Bibliotekets Podcasts
-
Den skånska staden Kristianstad lever under hot från att i framtiden hamna under vatten. Journalisten Morris Wikström, som vuxit upp i trakten reflekterar över hotets mytiska dimensioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-10-29.
Jag är uppvuxen inte långt ifrån det som idag kallas för Kristianstad i nordöstra Skåne. Jag säger idag – för Kristianstad lever under ett konstant hot om att översvämmas. Om så sker kanske platsen i framtiden kommer att benämnas Kristiansund – eller Kristians träsk. Redan idag anses stadens framtid vara högst osäker – delar av den befinner sig under havsnivån och hotet om översvämning kommer bara att öka i takt med att klimatförändringarna gör att havsvattennivån höjs. För att förhindra att Kristianstad översvämmas spenderas idag stora pengar på att skydda staden. Men frågan är vid vilken tidpunkt själva hotet kommer att vara tillräckligt graverande för att hindra staden från att utvecklas och därmed inte längre vara värd investeringarna.
Det slår mig att detta borde tas med i beräkningen, kanske bli en omständighet i berättelserna om Kristianstad – och därmed också mitt eget liv. Att den plats som varit så betydelsefull för mig kanske kommer att försvinna. Inte bara för att tiden går, utan också för att platsen kanske kommer att bli fysiskt oåtkomlig. En så vardaglig sak som en tågresa kommer kanske om 300 år att behöva ha skett på botten av ett träsk och stadens byggnader kommer kanske vara inlindade i alger och växtlighet som slagit rot i den dyiga botten.
I Karl-Ove Knausgårds roman ”En tid för allt”, där gamla testamentets berättelser har förflyttats till ett påtagligt norskt landskap, anländer syndafloden i form av ett regn som aldrig tar slut. För att rädda sig undan det ständigt stigande vattnet flyr huvudpersonerna upp på ett berg. Till slut har vattnet stigit så högt att hela landskapet har förändrats. Byarna ligger nu på botten av en fjord som bildats mellan bergen. Ändå slutar inte regnet falla. Till slut står det klart för huvudpersonerna att ingen räddning finns – att syndafloden verkligen kommer att sluka också berget de själva befinner sig på. Det är mitt i den här insikten som de drabbade får en på alla sätt överraskande idé. De börjar simma. Berget har blivit en klippa i en skärgård, och botten består nu av ett välkänt landskap – de byar där de tidigare levt sina liv.
Det är en vacker och överraskande scen i romanen. Men den säger också något om havet och vattnet och dess symboliska betydelse för människan. Möjligen för att det finns en så tydlig yta – ett över och under. Det gör havet till en distinkt geografisk plats. Samtidigt är detta som befinner sig under ytan hela tiden utom räckhåll – ofta också utom synhåll. I Knausgårds roman innebär simturen i fjordvattnet egentligen också ett betraktande av urtillståndet. Därmed sällar sig scenen till en av alla de litterära skildringar som låter ursprunget till en berättelse ligga begravd på botten.
Det samma går att säga om Marilynne Robinsons roman ”Två par systrar” från 1980. Berättelsen tar sin början i en tågolycka som inträffat i den lilla orten Fingerbone. I olyckan spårade ett tåg fullt med passagerare ur och slungades ner i den svarta sjön. I olyckan gick den sista manliga familjemedlemmen i huvudpersonernas familj under. Efter olyckan återgår livet sakta till det normala. ”Det kära gamla vanliga hade läkts ihop lika sömlöst som en spegelbild på vattnet”, får vi veta. Samtidigt tycks alla överlevande på något sätt sträva mot botten av sjön. I minnesarbetet som pågår hos alla i släkten blir sjön en fysisk manifestation av familjehistorien. Men alla har sitt sätt att närma sig vattnet. Den excentriska moster Sylvia stjäl roddbåtar och förflyttar sig med ett leende över vattnet, medan barnbarnen smyger försiktigt på stränderna – deras vuxenblivande kräver att de hittar sitt eget sätt att förhålla sig till tragedin. Faktum är att hela byn där olyckan inträffat präglas av vattnet som hela tiden hotar att svämma över. Vilket också sker. En vår svämmas staden över – husen och kaninburarna och ladorna liknar ”grundstötta och förlista Noaks arkar”. Stadens bibliotek svämmas över, vilket ”åstadkommer kraftiga gap i bibliotekets klassifikationssystem”. Också huset där huvudpersonerna bor drabbas och de gamla fotografierna som fortfarande kan berätta om livet före katastrofen får hängas på tork för att räddas, samtidigt som huvudpersonerna hasar runt med vatten upp till knäna. En träffande bild över hur minnesarbetet kan se ut.
