Björn von Sydow Podcasts

  • Ordnar och medaljer är på väg tillbaka i Sverige, men vem är egentligen värd en medalj? Hur mäktig är egentligen den tyska förbundskanslern i det egna landet? Och vilken roll har de intellektuella spelat i historien?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Oavsett vem som tar över på posten som förbundskansler i Tyskland så får han stort inflytande i EU och i världen. Men hur stort är inflytandet egentligen i den egna nationen? Vem har mest makt i sitt land: den svenska statsministern eller den tyska förbundskanslern? Vi frågar SVT:s tidigare utrikeschef Ingrid Thörnqvist.

    I förra veckan kom ett efterlängtat besked för alla heraldiker. Det ska åter bli möjligt för svenskar att få en medalj eller orden, det har den nya förtjänstutredningen föreslagit. Vilken roll vill utredaren Björn von Sydow att det nya, moderna belöningssystemet ska ha i Sverige?

    Vi fortsätter vår intervjuserie om hur det är att vara intellektuell i Sverige med en djupdykning i de intellektuellas historia. Hjälper oss gör Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds Universitet, som skrivit en bok om de intellektuellas roll i historien.

    Den engelska skådespelaren Daniel Craigs sista film som i rollen James Bond har premiär i dagarna. Samtidigt ger han sig in i debatten om vem som bör axla rollen som Bond framöver genom att säga att det finns andra roller som passar bättre för kvinnor eller icke-vita skådespelare. Louise målar en bild av hur en film med en kvinnlig Geraldine Bond skulle kunna se ut.

    Programledare: Louise Epstein

    Bisittare: Thomas Nordegren

    Producent: Amanda Rydman

    Research: Olle Björkman

  • Omvärldens panikartade sorti från Afghanistan symboliseras av afghaner som klänger sig fast vid ett amerikanskt militärflygplan. Men vilka misstag ledde fram till de senaste dagarnas kaos? Konflikt ser tillbaka på 20 års försök att kriga fram demokrati.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Medverkande: Najwa Alimi, journalist i Kabul och 2019 års Per Anger-pristagare, Osama Bin Javaid, reporter på Al Jazeera i Doha, Magnus Degerlund, styrkechef i Afghanistan under 2020 under FS39, Helene Lackenbauer, Afghanistananalytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Björn von Sydow, tidigare försvarsminister, Tone Tingsgård, socialdemokratisk riksdagspolitiker och Afghanistanutredare, Caroline Holmqvist, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och Stephen Biddle vid Columbia University, tidigare Afghanistanrådgivare till Pentagon.

    Reportar: Massood Qiam, Ivar Ekman, Anja Sahlberg

    Programledare: Robin Olin
    [email protected]

    Producent: Lotten Collin
    [email protected]

    Tekniker: Ben Mc Hugh

  • Ekots hovreporter Bengt Hansell möter Kung Carl XVI Gustaf inför 70-årsdagen. Intervjun äger rum på Kungliga slottet i Stockholm, i en soffgrupp i prinsessan Sibyllas våning.

