Episódios

  • Så kunde Helsingborgs hamn bli ett nav för storskalig kokainsmuggling med förgreningar över hela världen.

    Den 26 maj 2023 kallar Tullverket och åklagarmyndigheten till presskonferens. Där berättar de att det senaste året gjorts extremt stora beslag av kokain i hamnen i Helsingborg, beslag stå stora att man misstänker att Helsingborg blivit en transithamn för kokain för hela den europeiska marknaden.

    Hur kan det komma sig att internationella smugglarligor valde att rikta in sig mot en med Europeiska mått mätt liten hamn i nordvästra Skåne?

    I det här avsnittet följer Konflikt kokainets väg från Sydamerika till Sverige.

    Fernando Arias besöker kokaodlingar i Colombia, odlingar som slår nya produktionsrekord varje år.

    David Rasmusson besöker Antwerpen, Europas kokainhamn nummer ett, där myndigheterna i åratal försökt stoppa smugglingen och korruption och våld som följt i kokainets spår.

    Experter berättar om en allt större kokainmarknad i Europa och om hur fler kriminella organisationer nu vill ta del av den extremt lukrativa handeln.  

    Och i Helsingborg träffar vi tulltjänstemännen som de senaste året gjort de största beslagen i sina karriärer.

    Medverkar gör bland andra: Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket, Laurent Laniel, analytiker vid EU:s narkotikabyrå, EMCDDA. Ruggero Scaturro, analytiker vid organisationen Global Initiative Against Transnational Organized Crime. Teun Voeten, Socialantropolog, Stephan Vanfraechem, vd Alfaport – Voka, Kristian Vanderwaeren, generaldirektör belgiska tullverket.

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Producent och reporter: David Rasmusson
    [email protected]

    Tekniker: Fabian Begnert

  • Israel står inför det största hotet någonsin värre än alla våra krig, säger en israelisk stridpilot. Hör hur rättsreformer nu väcker rädsla och hopp.

    Israels högerregering driver nu igenom lagförändringar steg för steg. Vissa pratar om en juridisk kupp, om att demokratin i Israel vittrar sönder inifrån. Andra applåderar reformerna. Vad är det egentligen som pågår? Konflikts Simon Moser tar med oss på en resa genom landet där striden nu står mellan de som vill bevara den liberala demokratin – och de som vill ge större utrymme för religionen.

    Vi hälsar på hemma hos Ruven Plevinski i en lägenhet i den ultra-ortodoxa stadsdelen Bnei Brak strax utanför Tel Aviv. Det är inte bara vi som har en gud – för er i väst och för många här i Israel är den liberala demokratin upphöjd till religion, säger han.

    4 kilometer därifrån, i centrala Tel Aviv, hörs demonstrationstågen dån. Bland aktivisterna finns Mika Almog, barnbarn till Shimon Peres. Hon är rädd att alla israeler nu kommer att få rätta sig efter religiösa extremisters sätt att leva. Allt står på spel, från kvinnors rättigheter till freden, tror hon.

    Militär: Större hot än Israels alla krig

    Men det är inte bara studenter och aktivister som höjer sina röster nu. Även militärer protesterar mot regeringens reformförslag. Vi är vana vid hot som kommer utifrån – de kan vi hantera, säger den tidigare stridspiloten Micha Laurens. Den här gången kommer hotet inifrån och det är mycket värre än de hot Israel genomlevt tidigare, menar han.

    Men i bosättningarna på Västbanken, i Judéen och Samarien, väcker det som nu händer hopp. Det system vi haft tidigare har varit ett problem, Högsta domstolen har inte rättat sig efter folkviljan, säger bosättaren Boaz Haetsni.

    Hör också Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent Cecilia Uddén som följt utvecklingen över tid och nyligen publicerat en dokumentärserie om Israel.

    Programledare: Anja Sahlberg
    [email protected]

    Producent och reporter: Simon Moser
    [email protected]

    Tekniker: Tim Kellerman

  • Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution?

    I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.  

    Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.  

    Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.

    Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.

    Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.  

    I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.  

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Producent och reporter: Johanna Melén
    [email protected]

    Tekniker: Maria Stillberg

  • Efter flygkraschen och Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins förmodade död vad händer nu med Rysslands stormaktsspel i Afrika?

