Episódios

  • Ska väst ge en fristad åt de ryska män som flyr från Putins Ryssland för att de inte vill skickas till ett olagligt krig där krigsbrott begås?

    Konflikt träffar flera ryska män i Sverige som flytt undan Putins Ryssland efter att kriget startade och sökt asyl här. Dmitry från Sankt Petersburg lämnade efter mobiliseringen och valet, som han ser det, "att döda eller bli dödad". Sergei Nazarenkov från Murmansk lämnade också han av rädsla att mobiliseras, men den före detta elitskidskytten bär också på mörka minnen av våld och tortyr efter att han protesterat i oppositionsfiguren Aleksej Navalnyjs namn mot krig och korruption. Alexander Malyshev från Sibirien, som deltog i flera demonstrationer efter att kriget brutit ut, vittnar om polisvåld och rättsosäkerhet i Ryssland och hoppas nu få stanna i Sverige.Hur ser möjligheterna för ryska krigsvägrare och oppositionella ut i Sverige? Konflikt intervjuar asylrättsadvokaten Daniel Carnestedt, med stor erfarenhet av just Ryssland, och Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.Vid en filmvisning i Estniska huset i Stockholm uttrycker ukrainare i Sverige misstro mot ryssarnas motiv att söka sig till Sverige och Europa. Den där misstron delas av Litauen, där både utrikesministern Gabrielius Landsbergis och biträdande inrikesministern Arnoldas Ambramaviius talar om säkerhetsrisker och att det inte är "Putins krig" utan "Rysslands krig". I Tyskland har politiker däremot uttryckt att "alla som hatar Putin är välkomna" men är de tyska armarna så öppna som det uttryckts politiskt?Programledare: Fernando Arias [email protected]: Heins Wennin och Andreas EricssonReportrar: Nina Benner och Daniel AllingTolk: Naufal AlizadeProducent: Anja Sahlberg [email protected]

  • Samtidigt som extremväder blir allt vanligare blir ojämlikheten större. Så vem har råd att rädda sig i klimatförändringarnas tid?

    Konflikt ställer frågan vem som ska räddas och vad som ska offras i klimatförändringarnas tid? David Rasmusson åker till Falsterbonäset där en två mil lång och tre meter hög skyddsvall ska skydda välbärgade Skanör-Falsterbo från översvämningar. Men det 200 miljoner kronor dyra projektet har varit omdebatterat och har överklagats gång på gång. Skymd havsutsikt och att golfbanorna inte kommer skyddas har varit några av argumenten.Lotten Collin tar sig till Hallsberg som drabbades av kraftiga översvämningar 2015. Där utreder man fortfarande möjligheterna att skydda samhället, men har svårt att hitta resurser berättar kommunalrådet Magnus Andersson (S). Vissa kommuninvånare har tagit saken i egna händer och börjat skydda sina hus, medan andra överväger om de måste flytta från Hallsberg.Samtidigt varnar försäkringsbranschen att stigande havsnivåer och mer extremnivåer kan göra att det kommer finnas platser i Sverige där det inte kommer gå att försäkra sina hem. Staffan Moberg på branchorganisationen Svensk försäkring berättar att de svenska kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att klara av klimatanpassningen och anser att staten inte tagit tag i problemet.Men hur kommer vår framtid se ut om vi inte gör något? Statsvetaren Ludwig Bengtsson Sonesson har tillsammans med kollegor på Lunds universitet tagit fram en ljudvandring med två scenarier som beskriver hur Falsterbonäset nästan utplånas under en vinterstorm 2072. Ljudvandringen, som även kan upplevas på andra stränder, finns här: https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterboI världen har det länge forskats på hur ojämlikhet och utsatthet för klimatförändringar hänger ihop. Professor Lori Peek vid Boulder University har undersökt effekterna av orkanen Katrina 2005, där man tydligt kan se att fattiga människor drabbades hårdast både före, under och efter naturkatastrofen.Men den här ojämlikheten har också fött motstånd. I Södra Frankrike , där vissa kommuner inte hade vatten i kranarna under värmeböljan i somras, fick golfklubbar undantag för att bevattna sina greener. Ett beslut som väckte både ilska och fick klimataktivister att fylla igen golfhålen med betong. Hör Konflikts Anja Sahlberg bli utslängd från en fransk golfklubb.Programledare: Lotten Collin [email protected]: Anja SahlbergTekniker: Hanna Melander, Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmusson [email protected]

  • Estão a faltar episódios?

