Kungsträdgården Podcasts
-
Christian berättar om Helgeandsholmen, dess föregångarholmar och deras långa historia. Kalle berättar om hur Kungsträdgården gick från kålgård till modern park.
Länk till Ekensnack-kartan: https://bit.ly/ekensnack-karta3
-
Christian berättar om Helgeandsholmen, dess föregångarholmar och deras långa historia. Kalle berättar om hur Kungsträdgården gick från kålgård till modern park. Länk till Ekensnack-kartan: https://bit.ly/ekensnack-karta3
-
Fullspäckat av tips och inspiration för dig som arbetssökande. Lisa och Charlotte ger, tillsammans med sina gäster, massor av tips på hur du kan presentera dig för en arbetsgivare och hur du bäst förbereder dig inför en jobbintervju. Dessutom får du ta del av Iris livesändning från jobbfestivalen i Kungsträdgården där gästen Erik Gustafsson informerar om olika anställningsformer, lagar och avtal. Häng med!
Med målet i sikte är en podd från Iris Sverige AB.
www.iris.seMed målet i sikte är en podd från Iris Hadar AB.
www.iris.se -
"Herregud, jag ska ju dö på riktigt. Det kommer också att drabba mig"
Vi möter poeten Sam Carlquist och talar om livet, kärleken, åldrandet och döden men inte minst om det viktiga ansvaret. Sam har länge varit en känd Stockholmsprofil, som bland mycket annat, i 30 år var programchef för Kungsträdgården. Han har givit ut en rad diktsamlingar och bland annat har han en sida på Facebook där han varje dag ger ut dagens dikt.
Vi talar om åldrandet och att vara alla åldrar på samma gång. Sam menar att han ofta för en inre dialog med alla sina åldrar. Inte minst den 9-åriga Sam. Han menar också att han har haft några centrala episoder i livet där han har mognat och utvecklats. "Varför förstod jag inte då att vara mer tolerant" Om att han nu försöker förstå och bekräfta den andre som har en annan åsikt istället för att försöka pådyvla hans egen uppfattning. Vi talar också om kärleken och att lyckas leva livet ut med samma partner. Vad krävs då?
Vidare läser Reuben några av Sams dikter. Ett samtal om en allvarlig tid och om vikten av att vi lär, utforskar och ger plats för omsorg, kärlek och tolerans. Lyssna tillsammans och fortsätt samtala. Det är så förändring blir..
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I avsnitt 3 berättar Mats om hans resa från att starta sitt första företag som 16 åring till att nu med över 25 andra bolag i ryggen, numera vara initiativtagare till jobbfestivalen. Jobbfestivalen i Kungsträdgården är en mötesplats för arbetssökande och rekryterare i syfte att öka mångfalden och minska risken för diskriminering i jobbsammanhang.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag gick vi ut med en stor konsertnyhet, Bandit Rock Party i Kungsträdgården. En tvådagarsfestival mitt i huvudstaden som är gratis, välkommen! Sen ringde vi också Tobbe i Nestor p.g.a. detta. God lyssning!
-
Sverige efter andra världskriget framställs ofta som ett framgångsland präglad av samförstånd. Men det existerade dissonans i folkhemmet – åren mellan 1948 till 1987 upplevde centrala Stockholm, Göteborg och Malmö upprepade ungdomsupplopp med tusentals deltagare.
Världskriget var över och ingen behövde oroa sig för arbetslöshet. Politiker och andra auktoriteter förvånades av ungdomsupploppen – mycket för att upploppen inte formulerade några politiska krav. Trots detta resulterade kravallerna i storsatsningar på ungdomsgårdar och ungdomsfestivaler.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andrés Brink Pinto, historiker vid Lunds universitet som tillsammans med Martin Ericsson skrivit boken Den bråkiga staden.
Efter andra världskriget har flera svenska städer upplevt stora ungdomskravaller som uppkommit tillsynes utan att några politiska krav. I huvudstaden handlade det om oroligheter med tusentals deltagare som kunder pågå i flera dagar och slås ner med stor brutalitet i av polisen.
Mellan åren 1940 till 1950 växte Stockholm från 590 000 till 744 000 invånare. Huvudstaden var en segregerad stad där det tättbefolkade Södermalm var en utpräglad arbetarklasstadsdel präglad av trångboddhet. Samtidigt växte distinkta ungdomskulturer fram ofta utifrån populärkulturen.
Stockholm tvingades se fem stora ungdomsupplopp mellan åren 1948 och 1987. Det första upploppet påsken 1948 på Södermalm omfattade så mycket som 10 000 personer. Kravaller återkom somrarna 1951 och 1954 i Berzelii park, Nyårskravallerna år 1956, Hötorgskravallerna år 1965, och upploppen i Kungsträdgården år 1987.
Vuxenvärldens auktoriteter hade svårt att förstå händelserna, inte minst eftersom deltagarna inte ställde några tydliga krav. Massans psykologi och dålig uppfostrans togs upp som förklaringar. Och ledarskribenter och forskare funderade över varför välfärdsstatens ungdomar, som fick rösta och som slapp arbetslöshet och svält, kunde vara ute på gatorna och slåss med polisen till synes utan något tydligt mål. Politikerna tillsatte utredningar, och Stockholms stad experimenterade fram fritidspolitiska satsningar för att förebygga kravaller. Ironiskt nog fick de ”opolitiska” ungdomsupploppen stora politiska konsekvenser.
