Jens Lapidus Podcasts
-
Jens Lapidus Thrillerskola! I samarbete med Moviezine och Tellusstory.
Hej och välkommen till Sveriges mesta filmskaparpodcast!
I dag har vi en mycket spännande gäst med oss, nämligen författaren Jens Lapidus. Hans böcker och idéer har lett till film och TV projekt som "Snabba Cash, Advokaten och Top Dog som är aktuell med en ny säsong.
Vi pratar adaptationer, ADHD, bolagsbyggande och helt ärligt så får jag en liten skola i hur man skriver thrillers… och vilka regler Jens medvetet brutit mot när han skapat sina historier.
Vi avslutar med tips till författare!
Här kommer Jens Lapidus.
Fotocred Jenny Frejing
Top Dog säsong 2 är fritt baserad på karaktärerna och världen från romantrilogin av Jens Lapidus. Handlingen utspelar sig två år efter förra säsongen. Teddy (Alexej Manvelov) är tillbaka i kriminalitet och har stigit i graderna. Samtidigt har Emily (Josefin Asplund) fått en jättechans med ett nytt uppdrag som affärsjurist. Men båda hamnar snart i ett moraliskt dilemma som sätter hela deras värld i gungning.
-
Ulrika och Lotta reflekterar över Jens Lapidus uttalanden i Renées brygga på TV4.
-
Författaren av Snabba Cash och juristen Jens Lapidus gästar gänget.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Författaren av Snabba Cash och juristen Jens Lapidus gästar gänget.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Författaren av Snabba Cash och juristen Jens Lapidus gästar gänget.
Tack för att du är vår Patreon! ❤️
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Bland sirener och ljud i ett rum på anrika Bonniers förlag ses Jens Lapidus och jag för att prata om hans författarskap, juristkarriär och om hur det är att vara en juridikens och rättsapparatens röst idag.
Många använder sin röst utan att faktiskt kunna det de talar om. Rösten som ett maktinstrument kräver för Jens del att man vet en hel del om vad man talar om offentligt.
Han har alltid varit samhällsintresserad och var rätt stökig i skolan.
Jens Lapidus är jurist, som sedermera blev advokat, bästsäljande författare och juridisk expert i tv och berättar hur han tänker om ordet som vapen i rättssalen - Hur kan man inte göra som målsägarbiträde eller advokat? Vi konstaterar att det är smått häpnadsväckande att man på juristlinjen inte har några som helst studier i retorik!
Vi pratar straffrätt- vad är fel? Hur skulle vi bättre kunna få träffsäkerhet i systemet? Och hur kommer det sig att en person faktiskt kan sitta häktad och frihetsberövad i ett år för att sedan släppas fri utan vidare misstanke?
Givetvis talar vi om Snabba cash tillkomst och hur det var att bokdebuten blev en sådan succé. Sociala medier, självförtroende vs självkänsla, pengar och vapen pratar vi också om, och om att jobbet blivit ett stort intresse, som gör att Jens följer nyhetsflödet och olika rättsfall ständigt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Författaren och den före detta brottmålsadvokaten Jens Lapidus var tidigt intresserad av snabba cash. Redan som student investerade han på börsen. Först gick det extremt bra. Sedan väldigt dåligt. Men vad gör han med pengarna idag? Vilka bolag investerar han i och varför?
När Lapidus kom ut med romanen Snabba Cash år 2006 var han först med att beskriva framväxten av ny gängkriminalitet i Sverige. I dagarna är han aktuell med en ny roman – ”Mr Ett”. Men den bok som är mest aktuell just nu – efter valet 2022 – är dystopin “Paradis City”. I den romanen råder särskilt hårda lagar i problemtyngda förorter och en del medborgare får sämre villkor än andra i det svenska socialförsäkringssystemen.
Programledare Helene Rothstein har tröttnat på att "svennebananer diskuterar förorter utan att själv bo där" och skapade därför en pop up-bokcirkel tillsammans med instagramkontot @ortensverige som läst boken Paradis City. I dagens avsnitt så svarar Lapidus på deras frågor.
