Эпизоды
-
Kapten Boja fick hela skulden 1918, över 100 år senare granskar Lotta Mejsholm olyckan igen.
19 november 1918 är det hårt väder. Ångaren Per Brahe har gått ut från Gränna. Uppe på däck står stora fat med äppelmos som varit omöjliga att surra fast. I aktersalongen sitter en liten familj, konstnärerna John och Ester Bauer och deras treåriga son Putte. Men Per Brahe kommer inte fram till nästa hamn. Dagen efter står det klart att det skett en katastrof. Mer än 100 år senare utreder arkeologen Lotta Mejsholm olyckan igen. Hon dyker på olycksplatsen och granskar alla dokument. Bland annat kontrollerar hon hur rederiet arbetade med säkerhetsfrågor och hur de prioriterade säkerheten i förhållande till lasten. Medverkande: Lotta Mejsholm Reporter: Cecilia Ohlén -
Stockholms stadsmuseum samlar in berättelser om 80-talet
Sofias mamma köpte ett solarium från Ellos på avbetalning. På 80-talet skulle man vara brun och fräsch, berättar hon. Pernillas mamma köpte också solarium och på charterresorna till Grekland var det viktigt att sola. Riskerna med solen funderade man inte över. Pernilla Dahlgren och Sofia Good är några av de Stockholmare som lämnat sina 80-talsminnen till Stockholms stadsmuseum. 80-talet saknas i samlingarna och Bo Larsson och Minja Hjorth arbetar nu med att bevara 80-talet. Berättelserna kan användas både till forskning och i utställningar framöver. Meverkande: Bo Larsson, doktor i ekonomisk historia, arbetar på Stockholms stadsmuseum. Pernilla Dahlgren och Sofia Good, berättar sina 80-talsminnen. Reporter: Cecilia Ohlén Ljudmix: Elvira Björnfot -
Пропущенные эпизоды?
-
Skilsmässor ökar bland 60+
Ellen hade varit gift i 40 år när hon på nyårsdagens morgon packade två blå Ikeakassar och lämnade maken för alltid. "När man gör sådana saker tänker man är det här verkligt. Hjärtat bankar hårt och man tar ett steg som man tänkt på så oerhört länge", säger Ellen som egentligen heter något annat. Skilsmässor bland de som är 60 + har fördubblats i Sverige sedan millennieskiftet. Torbjörn Bildtgård på Stockholms universitet forskar om äldres relationer. I sin senaste studie intervjuar han 37 personer som skilt sig efter 60. "Är man i dag 60 år så kan man se fram emot 15 år i hyggligt god hälsa, plus några år till, och det är en lång tid att leva med någon man inte trivs med", säger Torbjörn Bildtgård. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om grå skilsmässor och vi får också höra Ellens historia.Medverkande: Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi, Stockholms universitet. Ellen som skilde sig när hon var 68 år. Reporter: Cecilia Ohlén Ljudmix: Elvira Björnfot -
Viss ny teknik i ett för övrigt gammaldags krig.
Ju längre kriget i Ukraina pågår, desto mindre modern ser krigföringen ut att vara. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. Mycket av det som sker skulle en general från första världskriget känna igen. Men ukrainsk IT-kompetens och spårade mobilsamtal från ryska soldater är samtidigt moderna ingredienser i kriget. Många av oss har lärt oss att känna igen Oscar Jonsson under det senaste året när han ofta kommenterat kriget i teve. Själv blev han inte förvånad när den storskaliga invasionen inleddes den 24 februari 2022, det fanns nog tydliga tecken för den som visste vad man skulle titta efter, och var beredd att tro på dem, säger han.Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap som har disputerat på rysk krigföring, och forskare vid Försvarshögskolan. Reporter: Björn Gunér. -
Lusten går inte i pension
Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Reporter: Cecilia Ohlén Ljudmix: Elvira Björnfot -
En hästhage på Djurgården visade sig vara en 1800-talspark.
