Katja Magnusson Podcasts

  • Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot.

    Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulTekniker: Maria Stillberg

  • Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot. Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

  • Kurdiska Mahsa Jina Aminis död fick ilskan att explodera i Iran. Hör hur hennes död blivit symbolisk för kurder och enat proteströrelsen.

    Mahsa Jina Amini kom från de kurddominerade delarna av Iran. Av sin familj kallades hon inte för Mahsa utan de använde det kurdiska namnet Jina. Kurder och andra minoriteter har länge kämpat för större rättigheter i den islamiska republiken Iran. Efter 22-åringens död så har det kurdiska slagordet jin, jian, azadi som betyder kvinna, liv, frihet hörts i demonstrationer över hela Iran. Samma talkörer har tidigare använts i kampen för kurders rättigheter i både Turkiet och Syrien. Bland kurder i Iran sprids nu musik och filmer som påminner om den korta tid under 1946 då det utropades en kurdisk republik i Mahabad i Iran. Drömmen om större kurdiskt självstyre har väckts på nytt.Så spreds protesterna efter 22-åringens dödEfter att Mahsa Jina Amini dog i huvudstaden Teheran har protesterna spridits över hela landet. I de kurddominerade delarna har det blivit nya omfattande demonstrationer bland annat 40 dagar efter hennes död. Men också i andra delar där stora andelar av befolkningen tillhör minoriteter så har det varit större protester. Samtidigt har bedömare pekat på att det skett något nytt där oppositionella i hela landet enas efter den kurdiska kvinnans död. Hör vad Mahsa Jinas Amini betytt för hela proteströrelsen och hur hon kommer att bli ihågkommen i de kurdiska historieböckerna.Medverkande: Nishtman Irandoust och Hewa Abdelzadeh, reportrar på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternProgramledare och producent: Katja Magnusson Tekniker: Hanna MelanderIntroduktion: Johar Bendjelloul

  • Kurdiska Mahsa Jina Aminis död fick ilskan att explodera i Iran. Hör hur hennes död blivit symbolisk för kurder och enat proteströrelsen. Mahsa Jina Amini kom från de kurddominerade delarna av Iran. Av sin familj kallades hon inte för Mahsa utan de använde det kurdiska namnet Jina. Kurder och andra minoriteter har länge kämpat för större rättigheter i den islamiska republiken Iran. Efter 22-åringens död så har det kurdiska slagordet jin, jian, azadi som betyder kvinna, liv, frihet hörts i demonstrationer över hela Iran. Samma talkörer har tidigare använts i kampen för kurders rättigheter i både Turkiet och Syrien. Bland kurder i Iran sprids nu musik och filmer som påminner om den korta tid under 1946 då det utropades en kurdisk republik i Mahabad i Iran. Drömmen om större kurdiskt självstyre har väckts på nytt.Så spreds protesterna efter 22-åringens dödEfter att Mahsa Jina Amini dog i huvudstaden Teheran har protesterna spridits över hela landet. I de kurddominerade delarna har det blivit nya omfattande demonstrationer bland annat 40 dagar efter hennes död. Men också i andra delar där stora andelar av befolkningen tillhör minoriteter så har det varit större protester. Samtidigt har bedömare pekat på att det skett något nytt där oppositionella i hela landet enas efter den kurdiska kvinnans död. Hör vad Mahsa Jinas Amini betytt för hela proteströrelsen och hur hon kommer att bli ihågkommen i de kurdiska historieböckerna.Medverkande: Nishtman Irandoust och Hewa Abdelzadeh, reportrar på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternProgramledare och producent: Katja Magnusson Tekniker: Hanna MelanderIntroduktion: Johar Bendjelloul

  • Både Ryssland och Ukraina kämpar för att säkra tillgången till vapen. Hör hur vapenförrådens storlek kan avgöra utgången av kriget.

