Jon Presstone Podcasts

  • Finanskrascher och inflationsvågor har återkommit regelbundet sedan kapitalismens barndom på medeltiden. De första bankkrascherna i Italiens handelsstäder kunde resultera i lynchningar, men påverkade inte samhället i stort. Även tulpanbubblan i Nederländerna år 1637 fick begränsad effekt på hela samhället. Medan finanskraschen på Wall Street i oktober 1929 i USA kom att påverka hela världsekonomin.


    Hyperinflation bryter sönder samhällen, när besparingar blir värdelösa och människorna tvingas återgå till byteshandel. Tysklands höga krigsskadestånd efter första världskriget orsakade hyperinflationen i Weimarrepubliken i Tyskland 1923 och 1924. Ett kaos som banade väg för Adolf Hitlers resa till makten.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har bland annat skrivit boken Finanskrascher – från kapitalismens födelse till Lehman brothers.


    Det finns många teorier om både finanskrascher och hyperinflation. Någonstans spelar den mänskliga naturen en roll för finansbubblorna med gruppbeteende, överdriven optimism före kraschen och överdriven pessimism efter kraschen. För en lekman blir den mänskliga girigheten samt inkompetens tydliga i alla kända bubblor och inflationsvågor.


    Den finansiella kapitalismen uppstod utifrån den ökande internationella handeln i Europa under medeltiden. En annan teori betonar behovet av att finansiera de framväxande nationalstaternas krig. Och bankrusningar när alla insättarna samtidigt vill ta ut sina pengar känner vi till redan på 1400-talet. Finansiella centrum uppstod tidigt i handelsstäder som Genua, Florens, Venedig, Brügge och Barcelona.


    Cocharelli - British Library, Cocharelli, Cuttings from a latin prosa treatise on the Seven Vices Hämtat från: Cocharelli, klipp från en latinsk prosaavhandling om de sju lasterna. Föreställande bankirer i ett italienskt räknehus på 1300-talet. Wikipedia Public Domain


    Musik: Transylvania Mania av Jon Presstone, Storyblock Audio


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • De finska marknadsplatserna kring förra sekelskiftet avspeglade att Finland var en del av det ryska kejsardömet där tatarer från trakten av Nizhnij Novgorod kunde trängas med judiska veteraner och bonddrängar som ville byta sitt fickur.


    Småhandel och informella handelsutbyten gav upphov till en mångfald av möten i Finland under årtiondena kring sekelskiftet 1900. Industrialiseringen, ökade inkomster och större näringsfrihet gjorde att konsumtionen växte och fler kunde försörja sig på småskalig handel av olika slag. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.


    I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Sundelin och Johanna Wassholm, båda historiker vid Åbo akademi som medverkat i antologin Att mötas kring varor – Plats och praktiker i handelsmöten i Finland 1850-1950


    Utmärkande för de finländska handelsplatserna, särskilt i jämförelse med övriga Norden, var den starka närvaron av försäljare från det mångnationella ryska kejsardömet. Den politiska tillhörigheten och den geografiska närheten till Ryssland gjorde ryssar, karelare, judar och tatarer till ett synligt inslag i den finländska småhandeln.


    Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.


    Musik: Picking The Best One av Jon Presstone, Storyblocks audio


    Bild: Handel med grisar på St Johannes torg i Karelen på 1930-talet Foto: T. Laitinen, Svenska litteratursällskapet i Finland.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • De liberala idéerna fick ett stort genomslag under frihetstiden när Sverige fick världens första tryckfrihetsförordning år 1766. En av de drivande bakom reformen var den österbottniske prästen Anders Chydenius.


    Upplysningsmannen Anders Chydenius kom i ett otal skrifter att presentera idéer om ett friare näringsliv och samhälle. Han kom tom att presentera en lappländsk liberal utopi utan statliga hämskor.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och idédebattören Johan Norberg som är aktuell med en nyutgåva av boken Den svenska liberalismen.


    År 1690 presenterade den engelska filosofen John Locke idéer om individens naturliga rättigheter och äganderätten i skriften Two Treatises on Government som fick stor betydelse för framtida liberaler i Storbritannien och Sverige.


    Den främsta förespråkaren för en sammanhållen liberal ideologi blev prästen och riksdagsmannen Anders Chydenius som var för radikal för sitt eget mösspartiet och uteslöts från riksdagen av sina egna.


    Anders Chydenius fick se sina egna idéer om religionsfrihet förverkligade av den enväldige Gustav III, som dessutom avskaffade tryckfrihetsförordningen från 1766.


    Nästa liberala våg kom som en del av statsvälvningen 1809 när Gustav IV avsattes i en oblodig kupp och med den nya författningen 1809. Men störst inflytande fick de liberala idéerna i mitten på 1860-talet när finansministern Johan August Gripenberg drev igenom frihandel, näringsfrihet och tvåkammarriksdag.


    Bild: Anders Chydenius, Museiverket, CC BY 4.0


    Musik: Springtime In The Meadow av Jon Presstone; Storyblocks Audio

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Under ett rutinmässigt spaningsuppdrag över Östersjön den 13 juni 1952 försvinner en av flygvapnets DC-3:or. Tre dagar senare skjuts ett svenskt obeväpnat sjöräddningsplan ner av sovjetiskt jaktflyg – Catalinaffären är ett faktum.


    Under det kalla kriget bedrev Sverige en omfattande signalspaning, ofta i samarbete med flera Natoländer, mot Sovjetunionen. Något som Sovjetunionen var beredd att göra allt för att stätta stopp för.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker och professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit böckerna Sprickor i Järnridån – Svensk underrättelsetjänst 1944-1992 och Catalinaaffären.


    Efter andra världskriget var det svårt att få underrättelsematerial från Sovjetunionen med hjälp av spioner på plats. Därför blev signalspaning en viktig metod för att samla in information om Sovjets militära försvar. Svenska signalspaningsplan kom att flyga nära sovjetiskt luftrum för att samla information.


    Det insamlade materialet kom också att användas i samarbetet med andra västmakters underrättelsetjänster. Detta gick direkt emot Sveriges officiella hållning att vi var neutrala.


    Sovjetunionen var beredd att gå långt för att sätta stopp för signalspaningen från flygplan. De hade redan skjutit ner amerikanska signalspaningsplan när de senare sköt ner den svenska DC-3:an över internationellt vatten.


    Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner


    Bild: Den nedskjutna Catalinan strax efter nödlandningen. Bilden tagen från Münsterlands däck, Wikimedia, Public Domain.


    Musik: Queaky Clean av Jon Presstone, Soundblock Audio

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.