    Clique aqui para atualizar o feed.

  • Den svenska vapenindustrin blomstrar i spåren av Ukrainakriget, men svensk vapenexport har historiskt varit nära sammanflätad med landets neutralitet. Så hur blir det när Sverige vill gå med i Nato?

    Den globala upprustningen Världen lägger rekordmycket pengar på upprustning och försvar. 2021 spenderade världens länder 2,1 biljoner dollar på militära utgifter, enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI:s data. Mycket på grund av att länder som Ryssland, Kina och Indien satsat allt mer på sina militärer, och USA, som lägger ojämförligt mest. Mycket pekar på ett nytt rekordår, efter Rysslands invasion av Ukraina, då också många europeiska länder anslutit sig till rutningen.Vapenförsäljningen blomstrar Konflikt besöker en vapenmässa i Polen dit köpare och säljare från stora delar av världen möts. Trycket är hårt och industrin blomstrar. Det gör den också i Sverige, det blir tydligt när Konflikt besöker Saabs vapenfabrik i Karlskoga. Där vittnar chefer om en stolthet nu, att svenska vapen, som Nlaw, Carl Gustaf och pansarskottet AT4, kan vara med och göra skillnad och hjälpa Ukraina att försvara sig. Men alla i Karlskoga känner inte samma stolthet.Svenska vapen i Ukraina I Ukraina träffar radions korrespondent en ukrainsk soldat som lärt sig använda det svensktillverkade vapnet Carl Gustaf på Youtube. Han ger en bild av krigets blodiga och brutala verklighet och hur de svenska vapnen används i strid. Sverige på väg in i Nato hur blir det då med vapenexporten? Den svenska vapenexporten är historiskt tätt sammanflätad med Sveriges neutralitet och alliansfrihet. Nu, när Sverige tar snabba steg mot Nato, tycker Svenska Freds att Sverige borde ha en seriös debatt om vapenexporten. Den kommer med ett högt pris, menar fredsorganisationen, som har som mål att vapenexporten ska avvecklas. Men när Konflikt träffar Saabs VD Micael Johansson så ser han snarare möjligheter som öppnar sig för företagets affärer om Sverige går med i Nato. Sveriges nya försvarsminister Pål Jonsson (M) har inte tid med en intervju med Konflikt.Medverkande: "Kuzma", prickskytt i Ukraina som använder granatgeväret Carl Gustaf, Mats Fagerberg, marknadschef Saab i Karlskoga, Michael Höglund, chef för Ground Combat, Saab i Karlskoga, Jonatan Edlund, präst i Karlskoga, Micael Johansson, VD Saab, Linda Åkerström, policychef Svenska Freds, William Hartung, försvarsanalytiker vid Quincy Institute for responsible statecraft, Nan Tian, fredsforskare vid SIPRI mflReportrar: Lubna El-Shanti, Kristian ÅströmTekniker: Adam Alvin och Joar JonssonProgramledare: Robin Olin [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]

  • Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?

    Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI. Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.Flera länder satsar nu på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup. Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.Programledare: Lotten Collin [email protected]: Paloma Vangpreecha, Anja SahlbergTekniker: Joar JonssonProducent: David Rasmusson [email protected]

  • För att förstår hur Brasiliens president Jair Bolsonaro förändrat landet ger sig Konflikt ut på en resa. Hör om hotet mot demokratin, rädslan kopplat till nya vapenlagar och skövlingen i Amazonas.

