Venedig Podcasts
-
Utrikeskrönika 23 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, måndag.
Är priset på en kaffe något att prata om?
Egentligen är det väl inte en större fråga - inte för många av oss som bor i några av Europas mer välmående länder.
Men i en värld utanför vår ekonomiska standard, så är priset på en kopp kaffe mer än priset på en kopp kaffe.
Det är ett mått.
På om livet kommer blir, sådär standardbesvärligt. Eller mycket besvärligt.
För många av oss avhandlas frågeställningen, om den nu alls gör det, ungefär såhär, oj vad dyrt kaffet har blivit. Dubbelt pris i affären. Och ute kostar latten nu 40.
Fast på det där stället är den uppe i 60.
Sjukt dyrt, säger jag.
Absolut, säger min polare.
Sen... glömmer vi den detaljen.
Vi drar inga större växlar på det
Vi säger ”hej hej” och kaffepriset är borta ur huvudet.
Vid årsskiftet bytte Kroatien valuta från sin kuna till euro.
Landets ledning jublade, näringslivet också förstås och även en del av befolkningen.
För med inträdet i eurozonen har man nu blivit medlem i finaste klubben, och en del av dess välstånd, pengar och lukrativa handelsmöjligheter.
Men för vissa kommer inte de bilderna upp när man pratar om eurofamiljen, om att vara en del av en supervaluta.
Nä, för dem som kämpar med vardagen, som gjort så i flera år, för dem betyder förlusten av sina egna pengar ekonomisk ångest.
För om man har en pension på runt 2 000-3 000 kronor, eller en lön på 7 000-8 000, i ett land där förvånansvärt många varor i en vanlig affär kostar som hemma hos oss, ja, då kommer den dåliga nattsömnen som ett brev på posten.
För många kvinnor och män i Kroatien, betyder också en höjning på några cent rädsla.
"Vi badar i krediter, stora som små" säger en kvinna jag träffar på marknaden i Zagrebs centrum och som fasar för alla prishöjningar som nu befaras komma.
Hennes ord ekar i mitt huvud när jag sen går vidare.
Jag träffar en annan zagrebbo och när vi pratar fram och tillbaka om kunan v.s. euron, så säger han:
”Tro inte att kaffet kommer att kosta en euro längre, som den gör på vissa ställen här i stan. Om den kostar sex i Venedig, så kommer den kosta fem i Dubrovnik. Och går kaffet upp, så kommer det andra att följa med.”
Redan dyrare kaffe är en smärre katastrof i ett land där folk älskar att i timmar hänga på kaféer och fik.
Men eftersom kaffet bara är en vardaglig vara bland många andra som nu kanske sticker iväg, förstår jag att diskussionen inte är så lättvindig att skaka av sig. Som här hemma hos oss.
Där småpratet om dyrare kaffe trots allt bara är småprat om dyrare kaffe...
Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent
[email protected] -
Konstantinopels fall år 1453 var slutet på den månghundraåriga kristna riksbildningen Bysan, men egentligen var nog det viktigaste resultatet det osmanska rikets slutliga etablering – med den nya huvudstaden Konstantinopel, dagens Istanbul, som centrum.
Framför Konstantinopels murar samlades en osmansk här på åtminstone 60 000 soldater med ett effektivt artilleri. De omkring 8 000 försvararna höll de osmanska anfallen stången från den 7 april fram till den 29 maj då staden till slut föll. I striderna ingick inte bara strider man mot man utan för den tiden tung artilleribeskjutning, underjordiska strider och sjöstrider.
I den nymixade reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved som Konstantinopels fall.
Konstantinopel hade fungerat som huvudstad för ett rike som existerat i mer än 1000 år beroende på hur man räknar. Bysantiska riket var arvtagaren till Romarriket och under århundraden det största och starkaste kristna riket innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.
I mitten av 1400-talet var Bysans bara till namnet ett kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade egentligen bara ett mindre område på den europeiska sidan av Bosporen norr om Konstantinopel och en del områden i sydvästra Grekland tillsammans med ett antal öar. Riket var på alla sidor vid det här laget helt omgivet av det uppåtgående osmanska riket.
Den osmanske sultanen Mehmet II behövde visa att han dög som härskare i ett rike som han inte fullt ut kontrollerade. För att starka sin ställning inrikespolitiskt skulle en erövring av det mytomspunna Konstantinopel vara betydelsefullt. Dessutom vill han och den osmanska ledningen för alltid undanröja ett kristet brohuvud i veka livet på det osmanska riket. När snaran sakta drogs till kring Konstantinopel vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp. Men hans rop lämnades obesvarade eller med svävande löften. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var involverade i egna maktstrider.
