riksdagen Podcasts
-
Om mediernas makt på Ture Sventon tema, med avseende på en Vädjan från Falkenbergs konditorier: ”Stoppa semmeltesten”.
Nu har bagare i Falkenberg fått nog av lokalpressens årliga semmeltest och uppmanar i ett brev till Hallands Nyheter att testen läggs ner. Hur ett bageris semlor betygsätts får alldeles för stora konsekvenser på försäljningen menar de.
– Vi hoppas att tidningen ska förstå allvaret med ett test som kanske görs lite på skoj, säger konditorn Helene Stålbom.
Ett dåligt betyg i ett semmeltest kan ha förödande ekonomiska konsekvenser för ett bageri eller konditori.
Passande i tiden får vi nog tillstå...
Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker.
Den första är en stämpel med en avgjutning av Adolf Fredriks namnteckning. Denna stämpel, som inte sällan får symbolisera kungens svaga maktställning, användes tidvis av företrädare för riksdagen för att signera olika beslut i kungens namn. Sedan det karolinska enväldet gått i graven i samband med Karl XII:s död 1718 var kungahusets makt nämligen starkt begränsad, och det var istället riksdagen som styrde och ställde.
Den andra företeelsen som ofta nämns i samband med Adolf Fredrik är svarvning. På Livrustkammaren i Stockholm respektive Kina slott i Drottningholm finns två svarvstolar som anses ha tillhört kungen. Det sägs ofta att ett av Adolf Fredriks största intressen var just svarvning, en hobby som var allmänt populär i finare kretsar vid mitten av 1700-talet.
Det finns dock forskare som menar att Adolf Fredrik inte alls var så förtjust i att svarva som det påstås utan att det istället var hans maka, drottning Lovisa Ulrika, som ägnade sig åt denna hobby. De efterlämnade svarvstolarna skulle alltså i första hand ha använts av henne och inte av kungen.
Den tredje saken som brukar förknippas med Adolf Fredrik är också den företeelse som de flesta nutida svenskar kopplar ihop med honom: semlor. Nästan alla ”vet” att kungen avled efter att ha förätit sig på semlor, eller hetvägg som de kallades på 1700-talet.
Den berömda måltiden intogs på fettisdagen den 12 februari 1771. Kungen var då drygt 60 år och hade känt sig krasslig en tid. Han var alltså redan vid dålig hälsa när han satte sig till bords den ödesdigra kvällen.
Menyn bestod av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne – med andra ord en ansenlig mängd mat och dryck. Eftersom det var fettisdagen avslutades måltiden med hetvägg och varm mjölk, allt enligt den kommuniké som senare skickades ut av hovet.
Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15.
Dödsorsaken var troligen slaganfall. Det är möjligt att den rikliga måltiden bidrog till detta, men att det skulle ha varit just semlorna som tog livet av kungen finns det inga bevis för. På den tiden var för övrigt semlorna inte lika mättande som i dag, eftersom de varken innehöll mandelmassa eller vispgrädde.
Hur myten om ”mördarsemlorna” har uppstått är inte helt klarlagt, men antagligen har greven och skalden Johan Gabriel Oxenstierna ett finger med i spelet. Han skrev i alla fall efteråt att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.
Varifrån han hade fått den långsökta idén att det var just semlornas fel att kungen dött kan man ju fundera på...
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Om mediernas makt på Ture Sventon tema, med avseende på en Vädjan från Falkenbergs konditorier: ”Stoppa semmeltesten”. Nu har bagare i Falkenberg fått nog av lokalpressens årliga semmeltest och uppmanar i ett brev till Hallands Nyheter att testen läggs ner. Hur ett bageris semlor betygsätts får alldeles för stora konsekvenser på försäljningen menar de. – Vi hoppas att tidningen ska förstå allvaret med ett test som kanske görs lite på skoj, säger konditorn Helene Stålbom. Ett dåligt betyg i ett semmeltest kan ha förödande ekonomiska konsekvenser för ett bageri eller konditori. Passande i tiden får vi nog tillstå... Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker. Den första är en stämpel med en avgjutning av Adolf Fredriks namnteckning. Denna stämpel, som inte sällan får symbolisera kungens svaga maktställning, användes tidvis av företrädare för riksdagen för att signera olika beslut i kungens namn. Sedan det karolinska enväldet gått i graven i samband med Karl XII:s död 1718 var kungahusets makt nämligen starkt begränsad, och det var istället riksdagen som styrde och ställde. Den andra företeelsen som ofta nämns i samband med Adolf Fredrik är svarvning. På Livrustkammaren i Stockholm respektive Kina slott i Drottningholm finns två svarvstolar som anses ha tillhört kungen. Det sägs ofta att ett av Adolf Fredriks största intressen var just svarvning, en hobby som var allmänt populär i finare kretsar vid mitten av 1700-talet. Det finns dock forskare som menar att Adolf Fredrik inte alls var så förtjust i att svarva som det påstås utan att det istället var hans maka, drottning Lovisa Ulrika, som ägnade sig åt denna hobby. De efterlämnade svarvstolarna skulle alltså i första hand ha använts av henne och inte av kungen. Den tredje saken som brukar förknippas med Adolf Fredrik är också den företeelse som de flesta nutida svenskar kopplar ihop med honom: semlor. Nästan alla ”vet” att kungen avled efter att ha förätit sig på semlor, eller hetvägg som de kallades på 1700-talet. Den berömda måltiden intogs på fettisdagen den 12 februari 1771. Kungen var då drygt 60 år och hade känt sig krasslig en tid. Han var alltså redan vid dålig hälsa när han satte sig till bords den ödesdigra kvällen. Menyn bestod av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne – med andra ord en ansenlig mängd mat och dryck. Eftersom det var fettisdagen avslutades måltiden med hetvägg och varm mjölk, allt enligt den kommuniké som senare skickades ut av hovet. Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15. Dödsorsaken var troligen slaganfall. Det är möjligt att den rikliga måltiden bidrog till detta, men att det skulle ha varit just semlorna som tog livet av kungen finns det inga bevis för. På den tiden var för övrigt semlorna inte lika mättande som i dag, eftersom de varken innehöll mandelmassa eller vispgrädde. Hur myten om ”mördarsemlorna” har uppstått är inte helt klarlagt, men antagligen har greven och skalden Johan Gabriel Oxenstierna ett finger med i spelet. Han skrev i alla fall efteråt att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Varifrån han hade fått den långsökta idén att det var just semlornas fel att kungen dött kan man ju fundera på... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Sverigedemokraterna motionerar i riksdagen för en uppdaterad grundlag som fått etablissemanget att sätta anklevern i halsen. Men vad står egentligen i förslaget, och är det en bra idé?
Inlägget Dags för ny grundlag dök först upp på Radio Svegot.
-
Sverigedemokraterna motionerar i riksdagen för en uppdaterad grundlag som fått etablissemanget att sätta anklevern i halsen. Men vad står egentligen i förslaget, och är det en bra idé?
Detta är bara första halvtimmen. Hela avsnittet finns för dig som är stödprenumerant på https://www.svegot.se
Stöd vårt arbete
Stödprenumeration: https://www.svegot.se/support
Donation: https://www.svegot.se/donera -
Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige.
På Island startar i januari en rättegång mot två män som misstänks för terrorplaner. Männen nekar, men har enligt polisen högerextrema åsikter, och ska ha planerat en väpnad attack mot bland annat Alltinget, den isländska riksdagen.Hotet inifrån har även synts i Brasilia och Washington, men då i större skepnad, när folksamlingar stormat Brasiliens och USA:s parlament.Säpo ser anti-statliga idéerUnder allt sjuder en samhällshotande mix av konspirationsteorier och extremistiskt tankegods, där syftet är att skapa misstro mot staten, och få demokratin att vackla.Det är Säkerhetspolisen, Säpo, som ska skydda mot sån här brottslighet. Även om de inte ser samma hot här som i USA och Brasilien, så ser de hur samma grundläggande idéer diskuteras i Sverige. De pratar om ett ökat författningshot.Medverkande:Christer Mattsson, forskare på Göteborgs universitetAhn-Za Hagström, analytiker på SäpoÅsa Wikforss, professor i teoretisk filosofiCarina Holmberg, Sveriges Radios IslandskorrespondentProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters -
Elisabeth har haft en positiv vecka som slutade i nervsammanbrott. Neg har varit i riksdagen men var bordet verkligen runt? Vi pratar om svårigheterna med att vilja visa hela verkligheten och samtidigt dölja sanningen.
-
Veckans avsnitt är ett rafflande radioderby där P1-profilerna Fredrik Furtenbach och Parisa Höglund drabbar samman med P3:s Babs Drougge och Carl-Johan Ulvenäs!
Och vilken vecka vi har haft, hörni! Ålefeskarns vals, gotländsk lasagne med släke, Annies avtackning i Riksdagen och ett stänk av EU-franska är bara några ingredienserna i denna nyhetsfrågesport.Dessutom sjösätts den splitternya ronden "Vad handlar ljudet om?" medan både UFO:n och administrativa monster spökar i bakgrunden. Varmt välkomna till ännu en fredag med Lantzkampen!Redaktör: Alexandra AnderssonProducent: Tommie JönssonLjudtekniker: Brady JuvierLantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: [email protected] -
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Partiledarna möttes igår för årets första partiledardebatt, och det bjöds på både skoj och presenter. Vad fick Annie Lööf för avtackningspresenter, och vad sa Ebba Busch som fick Magdalena Andersson att bryta ihop av skratt på läktaren?Sen pratar vi om ett äldreboende i skånska Broby, där "sexlivet aldrig behöver dö". Varför ska de boende kunna beställa upp sexleksaker till rummet, och vad tycker de anställda om att prata sex med de äldre? -
Nytt år och samma politiska frågor. Årets första partiledardebatt handlade om löftessvek och kärnkraft. Men huvudperson var ändå Annie Lööf som lämnar riksdagen efter 16 år med famnen full av gåvor. På en kvart får du följa med in i riksdagskorridorerna och höra hur det lät när centerledaren tackade för sig och veta vilken present som gjorde henne gladast. Med Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på SvD.
