Irak Podcasts

  • 1979 skickar Sveriges Radio en ung Agneta Ramberg till Teheran. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären.

    1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022. Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

  • Flyktingläget. Incelmän och psykisk ohälsa. Var är USAs vicepresident? Jämtlands arme byter namn. Rolling Stones. Vårdläget i sommar. Liv på Mars? Viltolyckor under semestertider i Sverige. Det oroliga politiska läget i Irak. Allt mer kristendom i kulturlivet.

  • Börja om från Börje Börja om på nytt Varför ska man sörja Tider som har flytt? Jag mötte ett självtvång Vi blev så kära i varann Men efter de år Löstes ej våra band 😉

    " På torsdag gör Ericssons tragiska antihjälte Digitala tjänster sitt sista scenframträdande, innan affärssegmentet slås ihop med Managed Services.

    Blir förlusten mindre än en miljard kronor bäddar det för kurslyft – såvida inte en fullbordad Vonage-affär stjäl rampljuset.

    Då vd Börje Ekholm presenterar Ericssons andra kvartal på torsdagen lär telekomjätten visa upp ett batteri av starka siffror.

    Ericsson ser ut att öka både omsättning, vinst och vinstmarginal.
    Försäljningen väntas enligt Infronts sammanställning av analytikerestimat landa på 61,5 miljarder kronor, i Bloombergs enkät är snittet 61 miljarder. Det är en tydlig ökning från 54,9 miljarder 2021.

    Nås det förväntade rörelseresultatet på knappt 7,8 miljarder skulle det höja rörelsemarginalen från 10,5 procent i jämförelsekvartalet till 12,6 procent.

    Dessutom förväntas vinsten på sista raden öka från 3,7 miljarder till nästan 5,3 miljarder.

    Men jämförelsetalen är lätta. Förra sommarens rapport var en besvikelse, som sänkte aktien med 9,5 procent den dagen.

    Framför allt omsättningen var under förväntan: 2,5 miljarder under analytikerestimatens genomsnitt, och ned med 1 procent från 2020.
    Trots vikten av finansiell prestation finns ett antal punkter med möjlighet att ställa resultatredovisningen i skuggan.

    Hetast är Vonage-köpet. Den 28 juni meddelade Ericsson att bolaget ”arbetar för att slutföra transaktionen under juli”. Att beskedet lämnas så nära deadline bygger dels på att det har varit den officiella linjen ända sedan budet kom i november i fjol, men dels också på att det sannolikt bara återstår detaljer. Investerare och aktiemarknad är nu inställda på att förvärvet verkligen genomförs, trots flera förseningar, men om Börje Ekholm presenterar en färdig affär lär det dominera rapporten och den efterföljande telefonkonferensen.

    Att Digitala tjänster även detta kvartal redovisar en förlust i miljardklassen är inprisat. Snittet i Infronts sammanställning är ett justerat rörelseresultat på minus 980 miljoner kronor.

    Om affärssegmentet går mindre dåligt – den mest optimistiska analytikern tror på minus 354 Mkr – är det ett starkt tryck uppåt på aktien.
    ”Justerat” betyder i sammanhanget rensat för omstruktureringskostnader.
    Men med tanke på att Digitala tjänster genererat förluster på i storleksklassen 50 miljarder sedan 2017 är det inte uteslutet att Ericsson tvingas göra en nedskrivning inför sammanslagningen med Managed Services.

    I dag ligger den goodwillposten på 3,2 miljarder kronor.
    Utöver det väntar samtliga som följer Ericsson spänt på varje besked relaterat till de amerikanska myndigheterna.

    Justitiedepartementet granskar fortfarande telekomkoncernen inom ramen för den treåriga överenskommelsen från 2019, och har två särskilda ärenden där Ericsson har brutit mot avtalet. Den ena gäller IS-skandalen i Irak, den andra är fortfarande en väl förborgad hemlighet.
    Dessutom inledde USA:s finansinspektion SEC i början av juni en granskning, även den kring de misstänkta mutorna till IS.