    Lyssna också på Ekots extrasändning med anledning av Kungens födelsedag - ljudet finns längst ned i artikeln.Hur känns det att fylla 70 år? Jo. jag tycker att det känns förhållandevis bra! Det är nog inte så farligt som jag trodde för 40 år sedan, då hade jag nog inte tänkt att jag skulle känna mig så här bra! säger kung Carl Gustaf.70 år, vilka är det viktiga händelserna, när kungen ser tillbaka? Det är inte så lätt att komma ihåg allt som har hänt under 70 år. Men jag måste säga att det ska bli väldigt trevligt och ett jubileum som vi kan kalla det här för, är ändå också en möjlighet att bjuda vänner, familj och göra det till en trevlig fest, någonting som alla kan komma ihåg. Som man kanske har möjlighet att komma ihåg själv när man blir ännu äldre kanske, skämtar kungen. Det är också ett tillfälle för mig att kunna tacka statsmakterna för det jag har fått vara med om, att vara monark i Sverige under de senaste 40 åren, vilket också är ganska lång tid. Det är också någonting man tänker på. Det är bra att tänka efter. Ibland så upplever man att folk säger att tiden går så fort. Det brukar man ju säga. Men då är det bra att stanna upp och tänka till, att det har runnit ganska mycket vatten under broarna och jag har hunnit med väldigt, väldigt mycket och hunnit uppleva kolossalt mycket, så att det har varit en spännande period i ens liv och jag kommer inte att sluta med det utan hoppas ha hälsan och orka hålla igång och det tror jag att jag känner för. Så det här ska bli skojigt, säger kung Carl Gustaf.Har tiden gått fort? Ja, den gör det när man har ett ganska tufft program, det händer väldigt många olika saker hela tiden så det är inget monotont jobb att vara monark i Sverige. Det händer hela tiden spännande saker. Vi reser en del, kanske inte lika mycket som allmänheten kanske tror. Men när vi har de möjligheterna och får förtroendet att resa och representera Sverige utomlands, det är stunder som man känner stolthet över Sverige och stolthet att vara svensk och träffa andra människor och förklara, i den mån man har möjlighet, vad Sverige står för. Då är man många gånger väldigt stolt över Sverige, berättar kung Carl Gustaf.Spännande saker som händer hela tiden, tänker kungen på något särskilt? Nej, det är varierande. Egentligen skulle jag kanske vilja resa ännu oftare ute i Sverige. Men tyvärr är det väldigt mycket i sådan här verksamhet "in house", mycket är vanligt kontorsjobb på något sätt. Det är mycket möten, vi förbereder varje resa och besök, det är förvånansvärt vad det går mycket tid åt sådant, säger kungen.Om man backar 40-50 år tillbaka i tiden, kan man säga att monarkin stod på en bräckligare grund, när prins Bertil avstod från att gifta sig för att kunna rädda den svenska monarkin, kungen hade flera farbröder som förlorade sina prinstitlar för att de gifte sig man kan säga med "vanliga" kvinnor. 1980 togs ju förbudet mot att gifta sig med enskild svensk mans dotter bort i Successionsordningen. Ja, det var ju ett sätt att modernisera och det stärkte ju monarkin för att det blev större bredd på möjligheter. Jag har ju det här valspråket För Sverige I Tiden och det innebär att jag ville inte att monarkin ska vara någon gammal institution, vilket det är, men det ska inte vara en förlegad institution. Sedan vill jag inte förändra för snabbt och för mycket så att man blir någon slags banbrytare, jag tror inte att jag är det. Jag vill försöka stå mitt emellan och känna vad allmänheten vill med en svensk monarki i samklang med en modern demokrati, vilket en del tycker är märkligt, men som det har utvecklats under många år tycker jag att det är ett väl fungerande system och jag hoppas att jag och vi i min familj kan leva upp till de förväntningar och de krav och önskemål som allmänheten har på oss. Jag försöker känna, i den här föränderliga världen vi lever i och som går väldigt fort, att försöka känna av läget, vad vill man, hur kan jag utveckla monarkin så att den kan gagna Sverige och allmänheten, med bärighet på framtiden. Det är svårt. Det är inget som står skrivet någonstans, så här ska det vara? Det finns ju visserligen vissa regler förstås, Successionsordningen förstås och så