    Konflikt berättar historien om den ryska legoarmén Wagners aktiviteter på den afrikanska kontinenten och ställer frågor till insatta analytiker om vad som ska hända nu, efter att gruppens ledare Jevgenij Prigozjin förmodas ha dött i en flygkrasch.

    Efter statskuppen i Niger: de ryska flaggorna breder ut sig i huvudstaden

    Konflikt har ett exklusivt material från Niger där journalisten Amaury Houchard möter människor där för att bättre förstå skälen bakom kuppen. Varför viftar allt fler med ryska flaggor på Niameys gator idag?

    Medverkande: Ladd Serwatt, Afrikaansvarig vid organisationen ACLED, Bisong Etahoben, grävjournalist i Kamerun, Carl Michael Gräns, svensk diplomat som nyligen skrivit en rapport om Wagner i Afrika för FOI, Ilja Rozjdestvenskij, rysk undersökande journalist vid grävnätverket Center Dossier, Seidik Abba, journalist och forskare, som leder en nystartad tankesmedja om utvecklingen i Västafrika och nyligen har skrivit en bok med titeln “Sahel vårt Afghanistan frågetecken”, Andreas Holmgren, anställd inom FN-missionen MINUSMAs civila del, medborgare i Niger efter statskuppen 26 juli 2023 mfl

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Reportrar: Johanna Melén, Ulrika Bergqvist och Amaury Hauchard

    Tekniker: Brady Juvier och Matilda Eriksson

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Konflikt blickar tillbaka på året som gått sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato och signerade det så kallade trepartsavtalet. Hur långt är Sverige berett att gå för att möta Turkiets krav?

    Programledare: Anja Sahlberg
    [email protected]

    Reportrar: Firas Jonblat, Lotten Collin, Fernando Arias, Besir Kavak, Filip Kotsambouikidis

    Tekniker: Jacob Gustavsson

  • En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Programmet sändes första gången 1 april 2023.

    Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.

    De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.

    Hög spionchef inför rätt för landsförräderi

    Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.

    Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.

    Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.

    Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]
    Producent: Ulrika Bergqvist
    [email protected]
    Reporter: Fernando Arias
    Tekniker: Adam Alvin

  • Motoffensiven har inletts. Kan Putins styrkor drivas ut, eller är det här Ukrainas sista chans att vinna kriget?

    Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till ett Ukraina där förhoppningarna på motoffensiven är skyhöga. Många ser det här som den bästa möjligheten att slå in en kil i det ryska försvaret och vissa tror till och med att det här är början till slutet för ockupationen.

    Samtidigt är förhållandena vid fronten annorlunda än vid den göra motoffensiven i höstas. Ukrainska styrkor är bättre utrustade, men många erfarna soldater har dödats i strider och de ryska försvarslinjerna är starkare.

    Motoffensiven är också ett sätt för Ukraina att visa upp för omvärlden att den moderna militära utrustningen gör skillnad. För om deras allierade inte ser framgångar så finns det en oro för att Ukraina kan tvingas till fredsförhandlingar, förhandlingar som kan sluta med en känsla av svek.

    Men det är inte bara för Ukraina som det nu står mycket på spel. En lyckad ukrainsk motoffensiv skulle kunna bidra till fler sprickor i Kremls maktapparat och fortsatta slitningar mellan Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozijn och militärledningen.

    Men även om ukrainska styrkor skulle lyckas återerövra stora landområden, vad finns egentligen kvar för människorna som bodde där? I många fall nästan ingenting.

    Medverkande: Sir Lawrence Freedman, brittisk försvarsforskare, David Gendelman, israelisk försvarsexpert, Gordon “Skip” Davis Jr, pensionerad generalmajor amerikanska armén, Tim Willasey-Wilsey, professor Kings collage, Pavel Filatjev, rysk avhoppare och författare, Aleksej Muchin, politisk analytiker, Sergey Sukhankin, analytiker Jamestown Foundation, Hanna Plischynska, lantbrukare

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Reportrar: Lubna El-Shanti och Anja Sahlberg

    Tekniker: Jacob Gustavsson och Maria Stillberg

    Producent: David Rasmusson
    [email protected]

  • En strid om ett så kallat förmögenhetsregister har satt ljus på att Sverige sticker ut internationellt med sina låga skatter som gynnar de allra rikaste med stora förmögenheter.