Vem vet, kanske kommer också de människoöden som bebott Kristianstad att få sina uttolkare som vandrar längs stränderna av det som tidigare var en stad. Och när tiden har gått och de mänskliga berättelserna långsamt förtvinat, då kanske Kristianstad går samma öde till mötes som en gång Atlantis. Denna sjunkna ö vars existens aldrig kunnat vare sig avfärdas eller bekräftas, och därmed blivit till en projektionsyta i den mytiska värld där politiska idéer föds och speglas. Olof Rudbeck såg i Atlantis en svunnen stormaktstid i Sveriges historia. Andra har genom historien velat placera ön på så vitt skilda platser som Atlanten, Norra ishavet och Medelhavet – ofta för att motivera samtida strävanden och önskningar. Jakten på Atlantis – eller om man så vill ursprunget, guldåldern – har när den en gång inletts inte något egentligt slut. Det är ett sökande som ligger i själva vattnets natur, där den spegelblanka ytan hela tiden tycks dölja något väsentligt och livsavgörande. Och därmed också förrädiskt. Alla vet att stenar som blänker vackert på havsbotten oftast förlorar en del av sin glans när de lyfts upp ur vattnet. Sjögräset förlorar sin spänst och sjunkna skepp som konserveras i vattnet förmultnar och ruttnar på land.
I de handlingsplaner som nu författas för att förlänga Kristianstads liv ovanför ytan, strategier som på olika sätt ska tackla stadens hotande undergång, borde kanske också detta tas med. För hur skyddar man minnet av staden mot revisionistiska anspråk och dunkla politiska motiv? Kanske genom att etablera vissa historiska fakta. Kanske genom att slå fast det som vi idag tar för givet, men som om 300 år fått ett förrädiskt skimmer: Tivoliparken var en vacker plats, men knappast att jämföra med Babylons hängande trädgårdar. Under Kristianstadsdagarna var stadens uteserveringar fulla, men det var aldrig tal om någon medeltida karnevalsyra. Och kanske viktigast: Kristianstad fanns. Och finns. Och kommer antagligen att fortsätta finnas långt efter att hon förvunnit ner i djupet. Om så bara som ett gäckande och mycket förrädiskt minne.
Morris Wikström, journalist
-
Essäböcker hittar man på vitt skilda avdelningar i bibliotekets hyllor. Anledningen är att de ofta handlar om många olika saker. En essä är ett försök att resonera kring och utveckla en personlig tankegång kring ett ämne. Gärna med någon vetenskaplig förankring. Michel de Montaigne brukar anges som essäns upphovsman. Han levde på 1500-talet och skrev personliga betraktelser om en rad olika ämnen. En rad olika ämnen avhandlas också i det här avsnittet - allt från konstnärer i utanförskap till snöns och vardagsföremålens historia.
Böcker som nämns: Michel de Montaigne: Essayer, 3 band (2012)
Peter Englund: Tystnadens historia (2021)
Bengt af Klintberg: Kuttrasju (1998)
Mats Ekdahl: Snöns historia (2019)
Anders Cullhed: Tidens guld (2017)
Olivia Laing: Den ensamma staden (2017) och Märkligt väder (2021)
Patrik Svensson: Den lodande människan (2022)
--- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/ofiktion/message -
En journalist och en fotograf reste Sverige runt på jakt efter folkbibliotekets särmärken - vi har dem i studion. Dessutom intervjuar vi den ansvariga för Sveriges bästa bibliotek.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är arkitekturjournalisten Dan Hallemar, känd bland annat för podden "Staden", och fotografen Bert Leandersson som har porträtterat byggnaderna landet runt. I en ny bok skildrar de 35 av Sveriges 1 080 folkbibliotek - och en bokbuss.
... OCH SÅ SVERIGES BÄSTA BIBLIOTEK
Biblioteket i Älvdalen utsågs förra året till landets bästa av fackföreningen Dik. Vad gjorde de för att bli det? Vår reporter Anna Tullberg ringde upp bibliotekets chef, Karin Rytter, för att höra mer om bibliotekets framgångsfaktorer.
VEM DÖDADE DAPHNE?
I poddserien "Who killed Daphne?", som producerats av ett 40-tal journalister över världen, berättas om om det uppmärksammade mordet på den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia 2017. Fredrik Wadström har lyssnat på en häpnadsväckande radioberättelse.
