Marie Nilsson Boij Podcasts
-
Medan EU skärper tonen mot Kina anklagas Frankrikes president Emmanuel Macron för att gå Pekings ärenden. Hör om hur Europas våndor över sina potentiellt farliga förbindelser med Kina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det stormar rejält i Europa runt Emmanuel Macrons relation till Kina, efter en resa till Peking. Med tanke på kriget i Ukraina och Kinas relation till Ryssland borde Macron aldrig ens ha åkt, menar kritikerna. Det blev inte heller bättre av Macrons uttalanden om Taiwan, där han säger att Europa inte ska trassla in sig i kriser som inte är Europas – och inte heller bara följa USA. Hör om varför sådana utspel får Europa att se rött, och hur Frankrike uppfattas i en tid då EU försöker riskminimera i sitt förhållande till Kina. Hör också om vikten av presenter – och hur man överträffar en gåva i form av en levande häst.
Slut på tennisbojkott mot KinaDamernas professionella tennistour, WTA, har avstått från att tävla i Kina sedan 2021, efter att spelaren Peng Shuai vittnat om sexuella trakasserier från en högt uppsatt kinesisk politiker. Men nu är bojkotten avslutad – hör om varför det bara var en tidsfråga.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Tor Sigvardson -
Utrikeskrönika 26 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paris torsdag.
Det är högt i tak i delar av Paris. Baron Haussmann ville modernisera staden på 1800-talet, och lät bygga de typiska vaniljfärgade höga stenhusen med vackra ornament och svarta snirkliga balkonger.
Ut med medeltidens smala smutsiga gränder in med påkostade rymliga våningar, med – just det – högt i tak.
Och såsom i hemmen så ock i debatten. President Macron vill höja pensionsåldern från 62 år till 64 år.
Men motståndet är stort så här demonstrerade i förra veckan över en miljon fransmän runt om i landet mot reformen.
Och debatten är total, från president till undersköterska från ytterhöger till kommunister, i debattprogram efter debattprogram, i tidning efter tidning. Det är svårt, om inte omöjligt att jämföra våra båda pensionssystemen men den franska tv-kanalen BFMTV reste i alla fall till Stockholm för att intervjua en ångerfull Karl Gustav Scherman, pappan till vår egen pensionsreform, som sa: ”Ni måste reformera ert system men gör inte som vi.”
I inslaget konstaterade den franska journalisten att den svenska reformen är ett misslyckande, alla jobbar ändå inte till 65 och pensionärerna har blivit fattigare.
Reformen föregicks säker av en debatt i media och det kom några mycket kritiska granskningar efter, men jag kan inte påminna mig om några demonstrationer, inget man ur huse direkt.
Stora samhällsförändringar kan liksom smyga sig på i Sverige, utan någon genomgripande folkligt förankrad debatt, och sedan har plötsligt barnen inga skolböcker längre, för det är för dyrt, i ett av världens rikaste länder.
Jag är nu inte etnolog, men kan det vara så att den svenska ryggradsreflexen är JA till förändringar som framställs som moderniseringar.
Och att fransmännen däremot betydligt oftare i liknande situationer reagerar med ett instinktivt NEJ.
För Me too gick det trögt i Frankrike i början till exempel. Då kunde man bland annat läsa ett upprop i tidningen Le Monde av berömda kvinnliga franska kulturarbetare, som värjde sig mot hat mot män och försvarade klumpigt raggande. Först senare började avslöjandena om övergrepp avlösa varandra.
Och just nu kämpar de små kvartersbagerierna för sin överlevnad i Frankrike. Jag tänker att vi svenskar väl hade låtit branschen dö, med hänvisning till några ekonomiska modeller och framtiden och sen hade alla gått och köpt bake off-bröd i matbutiken istället. Men här finns det ett massivt stöd för färska baguetter i varje gathörn.
Så hur skulle man kunna förklara denna kulturella skillnaden då? Om den nu finns?
Är vi svenskar helt enkelt mer pålästa än fransmännen och förstår att framtiden ligger framåt?
Är vi kanske mer civiliserade och gastar mindre på gatan? Har det med högre tilltro till politiker och byråkrater att göra?
Eller är vi svenskar möjligen rädda att framstå som antingen dåligt pålästa eller bakåtsträvare om vi protesterar mot framtiden?
Det är oklart, jag kan bara konstatera att det är högre i tak här i Frankrike än i Sverige, oavsett om man är på besök i ett Haussmannhus eller inte.
Marie Nilsson Boij, Paris
[email protected] -
Utrikeskrönika 12 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paris torsdag.
