Peking Podcasts

  • Storlagsdödarna Halmstads BK! AC parkerar vart han vill! Blåvitt med steg framåt?! Arnor om möjligheten att stanna i Peking. Malmö går faktiskt rent?! Kvartssamtal på Årsta och hyssjningar i Belgien.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Medan EU skärper tonen mot Kina anklagas Frankrikes president Emmanuel Macron för att gå Pekings ärenden. Hör om hur Europas våndor över sina potentiellt farliga förbindelser med Kina.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det stormar rejält i Europa runt Emmanuel Macrons relation till Kina, efter en resa till Peking. Med tanke på kriget i Ukraina och Kinas relation till Ryssland borde Macron aldrig ens ha åkt, menar kritikerna. Det blev inte heller bättre av Macrons uttalanden om Taiwan, där han säger att Europa inte ska trassla in sig i kriser som inte är Europas – och inte heller bara följa USA. Hör om varför sådana utspel får Europa att se rött, och hur Frankrike uppfattas i en tid då EU försöker riskminimera i sitt förhållande till Kina. Hör också om vikten av presenter – och hur man överträffar en gåva i form av en levande häst.

    Slut på tennisbojkott mot Kina

    Damernas professionella tennistour, WTA, har avstått från att tävla i Kina sedan 2021, efter att spelaren Peng Shuai vittnat om sexuella trakasserier från en högt uppsatt kinesisk politiker. Men nu är bojkotten avslutad – hör om varför det bara var en tidsfråga.

    Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent.
    Programledare: Axel Kronholm
    Producent: Anna Roxvall
    Tekniker: Tor Sigvardson


  • 17 april. Emmanuel Macrons uttalande om konflikten mellan Kina och Taiwan har väckt starka reaktioner i resten av EU. Vad beror det på? Hur mycket skiljer sig den franska linjen från den gemensamma? Hur skiljer sig den europeiska hållningen från den amerikanska? Och hur blev principen om “ett Kina” den gällande?

    Sveriges tidigare ambassadör i Peking Börje Ljunggren och ledarsidans Olof Ehrenkrona reder ut bakgrunden för Andreas Ericson

  • Haveriet Helsingborgs IF! Supportervinsten. Serieledarna Peking! Mini-beefen Glen vs Kim?! Mjällbys påhittade image. Johansson om ångest-GIFen. Derbykungen Tihi om lättnaden efter segern. AIK bra eller Bajen urusla?!

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!


    Äntligen måndag. Äntligen nytt avsnitt av Studio Allsvenskans om helgens ALLA matcher.

    Vi söker med ljus och lykta efter ledarskapet i BP efter 0-5 ot ett Elfsborg som verkligen vaknat till liv efter de två första sövande omgångarna från deras sida.

    Kalmar utmanövrerar regerande svenska mästarna och vinner borta mot Häcken med 3-1.

    Vi analyserar Kalmars eminenta försvarsspel och konstaterar att Henrik Jensen börjat bygga sin egen framgång.

    Sedan blir det stort fokus på derbyt i Stockholm där AIK:s tifo gör Birro tårögd. Vi r också imponerande över hur AIK bygger sin seger med andra spelare än stjärnorna, som nu kommer få kämpa för att ta tillbaka sin plats i LAGET AIK.

    Med vad sysslade Bajen med? Inte ett enda skott på mål.

    Samtidigt som derbyt spelade IFK Norrköping mot Värnamo och vår vän Glen Riddersholm leder nu serien efter 2-1 mot Värnamo.

    Mjällby toppar serien hop med Peking efter urstarka och stabila 2-0 mot Degerfors. Vi imponeras över det makalösa försvarsspelet och hur man lärt sig en del läxor efter premiären, 2-2, mot Varberg. Det är fan otroligt hur bra Mjällby sätter sina försvarslinjer, år efter år, trots stor rotation på spelare.

    Halmstad är också definitivt att räkna med. Vi applåderar den grymma segern mot Djurgården och konstaterar i all enkelhet, att HBK är på riktigt.

    Avsnittet finns ute gratis för alla nu.


    Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: 

    Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok!