vidare och vissa protokollära instrument kan vi kalla det för som jag bör och ska följa, ja. Men därutöver är det att skapa någonting som håller inför framtiden, vilket är väldigt spännande.Vad säger kungen om prins Bertils och prinsessan Lilians lojalitet gentemot kungen och Sverige? Han var lojal mot min farfar och var tillstädes, skulle finnas till hands, ifall det skulle hända något i familjen. Det var en stor lojalitet och han verkligen tjänade Sverige och svensk industri under hela sitt liv och var ju väldigt folkkär och väldigt road av idrott och i sin ungdom utövade han också olika sorters idrotter. Nu har kungens alla barn kunnat gifta sig av kärlek, känns det bra att det inte är reglerat på det där sättet? Det är samma sak, det är För Sverige I Tiden, jag tycker inte att det är något konstigt med det, utan det förändras. Vi ska inte tycka att det är något konstigt med som det var tidigare heller, på min farfar och farfars far Gustav V:s tid, det är ju många år sedan. Så det förändras och jag tycker det är intressant att... om inte en monarki kan förändra sig och utnyttja de förutsättningar som finns, då är det inte bra. Men samtidigt vill jag inte göra det för modernt heller för det har sitt ceremoniel och sin styrka och sin historia, att kunna visa på det långsiktiga, det stabila, det objektiva som det hela bygger på. Det är i dagens läge en modern monarki, säger kungen om hur har ser på monarkins utveckling.En del av det här ceremoniella hänger ju nära ihop med kristendomen och att kungafamiljen i alla fall enligt Successionsordningen ska döpas, är det bra? Jag tror att det är fler än jag i Sverige som är döpt i och för sig, och jag tror att de flesta i Sverige döper sina barn och det tycker jag, det är någonting stort och jag har haft möjligheten att döpa våra barn och barnbarn. Det känns på något sätt ännu mer nu, starkare och att det är viktigt att de får en trygghet och att föräldrarna får en trygghet i det här dopet. Att de tas upp i den här gemenskapen, i församlingen, jag tycker att det är väldigt fint. Så småningom går man in lite på djupet med konfirmation, de flesta blir ändå konfirmerade, de blir ändre och får hjälp med att förstå vad det innebär och djupheten i den kristna tron som jag tycker är viktigt att den finns. Jag har hört någon inom svenska kyrkan, (biskop Caroline Krook) har sagt att "Det är lätt att födas med Kalle Anka, men det är inte så lätt att dö med Kalle Anka". Jag tycker att det säger precis allting, man behöver en tro, man behöver någonting man kan tänka på och som ger en styrka och förtroende, säger kungen. Samtidigt kommer det hit väldigt många människor från andra länder med andra religioner? Ja, men det berikar Sverige och de berikar debatten och diskussionen och gör att man kanske får ännu mer tro på sin egen tro, så att säga. Och förståelse. Var och en har möjlighet att känna vad man känner och är mest trygg i. Bara man har en tro kommer det att hjälpa och styrka.Men alla i tronföljden har ju inte religionsfrihet? Nej, men vi har ju en religionsfrihet i Sverige och det är väl det som gör att många nya svenskar som kommer från olika länder med olika bakgrund känner att det kan få en frist och även en religiös frist i Sverige. Många har blivit jagade på grund av deras tro och trosuppfattning och här i Sverige får man faktiskt tycka och tro vad man känner och det är väl det som är grundfundamenten i en demokrati i bästa bemärkelse.Det är inte jobbigt att kungafamiljen ändå måste tillhöra kristendomen, det är något som kungen tycker är viktigt egentligen? Ja, självklart. Man kan ju vända på det och säga om en monark i Sverige skulle ha, eller ty sig till en annan religion av en minoritet av någon art? Majoriteten av svenska folket 70 procent tillhör ju Svenska kyrkan. Vi representerar ju många gånger olika invigningar, jubileer i kyrkan, vi besöker kyrkliga högtider, gudstjänster och så vidare och att tillhöra en annan religion så... nu är det väl relativt enklare för andra religioner att besöka olika kyrkor men förr i tiden var det inte så lätt.En av kungens viktigaste arbetsuppgifter är att representera Sverige och se till att vi har goda diplomatiska