Den franska inrikespolitiska hösten har präglats av skandaler och maktskiften. Det började med en chock inom det franska vänsterpartiet i slutet av sommaren.
Vänsterledaren Jean-Luc Melenchons kronprins Adrien Quattenens anmäldes för misshandel av sin fru. Quattenens nekade till anklagelserna och påstod att det hela var en komplott orkestrerad från inrikesministeriet, men inrikesminister Gerald Darmanin fnös, och svarade med att anmäla Quattenens för förtal.
Qattenens dömdes sen till fyra månader villkorligt för misshandeln, och den som efterträdde Melenchon som ledare för vänsterpartiet blev istället nummer två i tronföljden Manuel Bompard.
Vänsterpartiets systerparti De gröna som också har kvinnofrågan högt på dagordningen drabbades i samma veva av en liknande kioskvältare. Deras ledare Julien Bayou anklagades i en internutredning för att ha utövat psykiskt våld mot flera kvinnor, inte minst sin senaste partner, och fick även han lämna sina ledaruppdrag.
Bayou protesterade också mot anklagelserna som han menade Kafkaartade och ansåg sig utsatt för en politisk kampanj av partiets starka kvinna Sandrine Rousseau, och menade att hon använder kvinnokampen för att uppnå egna politiska mål.
Men Rousseau menar att i en värld där det är mycket svårt att få någon dömd för trakasserier och våld mot kvinnor måste man prata om det. Samtidigt kom kritik mot dessa båda partier från flera håll för att ha agerat privatdomstolar mot sina kollegor innan myndigheterna sagt sitt.
Justitieminister Eric Dupond-Moretti sa att partier inte kan komma på en egen rättsordning. I Frankrike finns ett rättsväsende och en brottsbalk. För president Macrons nybildade minoritetsregering har det varit en höst med massiv beskjutning från alla håll.
Premiärminister Borne har för att slippa allt för många eftergifter till den frikostigare oppositionen målmedvetet drivit igenom sin budget utan majoritetsstöd i parlamentet.
Detta med hjälp av den impopulära och enligt kritiker odemokratiska möjligheten – paragraf 49:3. Kanske är det även så som den nya bespottade pensionsreformen Macrons bebis då pensionsåldern ska höjas från 62 till 64 år för den stora majoriteten fransmän kommer att ta sig in i lagboken.
Då är i så fall risken att vi kommer att behöva förhålla oss till en del strejker och demonstrationer här i vår. På högerfronten har det som till vänster varit maktskiften, dock ej skandalorsakade.
Marine Le Pen har lämnat över partiledarskapet för Nationell Samling till kronprinsen Jordan Bardella. Linjen Le Pen är därmed bruten även om Bardella faktiskt är ihop med ett av grundaren Jean-Marie Le Pens barnbarn. Marine Le Pen ska nu fokusera på att bli Frankrikes första kvinnliga president.
Det krympta Högerpartiet republikanerna kämpar på för sin överlevnad med hopp om att nya väljare finns på den yttre högerkanten. I höst valdes Eric Ciotti till ny ledare, en kraftig Macronkritiker som meddelat att han i ett presidentval mellan extremhögerns Eric Zemmour och mittenhögerns Emmanuel Macron skulle välja Zemmour.
Ja, där har ni den nya kartan. Gott nytt franskt politiskt år på er!
Marie Nilsson Boij, Paris
[email protected] -
Utrikeskrönikan 25 november 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paris fredag.
Jag reagerar först inte över beloppet på kortkvittot, för jag tänker kronor, 580 kronor.
Men det är inte kronor, inser jag sen.Det är euro.
Taxiresan från flygplatsen till hemmet som brukar kosta 58 euro, det vill säga drygt 600 kronor, fick sig en extra nolla där i den dunkla i Parisnatten och gick på 580 euro det vill säga drygt 6000 kronor.
Jag har mig själv att skylla, för jag godkände själv blåsningen så att säga genom att knappa in min kod, men det måste ju bara handla om ett misstag.
Så hur får jag tag på chauffören?
Han har, med en ovanligt prydlig handstil, skrivit både destination, klockslag och bilens registreringsnummer på kvittot, och på kontokortskvittot hittar jag en adress, men ingenstans finns något telefonnummer.
Jag googlar, hittar hans namn, ringer, hänvisas hit och dit, men får inte fatt varken i någon som känner chauffören eller i något telefonnummer till honom.
I hopp om att få hjälp utifrån anmäler jag då händelsen till både polisen och till kreditkortsföretaget.
– Han var så himla trevlig, så jag tror verkligen att han bara råkade trycka in en nolla för mycket, säger jag.