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Relationen mellan Kina och Taiwan blir allt sämre. Hör om hur taiwaneserna förbereder sig för det värsta.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    När Taiwans president träffar talmannen för representanthuset på plats i USA, reagerar Kina direkt. En tre dagar lång militärövning runt Taiwan inleds. Hör Sveriges Radios korrespondent i Peking, Björn Djurberg, om den pågående upptrappningen och om hur kriget i Ukraina blivit en vändpunkt för öriket Taiwan.

    Nyhetspodden Dagens Eko ger dig en berättelse varje vardagsmorgon med programledaren Robin Olin och Sveriges Radios skarpaste journalister.

    Programledare: Robin Olin

    Gäst: Björn Djurberg, Kinakorrespondent

    Producent: Katja Magnusson, Karl Kadhammar och Elin Roumeliotou

    Med ljud från: CBC, CCTV, Bloomberg, NBC, BBC, NBC, ABC News Australia, Guardian News, AFP, Taiwan Plus, Inquirer, France24, Reuters samt Youtube-kanalerna Speaker Kevin McCarthy och All Things Old.

    Kontakt: [email protected]

  • Serieledning, Ponne och Peking! Vilken dundervecka vi haft och vilket dunderår vi kommer få! Framåt Malmö!Glöm inte att följa oss på sociala medier:Twitter: RadioNittonTioInstagram: Radio_1910Radio 1910 redigeras av Martin Gustafsson, MpaG Media - [email protected] och produceras av Jon Nordström - [email protected]. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • Världens största icke-digitala uppslagsverk tillkom långt före sina mer omtalade europeiska kusiner. Göran Sommardal reflekterar över Yongle-encyklopedin, och över varför den inte finns bevarad.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

    Det var egentligen två små notiser 2021 i Peking-tidningen 新京报|Xinjingbao, som återuppväckte mitt annars rätt slumrande intresse för 永乐大典|Yongle-Encyklopedin – det som är världens mest omfattande allmänencyklopedi, och som tillkom tre hundra år före såväl Diderots och d’Alamberts franska Encyklopédi som Encyklopedia Britannica.

    Man kan också betrakta det som en historisk ironi att det dessutom var sentida landsmän till Diderot och upphovsmännen till den brittiska encyklopedin, som såg till att minst ett av den handfull exemplar av den handskrivna kinesiska encyklopedin brändes och förskingrades. Vid tillfället ändamålsenligt utklädda till soldater i den franska respektive brittiska armén. Första gången hände det sig under Opiumkriget 1838-40, och en gång till vid stormningen av Sommar-palatset i Peking – allt med det ädla syftet att tvinga den kinesiska Qing-dynastin till fri import av opium.

    Trots att boktryckarkonsten var uppfunnen i Kina flera hundra år tidigare så existerade inga tryckta kopior av Yongle. Och det berodde säkerligen på dess storlek:  22 877 volymer fördelade på 11 095 häften, med ett textinnehåll på cirka 370 miljoner tecken i tillägg de många specialgjorda och handtecknade illustrationerna. Det ansågs väl enklast att låta kalligrafer göra en handfull kopior.

    Faktum att den stora Yongle-encyklopedin inte längre existerar annat i några enstaka delar var också det som hade lockat Zhang Chang, journalisten som skrivit notisen den 19 september 2021. På nätet hade det nämligen ryktats att man vid ett underhållningsarbete vid Donghua-porten till Den förbjudna staden i Peking skulle ha påträffat en fullständig kopia av det försvunna verket. Men det visade sig bara vara frågan om ett extra nattskift för att åtgärda ett elfel och  för att därmed undvika att påverka den dagliga turistbesöken till Den förbjudna staden.

    Det var Zhudi, kejsar Chengzu, Himlens son mellan 1403 och 1425, som tillsatte den redaktion som skulle färdigställa det stora lexikonet, som fick namnet 永乐|Yongle, som kan översättas med  Den eviga glädjen, efter namnet på Zhudis regeringsperiod. Det gjordes i gammal god tradition för att manifestera att kejsaren inte bara var en mäktig krigare som militärt kunde besegra sina fiender utan att han, och lika viktigt, var en rikligt bildad man som gjorde sitt yttersta för att bevara det kinesiska kulturarvet.