    Ericsson-aktien föll drygt 5 procent på första kvartalets rapport, den 14 april. Sedan dess har den tappat ytterligare 5,2 procent. Därmed har den gått mindre dåligt än jämförelseindexet OMXS30, som har backat 8 procent. Sedan årsskiftet är dock Ericsson, med en nedgång kring 22 procent, ett par procentenheter sämre än storbolagsindexet.

    På måndagen sänkte Deutsche Bank riktkursen för Ericsson från 100 kronor till 85, med den fortsatta rekommendationen att behålla aktien."

    Det går bra nu...

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Börja om från Börje Börja om på nytt Varför ska man sörja Tider som har flytt? Jag mötte ett självtvång Vi blev så kära i varann Men efter de år Löstes ej våra band 😉 " På torsdag gör Ericssons tragiska antihjälte Digitala tjänster sitt sista scenframträdande, innan affärssegmentet slås ihop med Managed Services. Blir förlusten mindre än en miljard kronor bäddar det för kurslyft – såvida inte en fullbordad Vonage-affär stjäl rampljuset. Då vd Börje Ekholm presenterar Ericssons andra kvartal på torsdagen lär telekomjätten visa upp ett batteri av starka siffror. Ericsson ser ut att öka både omsättning, vinst och vinstmarginal. Försäljningen väntas enligt Infronts sammanställning av analytikerestimat landa på 61,5 miljarder kronor, i Bloombergs enkät är snittet 61 miljarder. Det är en tydlig ökning från 54,9 miljarder 2021. Nås det förväntade rörelseresultatet på knappt 7,8 miljarder skulle det höja rörelsemarginalen från 10,5 procent i jämförelsekvartalet till 12,6 procent. Dessutom förväntas vinsten på sista raden öka från 3,7 miljarder till nästan 5,3 miljarder. Men jämförelsetalen är lätta. Förra sommarens rapport var en besvikelse, som sänkte aktien med 9,5 procent den dagen. Framför allt omsättningen var under förväntan: 2,5 miljarder under analytikerestimatens genomsnitt, och ned med 1 procent från 2020. Trots vikten av finansiell prestation finns ett antal punkter med möjlighet att ställa resultatredovisningen i skuggan. Hetast är Vonage-köpet. Den 28 juni meddelade Ericsson att bolaget ”arbetar för att slutföra transaktionen under juli”. Att beskedet lämnas så nära deadline bygger dels på att det har varit den officiella linjen ända sedan budet kom i november i fjol, men dels också på att det sannolikt bara återstår detaljer. Investerare och aktiemarknad är nu inställda på att förvärvet verkligen genomförs, trots flera förseningar, men om Börje Ekholm presenterar en färdig affär lär det dominera rapporten och den efterföljande telefonkonferensen. Att Digitala tjänster även detta kvartal redovisar en förlust i miljardklassen är inprisat. Snittet i Infronts sammanställning är ett justerat rörelseresultat på minus 980 miljoner kronor. Om affärssegmentet går mindre dåligt – den mest optimistiska analytikern tror på minus 354 Mkr – är det ett starkt tryck uppåt på aktien. ”Justerat” betyder i sammanhanget rensat för omstruktureringskostnader. Men med tanke på att Digitala tjänster genererat förluster på i storleksklassen 50 miljarder sedan 2017 är det inte uteslutet att Ericsson tvingas göra en nedskrivning inför sammanslagningen med Managed Services. I dag ligger den goodwillposten på 3,2 miljarder kronor. Utöver det väntar samtliga som följer Ericsson spänt på varje besked relaterat till de amerikanska myndigheterna. Justitiedepartementet granskar fortfarande telekomkoncernen inom ramen för den treåriga överenskommelsen från 2019, och har två särskilda ärenden där Ericsson har brutit mot avtalet. Den ena gäller IS-skandalen i Irak, den andra är fortfarande en väl förborgad hemlighet. Dessutom inledde USA:s finansinspektion SEC i början av juni en granskning, även den kring de misstänkta mutorna till IS. Ericsson-aktien föll drygt 5 procent på första kvartalets rapport, den 14 april. Sedan dess har den tappat ytterligare 5,2 procent. Därmed har den gått mindre dåligt än jämförelseindexet OMXS30, som har backat 8 procent. Sedan årsskiftet är dock Ericsson, med en nedgång kring 22 procent, ett par procentenheter sämre än storbolagsindexet. På måndagen sänkte Deutsche Bank riktkursen för Ericsson från 100 kronor till 85, med den fortsatta rekommendationen att behålla aktien." Det går bra nu... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • "Du ska inte döma för du vet inte vad din medmänniska bearbetar eller bär på, men du kan dela möjligheterna med livet här. "