    – De svenska skattereglerna för verksamhetsägare är bland de bästa i Europa. När Sverige på 80-talet började förändra skattesystemet och till sist slopade förmögenhetsskatten, det var som att Sverige plötsligt upptäckte en stor oljefyndighet, det säger Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, när Konflikts reporter i förra avsnittet träffade honom i Schweiz, dit han flytt för att undkomma Norges höjda förmögenhetsskatt.

    Jens Rugseth ser med avund på det svenska skattesystemet, där Sverige har tagit bort flera skatter på kapital de senaste årtiondena.

    – Vi är det land i västvärlden som sänkt skatten mest på tillgångar. Vi har tagit bort fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt, säger Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare.

    Infekterad strid om ett förmögenhetsregister

    2019 gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur ett register skulle kunna upprättas över hushållens tillgångar och skulder. Det var efter att Riksbanken och Finansinspektionen, bland andra, sagt att ett sånt här register behövs för att förhindra en finanskris. Många trodde att det skulle gå obemärkt förbi, i stället har det skapat stor debatt, där flera remissinstanser varit väldigt kritiska. En av dem är Svenskt Näringsliv.

    – Jag blev bekymrad. De företagare jag träffar ofta säger samma sak. Det skickar negativa signaler. Att man ska registrera något som i förlängningen kan leda till att man ska återinföra förmögenhetsskatten och som är ett ganska grovt integritetsgrepp, säger Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation. 

    Konflikt ser också närmre på en debatt om ojämlikhet i Frankrike fick en oväntad vändning.

    – Brist på tillförlitlig data var en viktig förklaring till de så kallade Gula västarnas landsomfattande protester, säger den franske ekonomiprofessorn Laurent Bach.

    Vi berättar också historien om hur Getty-familjen kunnat komma undan arvsskatt i USA, och om hur Kävlinge vill locka fler invånare genom att sänka skatten.

    Medverkande: Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, Gisle Natvik, norsk nationalekonom, Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare, Erik Lindqvist, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation, Laurent Bach, professor i ekonomi vid handelshögskolan Essec Business School i Paris, Agneta Trygg, entreprenör i Djursholm som är en del av det globala nätverket "Millionaires for humanity", Darien Shanske, professor på UC Davis School of Law, Bob Lord, skattejurist knuten till "Patriotic millionaires", Annsofie Thuresson, kommunalråd i Kävlinge kommun (M), Ingvar Willexberg (S), andra vice ordförande i Kävlinges kommunstyrelse mfl

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reportrar: Lotten Collin och David Rasmusson

    Tekniker: Jacob Gustavsson

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Höjningen av Norges förmögenhetsskatt har skapat en exodus av superrika norrmän. Konflikt reser till Schweiz och träffar de norska "skatteflyktingarna".

    När Norges regering höjde förmögenhetsskatten i fjol började många miljonärer och miljardärer, rika företagare och sportstjärnor, lämna landet. Totalt har 60 miljardärer och mångmiljonärer flyttat till Schweiz, där skatten är mycket lägre. Som företagaren och mångmiljardären Jens Rugseth, som betecknar sig som "skatteflykting".

    – Jag tycker det är riktigt att kalla oss det vi är. Och vi har flyttat, eller flytt, för att vi har ett skattesystem som gör det omöjligt att bo i Norge om du vill ha kvar din verksamhet. Och jag flyttade väldigt fort. Och flyktingar flyttar ju ofta i all hast. Så för mig är skatteflykting rätt begrepp.

    Regeringen: förmögenhetsskatten är nödvändig

    – Vi måste ha den typen av beskattning för att de allra rikaste i Norge. Det är viktigt ekonomiskt men det är nästan ännu viktigare för att alla ska se att alla bidrar och att de som har starkast ställning bidrar mest, säger Erlend Grimstad, statssekreterare på det norska finansdepartementet. Norge har haft en förmögenhetsskatt länge, men regeringen har höjt den från 0,85 till runt 1%.

    Medverkande: Leila Feratovic, journalist på den norska finanstidningen Dagens Näringsliv, Nicolay Vold, skattejurist på den norska advokatbyrån Wiersholm, Beate Normann, Norgeklubbens ordförande i Schweiz, Jens Rugseth, norsk företagare och mångmiljardär som flyttat till Lucerne, Thord Ueland Kolstad, norsk företagare och miljardär som flyttat till Lucerne, Annette Alstadssäter, professor på den norska handelshögskolan, Tim Hvarfvenius, fiskhandlare från Göteborg som säljer färsk fisk och skaldjur i Schweiz, Erlend Grimstad, statssekreterare på det norska finansdepartementet samt andra röster från Oslo.