-
Författaren och den före detta brottmålsadvokaten Jens Lapidus var tidigt intresserad av snabba cash. Redan som student investerade han på börsen. Först gick det extremt bra. Sedan väldigt dåligt. Men vad gör han med pengarna idag? Vilka bolag investerar han i och varför?
När Lapidus kom ut med romanen Snabba Cash år 2006 var han först med att beskriva framväxten av ny gängkriminalitet i Sverige. I dagarna är han aktuell med en ny roman – ”Mr Ett”. Men den bok som är mest aktuell just nu – efter valet 2022 – är dystopin “Paradis City”. I den romanen råder särskilt hårda lagar i problemtyngda förorter och en del medborgare får sämre villkor än andra i det svenska socialförsäkringssystemen.
Programledare Helene Rothstein har tröttnat på att "svennebananer diskuterar förorter utan att själv bo där" och skapade därför en pop up-bokcirkel tillsammans med instagramkontot @ortensverige som läst boken Paradis City. I dagens avsnitt så svarar Lapidus på deras frågor.
-
För Jens Lapidus är framgång när det han skriver lyfts upp i samhällsdebatten. I nya boken Mr Ett skriver han om lättkränkta gangsters och föräldrarollen. Hör honom i P4 Extra gästen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Vi unnar oss att vara onyanserade igen och tycker till om ett gäng random författare bc we know you love it.
Men vi har ju också läst sen sist. Anna förutspår redan såhär late august att Sara Gordans snackis Natten blir en av hennes bästa i år. Hon har också förkovrat sig i Kristina Lugn-poesi, förskolelitt a la Alice Dadgostar och en rysk novell som trots – eller kanske pga – sitt ringa omfång var ganska obegriplig.
Jessica har läst en snackis om klass, en talspråklig pärla om sorgen efter en död vän, extremt inspirerande poesi i lager på lager, dikter om Belarus och absurda serierim. Typ så!
Vi pratar väl sen på @litterarispodcast hörni?
-
"Om James Ellroy hävdar att han är världens bästa deckarförfattare, så får väl jag säga att jag är världens främste Ellroybeundrare", säger Jens Lapidus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En podd om böckerna som har lämnat djupa spår i livet, själen och skrivandet. Kulturredaktionens Lina Kalmteg och Anna Tullberg bjuder in en författare och tillsammans vågar de sig på en omläsning.
Den här gången läser vi om "Den svarta dahlian" av James Ellroy, från 1987. Hur är den att läsa i dag? Anna Tullberg och författaren Jens Lapidus tar sig tillbaka till ett språk och en miljö som de en gång älskade. De blir uppslukade av läsningen, men hittar också saker som har börjat skava i dag.
Ett samtal om stora förebilder, en ylande författare, bestialiska mord, besatthet och mjuka kärnor. Samtalsledare: Lina Kalmteg
JAMES ELLROY ÄR VÄRLDENS BÄSTA FÖRFATTARE......enligt honom själv. Och han älskar att odla myten om sig som outsidern, missbrukaren och caddien som till sist blev en världsberömd kriminalförfattare. Född 1948 i Los Angeles. När han var tio år gammal mördades hans mamma, Geneva Hilliker Ellroy. Mordet blev aldrig uppklarat och händelsen blev avgörande för den unge James och hans liv. Han hamnade i missbruk och kriminalitet. Men i slutet av 1970-talet började han i stället att skriva. James Ellroy debuterade 1981.
"Den svarta dahlian" är hans sjunde kriminalroman och den första delen i den så kallade Los Angeles-kvartetten (tillsammans med "Den stora tomheten", "LA konfidentiellt" och "Vit jazz") och blev hans stora genombrott. Traumat med mordet på hans mamma finns inknådat i flera av Ellroys böcker, men alldeles särskilt i "Den svarta dahlian", som också bygger på ett historiskt mord i Los Angeles i slutet av 1940-talet. I den uppföljande trilogin om USA:s undre kriminella värld kom James Ellroy att utveckla sin korthuggna prosa och väva in historiska, nationella politiska intriger i sina berättelser.