förbindelser med olika länder.Häromåret höll det på att bli en diplomatisk kris mellan Sverige och Saudiarabien och där kunde kungen dra ett strå till stacken för att hjälpa till, kan kungen berätta? Nja, nej det kanske inte är någonting man berättar om utåt, men det är ändå fundamentet att ha goda relationer med nationer och det är därför vi, jag tillsammans med drottningen reser och gör statsbesök i olika länder för att öppna och skapa goda relationer med länder som är av intresse för Sverige. Och nu råkar jag ha goda relationer med Saudiarabien som det var frågan om. Därför är det bara roligt och jag känner det som min plikt att stötta där det går att hjälpa till. Det är fantastiskt roligt att det fungerade just när man har byggt ett förtroende att det går att tala mellan statschefer, som egentligen är tanken bakom det hela, säger kungen.Det svenska sändebudet Björn von Sydow sade efteråt att kungens brev var viktigt, känns det bra att kunna hjälpa till på det där sättet? Det kanske var lite okonventionellt, men när regeringen ber om det så, kungen ska ju också på något sätt verkställa regeringens politik, om man uttrycker det så. Precis, självklart, det är ett nära samarbete med den sittande regeringen, det är självklart att arbeta tillsammans i utrikespolitiska frågor och andra frågor också för den delen. Det var bara roligt och det gäller just att vara god vän med de länder som vi har intressen i. Det skapar goodwill för Sverige, ja, men det skapar kanske till och med jobb i Sverige och kanske till och med jobb i de länderna som vi besöker på grund av att olika industrier och företag har möjlighet att investera där, så det är en win-winsituation, tycker kungen.Förtroendet för kungahuset tycks ju öka igen efter några år när det har dalat, enligt olika undersökningar, hur ser kungen på det? Ja, det är väl alltid skojigt att förtroendet för monarkin i Sverige är så starkt som det är och som den alltid har varit i Sverige. Det är klart att det känns ju mycket lättare att arbeta för jag arbetar ju för Sverige och vill göra mitt bästa och mitt yttersta för Sverige och allmänheten i Sverige. Det känns att man har förtroende. Många säger, men hur är det med kungahuset och kungen har ju ändå makt och så där. Men jag har ingen makt, men jag vill vända på det och säga att jag gillar inte ordet makt jag tycker att det är fruktansvärt, ett uttryck, ett ord som alltid används fel. Det man ska säga det är att man har förtroendet! För makt kommer ovanifrån och förtroendet kommer underifrån. Om man kan ha förtroendet, då har man lättare att arbeta för det goda.Känner kungen det här förtroendet från folk kungen möter? Jo jag känner det väldigt starkt i många sammanhang när man är ute i Sverige i landet och träffar människor.Men har kungahuset ingen makt? Nej, nu användes det här ordet igen, jag vägrar att ta det i min mun för att jag tycker att det blir helt fel. Man har ett förtroende och de uppdrag som man är ombedd att göra. De bjuder oss, de vill att vi ska komma, vi hjälper att stötta, vi hjälper att om vi besöker någon institution, företag eller vad det är, att media kanske kommer, det hjälper till att få ut ett budskap som det gäller att få ut, säger kungen.Monarkin har ju kritiserats för att vara odemokratisk, att det är odemokratiskt att ärva ett ämbete i stället för att väljas, hur ser kungen på det? Ja, det är möjligt att många tycker det, men monarkin är kanske inte exakt det som många tror, utan jag försökte säga tidigare, jag känner den som en sammanhållande länk för nationen. Det historiska arvet är traditionen och det är kulturen som vi har möjlighet att bära vidare och det är jag väldigt stolt för och jag vet att familjen har alltid varit väldigt stolt och försökt att jobba i dessa tankar, och jag känner och hoppas att det vill vi göra även i framtiden, betonar kung Carl Gustaf.Kungen och drottningen gör ju på andra plan olika insatser för att hjälpa folk som far illa på olika sätt, till exempel Global Child Forum. Vad är drivkraften? Det är drottningen! Och vår allmänna drivkraft är att barnfrågor världen över är eftersatta. Det har vi sett genom olika resor vi har gjort runt omkring