    Kriget mot Ukraina har gått in i en mer intensiv fas där Ryssland ökat anfallen från luften. Drönare och kryssningsrobotar har använts för att attackera ukrainska städer, strategisk infrastruktur och civila mål som parker och lekplatser. Ett avslöjande från de granskande journalisterna i Bellingcat visar att flera av de ryska militärer som styr missilerna tidigare har fått träning under den ryska insatsen i Syrien. Enligt militära bedömare så har Ryssland fått leveranser av iranska drönare medan Ukraina använder de turkiska drönarna Bayraktar.Kan bli brist på vapen i både Ukraina och RysslandBåde Ryssland och Ukraina har svårigheter att säkra långsiktiga leveranser av vapen. Ukraina vädjar ständigt om hjälp med nya vapensystem och ammunition för att kunna försvara sig mot det ryska angreppet. Hittills har en rad västländer försett Ukraina med stora mängder vapen men frågan är hur länge ekonomiskt pressade länder kommer att kunna fortsätta leverera. På den ryska sidan är det tveksamt om den inhemska vapenindustrin kan tillverka så mycket vapen som krävs. Samtidigt är Ryssland beroende av komponenter från väst något som kan bli svårare på grund av sanktionerna mot Ryssland. Hör hur avgörande det är för bägge parter att ha tillräckligt med vapen.Beslagtagna ryska stridsvagnar avgörande för UkrainaNär ryska styrkor tvingats ut från delar av Ukraina har de lämnat kvar stridsvagnar och annan militär utrustning. De vapnen har nu tagits över av Ukraina och blivit ett viktig tillskott för de ukrainska styrkorna. Enligt brittiska underrättelseuppgifter så utgör de beslagtagna vapnen en betydande del av Ukrainas vapenarsenal. Radiokorrespondenterna Ryssland går igenom läget för både Ukraina och Ryssland när det gäller tillgången på vapen och hur viktig vapenfrågan är för hur kriget fortsätter.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina och Johanna Melén tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmTekniker: Monica BergmarkProducent: Katja Magnusson

  • Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att säga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hävdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister.

    Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fängslad på ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska säkerhetstjänsten och fördes till Turkiet år 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. Däremot har Sverige och Turkiet olika syn på den väpnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att också YPG bör klassas som en terrorgrupp.Västs militära stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den väpnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen är kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nära med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato så har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter på Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

  • Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att säga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hävdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister. Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fängslad på ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska säkerhetstjänsten och fördes till Turkiet år 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. Däremot har Sverige och Turkiet olika syn på den väpnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att också YPG bör klassas som en terrorgrupp.Västs militära stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den väpnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen är kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nära med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato så har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter på Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

  • Förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland fortsätter via videosamtal, men hittills utan resultat. I natt bombades också ett bostadshus i Kiev. Hör det senaste om kriget i Ukraina.

    Minst två personer ska ha dött i en bombningen av bostadshuset, och många ska ha skadats. Men Ukrainas förhandlare har sagt att de möjligen har sett en mer konstruktiv inställning hos ryssarna, säger Ekots Ivan Garcia. Medverkande: Ivan Garcia, utrikesreporter och Katja Magnusson, före detta Mellanösternkorrespondent. Programledare: Olle Wiberg. Programmet spelades in 14 mars 2022.

  • Marina och sonen Emil, 6, som har varit på flykt från Charkiv i Ukraina i en vecka, är nu ute ur landet. Hör om den långa flykten med ändlösa bilköer och en vandring över gränsen till Ungern.

    6-årige Emil, säger att han inte vill åka bil mer, han vill bara stanna och vila. - Han är så trött på att resa nu säger Marina, de senaste dagarna har vi fått släpa upp honom ur sängen vid fem och sätta honom i bilen.Men oron är samtidigt stor för de som finns kvar i Charkiv, som grannarna och Marinas mormor.Reporter: Katja Magnusson.

  • Återigen görs försök att evakuera civila från krigsdrabbade städer i Ukraina. På tisdagsmorgonen meddelade Ukrainas vice premiärminister att man kommit överens med Ryssland. På tisdagens morgon började civila lämna städerna Sumy och Irpin. Samtidigt meddelade FN att två miljoner ukrainare nu befinner sig på flykt.

    Programledare: Emil ÖstmanMedverkande: Katja Magnusson, utrikesreporter, Samuel Larsson, korrespondentReporter: Isak KronaProducent: Maria GrandinTekniker: Tim KellermanEkot [email protected]

  • Försök till förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland och EU trycker på för skyddade flyktvägar. Samtidigt är läget mycket svårt på flera håll i Ukraina. Hör Ekots reporter om utvecklingen.

    Hör också Daniel, en av många som gripits i Moskva efter att ha protesterat mot kriget. "De tog mig till polisstationen, frågade vad jag tycker om Ukraina och sa att jag var en förrädare", säger Daniel. Programledare: Kajsa Boglind.Medverkande: Katja Magnusson, utrikesreporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, utrikeskorrespondent.

  • President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten.

