Episódios
-
Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu.
– Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.
En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.
– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.
Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.
– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.
Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språkHar sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?
Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?
Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?
Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?
Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?
Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och SvingerudstenenLäs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.
Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.
Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.
Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).
Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.
– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.
För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.
Ordet stress – en nykomling med för bred definitionOrdet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.
– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.
– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.
Språkfrågor om stress och ord för att skynda sigVarifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?
Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?
Hur påverkas språket av stress?
Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?
Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?
Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?
I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?
Läs och lyssna mer om ordet stressArtikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).
Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.
-
Estão a faltar episódios?
-
En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger.
När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.
– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.
– Det handlar om skillnaden på hur tal och skrift fungerar. Det skrivna språket har ofta en mer komplicerad syntax med fler bisatser medan det talade språket oftare har en ganska enkel huvudsats som följs av en annan enkel huvudsats,
Det manusstyrda talet i radioNär radioreportrar spelar in det de säger i ett nyhetsinslag följer de ett skrivet manus. Det kallas att ”sätta en prata” på radiospråk.
– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.
En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.
– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.
– Det är lättare att prata naturligt om du har någon att prata med än om du ska prata med ett papper, säger Andreas Liljeheden.
Språkfrågor om språkmelodi och intonationVarför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?
Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?
Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?
Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?
Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?
Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?
Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonationFilm Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)
Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)
Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)
Film: In a World om en röstcoach från 2013.
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.
-
Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.
Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.
– Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.
Namnsdagar förr och idagFörr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.
– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.
Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.
Finns ingen officiell namnlängdDet finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.
– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.
Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagarVarifrån kommer ordet kalas?
Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?
Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?
Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?
Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?
Läs mer om födelsedagar och namnsdagarArtikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)
Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).
Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.
-
Huvudet på skaft, fingerfärdig, magkänsla och gå på knäna är bara några av många uttryck i svenskan som har med kroppen att göra. Men varför gillar vi att använda kroppen som metafor?
– Kroppen är så primär, vi har den med oss överallt. Så vi har mycket metaforik i språket som kommer från kroppen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om kroppenVarför säger man muskulös om någon som har mycket muskler?
Varifrån kommer uttrycket “på rak arm”?
Hur gamla är uttrycken “mellan tummen och pekfingret”, “att höfta” och “tumma på kvalitén”?
Varför säger vi ögonvrå men mungipa?
“Han har fina mustascher” eller “han har fin mustasch” - vad är rätt?
Flatulens betyder att någon har problem med gaser, men vad kan en person som lider av flatulens kallas? Flatulist, flatulatör eller flatulant?
Läs mer om kroppen och språketSe bilder på män som lyfter stolar på rak arm (från Svenska YLE, 2015)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Språket svarar på publikens frågor direkt från Vetenskapsfestivalen.
Hur känns det att bara svara på språkfrågor utan att få tid att förbereda sig?
– Lite småläskigt, jag vill ändå framhålla att vi vanligtvis förbereder oss ganska mycket inför Språket, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.– Ja, jag håller med Susanna, jag kan inte heller svara spontant på allt och som forskare vill vi ju vanligtvis kunna stå för det vi säger i radio, så om vi säger fel så är det jobbigt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor från publiken på VetenskapsfestivalenHar Götaregeln dött ut?
Hur borde anglicismer regleras i svenskan?
Finns det i Sverige, utöver älvdalskan, dialekter som kan klassas som språk?
Hur kommer det sig att wrist (handled) och vrist (fotled) låter så lika men betyder olika saker?
Vad betyder hult i ortnamn?
Är det troligt att det kommer införas stavningsreformer i nutid?
Vad tycker Henrik Rosenkvist om de, dem och dom-debatten?
Enligt vissa ska det svischas istället swishas - vad tycker Språket?
Om ni magiskt kunde genomföra en språklig förändring vad skulle det vara?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Programmet spelades in inför publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 21 april 2023. -
Vi följer upp några av säsongens mest engagerande språkfrågor och rättar oss själva. Vad blev fel och vad borde vi ha lagt till?
Vilket avsnitt tycker språkvetarna blev bäst?– Jag tycker att avsnittet Därför älskar vi svenska språket som handlar om vad som är bäst med svenskan blev väldigt bra. Det var lite feelgood, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, tycker att det bästa programmet från säsongen var avsnittet Snus påverkar ditt språk.
Avsnitt och språkfrågor som tas upp för utvärdering
– Det fanns mycket att säga om snus, oväntat mycket.Allt du vet om namn är fel.
Lyssnaren Jacek har hört av sig om polska artighetsformer och har ett tillägg till det som sas.Emmy berättar om hur lyssnarna har namngett sina barn, djur och robotdammsugare.