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Producent och reporter: Lotten Collin
    [email protected]

    Tekniker: Jakob Lalér

  • Om den mäktiga turkiska underrättelsetjänsten MIT:s hemliga operationer i och utanför Turkiet. Vad är det för underrättelsetjänst som Sverige åtagit sig att arbeta närmre för att få gå med i Nato?

    Medverkande: Cemil Aygan, tidigare PKK-sympatisör och efter det agent inom den turkiska underrättelsetjänsten, anonym, tidigare högt uppsatt inom den turkiska staten, Berivan Firat, PKK-sympatisör i Paris, Guillaume Perrier, tidigare korrespondent för Le Monde i Turkiet, författare till boken "Les loups aiment la brume" (ung "Vargarna älskar dimma") om den turkiska underrättelsetjänstens hemliga operationer i Europa, Abdullah Bozkurt, turkisk journalist som lämnade efter kuppförsöket 2016 och nu bor i Sverige där han driver sajten "Nordic Monitor" tillsammans med Levent Kenes, Murat Aslan, turkisk underrättelseexpert vid den Erdogannära tankesmedjan SETA, Nate Schenkkan, senior forskningschef vid Freedom House mfl

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reporter: Filip Kotsambouikidis

    Tekniker: Tim Kellerman och Jacob Gustavsson

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Vilka personer och länder står egentligen i vägen för fred och demokrati i Sudan?

    Ryska fraktplan som smugglar illegalt guld för att finansiera kriget i Ukraina. En geopolitisk duell om Nilens värdefulla vatten. Och legosoldater som kommit hem från andra krig med fickorna fulla av pengar – för att nu strida på hemmaplan. Konflikten i Sudan är långtifrån perifer. Det är en kris som stormakter i hela världen varit med om att skapa. Och mitt i allt står vanliga människor.

    Medverkande: Ebo Krdum, musiker, Rawia Elamin, Eltayeb Hamid, Fadwa Elamin, Naila Elhassan, Eltayeb Elamin, svensksudaneser, Hala Al-Karib, kvinnorättsaktivist i Khartoum, Kamal Elgemeil, svensksudanesisk läkare som blev fast i Wad Madeni, Al Balola, byggnadsingenjör i Khartoum, Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap på Uppsala Universitet, Hala, Faiza och Yassin el-Feel, sudaneiska flyktingar i Egypten mfl

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Reporter: Edgar Mannheimer

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

    Tekniker: Elin Hagman

  • Om ett Europa vars gränser flyttas söderut, bortom Medelhavet, ner mot ekvatorn. EU satsar stort på att migranterna ska hanteras av andra.

    Vi följer en mans försök att ta sig från Sydsudan till Europa. Längs vägen mot Medelhavet finns många hinder, smugglare, miliser och gränsvakter. Och vissa av de här hindren är finansierade av EU - som den libyska kustbevakningen som varje år lyckas hindra tiotusentals migranter från att ta sig över havet mot Europa. I Libyen riskerar de övergrepp och kan säljas som slavar.

    EU-fonder, som Sverige bidrar till, har gynnat icke-demokratiska regimer som Sudan och Libyen. Och den libyska kustbevakningen försöker nu dra tillbaka migrantbåtarna innan de når europeiskt vatten.

    Räddningsflyg hotas med luftvärnsrobotar

    Vi följer med räddningsflyget Seabird som vakar över vattnen men hotas av luftvärnsrobotar när den libyska kustbevakningen tycker att de stör. Räddningsfartygen är få utanför den italienska ön Lampedusa, flera hjälporganisationer har skrämts iväg av rättsprocesser, hot och trakasserier.

    Men migranter och flyktingar fortsätter att komma över havet. Europas politiker förbereder sig för en situation som liknar den stora flyktingsommaren 2015. Gränserna stärks. Samtidigt som livräddarna uppgivet fortsätter att bärga både levande och döda.