– Ja, eller så var han bara en väldigt skicklig bedragare, svarar bankmannen.
Jag håller med honom om att det ju är det perfekta brottet, och misströstar lite.Men för att gå till botten med min sökinsats skriver jag också ett fysiskt brev på papper som jag skickar till adressen jag hittade på taxikvittot.
Det lägger jag sedan på en traditionell gul fransk brevlåda i plåt.
Därefter, för att hålla hoppet uppe, övergår jag till att påminna mig om min erfarenhet av ärliga människor, här i världen.
För något år sedan till exempel, försvann min ena mobil spårlöst.
När jag ringde den svarade en taxichaufför, (en annan).
Det visade sig att mobilen hade glidit ur fickan och in under baksätet i bilen, men eftersom mobilen för en gångs skull inte var på ljudlöst, hörde chauffören signalen när jag ringde och kunde svara.
– Tur du inte ringde senare för jag skulle just sluta för dagen, kommenterade han, och om den dött där under sätet hade jag aldrig hittat den.
Och visst glömde jag min handväska på en av Stockholms blå bussar, en gång, när jag stressade av vid Brommaplan?
Men efter att ha kontaktat Stockholms lokaltrafik, där någon ringde busschauffören på den aktuella bussen som hittade väskan som låg kvar på sätet så kunde jag hämta den intakt på mitt lokala busskontor, en tur och retur till Danderyd rikare.
Jo, så glömde jag ju ta med ryggsäcken när jag gick av bussen hemma i Ekerö centrum en gång,
men den kunde jag sen hämta på busstoppet i Stenhamra någon mil bort.
Gladast blev jag nog ändå när jag återfann min knökfulla svarta resväska, som missade att gå av med mig på T-centralen i Stockholm och istället fortsatte till gröna linjens ändhållplats i Hagsätra på egen hand.
Så hur gick det då med de 6000 kronorna? Blir det några julklappar till barnen?
Jo, två dagar efter att jag postat det fysiska pappersbrevet blev jag uppringd av en kvinna som presenterade sig som taxichaufförens fru.
– Han blev helt knäckt när han upptäckte misstaget, sa hon.
Var kan jag sätta in pengarna?
Marie Nilsson Boij, Paris
[email protected] -
Runt om i Europa har högernationalistiska partier medvind och i Sverige får SD nu ett tydligt inflytande över EU-politiken. Hör om hur ytterhögern knyter band och påverkar i Bryssel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverigedemokraternas valframgång och partiets nya inflytande har fått tämligen stor uppmärksamhet utanför Sverige. Men den politiska utvecklingen i Sverige stämmer väl överens med ett europeiskt mönster. Nationell Samling i Frankrike, Vox i Spanien, FPÖ i Österrike – runt om i Europa syns starka partier på den yttre högerkanten. I Italien bildar Italiens bröder i detta nu en koalitionsregering. Hör om hur SD:s systerpartier samarbetar, bildar allianser och förändrar maktbalansen i EU.
Attityden gentemot Ryssland har splittratSamtidigt finns frågor som splittrar. Inställningen till Ryssland har delat ytterhögern i Europa och har tidigare satt käppar i hjulet för planer på en stor gemensam partigrupp i EU-parlamentet. Bilden av en högernationalistisk trend i Europa är inte heller helt entydig. I Danmark har Dansk Folkeparti rasat dramatiskt i opinionen sedan senaste valet där.
Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ann-Cathrine Jungar, statsvetare.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jesper Timan -
Berättelsen om makthavaren som växer upp i den franska extremhögerns huvudnäste, vars politiska karriär för alltid kommer att förknippas med hennes kontroversielle far vare sig hon vill eller inte.
Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.
Marine Le Pen är 8 år gammal när hon vaknar mitt i natten av att någon har försökt spränga hennes familjehem i bitar med en stor laddning dynamit. Attentatet är riktat mot hennes pappa, Jean-Marie Le Pen. Han är grundare av det högernationalistiska partiet Nationella Fronten och är känd för sina många kontroversiella uttalanden.
Med tiden ska även Marine själv bli något av en vattendelare inom fransk politik. När hon 2011 tar över Nationella Fronten efter sin far, inleds en satsning på att försöka avdemonisera partiet för att kunna nå ut till en större del av befolkningen. Men arvet efter pappa Jean-Maries många grodor väger tungt – och Marine kommer hela tiden närmare punkten då hon måste göra upp med honom, en gång för alla.
P3 ID om Marine Le Pen är en historia om svek, skandaler och en europeisk högerpopulism på frammarsch.