    Anklagelser om valfusk och hotet mot demokratinPå söndag hålls den andra och avgörande omgången i presidentvalet i Brasilien, då Jair Bolsonaro ställs mot den tidigare presidenten, vänsterpolitikern Lula da Silva. I opinionsmätningarna är det jämt. Men liksom Donald Trump i USA så har Bolsonaro spridit rykten om att motståndarsidan kommer att försöka fuska och han har antytt att han inte tänker acceptera valresultatet ifall han förlorar. Konflikt träffar hans anhängare i huvudstaden Brasilia. Hör också Sylvia Costa, chefredaktör för politiktidningen Congresso Em Foco, som bevakat Bolsonaro ända sen han gjorde entré i politiken på 80-talet, och Oswaldo Eustaquilo, som brukar kallas Bolsonaros främste bloggare. Rädslan och Bolsonaros nya vapenlagarSedan Bolsonaro blev president för fyra år sedan har det blivit mycket enklare att skaffa ett vapen. I vapenaffären Mil Armas i förorten Nova Iguacu utanför Rio de Janeiro, träffar Konflikt en grupp nya vapenägare, som gick den korta kurs som krävs för att få en vapenlicens nu. Skövlingen av AmazonasRondonia i Amazonas är en delstat i Brasilien där Bolsonaro har väldigt starkt stöd. Men det är också en plats där den mest påtagliga fysiska förändringen av Brasilien under Bolsonaro tagit fart det är här frontlinjen i skövlingen av regnskogen nu går. Reporter och producent: Lotten Collin [email protected] Tekniker: Susanne Martinsson och Joar Jonsson Programledare: Robin Olin [email protected]

  • Hundratals republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA upprepar Donald Trumps påstående om att presidentvalet 2020 blev stulet. Vad innebär det för framtiden för den amerikanska demokratin?

    Konflikts Robin Olin reser till delstaten Arizona i USA. Där ute i det torra ökenlandskapet försöker han ta reda på vad som händer när valförnekare får makt. Inför mellanårsvalet 8 november är det hundratals kandidater runtom i USA som liksom Donald Trump menar att presidentvalet 2020 blev stulet. Nu kan de få stort inflytande över själva hjärtat av den amerikanska demokratin, valsystemetRobin Olin träffar traditionella republikaner som Rusty Bowers och Clint Hickman. Republikaner som efter att de vägrat tro på Donald Trumps konspirationsteorier förlorat sina positioner i partiet. Rusty Bowers pressades efter presidentvalet av Donald Trump att försöka ogiltigförklara valet. Men eftersom han inte fick se några bevis på valfusk så vägrade han, ett beslut som kostat honom hans politiska framtid.På ett politiskt möte för Trumpanhängare träffar vi Mark Heley som är övertygad om at demokraterna fuskade i valet och under en biltur i Arizonas öken förklarar han vad det är som får driver honom och varför han är orolig för demokratins framtid i USA. Men oron för demokratins framtid finns över hela det politiska spektret. David Rasmusson ringer upp två kända amerikanska forskare Lawrence Lessig och Larry Jacobs som båda är bekymrade över vad det kommer innebära att valförnekande politiker nu kan få makt över själva valsystemet.I Arizona åker Robin Olin hem till Martha Chansley, mamma till den så kallade Qanonshamanen, Jake Angeli. Jake sitter numera i fängelse för sin roll vid stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, men många Republikaner ser honom istället som en politisk fånge och hjälte.Programledare: Robin Olin [email protected]: Heinz WenninProducent: David Rasmusson [email protected]

  • Hör unika vittnesmål från kvinnor och män inne i Iran, som trotsar moralpolisen när de går ut och protesterar mot regimen.

    Unika röster inifrån IranKonflikt ringer via krypterade appar till Iran. Hör om frisörskan "Parvin" från samma stad som Mahsa Jina Amini som nu protesterar för första gången, svensktalande "Gisoo" som går ut utan slöja trots extrem rädsla och "Ali", en av alla män som nu sluter upp bakom Irans kvinnor, för kvinnors rättigheter och för mänskliga rättigheter och ett systemskifte i Iran.Kvinnornas historiska kamp i IranEfter revolutionen i Iran 1979, när shahen störtats, ville det nya islamiska styret införa obligatorisk slöja för kvinnor. Det ledde till en "motrevolution", när kvinnor strömmade till gatorna för att protestera. Vi kände att slöjtvånget var toppen av ett isberg, att om det infördes skulle mycket av det som kvinnor uppnått i Iran fram till dess försvinna, säger Susan Maybud, som var med då.Social revolutionForskaren Mona Tajali, som studerat kvinnornas kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran talar om att det som nu sker är en "social revolution", då de iranska kvinnorna lyckats övertyga stora delar av samhället, inte minst männen, att sluta upp i deras krav på frihet och mänskliga rättigheter. Forskaren jämför slöjan som symbol i den iranska kontexten med Berlinmuren, och menar att den inte har så mycket med religion att göra, utan om makt och ideologi.Omvärlden måste stå upp för Irans kvinnorI Sverige följer svensk-iranier protesterna i hemlandet nära. Konflikt följer med när de lämnar en mapp om demonstrationerna och regimens våld till det svenska Utrikesdepartementets presstjänst, med krav på att Sverige står upp bakom Irans protesterande kvinnor och fördömer regimens våld.Medverkande: "Gisoo", "Parvin", "Sepehr", "Ali", som protesterar i Iran, Susan Maybud, iransk-amerikansk kvinna som var med och protesterade mot slöjtvång mars 1979, Mona Tajali, forskare som fokuserat på kvinnors kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran, Barahan, svensk-iranier i Stockholm mflProgramledare: Lotten Collin [email protected]: Nishtman Irandoust Tekniker: Maria Stillberg Producent: Anja Sahlberg [email protected]

  • Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet?

    Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. Robin Olin intervjuar Carol Downer som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. David Rasmusson tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och Lotten Collin intervjuar Verónica Cruz från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar Paul Waggoner ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.Programledare: Robin Olin [email protected]: Cecilia Khavar, Lotten CollinTekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda ErikssonProducent: David Rasmusson [email protected]

  • Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina?

    Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022. I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning. I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin [email protected]: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.r[email protected]

  • Konflikt undersöker varför alltfler män rör sig högerut i politiken. Kan det vara ett resultat av ett medvetet försök att politisera jämställdhetsfrågan?

    Medverkande: Johannes Norrman, grundare av Konservativa Förbundet vid Lunds universitet och medlem i SD, medlemmar i föreningen Heimdal i Uppsala, Henrik Jönsson, opinionsbildare på Youtube, Jakob Ahlbom, statsvetare vid Stockholms universitet, Lena Wägnerud, statsvetare vid Göteborgs universitet, Terri Givens, statsvetare vid McGill university, Todd Donovan, statsvetare vid Western Washington university, Nonna Mayer, statsvetare CNRS Paris, Mathilda Åkerlund, doktor i digital sociologi vid Umeå Universitet, Elia Rosati, historiker vid universitetet i Milano mflSverigedemokraternas manliga väljare Efter Sverigedemokraternas framgång i riksdagsvalet ger sig Konflikt ut på en resa för att bättre förstå SD-väljarna. Och bakom missnöjet med invandring och bränslepriser skymtas också en besvikelse över att feminismen har brett ut sig i samhället."Könsklyftan"på högerkanten Att män i högre utsträckning än kvinnor röstar på högerradikala partier kallas inom statsvetenskapen "radical right gender gap". Traditionellt hänger den ihop med att män fick det tuffare på arbetsmarknaden i globaliseringens spår och kanaliserade sin frustration mot invandringen. Men idag ser forskarna andra skäl till att män, framför allt då unga män, röstar allt längre högerut: bland annat en motreaktion mot jämställdhet och feminism.Le Pens strategi att locka kvinnor När ytterhögerledaren Marine Le Pen tog över efter sin pappa, Jean-Marie Le Pen, utformade hon en strategi att locka fler kvinnor. Hon satte kvinnorna i centrum för den invandrings- och islamfientliga politik som alltid har varit hennes partis kärna.Meloni väntas vinna i Italien Giorgia Meloni, vill, med religionens hjälp, appellera till konservativa kvinnor samtidigt som hon beskriver sig själv som en modern mamma. Ett försök att locka italienska kvinnor från flera lager. Men kommer det fungera? Programledare: Lotten Collin [email protected]: Marie Nilsson-Boij Tekniker: Stina FagerbergProducent: Anja Sahlberg [email protected]

  • Trots nyvunna segrar på slagfältet finns en oro i Ukraina att Europa ska tröttna på att skicka vapen och pengar. Nu kämpar Ukraina på två fronter, både mot Putin och mot krigströttheten.