    Medverkande: Puot från Sydsudan på flykt i Nordafrika, Jorrit Rijpma, juridikprofessor vid Europa Institute of Leiden Law School i Nederländerna, Olivier Wilmart, pilot för den räddningsorganisationen Seawatch, Tamino Böhm, koordinator för Seawatch, Ingo Werth som är kapten på ett av frivilligorganisationen ResQships fartyg, Giovanni d’Ambrosio och Emma Giacomo vid den katolska organisationen Mediterranean Hope, Migrationsminister Maria Malmer Stenergard, moderaterna.

    Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson.

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Producent: Ulrika Bergqvist
    [email protected]

    Tekniker: Jacob Gustavsson

  • Hur mycket och hur länge ska vi arbeta? Vad är vårt arbete värt om vi inte kan leva på det?

    Medverkande: Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och Nobelpristagare, Jesper Roine, nationalekonom, Jenny Karlsson, ensamstående mamma med dubbla jobb, Anissa, Suline och Ali, studenter som protesterar mot Frankrikes pensionsreform, Albane Branlant, talesperson för "Unga för Macron", Michaël Zemmour, fransk ekonom, Nebila och Mohammed, föräldrar till Ali som har svårt att se hur de ska orka jobba till 64 år, Peter Dowd, brittisk parlamentsledamot för kortare arbetsvecka mfl

    Konflikt träffar den ensamstående mamman Jenny Karlsson i Haninge utanför Stockholm, som i dag tvingas jobba dubbla städjobb när lönen äts upp av inflationen och månaderna inte går ihop. En bild av Sverige 2023.

    Fransk ilska mot Macrons nya pensionsreform

    I Frankrike har protesterna mot president Emmanuel Macrons och regeringens pensionsreform kokat över. Vad handlar protesterna om egentligen? Reformen är nödvändig för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när befolkningen blir allt äldre, men ekonomen och Nobelpristagaren Joseph Stiglitz tycker att politikerna borde tänka om. Exklusiv intervju.

    Fler argumenterar för 4-dagarsvecka

    Om vi nu ska orka arbeta längre, för att vi i allmänhet lever längre, så är det kanske arbetslivet som ska förändras? Diskussionen om 4-dagars arbetsvecka har vaknat på flera håll, inte minst i Storbritannien.

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Reportrar: Ulrika Bergqvist, Stephanie Zakrisson, François-Xavier Legrand

    Tekniker: Maria Stillberg

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Om en värld i upprustning och ett Norden i Nato:s tecken. Neutraliteten som idé ifrågasätts nu på flera håll i Europa.

    Ett år av fullskaligt krig i Ukraina har skakat om det mesta, även hela länders syn på sin roll i världen. Vi följer med svenska förband och amerikanska marinkåren under den största övning försvarsmakten hållit på mer än 25 år, Aurora23. Samtidigt går demonstranter i protesttåg i Göteborg för att försvara Sveriges neutralitet. Både militärer och Nato-motståndarna tror på fred, men inte riktigt på samma sätt.

    Sverige är ett klassiskt exempel på ett land som varit neutralt på grund av brist på andra alternativ, säger Pascal Lottaz som forskat kring hur neutrala länder manövrerat politiskt genom historien. Han blev inte särskilt förvånad när Sverige valde att ansöka om medlemskap i Nato.

    Vem är neutral?

    Hans eget hemland, Schweiz har neutraliteten inskriven i sin grundlag men där debatteras begreppet flitigt nu. Vad betyder det egentligen att vara neutral? Landet pressas att ta ställning efter det stora anfallskriget mot Ukraina och det här har varit ett omskakande år för schweizare som ser neutraliteten som en del av sin identitet, lika naturlig som schweizer-ost.

    Krigets svallvågor har nått hela vägen till Östasien och Japan som nu satsar stort på sitt försvar. Landet har länge valt att förhålla sig neutralt till konflikter men nu ifrågasätts gamla premisser.

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]
    Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
    [email protected]
    Reportar: Tilda Johansson, Daniel Alling och Björn Djurberg
    Tekniker: Lisa Abrahamsson.

  • Privata företag, som den ljusskygga firman Team Jorge, kombinerar cyberövervakning och påverkansarbete och har skapat en helt ny typ av desinformationsmonster, kapabla att påverka val runtom i världen.

    Konflikt berättar detaljerna om journalistnätverket Forbidden Stories avslöjande om den ljusskygga israeliska firman Team Jorge, som officiellt inte existerar. För internationella journalister som gått under cover berättar "Jorge" om hur hans team kan manipulera val på olika håll i världen, genom att hacka sig in på telefoner, placera vinklade nyheter i etablerade medier och sprida nyheterna med hjälp av så kallade avatarer.