Du som vill ta reda på mer slaget och Bysantinska riket kan läsa David Nicolle Constantinople 1453. The end of Byzantium, Oxford 2000 och Judith Herrin, Det bysantinska riket, Höör 2009.
Bild: Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Finanskrascher och inflationsvågor har återkommit regelbundet sedan kapitalismens barndom på medeltiden. De första bankkrascherna i Italiens handelsstäder kunde resultera i lynchningar, men påverkade inte samhället i stort. Även tulpanbubblan i Nederländerna år 1637 fick begränsad effekt på hela samhället. Medan finanskraschen på Wall Street i oktober 1929 i USA kom att påverka hela världsekonomin.
Hyperinflation bryter sönder samhällen, när besparingar blir värdelösa och människorna tvingas återgå till byteshandel. Tysklands höga krigsskadestånd efter första världskriget orsakade hyperinflationen i Weimarrepubliken i Tyskland 1923 och 1924. Ett kaos som banade väg för Adolf Hitlers resa till makten.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har bland annat skrivit boken Finanskrascher – från kapitalismens födelse till Lehman brothers.
Det finns många teorier om både finanskrascher och hyperinflation. Någonstans spelar den mänskliga naturen en roll för finansbubblorna med gruppbeteende, överdriven optimism före kraschen och överdriven pessimism efter kraschen. För en lekman blir den mänskliga girigheten samt inkompetens tydliga i alla kända bubblor och inflationsvågor.
Den finansiella kapitalismen uppstod utifrån den ökande internationella handeln i Europa under medeltiden. En annan teori betonar behovet av att finansiera de framväxande nationalstaternas krig. Och bankrusningar när alla insättarna samtidigt vill ta ut sina pengar känner vi till redan på 1400-talet. Finansiella centrum uppstod tidigt i handelsstäder som Genua, Florens, Venedig, Brügge och Barcelona.
Cocharelli - British Library, Cocharelli, Cuttings from a latin prosa treatise on the Seven Vices Hämtat från: Cocharelli, klipp från en latinsk prosaavhandling om de sju lasterna. Föreställande bankirer i ett italienskt räknehus på 1300-talet. Wikipedia Public Domain
Musik: Transylvania Mania av Jon Presstone, Storyblock Audio
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi diskuterar den svenske regissörens senaste, Cannes-vinnande film "Triangle of Sadness" och försöker sätta honom på rätt plats i framtidens filmhistoria.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
INTERVJU OCH KRITIKSAMTAL OM RUBEN ÖSTLUNDVår filmreporter Björn Jansson har intervjuat Ruben Östlund ett flertal gånger - och senast nu, inför den svenska premiären av "Triangle of Sadness". Våra filmkritiker Emma Engström och Lisa Bergström diskuterar om den var värd Östlunds andra Guldpalm.
NYA PERSPEKTIV PÅ NOBELPRISTAGARENPå vilket originellt sätt använder Annie Ernaux uttrycket "vi" i sina böcker? Och varför? Det har litteraturvetaren Maja Andreasson studerat i vår rykande färska Nobel-essä.
Dessutom fördjupar vår kritiker Cecilia Blomberg sig i Ernauxs magnum opus: romanen "Åren" och filmkritikern Lisa Bergström intervjuar franska regissören Audrey Diwan, som fick Guldlejonet i Venedig för filmatiseringen av Ernauxs roman "Omständigheter".
Vi får även en liten lägesrapport från Marie Lundström inför Nobel-bokcirkeln i Lundströms bokradio på lördag. Hur gick det att raketläsa en av Annie Ernauxs böcker, över natten?
Programledare: Lisa Bergström.
Producent: Mattias Berg. -
Välkommen till Audiovideoklubben. En podcast om regissörer och filmserier med Viktor Estemar Landegren och Alexander Wahlgren.
I det tredje avsnittet av miniserien om Ruben Östlund pratar Alex och Viktor om Play.
Viktor berättar om gången han fick poliseskort, Klipprums-Alex håller historielektion och grannen borrar.
Det diskuteras om Venedig och stående ovationer, hur Ruben har utvecklats, Nalle Puh, A Clockwork Orange, Led Zeppelins nörderi, Brendan Frasers återkomst, Blood Diamond, Pinocchio, rasism, bedrägerier i ungdomen, Backstreet Boys och som alltid: Denis Villenueve.