Bild: Ungdomar springer på Skånegatan under de s.k. påskkravallerna på Södermalm. Svenska Dagbladet Bildnummer: SvD 38694 Stadsmuseet i Stockholm
Musik: Comedy Background Quirky Jazz med Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Navid pratar med författaren, regissören och samhällsdebattören Stina Oscarson om nya boken “Det perfekta plåstret”, hur hon tappade sin tro på politiken och började tro på människan, den socialdemokratiska drömmens uppgång och fall och att mänskliga rättigheter inte är en utställning med kuber i Kungsträdgården.Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon.Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på [email protected] så löser vi det.Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33.Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/bokaFör att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook:https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi kan aldrig sluta strida!
Från p-pillrets 60-tal till dagens förlossningskris. Det blir ett spännande samtal med stort kvinnohistoriskt perspektiv när jämlikhetspionjären Barbro Westerholm och överläkaren Helena Kopp Kallner möts i ett engagerat samtal om kvinnors rätt till sina egna kroppar.
Visste ni att kvinnor fick köpa p-piller svart i Kungsträdgården i Stockholm? Jodå, och Barbro Westerholm var en av dem som var med och drev igenom att kvinnor skulle kunna få det på recept. I podden “Alexandra - nära ditt hjärta” möter hon lika engagerade överläkaren Helena Kopp Kallner, känd för sitt engagemang i preventivmedels- och abortfrågor. Samtalet leds som vanligt av 1,6miljonerklubbens ordförande Alexandra Charles och journalisten Pamela Andersson.
-Motståndet från mina manliga chefer var stort, berättar läkaren Barbro Westerholm som då arbetade på medicinalstyrelsen.
-Men i juni 1964 blev det tillåtet.
-P-pillret var en riktig gamechanger, håller Helena Kopp Kallner med om och fortsätter:
-Idag jobbar vi för att p-piller utan östrogen ska kunna säljas receptfritt!
Det blir ett engagerat samtal om hur viktigt det är att hålla historien levande.
-Rätt som är går det bakåt, titta på abortlagen i Polen, säger Helena Kopp Kallner. Förr var det svenskorna som åkte dit för att få hjälp, nu är det tvärtom. Det går aldrig att slå sig till ro.
Både Helena och Barbro berättar i podden att de tagit emot hot för sina åsikter.
-Men jag tänker fortsätta att stå på barrikaderna! säger Helena Kopp Kallner.
“Om att aldrig ge upp” heter lämpligt nog Barbro Westerholms nya bok. Under mer än fem decennier har hon påverkat och förändrat det svenska samhället i en mängd sociala frågor.
Idag slåss hon framför allt mot ålderismen, som enligt WHO är den svåraste formen av diskriminering att göra något åt.
-Sverige är tyvärr en av de mest fördomsfulla länderna när det gäller ålder, fastslår Barbro Westerholm, som också avslöjar att hon kommer att sluta i riksdagen för att satsa ännu mer tid på att lyfta fram vikten av att vara "årsrik".
Support till showen http://supporter.acast.com/alexandras.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I den avslutande delen (i alla fall för den här gången) av serien Att lämna kriminalitet medverkar Paolo Roberto.
Hör honom bland annat berätta om varför han hamnade i kriminalitet. Om de våldsamma kravallerna i Kungsträdgården i slutet av 80-talet och har han sen misshandlades av polisen. När han var med och sprängde kassaskåp. Vad som fick honom att lämna det kriminella livet. Hur han tycker att man ska få bukt med gängbrottsligheten i Sverige. Liksom hur han, efter sexköpet förra hösten, ser på att begå brott.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:
https://trygghetspodden.se -
Människor skriker, hästar faller omkull. Schäfrar hugger. Grus, stenar, grästuvor och ridpiskor viner genom vårgryningen. Kungsträdgården, 12 maj 1971. Det är ett tumultartat ögonblick i historien. Striden om tretton hundraåriga almar som mitt under lövsprickningen ska sågas ner till förmån för en tunnelbaneuppgång.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Men kampen om almarna handlar inte bara om en träddunge. Almarna blir droppen som får bägaren att rinna över i en stad som under två decennier täckts av byggdamm, rivningsraseri och betongpolitik.
Åratal av oförlöst missnöje får sitt utlopp. Träden blir en symbol för demokrati och medborgarrätt. Kampen ställer också frågor om gatans parlament och om hotet mot den parlamentariska demokratin på sin spets. Ska den bara undanröjas av "långhåriga jävla typer som inte gör ett skit, utom att skita ned" som en byggarbetare uttryckte saken.
P3 dokumentär berättar om almstriden. En strid som innehåller allt från polisbrutalitet, spionage och raggarattacker till skådespelare i indianjackor, bullbakande damer och rädda byggarbetare från Norrland.
Producerat av: Sara Lundin
Sändes första gången: 25 oktober 2009