VÅLDSAMT, OBEHAGLIGT - OCH OMÖJLIGT ATT LÄGGA IFRÅN SIG
P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har också träffat den mexikanska författaren Fernanda Melchor, som skrivit en av årets mest kritikerhyllade romaner: "Paradais" (i svensk översättning av Hanna Nordenhök).
Det är en berättelse om kriminalitet, stora klassklyftor och mexikanska drogkarteller. I centrum står två tonårskillar som förenas i hopplöshet och brutalitet. Ändå blev romanen för Fernanda Melchor en ren njutning att skriva - vilket hon förklarar mer om under intervjun.OBS: VAD HAR GALENSKAP OCH KREATIVITET GEMENSAMT?
Svårt psykiskt lidande har under lång tid antagits ha ett samband med skaparkraft och kreativitet. Det har romantiserats och problematiserats både inom och utanför fiktionens ramar - men hur ser det ut om man i stället tittar på frågan med avstamp i torr statistik?
Om detta kretsar dagens OBS-essä av författaren och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson.Programledare: Cecilia Blomberg.
Producent: Mattias Berg.
-
I veckans avsnitt intervjuar jag Mathilda Vernersson - @overtillannat
Mathilda är en trebarnsmamma som brinner för att hjälpa dig förstå din ekonomi och vart pengarna tar vägen, hon har en lång erfarenhet av att arbeta på bank som rådgivare. Men vuxenlivet startade tufft när hon som 20åring blev ensamstående mamma till sin lilla dotter och lämnad med skulder, hon blev tvungen att hitta en lösning.
Då inga budgetmallar eller ekonomi tips som hon hittade i bibliotekets böcker funkade för henne skapade hon ett eget ekonomiskt system. Det fick ekonomin stabil efter en tuff ekonomisk situation med mycket stress, samma system följer hon även idag och lär ut till andra.
Vi pratar om livet, stress, pengar och vart man lägger sin energi.
Det bjuds på tips och vardagshacks som ger pengar över till annat.
Länken till gratisbiblioteket för massa ekonomi tips: Tryck här för att komma till gratisbiblioteket
Du hittar Mathildas Instagram konto här: @overtillannatJennys Gratis guide: Vart lägger du din tid och energi?
Du hittar mig här: minowa.se Instagram: jenny_minowa Linkedin: Jenny Kay vi ses där.
"Kort" om mig som driver podcasten:
Jag heter Jenny Kay och är en driven kvinna med mycket energi, alltid har många projekt igång och älskar utmaningar. Minowa Coaching startades för att hjälpa likasinnade drivna kvinnor att få en härligare och hållbar vardag.
Tills för några år sedan var jag delägare i vårat familjeföretag med över 100 anställda. Så jag kan företagande utan och innan och har haft ansvar över anställda och deras mående sedan många år tillbaka.
Till störst del har jag arbetat med service, kundvård, försäljning, ledarskap och HR. Jag brinner för att människor ska må bra på sin arbetsplats oavsett om du är anställd eller egenföretagare. Jag bor på landet utanför Stockholm med min man Jonas (som också är entreprenör) och våra tre barn som alla böjar bli stora (18, 16, 10 år) så har vi såklart Rio också våran hund (plus tjejernas killar som bor hos oss också). Ja du hör vi är en stor familj som jag älskar så det gör ont.
Jag älskar mat, träning och att resa är min passion. Helgerna hittar du mig på fotbollsläktaren där jag hejar på våra döttrar och älskar att gå i skogen med Rio.
Kort om Minowa Coching:
Minowa Coching utbildar entreprenörer, chefer, ledare & team i time management. Enkla steg till att vara effektivare utan att arbeta hårdare vilket sparar TID, ENERGI & PENGAR = Bättre work flow & en hållbar vardag.
Jag coachar dig framåt genom online utbildning, workshops, teambuilding, 1:1 coaching och/eller föreläsningar. Tillsammans skapar vi en design som passar dig, ditt liv och din organisation. Låter det intressant redan nu till hösten? Hör då av dig i ett vändande mejl så pratar vi vidare 🤍
--- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/jennykaybyminowa/message -
Varför blir det ett glapp mellan sådant vi vet och hur vi sedan agerar? Och hur hittar vi vår roll i hållbarhetsarbete? Hållbara bibblan gästas av klimatpsykologen Kata Nylén som var inspiratör på MIK-jam Agenda 2030 och Region Skånes biblioteksutvecklare Tove Eriksson Mrozowski som deltog på MIK-jam Agenda 2030. De snackar känslor, klimatkrisen och bibliotekets möjligheter att vara en del av förändringen som gör att vi når de globala målen.
Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I fyra avsnitt möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv. -
Ewa och Ofelia pratar deckare med bibliotekets största deckarexpert Carina Andersson, bitr. bibliotekschef. Vi delar med oss av våra allra bästa tips:
Katarina Wennstam
Åsa Larsson - Fädernas missgärningar
Roslund & Hellström - Edward Finnigans upprättelse
Sören Sveistrup - Kastanjemannen
Jo Nesbö
Ann Cleves
Elly Griffiths - Ruth Galloway
Ed McBain
Maria Adolfsson - Doggerland
Raymond Chandlers böcker om Philip Marlowe
Maria Langs deckare om Puck Bure och Christer Wijk
Stieg Trenter om Fotograf Harry Friberg
Kittyböckerna
Sherlock Holmes av A C Doyle
Agatha Christie - Hercule Poirot och Miss Marple
Windsorknuten av S J Bennett
Morden i Great Diddling av Katarina Bivald
En röd hjältinnas död av Qui Xiaolong
Falafelflickorna av Christina Walldén
Håkan Nesser
Morden i Midsomer av Caroline Graham
Våra bästa påhittade deckarnamn: :)
Carina: Gun Ståhle
Ewa: Fröken Alva Morgongåva och Mrs Honoria Posh
Ofelia: Colette Hawkins och Charlie Whittaker
-
Ewa och Ofelia pratar skräck med bibliotekets skräckexpert Merit Ljusberg och blir förstås skrämda :O.
Merits tips. Vissa böcker läses på egen risk:
Mysigt rysig
Nattfåk – Johan Theorin
Vass egg – Gillian Flynn
Krutgubben - C.J. Tudor
Bakom hennes ögon – Sarah Pinborough
Ganska så läskig
Sjuka själar – Kristina Ohlsson
Gruvdamen – Daniel Svanberg
Ek – Frida Andersson
Riktigt läskig faktiskt
Evig natt – Michelle Paver
Den svarta katten – Edgar Allan Poe
Kanske ger sömnproblem
Hemsökelsen på Hill House – Shirley Jackson
Möjligen traumatiserande
Styggelsen – Amanda Hellberg
En hjärtformad ask – Joe Hill
-
Israel terrorstämplar civilsamhällsorganisationer. Världscuppremiär för storslalom i Sölden. Senaste nytt från polisens utredning om mordet på artisten Einár. P4 Extra-gästen får oss att skratta i Parlamentet, Mumbo Jumbo och nya barnfilmen Flummlarna - Shanti Rydwall Menon
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bingolotto fyller tretti! Radarparet Engberg/Odelberg laddar för tre timmar jubelparty
Och så bjuder vi på thriller för bibliofiler - Jakten på Kungliga Bibliotekets försvunna böcker har fått ett dramatiskt och lyckligt slut - men jakten fortsätter
Alexandra Zazzi bjuder på grekiska delikatesser
-
Jonas har läst en väldigt lång dagbok och funderat vad den har gjort med honom. Samtidigt så har bibliotekets kopieringsmaskin gått varm. Bok: Viktor Klemperer - Intill slutet vill jag vittna (översättning Karin Mossdal).
-
I detta avsnitt av Tysklandspodden intervjuar Mats Almegård konstnären och serietecknaren Olav Westphalen. Tillsammans med Olav Westphalen anordnar Goethe-institutet en utställning i bibliotekets fönster på Bryggargatan. Utställningen handlar om den aktuella Coronakrisen och hur vi kan tackla krisen med humorns hjälp.
-
I årets första avsnitt av Tysklandspodden berättar Ludvig Berggren om sitt arbete med att översätta ”Provisoriet” (Ruin 2019) - DDR-författaren Wolfgang Hilbigs tredje och sista roman. Han tar även upp vad som sammanför Hilbig med författaren Lutz Seiler, som också har DDR som referensram i sina verk.
Christiane Lahusen, chef för Goethe-institutets bibliotek, berättar mer om bibliotekets unika utbud och tipsar om nyutkomna tyska böcker och filmer.
-
Vad sker med kulturen i krisens Europa? Spanien skakas av en ekonomisk kris. Mer än varannan ungdom under 25 år är arbetslös. Hur påverkar det den unga litteraturen?
