moderna historia. Han ledde republiken Kina i strider mot krigsherrar, japanska inkräktare och förlorade sedan inbördeskriget mot kommunisterna. Han flydde till ön Taiwan efter inbördeskriget där han blev oinskränkt ledare ända till sin död 1975.


    Chiang Kai-shek är en kontroversiell historisk gestalt. Alltid leende och hänsynslös. Som republiken Kinas ledare lyckades han förhindra att japanerna helt erövrade Kina under andra världskriget. Samtidigt undergrävdes republiken av korruption och allvarliga militära felsteg i inbördeskriget mot kommunisterna.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, om den kinesiske nationalistledaren Chiang Kai-shek. Ingemar Ottosson har bland annat skrivit boken Möten i monsunen: Sverige och Kina genom tiderna.


    Chiang Kai-shek var en salthandlarson från provinsen Zhejiang. I ett land där militären hade låg status utbildade han sig vid militärhögskolor i Kina och i Japan. I Japan kom han i kontakt med den kinesiska nationaliströrelsen. Chiang Kai-shek deltog i Xianhairevolutionen som avskaffade kejsardömet. Som ung levde han ett utsvävande liv i Shanghai där han knöt nära kontakter med det kriminella nätverket Qingbang.


    Chiang Kai-shek blev ledare för nationalistpartiet Kuomintang efter nationalistledarens Sun Yat-sens död 1925 under en mycket stökig tid i Kinas historia. Han erövrade det centrala Kina i Nordfälttåget och upprättade en centralregering i Nanking under åren 1926-28 som fick det internationella samfundets erkännande som Kinas lagliga regering.


    På grund av Japans invasion och senare det kinesiska inbördeskriget upprättade han aldrig full kontroll över hela Kina. Försvagade av åtta års krig, korruption och viktiga militära felsteg förlorade Chiang Kai-shek inbördeskriget mot kommunisterna och tvingades fly till ön Taiwan.


    Bild: Officiellt porträtt av Chiang Kai Shek från 1943, Wikipeida, Public Domain.


    Lyssna också på Änkekejsarinnan Cixi – konkubinen som blev världens mäktigaste kvinna.


    Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks Audio.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.