    Predikan och textläsningar finns att ladda ner eller lyssna på SRplay!Så säger kyrkoherde Erik Boström i sin predikan från Bergsjöns kyrka som ligger precis vid torget mitt i denna nordöstra stadsdel till Göteborg. Gudstjänsterna här är mötesplatser för helt olika människor, olika genom sina skiftande upplevelser genom livet. I denna Världens mässa blir det en berättelse under den återkommande titeln Hur kom jag hit? Diakon Maria Brandin berättar om sin bakgrund inom idrotten och hur hon hamnade i Bergsjön.I Bergsjön finns alla motsatserna och kontrasterna. Det öppna och det stängda, smutsen och skönheten, uppgivenheten och innerligheten. Alla möjligheter och baksidor med det fantastiska land som är vårt.I Bergsjön är livet på riktigt. Svart eller vitt, sällan grått. Ja en del av husen är gråa. Men dom tänker man knappt på på grund av alla färgerna, dofterna, ljuden runt omkring. I Bergsjön bor människor från 142 olika länder. En kommer från Nya Zeeland, en från Seychellerna, en från Island, många från Syrien, Irak, Iran, Uganda, Ukraina. (ur predikan)Det talas och sjungs på persiska, lugandiska, arabiska och svenska i gudstjänsten.TextSakarja 7:8-10 Rom 14:11-14 Johannesevangeliet 8:1-11 MusikKom hit och mot hela varlden (Jan Mattsson/Wissam Swed ) Kyrie/Forlatelsesang (Jan Mattsson) Psalm 826 Ga med Gud (Tommie Sewon) Psalm 766 Jag tror pa en Gud ( Jan Mattsson /Christina Lowestam) Du Gud ser (Jan Mattsson/Wissam Swed) Har bjuder Gud allihopa (Jan Mattsson /Mariakyrkan) O Guds Lamm Colours (Andreas Andersson) Tack for brodet och vinet (Jan Mattsson) Nu langtar hela varlden (Jan Mattsson/Wissam Swed) Postludium I lift my eyes (Christopher Tin/Psalm 121)MedverkandeErik Boström predikade Gudstjänstledare diakon Ann-Sofie Olsson Böneläsning av Beilul Besrat Textläsningar av Gunnar Palmgren, Jaqueleine Jabra,Yasaman Khosravneh och diakon Maria Brandin som också berättade Hur kom jag hit och höll förbön tillsammans med Stepahni Marogi, Jaqueleine Jabra, Sarah Matovu samt barn och vuxenkörAndreas Andersson, musikalisk ledare på flygel och dragspell Forsang/solosang: Nashmeel Marogi Monika Stenow orgel Marcus Utbult, kontrabas Jerker Andersson, trummor Kerlos Youssef, handtrumman Darabouka Producent Neta Norrmo Tekniker Bengt Pettersson, Thor Andersson Och Felix Lindmalm för Sveriges Radio Göteborg [email protected]io.se

  • Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår.