    I den kinesiska texthistorien utgör den här sortens stora antologier de kulturhistoriska nod-punkterna. Antologisterna är både historiens herrar och dess ödmjuka tjänare. Här skiljer sig den kinesiska antologi-traditionen från de västerländska realencyklopedierna där medarbetarna har haft till uppgift att själva bedöma och sammanfatta varje enskilt uppslagsämne i lexikonet. De kinesiska redaktörerna sökte i stället land och rike runt efter relevant material, såväl i det väldiga kejserliga biblioteket som i de många privata boksamlingarna för att kunna använda de fullständigaste utgåvorna av allt från de konfucianska klassikerna med deras otaliga kommentarer, tillsammans med religiösa och filosofiska urkunder, utgåvor av poesi och vittra essäer, rese-skildringar, böcker om jordbruk och krigskonst, naturvetenskapliga studier och historiska annaler.                      

    På det viset har de stora kinesiska referensencyklopedierna också kommit att bevara texter och skrivna dokument som senare gått förlorade i sina originalutgåvor.

    Låt mig ta ett exempel. Den stora antologien av Tang-poesi, 全唐诗, där vi hittar de legendariska poeterna Du Fu, Li Bai, Bai Juyi och Wang Wei men också de mer udda Chan-buddistiska diktarna Han Shan och Shi De. Den sammanställdes 1705, 800 år efter att Tang-dynastin gått i graven.

    Antologin innehåller mer än 48900 dikter av 2200 poeter. Och storleken och omfattningen borgar också för att de annars förbisedda, som kvinnliga poeter, trots att de bara utgör 5,1 procent, i absoluta tal ändå uppgår till 112 poeter med 586 dikter. Detta har gjort det möjligt att idag uppmärksamma och publicera antologier med kvinnliga Tang-poeter.

    Det finns en enkel förklaring till varför de kinesiska medierna, trots en kliande nyfikenhet, ligger lågt när det gäller fynd och nya utgrävningar av alla de antika skatter och dokument som man vet måste finnas under jorden. De kulturarvsbevarande myndigheterna håller hårt i tyglarna, och den officiella förklaringen till den återhållsamma utgrävarpolitiken är dåliga erfarenheter från tidigare tillfällen, då man har gått till verket utan att vara tillräckligt förberedd. Därför görs i stort sett inga utgrävningar utom när de är att betrakta som räddningsaktioner, ungefär som när tunnelbanan i Rom byggde en ny station 2007 och i samband med det gjorde fynd från romar-tiden. Vilka genast måste tas om hand och konserveras.

    Så här uttryckte sig vederbörliga kinesiska myndigheter i en kommentar till tidningen beträffande det uteblivna fyndet den här gången:

    "Det finns ingen anledning att för närvarande göra en utgrävning. Vårt land organiserade vid ett tillfälle under förra århundradet en utgrävning, som icke var av akut räddningskaraktär, och som innebar mycket smärtsam erfarenhet och lärdom. Då var det kejsar Shenzongs grav i 明十三陵|De tretton grav­kullarna från Ming-dynastin som grävdes ut, och utan skydd av relevant teknik för att ta hand om de framgrävda artefakterna förstördes många kulturreliker så snart de kom i kontakt med den friska luften."

    Kanske har de kinesiska arkeologerna – åtminstone för tillfället – grävt upp tillräckligt. Efter att den kinesiske bonden Yang Jide av en slump stötte på Qin Shihuangs terrakottaarmé, som en överväldigande livvakt  efter döden, i form av 8000 tusen man i naturlig storlek och var och en individuellt utformad.

    Den kinesiska arkeologin har ofta varit i strategisk politisk framkant. Det var i tidskrifterna Kaogu|考古 och Wenwu|文物, ordrätt översatta som Arkeologi och Kulturarv, det var där den rigorösa ideologin från Kulturrevolutionen för första gången började knytas upp efter Maos frånfälle och De fyras gängs fall från makten. Inte i regelrätt politiska utan i mer akademiska termer.

    I dag tycks Kinas arkeologiska framkant snarare handla om paleontologi. Det är ju i Kina, framförallt i provinsen Liaoning, som man har hittat de flesta och avgörande bevisen på att dinosaurierna hade fjädrar, och att fåglar är besläktade med dinosaurier. En annan upptäckt är det DNA man funnit i Tarimbäckenet, hos ett folkslag som genetiskt mest liknar ursprungsbefolkningen i norra Sibirien och i Nordamerika. Ett fynd som öppnar ett nytt perspektiv på människosläktets spridning över klotet.