Medverkar i avsnittet gör Fanny Härgestam, frilansjournalist och Le Pen-kännare, och Marie Nilsson Boij, sydeuropakorrespondent på Sveriges Radio.
Avsnittet gjordes av Studio Olga hösten 2022.
Programledare: Vendela Lundberg
Avsnittsförfattare och reporter: Hateff Mousaviyan
Producent: Vendela Lundberg och Patrick Stanelius
Exekutiv producent: Carl-Johan Ulvenäs
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Ljudklippen i avsnittet är hämtade från: Sveriges Radio, INA, France 2, TF1, RTL, JHM, France 24, Sky News, Instagram.
Böckerna "À contre flots" av Marine Le Pen och "En by i Champagne" av Fanny Härgestam har varit till särskilt stor hjälp under arbetet med det här avsnittet.
-
Kan Christopher och Emma verkligen köra? Vi tror det men med det kommer roliga "ta körkort"-historier på köpet! Vanja Hagberg från P3 Musiknyheter rapporterar från Bob Dylan och Avicii Arena. Radions Sydeuropakorre Marie Nilsson Boij snackar italienska valet och Georgia Meloni. Vi får ett "NASA-projektet 2: Electric Bugaloo" sammanfattat av Garpens öl-serverande rymdjournalist Bill Burrau. Djur-Ted gör comeback - igen och snackar om en katt som flytt till Skansen!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin.
-
Ukrainas framgångar i kriget mot Ryssland har skakat om den ryska ledningen. Nu skickar Putin ytterligare 300 000 soldater till kriget i Ukraina samtidigt som missnöjet med honom växer på hemmaplan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I P4 Världen pratar vi om hur Putin hanterar krigets nya fas och vilka konsekvenser mobiliseringen kommer att få.
Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berättar om de protester som brutit ut sedan Putin beordrat att kalla in 300 000 män. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi förklarar vilken effekt Putins kraftansträngning kommer att få. Putin kommer att fiska efter värnpliktiga brett utanför Moskva, män som helt enkelt kommer att bli kanonmat, säger Joakim Paasikivi.
Det utdragna kriget gör även att Kina som tidigare ställt sig passiv till Putins invasion börjar tappa tålamodet med Rysslands ledare. Vi hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur Kina nu distanserar sig från kriget.
Efter Putins besked om mobilisering så försöker tusentals ryssar att lämna landet. Carina Holmberg som bevakar Finland berättar om det tryck som nu ställs på den finsk-ryska gränsen när ryssar vill ta sig till Finland. Därefter beger vi oss till Italien och vår Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij. Hittills så har ju länderna i Europa haft en hyfsat enad front mot Ryssland men höga gaspriser, och också kanske nya regeringar, skulle kunna orsaka sprickor i den där enigheten. Ett land där det finns en del sympatier med Ryssland är Italien där det också hålls val i morgon.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Brady Juvier
-
Korrespondenterna Andreas Liljeheden (Bryssel),Caroline Salzinger (Berlin), Stephanie Zakrisson (London), Marie Nilsson Boij (Paris) och EU-kommentatorn Susanne Palm om läget i Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här avsnittet av Europapodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Programledare: Claes Aronsson.
-
Utrikeskrönikan 12 maj 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paris torsdag,
– Hur kan han vara så pigg jämt?
Landets president, alltså. Dagen efter första omgången i presidentvalet till exempel, när jag efter några intensiva veckor och nattarbete, äntligen lyckades skaka liv i mig själv runt lunch och slog på teven var han redan ute och tog selfies med väljare.
Han är alltid steget före.
Jag försöker trösta mig med att han nog inte bor ovanför en dåligt hörande pensionär som tittar på TV till ett på nätterna, och inte heller bor under en ung man som har högljutt sex ofta precis efter att damen under äntligen har somnat.
Men ändå.
Ta till exempel den där ovanliga, men ändå i hans värld helt typiska veckan i februari.
På måndagen hade han maratonmöte med Putin i Moskva.
På tisdagen överläggningar med Zelenskyj i Kiev, och Scholtz i Berlin.
På onsdagen, vanliga möten med franska regeringen.
På torsdagen presenterade han en stor kärnkraftssatsning i ena delen av landet.
På fredagen var han värd för en stor konferens om havsmiljöproblemen i den andra delen, och sedan på kvällen- middag med Portugals President i Paris.
Efter en så intensiv vecka, med så astunga ämnen skulle man ju kunna tänka sig att han vid presskonferenserna dök upp med ringar under ögonen och stakade sig lite på orden.
Men icke. Aldrig.