    Privata trollfabriker hot mot demokratin

    – Genom att kombinera cyberövervakning med expertis inom påverkansbranschen har privata företag de senaste åren skapat ett "desinformationsmonster" som vi nu dagligen har att göra med, säger Laurent Richard, grundare av journalistnätverket Forbidden Stories.

    Medverkande: Frédéric Métézeau, Israel-korrespondent för Radio France, Omer Benjakob, journalist på tidningen Haaretz, Laurent Richard, grundare av Forbidden Stories, Cécile Andrzejewski, grävjournalist på Forbidden Stories, Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för Psykologiskt Försvar

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Reporter: Fernando Arias

    Tekniker: Alma Segeholm och Jakob Lalér

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Vad händer när våra allra mest intima uppgifter läcker till ett av världens största techbolag Facebook? Ekots grävreportrar Sven Carlsson och Sascha Granberg söker svar.

    Svenska bankkunders, patienters och omkring en miljon apoteksbesökares personuppgifter har läckt till Facebook via deras verktyg Facebook Pixel. Konflikt skildrar hur spårningen på nätet växte till en miljardindustri, söker svar om vad som hänt med uppgifterna som läckt, och frågar sig vad politikerna i Bryssel gör när hälsoinformation blivit en handelsvara.

    Medverkande: Lou Montulli, entreprenör och fd anställd på Netscape, Göran Arvinius, tidigare vd för Doubleclick Scandinavia, Philip Eriksson, programmerare och P1-lyssnare, Arash Gilan, vd för Viva Media, Max Schrems, aktivist och grundare av NOYB, Abir Al-Sahlani, EU-parlamentariker för Centerpartiet

    Reportrar: Sven Carlsson och Sascha Granberg

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Tekniker: Christer Tjernell, Lisa Abrahamsson, Maria Stillberg

  • En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter.

    Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.

    De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.

    Hög spionchef inför rätt för landsförräderi

    Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.

    Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.

    Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.

    Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]
    Producent: Ulrika Bergqvist
    [email protected]
    Reporter: Fernando Arias
    Tekniker: Adam Alvin

  • Oron breder ut sig bland kurder i Sverige, samtidigt höjer jurister både här och utomlands flera varnande fingrar är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press om Nato?

    Utvisningen av Mahmut Tat, som är dömd i Turkiet för samröre med den terrorklassade rörelsen PKK, väcker ilska bland jurister runtom i Europa.

    – Det är upprörande. Oavsett om han är skyldig eller inte till brotten han anklagas för vet vi att risken att han får utstå tortyr i fängelse är hög. Säger den brittiske advokaten Ben Keith.

    Är rättssäkerheten hotad?

    Konflikt ringer en rad jurister i Storbritannien, Belgien, Tyskland och Frankrike, som är väl insatta i asylrätt kopplad till kurder som flytt från Turkiet och utvisningar till Turkiet, ingen känner till något fall som liknar den svenska utvisningen av Mahmut Tat. Är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press i samband med Nato-processen?

    Medverkande: Mahmut Tat, en kurdisk man som utvisades från Sverige till Turkiet i december 2022, Ridvan Altun, en av ledarna för NCDK – Kurdiska Demokratiska samhällscentret, Sidar Yigit, kurd i Sverige, Aishe Didar Göktepe, kurd i Sverige, Ben Keith, brittisk advokat, Jan Fermon, belgisk advokat, Peer Stolle, tysk advokat, Dilane Ayden, fransk advokat, David Andic, fransk advokat, Gabriel Lassort, fransk advokat, Håkan Svenneling, vänsterpartistisk riksdagsledamot, Fredrik Malm, liberal riksdagsledamot, Mikael Westerlund, svensk advokat

    Konflikt har också sökt regeringens chefsförhandlare med Turkiet i Natoprocessen, Oscar Stenström, Johan Olsson, chef för NOA, Magnus Krumlinde, biträdande chef på Säpo och justitieminister Gunnar Strömmer, men samtliga har avböjt en bandad intervju.

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reportrar: Tilda Johnsson och Besir Kavak

    Tekniker: Tim Kellerman

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Fritidsaktiviteter eller ungdomsfängelse. Det pågår en dragkamp om vad samhället ska satsa på för att lyckas vända den grova brottsligheten.