Vid en utgrävning av en 1500-talskyrkogård utanför Göteborg gjorde Jens Heimdahl ett både intressant och sorgligt fynd. En ung kvinna hade begravts med sitt nyfödda barn. Analyser av mammans maginnehåll visade att hon tagit växten Hjärtstilla. Hjärtstilla har både lugnande och livmodersammandragande egenskaper. Att den användes vid förlossningar har inte dokumenterats tidigare.Reporter Ulla de Verdier. Slutmix Nils Lundin. -
Helena nystar upp historien bakom skelett i arkiven
På 1800-talet samlade läkare in foster och skelett från kvinnor som dött när de födde barn. Föremål som idag väcker starka känslor. Idéhistorikern Helena Franzén forskar om kroppsdelar i magasinen.I november 1862 kommer 34-åriga Anna Dahlström till Uppsala stads barnbördsklinik. Hon har kraftiga värkar, men det är något som inte stämmer. Barnet kommer inte, hur mycket värkarna än pressar på. Det ska visa sig att Annas bäcken har en annorlunda form. Läkaren och professorn Carl Benedict Mesterton bestämmer sig för att prova en ny operation.Medverkande: Idéhistorikern Helena Franzén Reporter: Cecilia Ohlén Slutmix: Elvira Björnfot Programmet är gjort 2023 -
Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022.
Alain Aspect fick dålig undervisning i just kvantmekanik som student och det gjorde honom intresserad av att forska i ämnet. När han fick möjligheten att göra experiment som kunde avgöra en tvist mellan fysikgiganterna Einstein och Bohr var det för honom som en kärlek vid första ögonkastet. Reporter: Camilla Widebeck [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected] -
Det är skillnad på att känna sig ensam, och att leva ett liv utan sociala kontakter, säger psykologiforskaren George Pavlidis som forskar om äldre och deras sociala relation. Och hur det påverkar hälsan.
När man frågar gamla i södra Europa, till exempel i Grekland, är det en större andel som säger att de känner sig ensamma, än i Sverige, trots att de ofta har fler sociala kontakter. I Sverige är det däremot få som säger att de känner sig ensamma, trots att de har väldigt få kontakter. Samtidigt kan de säga att de har väldigt få meningsfulla kontakter och att de är väldigt missnöjda med det. Och i Sverige är det relativt många äldre med depression, som sannolikt är kopplat till det. Men hur kommer det sig då att svenska äldre sällan säger att de känner sig ensamma? Sådant forskar George Pavlidis om, vid Linköpings universitet. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om hur han lämnade livet i proffsbasketen, och vad det var i det som gjorde att han blev just psykologiforskare.Lena Nordlund [email protected] -
Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden.
Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan hos oss som bor här idag.Vi hör om vad det kan bero på, om hur det som var dödliga katastrofer i våra förfäders liv har blivit till lyckträffar för forskarna här.Det som blev en stor jämförande studie över tid var från början tänkt som tre olika studier, där ben från tre nerslag i vår historia dna-analyseras för första gången berättar han. En om besättningen på Regalskeppet Kronan under stormaktstiden och en om båtgravarna runt början av vikingatiden. Och så en om de minst 30 personer som verkar ha dödats i en massaker vid Sandby borg på Öland runt år 500.Medverkande: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid arkeologiska forskningslaboratoriet och forskningsledare på Centrum för palegoenetik vid Stockholms Universitet.Reporter: Björn Gunér [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected] -
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer. Programmet sändes första gången den 10 november 2022.Reporter: Emelie Bredmar [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected] -
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många årRedan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp firade nobelpriset på.Programmet sändes första gången 1 december 2022.Lena Nordlund [email protected] -
John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik byggde det första instrumentet som kunde mäta så kallade sammanflätade partiklar, som visade att kvantmekaniken stämmer. Idag seglar han mest, och bygger på sin segelbåt. Men han förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar.