Hur återuppväckte The Hobbit Alex och Viktors vänskap? Varfor trodde Alex att filmen skulle vara en musikal? Mår Åsa Linderborg bra?
Detta, och mycket mycket mer i veckans AVK!
Gilla, dela och sprid gärna våra inlägg. Det hjälper oss verkligen att nå ut till nya lyssnare i poddbruset!
Följ oss gärna på Instagram, Twitter och Facebook.
Hjälp oss nå våra mål genom att bli en Patreon på Audiovideonattklubben där du kan ta del av extramaterial som tack för ditt stöd.
Patreon.com/audiovideoklubben
Instagram.com/audiovideoklubben
Facebook.com/audiovideoklubben
Twitter.com/audiovideoklubb
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Alex Schulman är höstens hetaste. Snart filmpremiär på hans bok "Bränn alla mina brev", nästa vecka Dramatenpremiär för hans monolog, och Idag gäst i P1 Kultur , med nya romanen "Malma station."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ANNIE LÖÖF OM SITT FAVORITVAL: "JAG VISSTE ATT JAG SKULLE BLI FÖRBANNAD"Inför valet har vi bett partiledarna berätta om varsitt kulturellt verk som betytt något särskilt för dem. idag berättar Annie Lööf (C) om hur hon en sommar för tjugo år sedan läste Katarina Wennstams bok "Flickan och skulden" och efteråt kände: "såhär kan vi inte ha det".
KONSTNÄRERNA SOM BLIVIT VALDA AV SVERIGES PARTILEDARE - VAD SÄGER DE SJÄLVA OM SINA VERK?Vi har ringt upp två av de konstnärer vars verk valts ut som personliga favoriter i partiledarserien av "Verket som värker". Hör författaren Katarina Wennstam om sin bok "Flickan och skulden" från 2002, och fotografen Elisabeth Ohlson om sitt porträttfoto av Pia Sundhage från 2014. Hur tänker de om sina respektive verk idag?
SILVANA IMAM OM SIN SKÅDESPELARDEBUTDen svenska filmen "Dogborn" hade igår premiär på filmfestivalen i Venedig. Hör debuterande regissören Isabella Carbonell och artisten Silvana Imam som gör sin debut som skådespelare i en av huvudrollerna.
BILEN - FRIHETSDRÖM OCH FRAMTIDSHOTHör författaren Ludvig Köhlers essä om en av de tekniska uppfinningar som var med och formade vårt 1900-tal: bilen. Men hur ser framtiden ut för bilkulturen?
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Ulph Nyström
-
I dagens avsnitt berättar jag om ett projekt som jag jobbar med just nu. Projektet har fått sitt namn efter den svarta sammetsmask som kvinnor bar i Venedig på 1600- och 1700-talet. Masken hade inga band som man knöt runt huvudet, utan istället hölls masken på plats med hjälp av en knapp på insidan av masken och som klämdes fast mellan läpparna och gjorde bäraren stum.
I mitt projekt har jag valt att måla moretta-masker på gamla visitkort, det vill säga porträttbilder från 1800-talet som är monterade på hård kartong. Visitkort kallas de, eftersom man på den tiden ofta delade ut dem när det kom folk på besök. I mitt arbete utforskar jag om bärandet av moretta-masker verkligen ökar nyfikenheten för den som bär den.
-
För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Möt danske tonsättaren Bent Sørensen år 1996.
-Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han.
Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han Schönbergs Violinkonsert innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik.
För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen Nordiska Rådets Musikpris.
Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman.
Den sista satsen kallas en Estampida, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll.
Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997:
Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till att det inte finns några basgångar, för att understryka dessa tvetydigheter. Sista satsen är väldigt snabb och danslik. För många år sedan i Amsterdam hörde jag en gatumusikant spela sin fiol extremt snabbt. Här har jag försökt återskapa denna typ av folkmusik, med dess hetsiga sound.
- Bent Sørensen 06-07-97Vi hör även utdrag ur:
Bent Sørensens verk Angel's Music med Ardittikvartetten. Han skrev det i Rom, inspirerad av alla de spelande änglar som finns i barockkyrkorna i staden. Bent Sørensen blir ofta inspirerad av andra konstformer än musik. Det kan vara en bild, en titel, ett namn eller ett ord som fascinerar honom. Selma Lagerlöf, Emily Dickenson, Shakespeare, Rilke, Donne och den danske poeten Michael Strunge är några av författarna vars verk har gett Bent Sørensen impulser till att komponera musik. Men krackelerade kalkmålningar fascinerar honom mer än t e x mästerverk av Rubens och Titzian.