-
Turkiets utrikesminister till USA. Ukrainas inrikesminister död i helikopterkrasch. Analys av partiledardebatt i riksdagen. Förslag om att turister inte får köpa fastigheter på Mallorca.
Demirok avslutar sitt turkiska medborgarskap. Utredning ska bidra till försoning mellan Grönland och Danmark. Åsne Seierstad om de afghanska kvinnorna. Dödsfallet i Luleå - hur kan barn skyddas? -
Ukrainas inrikesminister död i helikopterkrasch, analys av partiledardebatt i riksdagen, Åsne Seierstad om de afghanska kvinnorna, utredning ska bidra till försoning mellan Grönland och Danmark, Turkiets utrikesminister till USA, dödsfallet i Luleå - hur kan barn skyddas?, den rödlistade skogsharen, Demirok avslutar sitt turkiska medborgarskap och förslag om att turister inte får köpa fastigheter på Mallorca.
-
Centerpartiets Annie Lööf gjorde sin sista partiledardebatt och blev avtackad med fina tal och presenter. En sak stack ut - många vill umgås med Annie Lööf. Vi går igenom på vilket sätt och varför.
Spa, pizza, grillkväll och fotbollsmatch - det är några av de presenter som Annie Lööf fick av sina partiledarkamrater när hon idag tackades av efter 16 år i riksdagen. Thomas och Louise pratar om hur det kommer sig att så många ville hänga med henne? Det är stor fest på Stockholms operahus ikväll. Operan fyller 250 år och Thomas delar med sig av otrolig fun-fact om Gustav den III, allmänna reflektioner om operans usla skick och förväntningar på kvällen. Musikalen A Chorus Line har premiär på kulturhuset nästa vecka. Vi pratar med artisten Hanna Lindblad om musikalen, om att vara på audition och så får vi livemusik, ett smakprov från showen. Det är inte bara Annie Lööf som gör sin sista dag på jobbet. Vår egen inrikespolitiske kommentator, Tomas Ramberg, tackas av från Sveriges Radio. Vi pratar med honom om vad som gör en bra politisk kommentator och hur det är att lämna sin trygga plats på radion efter så många år. Kvinnornas situation i Afghanistan blir bara värre. Kvinnor stängs ute från landets universitet, arbetsmarknaden och de ska avbryta sin utbildning. Det är bara några av de lagar som försämrat friheten för kvinnor i landet sedan talibanerna återtog makten i landet. Det här har fått Migrationsverket att ändra sina regler och nu räcker det med att vara kvinna från Afghanistan för att betraktas som flykting och få uppehållstillstånd. Vi pratar med Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut om situationen för kvinnor i landet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman -
Christopher Garplind råkar (typ) försäga sig och stör sig på boomers på sociala medier. Hanna Hellquist har haft en struggle under sin praktik och ni delar med era praktikant-stories! Matilda Rånge från P3 Nyheter snackar om vägen till att bli reseledare och den kontroversielle Andrew Tate. Ekots techreporter Sven Carlsson förklarar Twitterboten Riksdagen redigerar och det blir även årets första fillo med Hanna och Christopher! Denna gång med journalisten och författaren Patrik Lundberg.
Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist. -
I dag blickar vi tillbaka i historien för att försöka förstå vår samtid. Vi talar om Nikaupproret och om huliganismen som en uråldrig manlig företeelse. Dessutom uppmärksammar vi att det är på dagen 49 år sedan det sista högtidliga öppnande av riksdagen; slutet på en över 350 år gammal tradition som socialdemokratin slog sönder. Varför är traditioner viktiga, och vad är problemet med att fokusera för mycket på politik? Ett avsnitt för dig som vill lära dig mer!
Detta är bara ett smakprov. Hela avsnittet är en dryg timme och finns på https://www.svegot.se/2023/01/11/huliganism-och-monarki/ för dig som är stödprenumerant.
Stödprenumerant blir du snabbt och enkelt på https://www.svegot.se/support. -
I dag blickar vi tillbaka i historien för att försöka förstå vår samtid. Vi talar om Nikaupproret och om huliganismen som en uråldrig manlig företeelse. Dessutom uppmärksammar vi att det är på dagen 49 år sedan det sista högtidliga öppnande av riksdagen; slutet på en över 350 år gammal tradition som socialdemokratin slog sönder. Varför är traditioner viktiga, och vad är problemet med att fokusera för mycket på politik? Ett avsnitt för dig som vill lära dig mer!
Inlägget Huliganism och monarki dök först upp på Radio Svegot.
- Mostrar mais