Bibliotekets Ulla Strängberg reste till Madrid för att undersöka hur den samtida spanska prosan låter. Hon träffade tre författare, som alla hyllade individualismen och vars tema snarare är urbanitet, sexualitet och gränsöverskridande än det som står på den politiska agendan.Alla är födda under de sista skälvande åren av Franco-diktaturen: Andrés Barba, Mercedes Cebrián och Elvira Navarro (översatta av Anna-Karin Thorburn).– Vår generation av individualister är frukten av det tvångsmässiga kollektiva tänkande som våra föräldrars generation levde med under Franco, säger Andrés Barba. Till skillnad från dem har vi ingen gemensam fiende att slåss emot, och vi har tränats i ett självständigt tänkande sen barnsben. Jag skulle vilja påstå att vi inte har ett särskilt utvecklat politiskt medvetande.Men Mercedes Cebrián tycker sig se tecken på ett växande intresse för att inkludera världen i fiktionen. Och Elvira Navarro driver en blogg på temat ”Staden”, som skildrar Madrids förorter ur ett globalt och miljömässigt perspektiv. -
Under många år har det ryktats att sydkoreanen Ko Un kommer att få nobelpriset. Hur bra är han egentligen och hur skriver han? Sydafrikanske Deon Meyer har blivit en man att räkna med i deckarbranschen, nyligen utsåg Svenska deckarakademiens hans bok "Devis Peak" till årets bästa översatta kriminalroman. I Bibliotekets specialserie Kriminellt handlar det om hur han kombinerar spänning med moraliska problem.
”Det är min övertygelse att varje dikt i grunden är en asiatisk dikt”, säger den sydkoreanske författaren Ko Un, halvt på skämt, halvt på allvar. Den ständige nobelpriskanditaten, före detta zen buddistiske munken och frihetsaktivisten, har skrivit uppemot 150 böcker om räknar med hans översättningar. Han är Sydkoreas utan jämförelse mest berömda författare och en ständig gäst på internationella författarkonferenser. Bibliotekets Lars Hermansson träffade honom på en av dessa, Waltickonferensen som hölls i Istanbul tidigare i höstas.Och så blir det Kriminellt med Anna Tullberg. Hon har träffat Deon Meyer, en av Sydafrikas stora spänningsförfattare. Hans bok "Devils Peak" är årets bästa översatta kriminalroman enligt Svenska Deckarakademin. Meyer kombinerar fartfylld action med svåra moraliska frågor. "Jag är livrädd för att tråka ut läsaren", säger han. "Men jag vill också att man ska lära sig något nytt när man läser mina böcker".Programledare: Louise Epstein -
På Bibliotekets tid sänds här del 1 i Kulturredaktionens temavecka om kulturens roll i valdebatten. Programmet heter "Toppolitiker läser dikt" och sänds 2010 09 06 Marie Lundström sätter Gunnar Ekelöfs dikt En värld är varje människa i händerna på svenska partiledare och ministrar. Hör Mona Sahlin, Lena Adelsohn Liljeroth, Lars Ohly, Andreas Carlgren med flera som du inte hört dem förut. Ett program som ger plats åt ogarderade tankar och en annan ton än den vi är vana att höra våra politiker tala med i korta, snabba nyhetssammanhang.
Marie Lundström sätter Gunnar Ekelöfs dikt En värld är varje människa i händerna på svenska partiledare och ministrar. Samma dikt, sju olika läsare. En från varje riksdagsparti.Hör Mona Sahlin, Lena Adelsohn Liljeroth, Lars Ohly, Andreas Carlgren med flera som du inte hört dem förut. Ett program som ger plats åt ogarderade tankar och en annan ton än den vi är vana att höra våra politiker tala med i korta, snabba nyhetssammanhang.Programledare: Marie Lundström -
Många människor står beredda i bokhandeln och på biblioteken varje år när Svenska Akademiens tillkännagivande kommer. Årets Nobelpristagare i litteratur ska läsas, oavsett vem det blir. Andra bokläsare tycker att nobelpriset bara är något för de redan invigda. Pristagarna genom åren är fler än hundra. Men vem läser till exempel Theodor Mommsen idag? Och om man gör det, vad får man då? Vilka pristagare erbjuder omistlig läsning? Och hur bra är egentligen årets pristagare Herta Müller? Bibliotekets Louise Epstein diskuterar favoriter och besvikelser med författaren Stewe Claeson, bibliotekschefen Barbro Bolonassos och förläggarne Stefan Ingvarsson. Ett program av Louise Epstein och Anna Tullberg.
- Mostrar mais