Bent Sørensens solostycke för klarinett The Songs of the Decaying Garden - Den ruttnande trädgårdens sånger.
Sørensens The Bells of Vineta för trombonsolo. Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons underbara resa, om staden som sjunker i vattnet med ringande kyrkklockor och endast återkommer vart hundrade år, inspirerade Bent Sørensen till The Bells of Vineta.
Bent Sørensen har komponerat mer än 140 musikverk i alla genrer, bl a operan Under himlen. Sin andra pianokonsert La Mattina, skrev han 2009 till Leif Ove Andsnes. 2013-14 komponerade Bent Sørensen trilogin Papillons, dedicerad till konsertpianisten Katrine Gislinge. Han har under åren skrivit flera verk till henne. Bl a12 Nocturner för piano och den tredje pianokonserten som han komponerade under coronapandemin 2021. Titeln är La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021).
2018 vann Bent Sørensen ett av världens främsta musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden).
Lyssna även på tonsättaren Bent Sørensen och konsertpianisten Katrine Gislinge i det nyare radioprogrammet Danska konstmusikens kungapar som publicerades i Tollans musikaliska den 28 juni 2022.
-
På 1960-talet var den drygt 20-åriga Ulla Wiggen en av de klarast lysande unga svenska konststjärnorna med sina elektronikmålningar. Men efter ett decennium av framgångar försvann hon från konstscenen, och höll sig borta i nästan 40 år. När lusten och möjligheten att måla kom tillbaka var hon över 70 men lyckades göra stor comeback. I år medverkar hon i Venedigbiennalen – världens mest anrika konstutställning. Konstnärskapet följer Ulla Wiggen i trängseln under öppningsdagarna. Det är ett samtal om livets skiften och brytpunkter, om elektroniska komponenter och ögats iris, om vad som väcker lusten att måla – och vad som släcker den.
Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Margareta Bloom Sandebäck.
-
I den tyska paviljongen på Venedigs konstbiennal går konstnärer ofta i närkamp med de mindre smickrande delarna av landets historia. 2022 års upplaga är inget undantag. Ett reportage av Mårten Arndtzén.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Malena genomled sin mittlivskris i Venedig men varken glamouren, gondolerna eller gränderna hjälpte mot själens dunkla natt.
Varför har Gina Dirawis program upprört så många skribenter och kommer Kendall Roy från tv-serien Succession någonsin att ta sig ur sin kris?
-
En tomteverkstad utan tomtar?
Ett konstnärligt SIDA?
Relationell estetik for kids?
En protest mot Art Basel?
Konst som bara handlar om att hänga runt?
Buden är många när vi försöker förklara vad årets upplaga av jätteutställningen (1500 konstnärer) Documenta i Kassel egentligen handlar om.
Kuratorerna i det indonesiska kollektivet Ruangrupa har lanserat begreppet ”lumbung” för att förklara vad de håller på med. Det betyder ursprunligen ”rislada” men ska här förstås som att Documenta är en kollektiv process där konstnärerna fördelar resurser mellan varandra.
Det handlar helt klart om att pandemin gjort mänsklig samvaro till en bristvara. Så på årets Documenta är det ingen hejd på hur mycket man ska delta och engagera sig i konsten.
En person på pressdagarna sade sig vara beredd att börja slåss om hen tvingades ”delta” i fler konstverk och en tysk ledande kritiker kände sig tvungen att ställa frågan ”Var är själva konsten?”
Documenta är på sätt och vis en revival för nittiotalets ”relationella estetik”, men Sinziana vill lansera ett nytt begrepp för att förklara vad som pågår: ”Invitational art”. Det är viktigare att träffa sina kompisar än att göra föremål.
Att Documenta numera handlar om något helt annat än att bygga upp Tysklands kulturella status i omvärldens ögon är i alla fall helt uppenbart.
Och bara det är ju kul.
Anklagelserna om antisemitism som riktades mot kuratorskollektivet innan öppningen faller dock helt platt.
Faktum är att politiska konstverk lyser med sin frånvaro. Man måste åka till Berlinbiennalen som pågår samtidigt för att få se lite politisk vrede. Och vill man se sex och erotik får man åka till Venedig.