    Konflikt gjorde nyligen ett avsnitt om hårdare straff. Men i bakgrunden pågår en mer lågintensiv kamp med mjuka metoder.

    Vi besöker boxningsklubben Fight For Zero i Vällingby där flera av killarna känner någon som skjutits till döds. Nu får tonåringarna läxhjälp och utbildas att själva hjälpa andra bort från brott.

    Vi träffar 22-årige Munir som precis muckat från ett högsäkerhetsfängelse. Han har åkt in och ut från institutioner sedan han började sin brottsbana som 13-åring. Vad hade kunnat stoppa honom i tid? Kanske ett sommarjobb.

    En folkrörelse mot gängvåldet

    Det är de små sakerna som gör skillnad, säger polismästare Carin Götblad. Hon har följt utvecklingen över tid och efterlyser nu en folkrörelse mot brott.

    Men mjuka metoder kan också slå fel – vi minns värstingresorna till Västindien då unga kriminella gjorde myteri. Nu granskas organisationen Fryshusets avhopparverksamhet. Finns det gränser för hur nära man kan jobba en kriminell miljö?

    Och så hör vi forskaren och polisen i Barcelona där de lyckades bromsa våldet genom att ta hjälp av gäng som Latin Kings.

    Medverkande: Henok Alem, boxningstränare och medgrundare till Fight for Zero, Carin Götblad, polismästare NoA, 22-årige Munir, Maj Petterson, kunskapsområdeschef på Fryshuset, Carles Feixa professor i antropologi och ledare för Trans-Gang projektet i Barcelona, Spanien, Cesar Andrade, gängmedlem i Latin King, Lluis Paradell, polisbefäl med ansvar för underrättelse kring gäng och terrorbrott.

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Producent: Ulrika Bergqvist
    [email protected]

    Reporter: Tilda Johansson

    Tekniker: Jacob Gustavsson

  • Konflikt i exklusiv intervju med företaget bakom spionprogrammet Pegasus, som hittats i journalisters, politikers och dissidenters telefoner världen över. Hör om en industri som växer rekordsnabbt och med det ökade risker för oss alla.

    Spionprogram som Pegasus är ett värdefullt verktyg för brottsbekämpande myndigheter runtom i världen. Men flera avslöjanden visar att Pegasus hamnat i fel händer och använts för att övervaka journalister, människorättsaktivister och meningsmotståndare världen över. Konflikt har som en av få redaktioner fått en intervju med cybervapenföretaget NSO Group och dyker samtidigt djupare ner i frågan om varför Israel blivit så framgångsrikt på det här området, och vilket ansvar landet har för att oliktänkande övervakas i allt större utsträckning.

    Går det att reglera spionprogrammen?

    Skandal efter skandal har rullats upp inom EU, där olika spionprogram hittats i politikers och journalisters telefoner, till exempel den grekiske grävjournalisten Thanasis Koukakis. Går det här att reglera på EU-nivå? Möt Europaparlamentarikern som försöker.

    I Sverige finns numera ett lagrum att använda spionprogram som Pegasus inom ramen för lagen om hemlig dataavläsning, HDA. Hur stor är risken att sådana här program missbrukas även här?

    Medverkande: Chaim Gelfand, en av NSO Groups chefsjurister, John Scott Railton, Citizen Lab, Oscar Martinéz, journalist på tidningen El Faro i El Salvador, som nu har stämnt NSO Group efter att intrång med Pegasus upptäckts i hans och andra kollegors telefoner, Wesam Ahmad på den palestinska MR-organisationen al-Haq, Isac Ben-Israel, chef för Tel Aviv-universitets  cyberforskningscenter, Thanasis Koukakis, grekisk grävjournalist vars telefon infekterats med det israelisktillverkade spionprogrammet Predator, Sophie In’t Veld, nederländsk Europaparlamentariker som försöker reglera spionprogrammens utbredning inom EU, Charlotte von Essen, chef för svenska Säkerhetspolisen, Rolf Rosenvinge, grundare och vd för företaget Paliscope, som hjälper brottsbekämpande myndigheter världen över att analysera och förstå den data som samlats in genom till exempel telefoner

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reportrar: Edgar Mannheimer, Lotten Collin, Tilda Johnsson

    Tekniker: Tim Kellerman

    Producent: Anja Sahlberg