    Kanske är det den mediala instinkten som bestämmer – i Kina precis som här – vad som är intressant. Fjädrar på dinosaurierna och DNA-förbindelser över kontinenterna gör sig trots allt bättre i både bild och text och föreställt ljud än vad man i största allmänhet kan borsta fram ur någon aldrig så kejserlig utgrävning i den gula lössjorden i åkrarna i Kinas äldsta bosättningsområden.    

    Och kanske kan det till och med ses som ett tecken på att arkeologin är en smula mindre nationalistisk än självaste politiken.

    Göran Sommardal, poet, kritiker och översättare från kinesiska   

  • Cirkus Blåvitt! Cirkus Peking! Cirkus Gnaget! Totte om vad för Peking vi får se 2023. Carlén om Blåvitts kaosresa och sin märkliga ovana om fotbollsskor. Dessutom FredagsQuiz om 2022!

    127an - ETT TOPPAVSNITT!


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Utrikeskrönikan 3 februari 2023

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Peking, fredag.

    Att jobba som journalist i Kina innebär att du blir övervakad.

    Det har varit tydligt under mina år som korrespondent här och det är något jag brukar räkna med när jag är ute på fältet.

    Men häromveckan nådde det hela en ny nivå när min mobil ringde efter att jag klivit på ett flygplan i Peking, men ännu inte lyft från flygplatsen.

    Det var den lokala polisen i staden dit jag skulle, som undrade vad jag skulle göra där.

    Jag har flera gånger varit med om att det man får anta är civilklädda poliser eller tjänstemän från lokala myndigheter följer efter mig på plats eller väntar på mig vid ankomsten, men det här var första gången de tog kontakt redan innan avfärd.

    Ett nytt grepp måhända, men det som följde när jag väl landade var väl ungefär det förväntade.

    Det vill säga en välkomstkommitté som jag såg viska i örat på en uniformerad polis i ankomsthallen.

    Gissa vem som blev stoppad för en passkontroll.

    Jag har behövt hantera olika typer av överrockar under åren i Kina.

    Vissa nöjer sig med att iaktta på avstånd, andra går nära inpå och filmar och tar foton.

    Ibland är de tysta och vägrar ta kontakt, medan andra går att prata med.

    Som den här gången, när resan gick till Ruili i sydvästra Kina.

    En av mina följeslagare var dag två uppenbarligen lite less och efter att par timmar nära gränsen mot Myanmar frågade han lite uppgivet när jag tänkte mig åka tillbaka till hotellet.

    Kanske var han hungrig, för en stund senare blev jag bjuden på mat av ett gäng uniformerade poliser som verkligen insisterade på att det lunchdags nu.

    Ofta är det bättre i storstäderna, där det tycks lättare att flyga under radarn.

    Men även i Peking har jag bokstavligen talat stött på patrull.

    När jag innan jul försökte intervjua chaufförer som köade till ett krematorium till exempel, avbröts jag snabbt av en civilklädd kvinna som undrade vad jag gjorde där.

    Enträget fortsatte hon ifrågasätta mig och gjorde en stor sak av att ringa polisen, samtidigt som hon följde mig runt på området.

    När den uniformerade polisen till slut dök upp, passade jag på att själv beklaga mig över den här kvinnan som vägrade lämna mig i fred.

    "Jasså hon, hon är också polis", sade polismannen, varpå kvinnan snabbt försvann iväg.

    Just sådana här händelser är på sitt sätt lite komiska.

    Men det finns såklart ett allvar här. Övervakningen försvårar arbetet och omöjliggör ibland intervjuer. Röster som kunde ha hörts, förblir tysta.

    Och tyvärr tror jag det i slutändan drabbar omvärldens förståelse av Kina.

    Och de som styr i det här landet är inte dummare än att de förstår det.

    Det sorgliga är att det trots det inte verkar göras något för att förbättra situationen.

    Tvärtom upplever jag att övervakningen ökat.

    Kanske är det det vi måste förstå.