JENS LAPIDUS ÄR ELLROYS FRÄMSTE BEUNDRARE......och en av hans främsta efterföljare. "Utan James Ellroy hade jag inte blivit författare", säger han. Född 1974 i Stockholm och är förutom författare också jurist. Debuterade 2006 med succéthrillern "Snabba cash", om Stockholms undre värld. Hyllades och jämfördes med bland andra just James Ellroy och boken har sedan översatts till över 20 språk. "Snabba cash" följdes av "Aldrig fucka upp" (2008) och "Livet de luxe" (2011). Både "Snabba cash" och flera av hans andra böcker har filmatiserats. 2021 var det premiär för Netflixserien "Snabba cash", som är en fristående uppföljning som utspelar sig 10 år senare.
Sedan 2020 är Jens Lapidus också barnboksförfattare, med serien om Dillstaligan. Senaste boken för vuxna är den dystopiska thrillern "Paradis city" (2021).
Producenter och medverkande: Lina Kalmteg och Anna Tullberg, Kulturredaktionen P1.
-
Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminallitteratur som idag definierar fältet. Varför är vi så fascinerande av mordgåtor? Finns det vissa ingredienser som en deckare inte kan vara utan? Hur kommer det sig att kvinnliga författare varit så framgångsrika i genren och redan på 40-talet kunde lyfta abortfrågan i mordintrigen? Hur mår egentligen den svenska deckarforskningen? Och varför finns det renar på omslagen till Jens Lapidus italienska översättningar? Bildningspodden försöker lösa gåtan bakom deckarens vindlande historia och måttlösa popularitet.
Gäster i studion är Carina Burman och Karl Berglund. Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap, som just nu skriver på en essäsamling om kvinnliga författare under deckarens guldålder. Karl Berglund är litteraturforskare vid Uppsala universitet och disputerade 2017 på avhandlingen "Mordens marknad: Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur".
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Vad kan vi lära oss om världen genom att läsa skönlitteratur? Malin Krutmeijer betraktar de skandinaviska länderna genom ett par amerikanska glasögon, placerade ovanpå en trave med kriminalromaner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
När den amerikanska litteraturvetaren Wendy Lesser läste sin första Sjöwall-Wahlöö-deckare förändrade det hennes syn på hela genren. Hon kände att hon verkligen hade genomlevt något tillsammans med Martin Beck, Lennart Kollberg och de andra figurerna. Det här var mycket mer än en brottsgåta som skulle lösas.
Det var på 1980-talet och Wendy Lesser blev besatt, inte bara av Sjöwall-Wahlöö. I över 40 år har hon slukat skandinavisk kriminallitteratur, periodvis 4-5 böcker i veckan. Hon tyckte att hon lärde känna de skandinaviska samhällena, och för ett par år sedan bestämde hon sig för att resa hit.
Resan till Sverige, Norge och Danmark är utgångspunkten för hennes bok "Scandinavian noir. In pursuit of a mystery". Lessers tanke är att utsätta sina föreställningar om Skandinavien för verkligheten. Det är en rätt komplicerad idé, inte minst om man tänker på vad som kännetecknar de skandinaviska romaner som hon fått sin bild ifrån.
Inflytandet från Sjöwall-Wahlöö är fortfarande starkt, fast det gått över 50 år sedan deras första bok kom ut. De använde ju deckargenren för att skriva politiska romaner, och många av de mest framgångsrika författarna efter dem förvaltar det samhällsmedvetna arvet.
Det är alltså inte realism.
Kjell Eriksson, Leif GW Persson, Henning Mankell, Stieg Larsson och Jens Lapidus är några självklara namn i sammanhanget, men också exempelvis Tove Alsterdal som skrivit spänningsromaner om de som försvann i militärjuntans Argentina på 70-talet, och om Sudettyskarna under Andra världskriget.