Redan som student började John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik, utveckla ett instrument som skulle kunna möta sammanflätade ljuspartiklar. Men han stötte på motstånd, först från handledaren för hans doktorsavhandling som handlade om astrofysik. Handledaren tyckte att John höll på med nonsens. Sedan kom kritik även från fakultetsledningen på University of California, Berkeley. De ansåg att han ägnade alldeles för mycket tid, resurser och pengar på sitt instrument.Clauser visar att kvantmekaniken fungerarMen John Clauser fortsatte med sitt bygge, som förenklat bestod av en ljuskälla för uv-ljus som belyste en kalciumatom, som i sin tur gav ifrån sig sammanflätade ljuspartiklar. De passerade först polariserande filter innan de träffade detektorer. Det här är det första experimentet som visar hur två partiklar kan vara sammanflätade, att de hör ihop i en enhet även när de är separerade. John Clausers experiment visade att kvantmekaniken stämmer och banade väg för ny teknologi, kvanteknologi, med till exempel extremt snabba datorer. Johan Clauser började studera kvantmekanik redan som tonåring. Trots att han inte kunde förstå hur den fungerade fortsatte han med högre studier inom kvantmekanik. Idag är han 80 år gammal, men fortfarande kan han inte förstå hur kvantmekaniken fungerar.Reporter: Gustaf Klarin [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected] -
Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för.
Själv bygger han både vetenskapliga instrument och elgitarrer, och tycker att kemi och musik har mycket gemensamt. Hans intresse för naturvetenskapen väcktes när han var fem år och fascinerades av naturen, berättar han när vi besöker honom i Köpenhamn, där han fortsätter att undervisa studenter i föreläsningssalen och laboratoriet. Han är glad över nobelpriset, men bekymrar sig lite över att uppståndelsen stjäl tid från hans hemliga nya projekt, som inte ens hans fru har fått veta vad det handlar om. Kan det vara för att hon kastade bort den bästa gitarren han byggt?Medverkande: Morten Meldal, professor i kemi vid Köpenhamns universitet, nobelpristagare i kemi 2022, Sofia Nanou, student Köpenhamns universitet. Reporter: Björn Gunér [email protected]: Lena Nordlund [email protected] -
Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag
Årets nobelpris i kemi går till utvcklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.Barry Sharpeless och Morten Meldal lade grunden till en teknik där enkla molekylära byggstenar klickas ihop på ett enkelt och tillförlitligt sätt, reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. som gör att kemiindustrin, läökemedelsindustrin slipper en massa dyrt spill.Men eftersom de använde kakalysatorn koppar som är giftgt kunde klicktekniken inte användas inne i levande organismer. Den tredje pristagaren Carolyn Betozzi utvecklade så kallade bioortogonala reaktioner, där hon tog in klickkemin in i levande celler, in i levande organismer och det gjorde hon genom att ta fram ofarliga organiska molekyler som kalalysatorer istället för koppar.Hon myntade begreppet bioortogonal kemi och hon beröttar att hon ärr vundsjuk på Barry Sharpeless, han som myntade det mycket mer slagkraftiga: Klickkemi.Gustaf Klarin [email protected] -
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många årRedan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp tänker fira nobelpriset på.Lena Nordlund [email protected] -
Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.
Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde. Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.Programmet sändes första gången i september 2022. Lena Nordlund [email protected] -
Christian Wenzel Tornøe är kemisten som gjorde ett misslyckat experiment i labbet. Som i stället visade sig vara en ny fantastisk metod att få kemiska reaktioner att hända. I år fick hans handledare nobelpris för klickkemin.
Den unge danske doktoranden Christian Wentzel Tornö var alltså först i världen med att få klick-kemi att hända. Hade han haft lite mer bråttom så hade han nog bara hällt ut den där vätskan i frustration eftersom han inte fick till den reaktion han var ute efter, säger han. Men i stället började han och hans handledare nyfiket undersöka vad som hänt.I Vetenskapsradion Forskarliv besöker vi honom i Köpenhamn, för att höra vad han tänker om att det är hans gamla professor Morten Meldal som får nobelpriset och inte han själv. Vi får också höra vad den nobelprisade upptäckten kan betyda för världens patienter och hur han idag använder klickkemi till vardags på sitt jobb på ett läkemedelsbolag.Reporter: Björn Gunér [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected] -
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer. Reporter: Emelie Bredmar [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected] -
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han. Lena Nordlund [email protected] - Показать больше