    Björn Djurberg, Peking
    [email protected]

  • Långt snack med Jesper Jansson som summerar Veton-affären, dribblar bort oss med svar och utlovar nyförvärv. Vi går igenom FörsäsongSvenskan™ - igen! Peking med händelserik helg! Inlånade spelare, är det något att pyssla med?!

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Jag har varit fackpamp och har använt härskartekniker, säger Ingemar. Mia har intervjuat många idealister under 30 år och funderar på att även den goda kampen riskerar att tippa över i åsikts-tyranni.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Bildning i sin verkliga mening kan ju bara vara att skaffa sig en allsidig uppfattning för att kunna få en helhetsbedömning och därmed tänka självständigt. Och vi gjorde det i alldeles för liten utsträckning. Man såg det man ville se sa, säger maoisten Ronny till Mia år 1995.

    I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?

    I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med dom som kallas idealister:

    1995: Den före detta maoisten Ronny berättar om lyckan han kände vid det första besöket i Peking men också om insikten han senare fick om vad människor hade utsatts för i kinesiska kulturrevolutionen som pågått under hans besök.

    2007: Prästen Marta bryr sig inte att hon av vissa ses som politisk korrekt. Hon är rätt säker på vad och vem man får skoja om och tycker definitivt inte om blondin-skämt.

    2012: Den pensionerade Fackpampen Ingemar minns tillbaka hur han använt sig av härskartekniker för att skrämma och tysta människor när han vill få sin vilja fram.

    2013: Rullstolsburna aktivisten Anders hävdar att Mia har fördomar mot funktionsnedsatta samtidigt som han själv blir osäker på om han är kvinnohatare eller inte.

    Möt Ronny, Marta, Ingemar och Anders i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.

    Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.

    Programmet är gjort 2023.

  • En 15-årig flicka står i centrum för den största skandalen under OS i Peking 2022. Konståkningens underbarn Kamilla Valieva är dopad. Men hon får ändå tävla vidare. 15-åringen är den senaste i raden av ryska tonårsflickor som revolutionerat sporten de senaste åren. Men bakom framgången finns skador, ätstörningar och dopning. Och vid sidan om isen står den ökända tränaren Eteri Tutberitze.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ett program av Cecilia Paulsson, 2023.

    Slutmix: Maria Stockhaus.

    Medverkande:
    Nikolaj Majorov, svensk OS-deltagare i Peking 2022.
    Lotta Falkenbäck, konståkningsexpert på SVT.

  • Det TUFFA året som väntar IFK Värnamo. Kim Hellbergs framtid stakas ut. Levi slaktar både ett och två rykten om florerat. Rogic om den snabba drömflytten. Nya supernamn på G till Peking och nya killgissningar om Bajen.

    Ett, minst sagt, rörigt avsnitt!


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Pandemin härjar fritt och många dör på grund av viruset. Men Xi Jinping vill få Kinas covidpolitik att gå till historien som en framgångssaga. Hör även om Kinas vänskap med Ryssland som består.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kina har öppnat sina gränser, avskaffat de flesta av sina restriktioner och smittspridningen är följaktligen omfattande i landet. Kommunistpartiet ligger samtidigt i för att kontrollera den offentliga bilden av covid. Budskapet är att covidläget är allvarligt, men att partiet segrar över utmaningarna och Xi Jinping har på sistone själv klivit fram i statsmedier för att ta på sig äran. Hur hanterar folk i Kina att ständigt matas med en bild som ligger så långt ifrån det som var och en ser och upplever? Björn Djurberg har återigen kunnat resa med tåg och prata med folk på olika håll i landet.

    Kina fortsätter hålla Ryssland om ryggen

    Medan EU försöker bli kvitt behovet av rysk gas har Kina ökat importen av rysk energi sedan invasionen av Ukraina. I julas dök också Rysslands tidigare premiärminister Dmitrij Medvedev upp i Peking. I den officiella kommunikationen från mötet beskrev Kina Ryssland som en ”progressiv kraft” och betonade den goda relationen. På statlig nivå håller länderna fast vid ingångna samarbetsavtal, bland annat på medieområdet.

    Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
    Programledare: Axel Kronholm
    Producent: Therese Rosenvinge
    Tekniker: Monica Bergmark