i världen. Man ser förfärliga reportage och bilder i TV-rutan, barn i nöd och elände och barnprostitution och fruktansvärda situationer de utsätts för. Det här är ett sätt att lyfta frågan i olika länder där man inte ens vågar tala om de här frågorna. Drottningen har faktiskt varit väldigt modig och varit i länder där man inte velat tala om sådant här tidigare. För det är så jobbigt och svårt och tabubelagt så att man inte vågar röra i de här frågorna. Att på något sätt lyfta de här frågorna och gjuta mod i de som har en stark röst och som sedan kan hjälpa oss med de här frågorna och hjälpa dem att ta upp de här frågorna i sitt eget land igen, jag tycker att det är väldigt, väldigt viktigt, säger kung Carl Gustaf.Att kungafamiljen, också kungens barn, på olika sätt också drar igång sådana här projekt, är det också en slags utveckling av monarkin? Ja, självklart! Vi ska ju inte vara politiska och vill inte störa det vanliga beslutsfattandet och det är inte vår mening och det ska vi heller inte göra. Och då blir det att vi hittar andra vägar och områden som man kanske inte orkat med eller hunnit med. Det finns så mycket fortfarande att lyfta, utan att klanka ned på någon eller ändra något beslut, det är inte det det är frågan om det utan att lyfta frågorna upp i ljuset, upp på bordet, så att allmänheten eller andra som är intresserade kan föra de här frågorna vidare.Är det roligt att vara kung? Roligt kanske det inte är varje dag, men det är roligt framför allt när det gäller idrottsevenemang när det går bra för Sverige, då känner man enorm stolthet, eller när någon svensk idrottare går upp på en prispall och så hissar man flaggan och så är det nationalsång, då känns det fantastiskt. Det har jag ju fått vara med på, då och då, inte alltid. Det är inte alltid det går som man tänkt sig eller hoppats så det är ganska mycket motgångar och det är ganska tufft och då är det jobbigt, skrattar kungen. Då är det väldigt mycket uppförsbacke känner jag, men när det går bra, då känns det i hela kroppen, säger kungen.Hur ser kungen på samhällsutvecklingen de här senaste åren när vi ser terrordåd runt omkring, både när och fjärran? Jovisst, visst är det fruktansvärt och det är vi väl alla oroliga för att det ska komma ännu närmare och man får väl ändå vara beredd på att någonting kan hända. Det är det där oförutsägbara jag alltid talar om. Det kan alltid hända någinting, någonstans och när och var vet vi aldrig om. Bara jag inte får frågan hur vi ska stötta eller hur vi ska klara oss ifrån det här. Det är det som vi alla försöker. Det är ett gemensamt arbete både inom landet men även mellan länder. Det gäller att försöka hitta de personer som kan ha avvikande beteende, sådana som uttrycker missnöje, det är klart att det är många som lever i fattigdom och armod och så vidare. Men det finns andra grupper som kanske har andra ideologiska bakgrunder , vill göra attentat, vill göra förändringar i samhället och det är svårt. Men med öppna ögon och öppna öron och så vidare, så måste vi hjälpas åt.Är kungen orolig? Ja, det ska man vara tycker jag, på något sätt. För det gör kanske att man blir lite mer vaksam och har en möjlighet att urskilja om det går fel i något sammanhang. Det kan ju vara en politisk debatt eller det kan vara olika beslut som har tagits fel och man känner att det här kan leda till något, det kan trigga någonting. Om man då kan förutse det, kan man ju vara på sin vakt ifrån myndigheternas sida och kanske kunna malla och känna av om det finns en större rörelse bakom som kan skapa någonting. Men visst, det är vansinnigt svårt. Samtidigt vill man ju inte ha ett samhälle där folk angiver varandra med TV-kameror överallt, den debatten finns ju alltid, men det är för samhällets bästa och medborgarnas bästa, att man kan sätta upp TV-kameror på platser som är känsliga i samhällsapparaten, säger kungen.Är det en svår avvägning, bäst för samhället, bäst för individen, individens integritet? Javisst, det ser vi på alla debatter i tidningar och media. Det är självklart, det är det som är så svårt att hitta den där balansen. Ibland så går det till överdrift. Det finns vissa samhällen ute i världen som har väldigt tuffa regler och övervakning och det är ingen som vill ha det heller. Vi vill ju ha ett samhälle som vi alla kan umgås i på ett anständigt och normalt och bekvämt sätt. Vi har ju ett öppet samhälle i Sverige, men det har sina risker också.Rent privat så har det ju hunnit hända ganska mycket under kungens liv. Jo, men en familj med tre aktiva ungdomar, nu är alla gifta och snart har alla barn också (intervjun gjordes innan prinsessan Sofia fött prinsparets son) och det förändrar ju livet väldigt.Det är trevligt och de har sina egna aktiviteter och utvecklar sig spännande på olika håll med olika intressen och bygger egna verksamheter, skapar sina egna vänkretsar som de ska leva med i framtiden och det är väldigt viktigt att man har de gamla vännerna kring sig. Det skapar trygghet för framtiden.Känner kungen att barnen håller på att glida bort? De har ju egna familjer istället för att vara hemma och vara barn. Jag tror att det är någonting som alla föräldrar i min ålder upplever att, ja, det är ju meningen och hör ju till livet att de ska utveckla sig själva och skapa sina egna familjer och ha sina egna intressen och profilera sig på sina områden som de kan och känner för. Nu har de ju kommit så långt i sin utveckling att alla har ju sina egna profiler, det börjar man se mer och mer nu, det tycker jag är väldigt skojigt.Kungen växte ju upp på Haga, när kungen och drottningen är på besök där och ser prinsessan Estelle leka där, får kungen några barndomsminnen från Haga, från lekstugan där? Jag flyttade ifrån Haga när jag var fyra år. Men vi hade möjligheten att utnyttja parken och huset. Slottet fanns, men vi använde det inte slottet. Vi var mest ute i parken och trädgården och lekte, när jag var liten och på så sätt var jag tillbaka under hela min ungdomstid. Det känns ju fantastiskt trevligt nu att kunna se kronprinsessan och hennes familj växa upp där nu i samma situation som jag var, i samma ålder, fyra år. Det känns rätt på något sätt. Mina föräldrar var ju också, även om han inte var kronprins, han var ju ändå "in the line" så att säga och skulle efterträda. Det är precis som det varit en gång i tiden, det känns tryggt på något sätt, det känns bra, säger kung Carl Gustaf.Så småningom, någon gång, så ska ju kronprinsessan ta över som drottning. Kan kungen se det framför sig, vad kommer att hända? Världen förändras ju så snabbt, vilken värld går hon in i? Ja, det är det vi aldrig vet! Man undrar, man får försöka utbilda sig och var öppen inför det som komma skall. Men nu har ju hon en helt annan möjlighet, hon är ju redan mycket äldre än vad jag var, när jag blev Sveriges kung. Förhoppningsvis om jag kan få ha ett bra liv och slippa bli sjuk, kan det ge henne ytterligare ett antal år, så hon kommer att ha en helt annan grund och möjlighet att stå på sina fötter, veta vad hon vill på ett helt annat sätt och ha en helt annan säkerhet och självkänsla, än vad jag hade. Jag var ju förhållandevis ung, som man tyckte på den tiden. Eller man kanske INTE tyckte att man var så ung på den tiden. Jag var ju 27 år vilket är ganska ungt i dagens läge, tycker jag nu. Jag var ju väldigt osäker. Alla människor var ju äldre. Jag gick och tänkte på det häromdagen, ute på landet, på Stenhammar, att då var man ju alltid yngst, vart än man kom. Nu är man snart äldst vart än man kommer, skrattar kungen. Det har förändrats lite grann. Det har gjort att man känner alla människor, man känner Sveriges folk man känner platser och man känner till det mesta, det är en oerhörd trygghet.Men det var tuffare då, när kungen trädde till? Ja, det är klart. Jag var ju ung och allting var nytt, jag var tvungen att skapa något istället. Att efterträda min farfar, han var ju ändå 90 plus år. Innan jag förstod att jag inte kan ändra mig, jag är den jag är och med mina förutsättningar och temperament, jämfört med min farfar som var äldre och han hade ju ett annat intresseområde också som han hade hunnit odla under många, många år som kronprins. Det var ett helt annat tempo i allt man gjorde, jämfört då med nu. Det är mycket, mycket högre tempo, det är helt annorlunda, berättar kung Carl Gustaf.Bengt Hansell, Ekot [email protected]