    1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

  • Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår. 1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

  • Utrikeskrönika 24 juni 2022.

    Istanbul, fredag.Det är midsommaraftons morgon.Solen glittrar i Bosporen, på avstånd syns några mörka delfiner leka. De bryter graciöst vattenytan och betraktas av cirklande, skriande måsar. Tarva på fiskar.I dag vill jag vara en sådan där delfin, som leker tillsynes bekymmerslöst i vattnet.Vintern och våren har bestått av krig.Alla dessa människor, förtvivlade, sörjande, utblottade och desperata.Offer för en oprovocerad Rysk invasion i Europa, ett ryskt roffande av land som inte tillhör dom men som de till varje pris ska ha.Det är så hänsynslöst.Nu har jag landat, funderat, fått det vi sett i Ukraina att liksom sjunka in.De gråtande människospillrorna kryper innanför skinnet på mig. Deras förtvivlan är så bottenlös och jag kan inte hjälpa, ingen kan hjälpa.Som 70-årige Kolja.Allt är fint sa han med ironi drypande i rösten när han kom ut från den sönderbombade brädhög som var hans hus. Han grät sedan, floder. Han var en stolt man, stolt och bedrövad, sörjande, på samma gång.Eller mannen som begravt sin hustru i trädgården.Tillverkat ett enkelt träkors som märkte hennes krav.Han var kärv först, ville inte prata. Men sedan kom tårarna där också.Eller det äldre paret vars son, journalisten, förts bort av ryska soldater. Nu svävar de i ovisshet. Lever han, Torteras han, Var hålls han fången.De var rädda att de ska hinna dö innan sonen släpps. Om han fortfarande lever.Jag tänkte skriva om något fint, något vackert. Som kvinnan som planterade blommor vid frontlinjen. Också i krig måste det finnas skönhet sa hon när hon grävde för pioner. Hon sprudlade när hon fick höra att vi var svenskar. Mitt barnbarn flydde till Sverige, svenskarna var så snälla mot henne, hon har fått en cykel..Men det finns inte så mycket fint i krig, kanske viljan att hjälpa, men den har också brister när allt sätts på sin spets och det blir var man för sig själv.Möten från de svårast utsatta smittar av sig, sätter sig som en hinna, eller tagg i själen. Där bor redan minnen från Jemen, Syrien, Irak och andra ställen där människor tvingas lida för att andra inte kan komma överens eller drabbats av plötsligt storhetsvansinne.Nej, nu vill ja ta midsommar- som en delfin i Bosporen. Dyka upp och ner ur vattnet, få kallsupar till jag hostar. Fast lika graciös som Bosporens delfiner kommer jag aldrig att bli, liknar väl mer en valross. Men drömmen om delfinen kommer alltid att vara där, liksom drömmen om fred.Johan-Mathias Sommarström, Istanbul [email protected]

  • Du är inte arab om du inte får märkliga kedjebrev av din släkt - varje dag! Arab-pappor måste ha konstiga skor och alla araber kommenterar ALLTID på ens vikt. Roba och Luma listar saker du bara upplevt om du är arab. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices


  • Krig, blod, bomber, död - och någonstans ändå en fotboll att samlas runt. Att Irak ens kom till start i Asiatiska mästerskapen 2007 var anmärkningsvärt. Att de gick och vann hela turneringen förblir ett av de stora sportsliga miraklen i vår tid.


  • Krig, blod, bomber, död - och någonstans ändå en fotboll att samlas runt. Att Irak ens kom till start i Asiatiska mästerskapen 2007 var anmärkningsvärt. Att de gick och vann hela turneringen förblir ett av de stora sportsliga miraklen i vår tid.

  • Iran har hotat att verkställa dödsstraffet mot den svenske forskaren Ahmadreza Djalali inom kort. Hör varför länder i Mellanöstern utför de flesta av världens avrättningar, näst efter Kina.