    Recep Tayyip Erdoan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan simit på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till Recep Tayyip Erdoan stadium.Erdoans politiska karriärErdoan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoan var 2001 en av grundarna av det konservativa Rättvise och utvecklingspartiet- AKP. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoan Turkiets förste folkvalde president.Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska Gulenrörelsen fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar BendjelloulMedverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare TurkietkorrespondentProducent: Katja MagnussonTeknik: Hanna MelanderMusik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain

  • President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten. Recep Tayyip Erdoan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan simit på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till Recep Tayyip Erdoan stadium.Erdoans politiska karriärErdoan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoan var 2001 en av grundarna av det konservativa Rättvise och utvecklingspartiet- AKP. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoan Turkiets förste folkvalde president.Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska Gulenrörelsen fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar BendjelloulMedverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare TurkietkorrespondentProducent: Katja MagnussonTeknik: Hanna MelanderMusik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain

  • År 1993 skakade en israelisk och en palestinsk ledare för första gången hand och lovade att ge freden en chans. Men så blev det inte. Hör varför alla fredsförsök havererat och om ett tappat hopp.

    Konflikten mellan Israel och Palestina är sårig och mycket svårlöst. Den 13:e september 1993 skrev den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin och PLO-ledaren Yasser Arafat under ett historiskt avtal, det så kallade Osloavtalet. Det var den första direkta överenskommelsen mellan israeliska och palestinska ledare och ett första historiskt handslag. Sen dess har en rad världsledare försökt mäkla fred men ännu har ingen lyckats. Hör berättelsen om fredsförhandlingar och framsteg, misslyckanden och krossade drömmar om fred. I del 1 beskriver vi vägen från Osloavtalet 1993 fram till 2000-talets bakslag. Om Israel/Palestinakonflikten:Handlar om mark, historia, religion och identitetOsloavtalet 1993 blir en milstolpe och det första direkta avtalet mellan parterna1994 tilldelas Yasser Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin Nobels fredspris1995 mördas Yitzhak Rabin vid en fredsdemonstration i Tel AvivMilitanta palestinska grupper utför självmordsbombningar i flera israeliska städerÅr 2000 hålls nya fredsförhandlingar under ledning av Bill Clinton i Camp DavidÅr 2000 bryter den andra palestinska intifadan/upproret utÅr 2004 avlider Yasser ArafatUnder 2000-talet utbryter flera krig mellan Hamas i Gaza och IsraelIsrael bygger fler bosättningar på den ockuperade Västbanken2020 lanserar USA:s president Donald Trump sin fredsplan för MellanösternI september 2020 sluter Israel "Abraham-fördraget" med Förenade Arabemiraten. Sen tidigare har Israel liknande fredsavtal med Egypten och JordanienMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Ludvig Widman

  • År 1993 skakade en israelisk och en palestinsk ledare för första gången hand och lovade att ge freden en chans. Men så blev det inte. Hör varför alla fredsförsök havererat och om ett tappat hopp. Konflikten mellan Israel och Palestina är sårig och mycket svårlöst. Den 13:e september 1993 skrev den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin och PLO-ledaren Yasser Arafat under ett historiskt avtal, det så kallade Osloavtalet. Det var den första direkta överenskommelsen mellan israeliska och palestinska ledare och ett första historiskt handslag. Sen dess har en rad världsledare försökt mäkla fred men ännu har ingen lyckats. Hör berättelsen om fredsförhandlingar och framsteg, misslyckanden och krossade drömmar om fred. I del 1 beskriver vi vägen från Osloavtalet 1993 fram till 2000-talets bakslag. Om Israel/Palestinakonflikten:Handlar om mark, historia, religion och identitetOsloavtalet 1993 blir en milstolpe och det första direkta avtalet mellan parterna1994 tilldelas Yasser Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin Nobels fredspris1995 mördas Yitzhak Rabin vid en fredsdemonstration i Tel AvivMilitanta palestinska grupper utför självmordsbombningar i flera israeliska städerÅr 2000 hålls nya fredsförhandlingar under ledning av Bill Clinton i Camp DavidÅr 2000 bryter den andra palestinska intifadan/upproret utÅr 2004 avlider Yasser ArafatUnder 2000-talet utbryter flera krig mellan Hamas i Gaza och IsraelIsrael bygger fler bosättningar på den ockuperade Västbanken2020 lanserar USA:s president Donald Trump sin fredsplan för MellanösternI september 2020 sluter Israel "Abraham-fördraget" med Förenade Arabemiraten. Sen tidigare har Israel liknande fredsavtal med Egypten och JordanienMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Ludvig Widman