    I Konflikt den här veckan åker vi tillbaka till Ukraina. Ett Ukraina där hoppet om att faktiskt besegra Ryssland på slagfältet nu börjat spira efter en framgångsrik motoffensiv . Men samtidigt med framgångarna på slagfältet tornar orosmolnen upp sig. Kommer Europa orka fortsätt stödja Ukraina i kampen mot Putin? Korrespondent Lubna El-Shanti återvänder till staden Mykolaiv, nära den södra fronten i Ukarina. En stad där kranvattnet åter börjat rinna efter att de våldsamma ryska attackerna nu upphört. En stad där både kamplusten och krigströttheten spirar parallellt. Bland annat hör vi guvernör Vitalyj Kim som berättar att han nu har svårt att sova utan ljudet av artilleribeskjutning.David Rasmusson ringer upp den kända ukrainska krigskorrespondenten Illia Ponomarenko vid Kyiv Independent som beskriver ett krig av eviga artilleridueller och som också menar att den ukrainska motoffensiven har ett delvis politiskt syfte. Den ska visa omvärlden att de vapen och pengar som doneras till Ukraina ger effekt och att det är viktigt att vapenleveranserna fortsätter. Men att sända det budskapet kommer med ett högt pris i människoliv. Programledare Robin Olin intervjuar Christoph Trebesch på forskningsinstitutet Kiel Institute som kartlägger omvärldens stöd till Ukraina. Hans siffror visar att Europa ligger långt efter USA i sitt stöd och att vissa rika Västeuropeiska länder ligger långt ner på listan över de som bidrar till krigsinsatsen. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, efterfrågar tydligare besked från Europa. Hur mycket och hur länge man är beredda att understödja Ukraina både ekonomiskt och militärt? Runtom i världen kämpar ukrainska flyktingar och exilukrainare för att omvärlden inte ska glömma bort kriget. I Helsingborg demonstrerar Måndagsrörelsen på Stortorget och där står bland annat Tanja Urba. Hon kom till Sverige från Ukraina för 13 år sedan och hon tycker sig ha börjat se tecken på trötthet bland helsingborgarna .Mycket fokus har lags på vapenleveranserna till Ukraina, men det ekonomiska stödet är kanske ännu viktigare. Ekonomikommentator Kristian Åström beger sig till den hemlighetsfulla Yes-konferensen i Kiev där den ukrainska ekonomin står i fokus, en ekonomi som kan utsättas för hyperinflation.Men ukrainare har varit kreativa när det gäller att få in pengar till krigskassan. Robin Olin intervjuar en konstnär som bara vill identifiera sig VK. Den anonyme konstnären i Kiev har grundat och leder det digitala museet Meta History Museum of War. Konstnärer får tolka avgörande händelser i kriget och verken säljs sen på nätauktion som NFT, en form av digital konst som använder blockkedjeteknik. Intäkterna går till krigskassan.Programledare: Robin Olin [email protected]: Lubna El-Shanti, Kristian ÅströmTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson [email protected]

  • Konflikt ger sig ut på en resa runt jorden, från torka i klimatförändringarnas spår till verkliga politiska förändringar. Är en klimatrevolution möjlig?

    Vad krävs för att politiker ska lägga förslag som motsvarar de stora och genomgripande förändringar som forskarna hävdar är nödvändiga för att bromsa den globala uppvärmningen?Historisk torka väcker frågor om politiskt uppvaknande I sydöstra Frankrike håller människor på att hämta sig från den historiska torkan och flera värmeböljor som drabbat landet under sommaren. När den globala uppvärmningen märks i människors vardag har hopp uppstått om en verklig förändring. Men vågar politikerna? Colombia försöker visa vägen I Colombia svors Gustavo Petro in som president den 7 augusti i år, efter en kampanj där han lovat att stoppa all ny oljeutvinning och att fasa ut alla fossila bränslen i rekordsnabb takt. Kontroversiella förslag i ett land där hälften av exporten och en stor del av statens inkomster - består av kol, olja och gas. Bredvid Petro under presidentinstallationen i Bogotá stod hans vicepresident Francia Marquez, på många sätt ett bevis på att det omöjliga kan bli möjligt. Konflikt berättar Francia Marquez historia, från uppväxten i den fattiga byn La Toma, till protestmarsch mot gruvbolag, till erkänd miljöaktivist - och idag vice president.USA får ny klimatlag efter 34 år Den 16 augusti i år skrev president Joe Biden under ett lagpaket som innebär enorma satsningar på solpaneler och vindkraft i USA, en grön omställning, i ett politiskt landskap som verkat helt låst. Hur gick det till?Programledare: Lotten Collin [email protected] Reporter: Robin OlinTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberg [email protected]

  • Lyftkranar, grävskopor och bulldozrar. Är det genom att riva bostäder som segregation ska brytas? Eller rymmer byggdammet ännu mer utanförskap?