Det händer att svetten pärlar sig i pannan på honom, och några gånger har han visat irritation,
Men trött?
Aldrig.
Inte det minsta.
Det är kanske det att han aldrig levt med små barn. Han har inte alla dessa sömnupphackade nätter på CV:t alltså.
Man kan ju se på andra världsledare, som tillträder runt fyrtio, som han gjorde.
När de lämnar fem år senare har de blivit tunnhåriga, gråskäggiga eller fått några centimeter bredare midjemått.
Men inte Macron.
Han spelar – av allt att döma – nog i och för sig inte på bortaplan på nätterna, som ju vissa tidigare franska presidenter gjort.
Dubbelliv kan ju naturligtvis vara lite krävande.
Och det är klart att han sparar en himla massa energi på att aldrig behöva tvätta kalsongerna själv,
Och inte behöver han ta fram faktaunderlag eller boka resor eller så heller.
Men ändå.
Alla dessa möten och framträdanden...
Han läser knappt ens innantill.
Och gör liksom aldrig sådant som letar efter läsglasögonen, på en presskonferens inför miljoner tittare, för att sen upptäcka att han visst hade de på sig, som premiärminister Jean Castex till exempel.
Kan det vara den 24 år äldre frun Brigitte Macron som är hemligheten?
Hon verkar vara den perfekta partnern för någon som nog inte har jättemycket tid för tvåsamhet, lugn och stöttande.
Jag ger mig tusan på att hon inte ens snarkar.
Men det är klart, att vara alltför energisk, till och med otålig och impulsiv, som har sagts om Macron har ju sina nackdelar för en politiker.
Man kan ha svårt att orka med långsamma reformarbeten, kanske sprider lite oro hos kollegor för att ta icke förankrade beslut, och råka säga åt en arbetslös framför TV-kamerorna att det minsann bara är att gå över gatan om man vill ha ett jobb.
Jag vet inte hur det är med dig, men jag behöver stillhet och tid för eftertanke för att fungera.
Jag undrar om Emmanuel Macron också behöver det eller om han är en sådan där stålman som det sägs att han tycker om att uppfattas som.
Marie Nilsson Boij, Paris
[email protected] -
President Emmanuel Macron har redan börjat flörta med unga och klimatintresserade väljare. Deras kandidater gick inte vidare i första omgången och nu tilltar striden om denna viktiga väljargrupp som riskerar att avstå från att rösta i det avgörande presidentvalet 24 april.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Claes Aronsson, programledare
Medverkande:
Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent
Beatrice Janzon, Ekots utsände
Axel Gylden, journalist vid Léxpresse
Gustaf Arrhenius, VD för Institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi
-
Första valomgången i det franska presidentvalet är klart, striden kommer stå mellan den sittande presidenten Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen. Den politik dom båda vill föra är så vitt skild från den andre att man nog kan tala om två helt skilda världar. Programledare Claes Aronsson Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent Fanny Härgestam, författare och medarbetare på Svenska Dagbladet
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Det har varit en ovanlig valrörelse på många sätt, men också en ovanlig uppställning politiker. Kommer slutstriden stå mellan Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen eller vänsterradikalen Jean-Luc Mélenchon?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare Claes Aronsson
Medverkande Marie Nilsson Boij, Pariskorrespondent
Margareta Svensson, Ekots utsände
Alice Petrén journalist och författare
Sylvain Briens professor i nordisk litteratur och kulturhistoria vid Paris-Sorbonne-universitetet
Producent Lena Bejerot
-
Hade omvärlden protesterat mer mot talibanernas skolförbud för flickor om vi inte varit så koncentrerade på kriget i Ukraina?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den senaste månaden har allt handlat om kriget i Ukraina av förklarliga skäl. Men i skuggan av det pågår en rad andra viktiga saker och i veckans P4 Världen berättar våra korrespondenter om några av dem. Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, uppdaterar oss om covid-19 och pandemins framfart när vissa länder lyfter sina restriktioner samtidigt som Kina upplever en ny våg som skördar liv. Sydasienkorrespondent Naila Saleem rapporterar om utvecklingarna i talibanstyrda Afghanistan. Vi hör Marie Nilsson Boij inför det stundande valet i Frankrike och Daniela Marquardt är på plats i Budapest inför söndagens val i Ungern.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Fabian Begnert
-
Tio miljoner ukrainare har lämnat sina hem på grund av kriget. Ungefär 3.5 miljoner människor har korsat gränsen, resten av flyktingarna är fortfarande kvar inne i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Marie Nilsson Boij korrespondent i Sydeuropa.
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]Producent: Irma Norrman
[email protected] - Mostrar mais