Denna podd spelades in torsdagen den torsdagen den 17e Juni, före det antisemitiska bildspråket i den stora banderollen "Folkets rättvisa" av gruppen Taring Padi uppmärksammades, vilket resulterade i att verket togs bort från utställningen, och Taring Padi liksom curatorerna i ruangrupa bad om ursäkt.
Med Ulrika Stahre, Sinziana Ravini, Fredrik Svensk och Clemens Poellinger, kritiker i Aftonbladet och Svenska Dagbladet
Producent: Martin Aagård
-
Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk på Venedigbiennalen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Just nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong.
Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats.
Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter. En historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger.
Reporter: Cecilia Blomberg
Producent: Maria Götselius -
Möt artisten och låtskrivaren Monica Törnell som i dag blev invald i Swedish music hall of fame. Vad tänker hon om genombrottet på 70-talet, de svåra åren i slutet av 80-talet och vad musiken betyder för henne i dag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
PREQUELS – SVARET PÅ FANSENS DRÖMMAR ELLER BRANSCHENS KASSAKO?I dag är det premiär för filmen "Lightyear" som hänger ihop med filmen "Toy Story" från 1995. Det är säkert många som minns Andys rymdleksak Buzz Lightyear, nu har actionhjälten fått en egen film om vad som egentligen hände innan han blev en plastfigur i första filmen. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har kikat bakom kulisserna under inspelningen av "Lightyear" och han slogs av att likheterna med spelfilmen är så många, med kameramän, scenografer, kostymörer och till och med en hårdesigner. Hör intervjuer med skaparna av denna prequel, ett begrepp som vi sedan reder ut tillsammans med filmjournalisten Wanda Bendjeloull och filmexperten Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent i San Francisco. Vad händer när filmserier som exempelvis Star Wars hoppar tillbaka i tiden och gör filmer som utspelar sig före den allra första..? Hur påverkar det filmberättandet, varför har det blivit blivit så vanligt och vem är det som tjänar mest på det?
KONSTNÄREN ANDERS SUNNA PÅ VENEDIGBIENNALENJust nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong. Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats. Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna och han deltar med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter - en historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger. Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk i Venedig.
ESSÄ: WORLD OF WARCRAFT OCH DET MODERNA KRIGET
Få datorspel har påverkat spelkulturen mer än World of Warcraft. Frågan är om spelets logik också påverkat samhället? Det funderar Vincent Flink Amble-Naess på i dagens OBS-essä.Programledare: Lisa Bergström
Producent: Maria Götselius -
Som vi har väntat! Äntligen kom uppföljaren TOP GUN : Maverick ut på bio och har gjort succé världen över. Ena halvan av podden ville ej se filmen medan andra halvan var så taggad på filmen så att han gick på filmen dagen innan biopremiären. Så nu kommer den stora frågan: Funkar det att släppa en uppföljare 36 år senare? Detta reder vi ut i kvällens stora happening (Enligt ena halvan av podden i alla fall).Thomas har varit på solobio och sett multiverse-rullen EVERYTHING, EVERYWHERE ALL AT ONCE med Michell Yeoh och Jamie Lee Curtis. Marvel MCU i all ära med sitt multiverse men frågan är om inte detta energiknippe till actionäventyr till film är ett par snäpp vassare? Ni hör Thomas exhalterade recension i avsnittet.Vi tar oss an dokumentären VÄRLDENS VACKRASTE POJKE där vi får ta del av berättelsen om Björn Andrésen som börjar med när han får rollen som Tadzio i Luchino Viscontis film DÖDEN I VENEDIG. Hans liv kommer att för alltid förändras och det är en plågad själ som vi får träffa när han tvingas in i kändisskapet som han helst av allt vill slippa. I vårt populära segment ÅTERTITTEN har vi valt denna gång Ron Howards drama A BEAUTIFUL MIND från 2001 med Russel Crowe som skärpt matimatiker. Filmen börjar 1947 på skolan Princeton där den unge John Nash visar sig vara supersmart men vet ej hur han skall kanalisera sin begåvning. När vi såg filmen när den kom ut så tyckte vi båda att den var lite tråkig och seg men frågan är om våra äldre ögon nu uppfattar filmen annorlunda.Ni hör ju själva. Det blir åka av i After Burner-hastighet i kvällens program. Häng med. Det blir kul! We have a need for speed!
- Mostrar mais