    Konflikts Robin Olin besöker den nybyggda bron mellan bostadsområdena Rinkeby och Ursvik i Stockholm. En bro som redan innan den stått färdig prisats för att vara integrationsskapande, och som rinkebyborna vi träffar tycker är bra. Men Sverigedemokraterna i kommunen kampanjar nu för att riva bron som de tror kan flytta problemen från det socialt utsatta bostadsområdet till det mer välbärgade.Flera svenska politiker har hittat inspiration i Danmark där man nu river byggnader i utsatta bostadsområden. Den omdiskuterade planen är att istället bygga nya lägenheter som ska locka mer resursstarka människor till de områdena, samtidigt som vissa av dem som nu bor där tvingas flytta. Konflikts David Rasmusson återvänder till Vollsmose i Odense, ett område som kallats Danmarks största getto.Funkar det då att riva för att skapa integration? Eva Andersson, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, menar att rivning är fel väg att gå. Men att bygga blandat i alla typer av område kan vara ett framgångsrecept. I den lilla orten Hanaskog i Östra Göinge kommun har miljonprogramsområdet Ringen redan börjat rivas och de boende tvingas flytta. Det moderata kommunalrådet Patric Åberg vill istället bygga bostadsrätter för att locka medelklassen till byn. Patric Åberg menar själv att han skapar balans i orten, men han kritiseras för att göra det på bekostnad av dem med svagare ställning i samhället.Och hur ska man då göra för att få medelklassen att vilja flytta till områden med sämre rykten? Konflikt tar med den frågan till grannarna Birgitta André Åstrand och Amir Chowdury som bor i en medelklassidyll i Rinkeby.Programledare: Robin Olin [email protected]: Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmusson [email protected]

  • Efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiet för få gå med i Nato, är oron stor bland regimkritiker och kurder i Sverige att de ska offras i processen.

    Turkiet ställer krav för att ge Sverige grönt ljus Den 28 juni slöts ett så kallat trepartsavtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige och Finland skrev under på ett antal krav som Turkiet ställer för att säga ja till ländernas Natoansökan, där de viktigaste kraven rör kampen mot terrorism. Men vems definition av terrorism ska gälla, Sveriges eller Turkiets? Det turkiska perspektivet Konflikt intervjuar Batuhan Takis på den Erdogannära tidningen Daily Sabah, som menar att det var en "framgång för turkisk diplomati" att Sverige skrev under på att inte ge stöd till den så kallade Gülenrörelsen, FETÖ, som i Turkiet anklagas för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket 2016, och grupper i Syrien, PYD och YPG, som har band till den kurdiska gerillan PKK. Turkiet ser de här grupperna som terrorgrupper, men inte Sverige.Turkiets kräver utlämningar I turkisk media cirkulerar flera namn på personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. Konflikt träffar läraren Aysen Furhoff och journalisten Bulent Kenes, som båda finns med på den lista, som turkiska medier publicerat Jag kan inte vara 100 procents säker på vad som kommer att hända med mig nu, säger Bulent Kenes, som inte är svensk medborgare och som nu känner oro efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiets president, som han kallar "despot".Kritik från socialdemokrat Socialdemokraten Kadir Kasirga tror att oron bland regimkritiker och kurder i Sverige är obefogad, men socialdemokraten Evin Cetin är starkt kritisk, särskilt till punkten i avtalet att Turkiets och Sveriges underrättelsetjänster ska fördjupa sitt samarbete. Sverige förbinder sig att samarbeta med ett organ som enligt i svenska myndigheters egna rapporter begår övergrepp och använder tortyrliknande metoder, säger Evin Cetin.UD förstår oron Utrikesdepartementets kabinettsekreterare Robert Rydberg säger att han förstår oron bland regimkritiker och kurder i Sverige, men menar att den inte är sakligt motiverad: Vi tänker inte, och vi kommer inte och vi kan aldrig tumma på grundläggande svenska rättsliga principer, som gör att beslut, åtgärder som gäller enskilda människor som finns i vårt land, de fattas på rättsliga grunder av rättsliga myndigheter, domstolar och andra och inte som politiska beslut på något sätt. Programledare: Lotten Collin [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]: Firas JonblatResearch: Besir Kavak, Reven Shexo, Beril EskiTekniker: Martin Seipel

  • Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja?