Sjöwall-Wahlöö var i sin tur inspirerade av amerikansk noir-litteratur, och den influensen har stärkts i skandinaviska deckare. Man kan också se vad jag tolkar som ett visst inflytande från superhjältegenren, med omnipotenta ärkeskurkar, overkligt stryktåliga hjältar och datasnillen och hackare i ett slags trollkarlsroller.
Det här draget är tydligt i Stieg Larssons och David Lagercrantz Millennium-serie, och i Lars Keplers romaner om poliskommissarien Joona Linna, men det spökar i varierande grad i en hel del skandinavisk kriminallitteratur.
Det är alltså inte realism. Det går förstås att söka samband med olika aspekter ur den sociala och kulturella värld som författarna lever och skriver i ändå. Däremot är det orimligt att förvänta sig några konturskarpa spegelbilder mellan litteratur och verklighet. Nu utgår Wendy Lesser väldigt mycket från Sjöwall-Wahlöö, vars böcker är mer realistiska, men det var ändå skönlitteratur de skrev. Dessutom kom deras sista bok ut 1975. Det har hänt en del sedan dess.Lesser hade kunnat öppna för en spännande analys av hur berättelsers verklighet och det vi själva upplevt i den fysiska världen samverkar när vi tolkar vår omvärld, men hon är ganska handfast. Hon berättar hur hon läst och förstått skandinaviska deckare, och hur hon uppfattar de skandinaviska städer hon besöker. Att hon i förbifarten döper en polis fru till Gunnar, och konsekvent kallar Helsingborg för Helsingbörg ger en extra komisk krydda.
Lessers intryck är att feminismen inte haft mycket inflytande i skandinaviska samhällen.
När hon ska definiera viktiga drag i skandinaviska kriminalromaner klarar hon inte riktigt att generalisera – utan landar i hela 25 teman.
Först kommer förstås alkohol. Lesser noterar att en del mordutredare mer eller mindre är alkoholister, som stordrinkaren Harry Hole i norrmannen Jo Nesbøs bokserie. Sjöwall-Wahlöös Martin Beck är mer måttfull, men tar ändå regelbundna turer till "the state liquor store", som Lesser tycker är oerhört exotisk.Det är överhuvudtaget tydligt att hon vet väldigt lite om det verkliga Skandinavien, men det hindrar inte att hon frejdigt tycker till om det mesta. Även om boken är lite ytlig, så är utifrånperspektivet fascinerande.
Wendy Lesser noterar till exempel en stark fixering vid hem och inredning hos nästan alla skandinaviska författare. De stilbildande Sjöwall-Wahlöö beskriver i detalj hur det ser ut hemma hos brottsoffer, förövare och poliser. Lesser finner detta spännande men förvirrande. Det tar ett tag innan hon förstår att det är ett sätt att skildra personernas sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar, men hon kan ju inte koderna. Mest är hon besviken över att ingenstans i romanernas värld få möta den sparsmakade, stilrena design som hon förknippar med Skandinavien.Hon är också fascinerad av hur viktiga romanfigurernas hem är för dem. Hemmet är verkligen deras borg, och alla besökare tar respektfullt av sig skorna. Då bor romanfigurerna ändå oftast i lägenhet, vilket Lesser tycker är konstigt. Att inte äga ett eget hus är uppenbarligen ett fattigdomstecken för amerikanen. Hon verkar aldrig ha hört talas om det vi européer brukar referera till som "den borgerliga våningen", eller patriciervåningen.
Riktigt intressant, och lite förvånande, är hur många tecken på misogyni hon hittar i romanerna. I den danska, svenska och norska kriminallitteraturen finns än idag väldigt få kvinnliga kommissarier och huvudpersoner. Däremot kryllar det av sexrelaterade brott mot kvinnor, och hos Sjöwall-Wahlöö pratas det ständigt om "nymfomaner". Lessers intryck är att feminismen inte haft mycket inflytande i skandinaviska samhällen. Nåja.
Vad gnällde Sjöwall-Wahlöö om egentligen?