    Den svenske forskaren Ahmadreza Djalali fängslades i Iran 2016 och har dömts till döden anklagad för spioneri. Tidigare har den iranska nyhetsbyrån Isna uppgett att Iran haft för avsikt att avrätta honom senast den 21 maj, men det datumet kan nu komma att ändras uppger källor på Irans utrikesdepartement. Djalali har hållits fängslad i det ökända Evin-fängelset och hans avrättning har skjutits upp flera gånger tidigare.Ahmadreza Djalali tros ha torteratsEnligt flera vittnesmål har Djalali utsatts för tortyr och hans hälsa har förvärrats under tiden i fångenskap. Samtidigt som Iran hotar att avrätta forskaren har det pågått en rättegång i Sverige mot en högt uppsatt iranier som anklagas för krigsbrott och för att ha legat bakom massavrättningar i Iran år 1988. Enligt nyhetsbyrån Reuters kan hotet om att avrätta Djalali vara en metod från Iran för att sätta press på Sverige, något Iran förnekat. Enligt officiella iranska uttalanden är Djalalis dödsstraff fastlagt och kommer att verkställas.De länder i Mellanöstern där flest avrättasOm Kina undantas så står några länder i Mellanöstern för närmare 90 procent av alla avrättningar i världen, enligt rapporter från till exempel människorättsorganisationen Amnesty. Iran, Egypten, Irak och Saudiarabien är de länder i området som avrättar flest. I mars 2022 avrättade Saudiarabien 81 personer i en av de största massavrättningarna de senaste åren. I Mellanöstern har också ickestatliga aktörer som terrorgruppen IS genomfört avrättningar och spridit filmer av dödandet i propagandasyfte. IS har avrättat journalister som amerikanske James Foley men också koptiska kristna gästarbetare från Egypten och syriska soldater. Hör våra korrespondenter Johan Mathias Sommarström som kände den avrättade amerikanska journalisten och Cecilia Uddén som varit i byn som de kristna gästarbetarna kom ifrån.P1:s Mellanösternpodd om varför Mellanöstern fortsätter att använda sig av avrättningar trots att allt fler länder i världen överger dödsstraffet.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Kavoos Akhtari reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson

  • Iran har hotat att verkställa dödsstraffet mot den svenske forskaren Ahmadreza Djalali inom kort. Hör varför länder i Mellanöstern utför de flesta av världens avrättningar, näst efter Kina. Den svenske forskaren Ahmadreza Djalali fängslades i Iran 2016 och har dömts till döden anklagad för spioneri. Tidigare har den iranska nyhetsbyrån Isna uppgett att Iran haft för avsikt att avrätta honom senast den 21 maj, men det datumet kan nu komma att ändras uppger källor på Irans utrikesdepartement. Djalali har hållits fängslad i det ökända Evin-fängelset och hans avrättning har skjutits upp flera gånger tidigare.Ahmadreza Djalali tros ha torteratsEnligt flera vittnesmål har Djalali utsatts för tortyr och hans hälsa har förvärrats under tiden i fångenskap. Samtidigt som Iran hotar att avrätta forskaren har det pågått en rättegång i Sverige mot en högt uppsatt iranier som anklagas för krigsbrott och för att ha legat bakom massavrättningar i Iran år 1988. Enligt nyhetsbyrån Reuters kan hotet om att avrätta Djalali vara en metod från Iran för att sätta press på Sverige, något Iran förnekat. Enligt officiella iranska uttalanden är Djalalis dödsstraff fastlagt och kommer att verkställas.De länder i Mellanöstern där flest avrättasOm Kina undantas så står några länder i Mellanöstern för närmare 90 procent av alla avrättningar i världen, enligt rapporter från till exempel människorättsorganisationen Amnesty. Iran, Egypten, Irak och Saudiarabien är de länder i området som avrättar flest. I mars 2022 avrättade Saudiarabien 81 personer i en av de största massavrättningarna de senaste åren. I Mellanöstern har också ickestatliga aktörer som terrorgruppen IS genomfört avrättningar och spridit filmer av dödandet i propagandasyfte. IS har avrättat journalister som amerikanske James Foley men också koptiska kristna gästarbetare från Egypten och syriska soldater. Hör våra korrespondenter Johan Mathias Sommarström som kände den avrättade amerikanska journalisten och Cecilia Uddén som varit i byn som de kristna gästarbetarna kom ifrån.P1:s Mellanösternpodd om varför Mellanöstern fortsätter att använda sig av avrättningar trots att allt fler länder i världen överger dödsstraffet.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Kavoos Akhtari reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson


  • F.d. utrikesminister, generaldirektör, docent i folkrätt, och inte minst diplomat – Hans Blix har många titlar. Tysklands erövring av Norge och Danmark under andra världskriget kom att forma hans beslut att ägna sig åt fred och nedrustning – han ville ut i världen och ”dra sitt strå till stacken”. Sommaren 2002 hamnade han i världens blickfång. Alla undrade om det fanns massförstörelsevapen i Irak och om USA skulle invadera. Hur känns det att hånas i pressen och utsättas för massiva påtryckningar? Vad är han mest stolt över när han blickar tillbaka på sitt långa liv i diplomatins och nedrustningens tjänst? Och hur ser han på ett svenskt Nato-medlemskap? Möt Hans Blix i dagens avsnitt av Juridikens värld.

  • Pastor Terry Jones inledde år 2010 en kampanj för att bränna Koranen. Nu provocerar högerextreme Rasmus Paludan på samma vis. Hör varför det väcker så starka känslor att skada islams heligaste skrift.

    Den amerikanske pastorn Terry Jones twittrade år 2010 att han tänkte göra en manifestation med titeln "burn a Koran day" nio år efter terrordåden den elfte september. I sista stund ställdes den aktionen in men senare brände pastorn en kopia av Koranen vilket ledde till protester i Afghanistan. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama varnade för att pastorns agerande kunde utsätta amerikanska soldater i Irak och Afghanistan för fara och leda till självmordsbombningar. 2013 greps pastorn med 2998 koraner dränkta i fotogen och en stor grill. Upplopp efter att Paludan bränt KoranenEfter att den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt Koranen eller i andra fall hotat med att bränna den har det under våren 2022 blivit våldsamma upplopp i flera svenska städer. Hör varför det har sådan sprängkraft att förstöra Koranen som enligt muslimer ses som Guds ord till människorna.Salman Rushdies SatansversernaÅr 1988 publicerade författaren Salman Rushdie boken Satansverserna", titeln syftar på några verser i Koranen. Irans högste andlige ledare ayatollah Khomeini utfärdade en dödsdom i en fatwa mot Rushdie, som fick leva gömd under en lång period. Boken ledde också till våldsamma protester i en rad länder och Satansverserna brändes vid demonstrationer.Mohammedkarikatyrerna och Lars VilksÅr 2005 publicerade den danska tidningen Jyllandsposten karikatyrer av profeten Mohammed, till exempel tecknade Kurt Westergård profeten med en bomb i turbanen. Det ledde till en våg av protester och beskrevs av den dåvarande danske premiärministern som den allvarligaste krisen i Danmarks internationella relationer efter andra världskriget. År 2007 tecknade den svenske konstnären Lars Vilks profeten Mohammeds ansikte på en rondellhund, bilden publicerades i Nerikes Allehanda. Mohammedkarikatyren bidrog till att Vilks dödshotades och utsattes för attentat. År 2021 omkom Lars Vilks i en bilolycka när han färdades tillsammans med sina livvakter.P1:s Mellanösternpodd analyserar varför det är så känsligt att bära hand på Koranen, häda och smäda profeten Mohammed.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Nishtman Irandoust, kurdiska gruppen på Ekot, Samar Hadrous, reporter EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier