Alma Segeholm Podcasts
-
I takt med motgångarna för den ryska armén ger Putin den brutala Wagnergruppen allt större roll i invasionen av Ukraina.
Nu rekryterar den fruktade privatarmén i Rysslands fängelser och är ett allt viktigare kort för Vladimir Putin när han vill genomföra sin invasionsplan. Gruppen har gått från en armé i skuggorna till huvudkontor mitt i stan. Nyligen terrorstämplade USA både gruppen och alla som hjälper den. Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Jakob Hedenskog Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén överstelöjtnant Försvarshögskolan. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marina Nilsson Malmström Tekniker: Alma Segeholm -
Inte bara Joe Biden och Donald Trump som stoppat dokument lite varstans.
USA:s president Joe Biden bjöd in FBI till att söka igenom hans hem i deras jakt på fler säkerhetsklassade dokument vilket de också hittade. Samtidigt har det upptäckts hemliga dokument även hemma hos Trumps tidigare vice president Mike Pence.Med primärvalen för 2024 års presidentval ett år bort ställer vi hos frågan hur dessa avslöjanden påverkar de båda herrarnas chanser. Vi lyfter också blicken och scannar av vilka som står i startgroparna för en presidentkampanj 2024 Donald Trump? Ron DeSantis? Nikki HaleyAbortmotståndarna behöver en ny strategiNär Högsta domstolen upphävde Roe V. Wade-beslutet firade många republikanska politiker. Det visar sig dock att en majoritet av USA:s väljare inte håller med dem, och nu börjar republikanska strateger bli stressade.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Kajsa Boglind, programledare P4 Världen.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Alma Segeholm -
En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det.
Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu. Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch. Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson? Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det? Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.Blocköverskridande energiöverenskommelseElbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan. Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt. Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse? Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan. Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag... De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans. Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling? Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor."Vi har inte lämnat klimatmålen"Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast. Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Alma Segeholm -
Centerpartiets valberedning vill se Muharrem Demirok som Annie Lööfs efterträdare. Är han rätt man för jobbet?
Centerpartiets valberedning har presenterat Muharrem Demirok som sitt förslag till ny partiledare. Beslut fattas på en extrainsatt partistämma i Helsingborg den 2 februari. Nu är frågan hur "Murre" tänker sig att Centerpartiet ska navigera i rådande politiska landskap.Mera kärnkraft, eller?Regeringen vill lätta på reglerna så att det blir enklare att bygga nya kärnkraftverk i Sverige och föreslår därför en lagändring. Statsminister Ulf Kristersson kallar det ett avgörande steg mot mer kärnkraft, men när kommer vi att få se nya reaktorer?Och så tackar vi av Tomas Ramberg som gör sitt sista DPS-avsnitt som anställd vid Sveriges Radio.Medverkande: Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Alma Segeholm -
Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till KGB och nyligen delade högsta ledaren ut medalj till en före detta spion. Samtidigt kämpar Ukraina för att stoppa prästernas inflytande.
Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till både rysk politik och underrättelsetjänst. Den senaste veckan har den ryska patriarken Kirill i Moskva, gjort flera utspel som gör kyrkan till en ännu mer aktiv part i den ryska invasionen av Ukraina.Ukraina har under flera år arbetat för att lösgöra sig från den ryskortodoxa kyrkans grepp. För att under den pågående invasionen stoppa det politiska inflytandet från Ryssland, har man både konfiskerat land och fastigheter som tillhör Moskvatrogna präster.Nyligen kunde man också för första gången höra ukrainska istället för ryska i en kyrka vid det medeltida grottklostret i Kiev, den kanske allra mest betydelsefulla platsen för hela den östortodoxa kristendomen.Medverkande: Stefan Ingvarsson centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Alma Segeholm -
Vladimir Putin har suttit vid makten i över 20 år. Hör hur han och tidigare ryska och sovjetiska ledare stoppat oliktänkande och kritik.
Efter att Vladimir Putin inledde den storskaliga invasionen av Ukraina har kritiker och demonstranter fängslats. Att kritisera kriget har blivit farligt. Men förföljelsen av oppositionella är inte bara Putins skapelse. Hör hur kritiker stoppats och fängslats under Putins tid vid makten men också hur tidigare ryska och sovjetiska ledare gjort för att förtrycka opposition och hålla fast vid sin position.Medverkande: Stig Fredrikson, journalist och författare som skrivit boken Sista ordet - ryska regimkritiker mot makten.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm -
DPS stora årssummering med allt som hände i år och vad som kommer att hända 2023.
2022 har varit ett exceptionellt händelserikt år. Det inleddes med Rysslands invasion av Ukraina vilket ledde till borgfred här hemma och Sverige gav tummen upp till Nato.Därefter tog valrörelsen vid där höga bränslepriser, elpriser, lågkonjunktur och inflation fick alla partier att tävla om vem som kunde erbjuda väljarna mest pengar i plånboken.Det blev ett tajt val men maktskiftet var ett faktum och därmed tog också Sverigedemokraterna ett enormt kliv in i värmen som samarbetsparti till regeringen. Vilken av alla dessa händelser är årets absolut viktigaste?Så blir politiken 2023Det politiska spelet blickar också fram mot 2023 och siar om framtiden. Kommer Tidöavtalet att hålla? När går Sverige med i Nato egentligen? Och vem är nästa partiledare att avgå?Medverkande: Fredrik Furtenbach, Sveriges Radio, Annie Reuterskiöld, Dagens Nyheter, My Rohwedder, Aftonbladet och Mats Knutsson, SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Alma Segeholm -
Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin.
Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.Bombningarna fortsätter mot UkrainaDe intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm -
Kriget i Ukraina kommer att prägla allt under Sveriges ordförandeskap i EU, konstaterar Ulf Kristersson. Hör om regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet i detta extraavsnitt av Europapodden.
Med ett krig i Europa, galopperande energikris och en explosiv korruptionsskandal som fond, tar Sverige över ordförandeklubban i EU den 1 januari nästa år. En ansvarstyngd Ulf Kristersson har presenterat regeringens prioriteringar under ordförandeskapet, inför riksdagen.Säkerheten vår tids "stora frihetsfråga"Europas säkerhet är en frihetsfråga och det närmaste halvåret kommer helt att präglas av Rysslands olagliga krig i Ukraina, konstaterar Sveriges statsminister. Men vad innebär det? Hör om de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet, hoten mot enigheten i såväl Sverige som EU, förhandlingarna som Sverige kommer att behöva leda och om frågorna där ordförandelandet mest behöver peta förhandlingsbollen i mål. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och EU-journalisten Ylva Nilsson. Programledare: Claes Aronsson Producent: Anna Roxvall Tekniker: Alma Segeholm -
Donald Trump ställer upp i presidentvalet 2024 men har han sitt parti med sig?
USA:s tidigare president Donald Trump har tillkännagivit att han kandiderar till presidentposten 2024. Beskedet kommer kort efter mellanårsvalet där Trumplojala kandidater gått dåligt, något ex-presidenten fått hård kritik för.Demokraterna stod emot en röd vågDen republikanska mellanårssuccén uteblev och istället presterade många demokrater förvånansvärt bra. Vi tittar närmare på valresultatet och ställer oss frågan om Joe Biden verkligen är så dålig för partiet som många trott.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Roger Wilson, USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Alma Segeholm -
Politiskt paradigmskifte väntar, något som kan innebära både sött och salt. Och så är stämningen hos regeringens ständiga huvudvärk Liberalerna.
Statsminister Ulf Kristersson har presenterat sin regering, och ett ord som ofta kommit på tal senaste dagarna är politiskt paradigmskifte. Det pratas framför allt om ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Kommer Sverige att ha den strängaste migrationspolitiken i EU? Fredrik Furtenbach och My Rohwedder siar om framtida problem mellan M när SD. Samtidigt som SD kommit in värmen testar Rebecka Fallenkvist (SD) sina gränser på Instagram.Romina Pourmokhtaris (L) prövning Liberalerna är ett parti som vill visa att det är okej att tycka olika. Förut visade partiet en försiktighet för att inte sabba valet, men nu verkar spärrarna ha lättat. Det kan bli fyra svåra år för Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).Medverkande:Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentatorer EkotMy Rohwedder, politisk kommentator Aftonbladet Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Alma Segeholm -
Efter Mahsa Jina Aminis död fortsätter andra flickor i Iran att protestera. Hör varför barn och tonåringar demonstrerar med livet som insats.
Protesterna i Iran har pågått i mer än en månad. Den tändande gnistan blev när 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha gripits av Irans moralpolis. Hon har blivit en symbol som fått skolflickor och äldre kvinnor att ge sig ut på gatorna. Flera andra unga kvinnor har också dött i samband med demonstrationerna. Bland dem finns 16-åriga Nika Shakarami som syntes på en film då hon brände sin sjal vid en demonstration i Teheran, en stund senare skrev hon till en vän att hon jagades av polisen. När Nika Shakaramanis kropp hittades bar den spår av våld, men polisen hävdar att hon fallit från en hög byggnad. Men trots att flera unga kvinnor gripits, misshandlats eller skjutits ihjäl så fortsätter andra att protestera. Hör varför kvinnor fått nog och hur slöjtvånget bara är en del av ett större systematiskt förtryck av kvinnors rättigheter. Vissa kallar det som sker nu för en feministisk revolution. Bland dem som protesterat finns också unga män och pojkar. En av de demonstranter som dödats är 12-årige Mohammad Rakhshani som enligt brittiska BBC tros vara den yngsta som har dött i samband med protesterna. På listorna över döda i demonstrationer finns en rad flickor och pojkar som bara är tonåringar eller barn.Våldsamt svar från säkerhetsstyrkor i IranFilmer inifrån Iran visar hur polisen brutalt griper demonstranter och skjuter mot människor som protesterar. Dramatiska bilder har i helgen spridits från en brand i det ökända Evin-fängelset där politiska fångar hålls inlåsta och där det finns otaliga vittnesmål om tortyr. Samtidigt som branden pågick hördes explosioner och skottlossning och anhöriga tilläts inte komma fram till fängelset. Människorättsorganisationer beskriver hur säkerhetsstyrkor har skjutit urskillningslöst till exempel i staden Sanandaj. Från andra delar av iranska Kurdistan har filmer spridits där säkerhetsstyrkor skjuter mot flyende med ett automatvapen som är monterat på en pickup-bil.Hör berättelsen om kvinnor, tonåringar och barn som med fara för sitt liv ändå fortsätter protestera i Iran.Medverkande: Fataneh Farahani, professor i etnologi, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm -
Efter Mahsa Jina Aminis död fortsätter andra flickor i Iran att protestera. Hör varför barn och tonåringar demonstrerar med livet som insats. Protesterna i Iran har pågått i mer än en månad. Den tändande gnistan blev när 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha gripits av Irans moralpolis. Hon har blivit en symbol som fått skolflickor och äldre kvinnor att ge sig ut på gatorna. Flera andra unga kvinnor har också dött i samband med demonstrationerna. Bland dem finns 16-åriga Nika Shakarami som syntes på en film då hon brände sin sjal vid en demonstration i Teheran, en stund senare skrev hon till en vän att hon jagades av polisen. När Nika Shakaramanis kropp hittades bar den spår av våld, men polisen hävdar att hon fallit från en hög byggnad. Men trots att flera unga kvinnor gripits, misshandlats eller skjutits ihjäl så fortsätter andra att protestera. Hör varför kvinnor fått nog och hur slöjtvånget bara är en del av ett större systematiskt förtryck av kvinnors rättigheter. Vissa kallar det som sker nu för en feministisk revolution. Bland dem som protesterat finns också unga män och pojkar. En av de demonstranter som dödats är 12-årige Mohammad Rakhshani som enligt brittiska BBC tros vara den yngsta som har dött i samband med protesterna. På listorna över döda i demonstrationer finns en rad flickor och pojkar som bara är tonåringar eller barn.Våldsamt svar från säkerhetsstyrkor i IranFilmer inifrån Iran visar hur polisen brutalt griper demonstranter och skjuter mot människor som protesterar. Dramatiska bilder har i helgen spridits från en brand i det ökända Evin-fängelset där politiska fångar hålls inlåsta och där det finns otaliga vittnesmål om tortyr. Samtidigt som branden pågick hördes explosioner och skottlossning och anhöriga tilläts inte komma fram till fängelset. Människorättsorganisationer beskriver hur säkerhetsstyrkor har skjutit urskillningslöst till exempel i staden Sanandaj. Från andra delar av iranska Kurdistan har filmer spridits där säkerhetsstyrkor skjuter mot flyende med ett automatvapen som är monterat på en pickup-bil.Hör berättelsen om kvinnor, tonåringar och barn som med fara för sitt liv ändå fortsätter protestera i Iran.Medverkande: Fataneh Farahani, professor i etnologi, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm
-
Vad rör sig egentligen i Putins huvud. Vad hoppas han på med kriget och hur vill han uppfattas av andra?
I P4 Världen gör vi ett nytt försök att förstå oss på den ryske ledaren. Hur tänker han? Vad har han för plan? Var bor han och har han en dubbelgångare? Frågorna är många och ibland svåra att svara på, men vi gör ett försök genom att prata med en rad gäster som alla har olika kunskaper om Putin.Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren har bevakat Ryssland och Putin under många år. Hon kommer att ge oss en bild av den hämndlystne Putins liv och svara på frågan om hur han firade sin 70-års dag häromdagen, mitt under ett brinnande krig. Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, ger oss sin bild av Putins krigföring. Enligt honom börjar man se tecken på att både Ryssland och Ukraina är militärt utmattade. Hör om stridsdelfiner och mobiliseringen av nya soldater. Vi pratar även med Rysslandskännaren Malcolm Dixelius, för att ta reda på mer om Vladimir Putins historiska förebilder och om hur har hans ledarstil förändrats under krigets gång.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Alma Segeholm -
Sabotaget i Östersjön gör kriget mer komplicerat. Än är mycket ovisst, men Europa har utan tvekan ett nytt säkerhetspolitiskt läge att navigera i. Hör om europeisk självrannsakan och höjd beredskap.
Skyddet av viktig infrastruktur kommer nu tas upp inom EU som en följd av det misstänkta sabotaget. Ett pikant sammanträffande var att gasledningen Baltic Pipe som korsar Nord Stream i Östersjön invigdes samma vecka som det började uppdagas att det rörde sig om ett sabotage mot Nord Stream. Sprängningarna på havsbotten ses av många som ett uttryck för en ny typ av hybridkrigföring. Finns det risk att Europas fokus flyttas, bort från kriget i Ukraina?I Tyskland har infrastrukturprojektet Nord Stream tidigare betraktats som ett projekt med stabiliserande effekt. Hör om hur debatten förs i Tyskland idag. Hör också i avsnittet om Tysklands nya energipaket som får andra länder i EU att se rött.Medverkande: Caroline Salzinger, tidigare Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, geopolitisk analytiker på Politea (tidigare chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet).Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Alma Segeholm - Mostrar mais