Men Stieg Larssons Lisbeth Salander då? Hon representerar en "billig feminism", tycker Lesser, och där känner jag att hon gravt har missförstått sammanhanget och gjort en dålig läsning. Ser hon inte att Lisbeth Salander inte är skriven som en realistisk figur, utan som en anarkafeministisk superhjälte?
Efter ungefär halva boken reser Lesser äntligen till Skandinavien, för att konfrontera intrycken från romanerna med verkligheten. Hon hyr en lägenhet i Stockholm och promenerar stjärnögd genom den svenska huvudstaden. Allt är vackert, rent, snyggt och underbart. Entusiasmen kulminerar när hon tittar på midsommarfirandet på Skansen, där hon faller i gråt av rörelse.
Vad gnällde Sjöwall-Wahlöö om egentligen? För att få initierad bild av de skandinaviska samhällenas problem, har Lesser beslutat sig för att intervjua poliser. I Stockholm når hon först inte längre än till en arrogant pressavdelning. I Köpenhamn däremot får hon träffa ingen mindre än Jens Møller Jensen, som var ansvarig för utredningen av mordet på Kim Wall. Han tar omedelbart ur henne uppfattningen att det begås mord på löpande band i de skandinaviska storstäderna.
Äntligen hör Stockholmspolisen av sig.
Sedan blir Lesser varse den danska så kallade ghettolagstiftningen och debatten om invandrare, muslimer och integration. Hon blir uppriktigt chockerad. Upprörd drar hon slutsatsen att det i Danmark saknas kunskap om vad sådant ledde till i Tyskland på 30- och 40-talet.
Lesser reser vidare till Ystad, där hon äcklas av turistindustrin kring Kurt Wallander. Oslo i sin tur tycker hon är litet och folktomt.
Något stukad återvänder hon till Stockholm. Och äntligen hör Stockholmspolisen av sig.Lesser träffar Bengt, utredare på grova brott sedan nästan 40 år. Grånad, opretentiös, sensitiv och skärpt berättar han för henne om Sverige, svenskarna, brotten och mordet på Olof Palme. Han är en sann humanist. En "mensch" kallar Lesser honom. Här är han ju, känner hon, hennes älskade kommissarie Martin Beck, livs levande.
Malin Krutmeijer
-
Ann lämnar Gotlandsidyllen och hamnar på ett bröllop där hon stalkar Jens Lapidus utan framgång och inser att det inte är en dj som spelar hennes favvolåt utan the real ”Swedish housemaffia”. Anitha och Joel är utklädda upp till öronen som Jean Claude Van Damme och belgisk choklad när de i sista minuten inser att temat för kvällen är en omskrivning för något annat. Vi inser att alla roliga missförstånd från förr snart är ett minne blott och inser att vi kanske har stannat priset och utvecklingen när livet var som bäst. Anitha inser att hon inte vet vad hon ska ta sig till när bråkmönstrena där hemma ändras... Livet är föränderligt och vi med det. Tex när man hellre kollar på diskus än pippar när man har en romantisk helg. Enjoy FOLKS! Lillelördag is back!!!!
Bli medlem i Lillelördag klubben och få ta del av specialpoddar och ofiltrerade analyser! https://plus.acast.com/s/lillelordag.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sverige i en nära framtid. Segregationen har löpt amok och motsättningarna exploderat: för att skydda resten av samhället har murar byggts runt no-go-zoner där invånarna kontrolleras genom ”särområdeslagar”. Största området är Järva, även kallat Paradis City. När inrikesministern ska hålla sitt valtal där händer det som inte får hända: kravallstaketen vräks omkull, skottlossning utbryter och hon förs bort av maskerade män.
Politisk härdsmälta hotar och polisen står handfallen. Men ledningen vill ha lösningar, oavsett metod. Den anhållne Emir skickas in för att hitta ministern. En gång var han legendarisk MMA-fighter, idag lider han av njursvikt. Hållhaken är obarmhärtig: utan dialys dör han inom fem dagar.
Jens Lapidus är tillbaka med en stenhård och actionladdad skildring av ett land som håller på att falla isär.
- Mostrar mais