Dialekterna: Ryktet om vår död är starkt överdrivet
Lyssnaren Hans beskriver dialektrikedomen i Kalmar län och Henrik Rosenkvist ger en förklaring till varför det finns så mycket dialektal variation i området.Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Lyssnarna har hört av sig och känner igen uttrycket att gå och kladda i betydelsen att gå och köpa godis.
Ordet cool är inte längre coolt
Många lyssnare har hört uttrycket "kopiera ut" i betydelse att "skriva ut".
Dessutom hör vi svaret på frågan: Hur lyssnar du på Språket?Språkvetare
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Rättstavningsprogrammen är en del av vår vardag, vare sig du skriver i ordbehandlingsprogram, ett sms eller ett inlägg på sociala medier. Men stavningskontrollerna kan inte alltid stava.
– Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk.
– Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.
Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken.
– De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin.
Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller.
– Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa Wengelin
Språkfrågor om rättstavningsprogram och stavningskontrollerEn lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt?
Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar?
En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt?
Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning?
En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt?
Läs mer om stavningskontroller, rättstavning och skrivreglerBok: Svenska skrivregler, från Språkrådet (från 2017).
Språkrådets frågelåda, där kan du söka efter språkfrågor.
Svenska.se, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB.
Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi (från januari 2022)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan "Vad är det bästa med svenskan?". Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid.
"Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
Lyssnaren Simon."Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
Lyssnaren Dan."Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
Fredrik Lindström, författare och komiker.“Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
Språkfrågor om svenska språket
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Vad utmärker den svenska språkmelodin?
Varför böjer inte svenskan verb efter person?
Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?
Hur viktigt är modersmålet?
Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?
Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?
Läs mer om svenskans språkmelodiBok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)
Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)
Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet
Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper. -
Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen.
Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
– Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det.
Måste de vara förnedrande?
Språkfrågor om skällsord och förolämpningar
– Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.Varifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?
Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska.
Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?
Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?
Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?
Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?
Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ordBok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)
Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.
Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".
– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
Språkfrågor om sammansättningar
– De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?
Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?
Vilka regler gäller för foge-s?
Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?
Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”?
Får man skapa hur långa ord som helst?
Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?
Läs vidare om sammansättningar och teleskopordTeleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).
Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)
Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)
Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).
Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.
-
Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.
Klicka här för en transkribering av avsnittet
Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".
– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.
Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.
– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.
Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
Språkfrågor om teckenspråk
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?
Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?
Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?
Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?
Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?
Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?
Vilket tecken används för att säga förlåt?
Vad är TAKK-tecken?
Läs och se mer om teckenspråkLär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.
Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet
TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".
Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.
Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).
Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)
Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten
Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Symtom: Du får akut klåda av anglicismer. Det skär i öronen varje gång nån säger eh. Du får kramp i språknerven av "tack snälla". Diagnos: Du lider av språklig irritation.
– En sak som har visat sig funka är att lära sig lite mer om fenomenet som man irriterar sig på, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket.
Språkfrågor som irriterarVarifrån kommer uttrycket "Tack snälla!" och kan det verkligen användas i alla sammanhang?
Varför säger en del "Varsågoda" till en person, är det inte fel?
Varför skriver svenska butiker sale?
Är "konklusion" en anglicism?
Varför använder människor eh-ljud i sitt tal?
Läs och lyssna mer om språket som störSpråket som stör mest artikel från Språktidningen (från april 2022)
Svar på en massa språkfrågor som irriterar
Särskrivningar och hen irriterar mest i svenska språket poddavsnitt 36 från Språktidningens podd (från april 2022).
Ibland har man inte mycket annat val än att ge upp, krönika av Mikael Parkvall från Svenska Dagbladet (från maj 2023)Varför säger folk tänker istället för tycker?
Svar: I avsnittet Sommarens språkliga godisskål (lyssna från 24:18).Varför besvarar vissa ett tack med "ingen fara"?
Svar: I avsnittet Hur besvarar man ett tack (lyssna från 05:10).Varför säger många "Ja men.." eller "Nej men..." i början av en mening?
Svar: I avsnittet: Det är lätt att säga nej. Inte (lyssna från 14:45), i avsnittet Så förstår du politikens språk (lyssna från 18:05) och i avsnittet Nä men, vi är elva man på plan (lyssna från 05:35).Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?
Svar: I avsnittet Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment (lyssna från 07:20).Varför blandar folk ihop personliga possessiva och reflexiva pronomen, till exempel hans och sin?
Svar: I avsnittet Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna (lyssna från 6:33) och i avsnittet Det är bara take it or leave it (lyssna från 15:24)Varför säger folk öppna upp och stänga ner?
Svar: I avsnittet: Öppna upp och stänga ner (lyssna från 00:40)Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?
Svar: I avsnittet I vilken kontext kan ordet kontext användas? (lyssna från 08:39)Varför säger folk liksom?
Svar: I avsnittet Skräporden som gör kommunikationen bättre (lyssna från 23:00) och i avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 01:35).Varför uttalar en del egentligen som ejenkligen?
Svar: I avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 13:44)Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Men alla har väl ett förnamn? Ja, nästan alla. Men namnskicken i världen skiljer sig åt och det går inte att förutsätta att alla har förnamn och efternamn enligt svensk tradition.
– Många tror att alla har förnamn och efternamn men det inte ens helt sant i Sverige och absolut inte sant om vi rör oss i världen. I vissa kulturer i Indonesien finns det till exempel inga efternamn, säger Sverker Johansson, aktuell med boken "Hur var namnet?"
Språkfrågor om förnamn, efternamn och smeknamnHar alla människor ett förnamn?
Har alla människor ett efternamn?
Hur skiljer sig det polska sättet att ge människor smeknamn från det svenska?
Går det trender i namn?
Hur tänker föräldrar när de ska ge sina barn namn?
Vad är egentligen ett andranamn?
Vad är en aptonym?
Läs och lyssna mer om namnLär dig mer om förnamn, artikel från Institutet för språk och folkminnen
Folk som heter som sina jobb, artikel från Göteborgs-Posten (november 2020)
Sök hur många som har ett visst namn via Skatteverket.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet
Gäst Sverker Johansson, lingvist och författare.
Programledare Emmy Rasper. -
Språkvetare skrev brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk.
Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.
– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.
Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.
– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.
Författares språk inte längre norm för skriftspråketEfter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.
Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.
– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språketSpråkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.
Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.
Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper. -
"Att" är ett krångligt litet ord. Egentligen är "att" två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan "att" få för sig att försvinna ur meningar.
– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.
Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Språkfrågor om att
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”
– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”
Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?
Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?
"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?
Finns det dialektala varianter av "att"?
Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).
Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).
Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra.
– Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter.
Språkfrågor om godis
– Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.Varför heter det godis och när började ordet användas?
Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?
Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?
Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?
Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?
Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?
Läs och lyssna mer om godisMer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma
Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.
Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)
P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper. -
I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre.
EU vill att du ska kunna minst tre språkInom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.
Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.
Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.
– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.
Läs och lyssna mer om språkundervisning"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)
Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)
Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
Programledare: Emmy Rasper. -
Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv.
Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.
– Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.
Språkfrågor om diminutivHur definieras diminutiv?
Saknar svenskan diminutiv?
Hur skapas diminutiv i olika språk?
Är det en form av diminutiv att säga “prateliprata” eller “köpeliköpa”, eller vad är det för fenomen?
Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?
Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?
Vad finns det för personnamn som är diminutiver?
Läs och lyssna mer om diminutiv och -isTjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002.
Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutivLista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiver
Krönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)
Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Sje-ljudet i ord som stjärna, sjö och skjorta är näst intill unikt för det svenska språket. Hör om hur det svenska sje-ljudet kom till och om varför sje-ljudet har så många olika stavningar.
I slutet av 1800-talet ville en grupp som kallade sig för Nystavarna ändra stavningen av sje-ljudet. De ville att alla sje-ljud skulle stavas med sj, alltså sjärna, sjorta, sjed, sjidor och sjoklad. Så blev det inte, istället har vi många olika stavningar av sje-ljudet i svenska.
– Det var en ordentlig debatt från 1860-talet och fram till tidigt 1900-tal. Det var ungefär samma argument som används idag om de, dem och dom "varför ska vi sitta och traggla det här? Kan vi inte bara göra det enkelt?", säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket
Däremot fick Nystavarna igenom två andra stavningsreformer som är norm idag. 1906 skickades ett kungligt cirkulär till folkskolorna som förordade att stava v-ljud med v och inte längre med fv eller med hv och att stava alla t-ljud skulle med t och inte med dt.
Språkfrågor om sje-ljudetVarför stavas sje-ljudet på så många olika sätt?
Har det funnits förslag på någon stavningsreform för att förenkla stavningen av sje-ljudet?
Hur många olika sje-ljud finns det egentligen?
Varför uttalar en del sje-ljudet i sjukhus med samma sje-ljud som finns i ordet dusch? Och är det ett finare sätt att säga sje på?
Varför uttalar en del ordet choklad med ett tje-ljud?
Varför stavas ordet genre som det gör?
Läs och lyssna mer om sje-ljudetArtikel om hur sje-ljudet från Språkbruk av Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer (16 mars 2023)
65 sätt att stava sje-ljud, en lista från Språket från 2010
Här kan du lyssna på det internationella fonetiska alfabetet IPA
Symboler för de olika sje-ljudenɧ-ljud (det bakre eller mörka sje-ljudet som finns i tex stjärna)
ʂ-ljud (det främre eller ljus sje-ljudet som finns i norrländskt stjärna eller i ordet dusch)
symbol för tje-ljudet
ɕ-ljud (tje-ljudet som finns i tjära och kärna)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. - Mostrar mais