    I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten Vincent Yao som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt påtryckningar från Kina när de tagit ställning för Taiwan. En av dem är moderaten Boriana Åberg från Kävlinge som så sent som i våras ledde en svensk delegation på ett besök i Taiwan.Programledare Robin Olin besöker också den kinesiska ambassaden i Stockholm, där ambassadör Ciu Aimin gör den kinesiska hållningen klar. Taiwan är en oskiljaktig del av Kina och svenska parlamentariker ska inte gå emot den svenska principen om ett Kina.Men det finns ett europeiskt land i vårt närområde som har utmanat Kina. Litauen har visat sitt stöd för Taiwan internationellt, ett stöd som lett till en kinesisk handelsblockad. Men samtidigt har det gjort Litauen trendigt i Taiwan. Litauisk choklad och litauisk rom har blivit storsäljare. Vi hör både Litens utrikesminister Gabrielius Landsbergis och barägare David Ye i Taipei.Och hur ska den svenska regeringen förhålla sig när det gäller Taiwan? Kabinettsekreterare Robert Rydberg på UD argumenterar för att den svenska principen om ett Kina är en garant för minskade spänningar i regionen. Programledare: Robin Olin [email protected]: Chi Hui Lin Tekniker: Monica BergmarkProducent: David Rasmusson [email protected]

  • När isarna smälter blir Arktis högintressant för världens stormakter. Vilken väg ska Grönland då välja? Den forna kolonisatören Danmark eller någon av stormakterna som vill öka sitt inflytande?

    När Donald Trump 2019 gick ut och sa att han ville köpa Grönland var det många som avfärdade det som ett skämt. Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, menade att idén var absurd. Men faktum är att det inte är första gången USA har försökt köpa ön. USA är heller inte den enda makten som visat större intresse för Arktis. Både Putins Ryssland och Kina är intresserade av Arktis när isarna smälter och vilket öppnar upp både för nya transportleder och ny utvinning av naturtillgångar.Så hur ska Grönland förhålla sig till att vara en geopoltisk aktör? Ska man luta sig mot sin forna kolonisatör Danmark eller söka stöd hos andra makter?Grönlands förhållande till Danmark och historia som koloni är ständigt närvarande. Hans Egede som står staty som den första kolonisatören är kontroversiell och minner om en annan tid när Danmark bestämde allt. Idag har man självstyre, men är fortfarande inte självständigt utan en del av det danska kungariket. Utrikespolitiken står Danmark för och Grönland har blivit en spelplan där både USA och Kina vill ha inflytande.Men vilken väg ska Grönland välja och vilken väg kan man välja när världens stormakter både hotar och uppvaktar Arktis?Programledare: David Rasmusson [email protected]: Samuel Larsson [email protected]: Brady JuvierProducent: Simon Moser [email protected]

  • Kriget i Ukraina har förändrat världen. Men under våren har det också blivit tydligt hur Sverige har förändrats sedan kriget bröt ut. Midsommarspecial från Konflikt.

    I denna sändning hör vi några av vårens bästa reportage. Vi hör om hur Putins krig i Ukraina återigen har väckt frågan om skyddsrum i Sverige.Hur står vi i Sverige rustade för en rysk attack med kärnvapen?Hur kommer det sig att Sverige så snabbt ändade politik när det kom till vapenexport till Ukraina och hur ser den svenska försvarsviljan egentligen ut? Allt fler svenskar säger sig nu vara villiga att gå med i hemvärnet eller på andra sätt försvara Sverige. Men vad händer om vi går med i Nato? Är vi även villiga att försvara andra länder?I en tid när allt fler svenskar ställt sig kritiska till invandring öppnade vi plötsligt både våra hem och våra hjärtan för människor på flykt från Ukraina. Vilken påverkan har kändisar som Bingo Rimér och Julia Franzén när de väljer att ta emot människor på flykt.Programledare: Robin [email protected]: Simon [email protected]

  • Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.

    Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad. Programledare: Robin [email protected] och reporter.Simon Moser och Anja [email protected]@sverigesradio.se

  • Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen?

    Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 orgFörst pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i MalmöOch på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energiKlimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.Programledare: Robin Olin [email protected]: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola Tekniker: Joachim PerssonProducent: David Rasmusson [email protected]

  • Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021.

    Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti, Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens NyheterProgramledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Tekniker: Jakob Lalér