Эпизоды

  • Medieombudsmannen har dragit en skarp gräns för vad man får skriva i en opinionstext.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det fria ordet ska ju som bekant vara just fritt. Medier ska kunna rikta vassa ord, utpekanden och skarpa anklagelser mot enskilda personer. I synnerhet om de utpekade personerna är verksamma i den mediala debatten. För i offentlighetens ljus gäller spelreglerna ”har du gett dig in i leken så ska du leken tåla”, och sker dessutom ord-fajten i opinionsjournalistiken - ja, då är taket ännu högre för vad som är tillåtet. Men även där finns gränser. 

    För Mediernas Etiknämnd går den gränsen vid att kalla någon för ”Tjej-Hitler” om man skriver om antisemitism, någonting som Svenska Dagbladet gjorde i en ledartext. Vad var det som gjorde att det var att passera en helig gräns för det fria ordet? 

    Reporter: Martina Pierrou

    Eftervalsdebatt med Kalla Fakta i fokus

    Journalistik kan ha stor påverkan på valrörelser. Klassikern är ju Uppdrag gransknings så kallade ”valstugereportage”, som sägs ha varit en av orsakerna till Moderaternas valnederlag 2002. 

    Årets EU-valrörelse har präglats mycket av en stor granskning som vi i Medierna tagit upp flera gånger tidigare - Kalla Faktas “Undercover i trollfabriken”. Det är en granskning som fortfarande, flera veckor senare, resulterar i nyheter för landets redaktioner.

    Nu senast - att regeringen faktiskt informerats om att Myndigheten för psykologiskt försvar avsåg att kräva av tv4 att ta bort klipp där deras företrädare förekommer - trots att regeringskansliet tidigare förnekat det. 

    Vi återbesöker det här Kalla Fakta-grävet och gör vår egen variant på en “eftervalsanalys”, om du så vill. Vilka slutsatser kan vi dra såhär veckan efter EU-valet, när dammet har lagt sig? Fick journalistiken någon avgörande betydelse för valresultatet?

    Reporter: Freddi Ramel

    Dansk dokumentär avslöjar gängkopplingar in i maktens korridorer

    I Danmark har dokumentären ”Den svarta svanen” fått ett otroligt genomslag de senaste två veckorna. Med två miljoner tittare har den beskrivits som den mest sedda dokumentären genom tiderna i Danmark. 

    Med hjälp av en gangsteradvokat som agerar mullvad och låter ett tv-team bugga och filma hennes advokatkontor lyckas dokumentären visa på kopplingen mellan den undre världen och samhällets toppskikt - hur kriminella pengar tvättas med hjälp av företagsledare och toppjurister. 

    Men det är också en dokumentär som väckt en rejäl diskussion om medieetik i Danmark.  För det är journalistik som, minst sagt, balanserar på en etisk knivsudd. 

    I helgen släpps serien på SVT play och vår reporter Erik Petersson intervjuade i veckan seriens skapare, det danska journalistskråets enfant terrible –  Mads Brügger.  

    Reporter: Erik Petersson 

    Tipsa Medierna här

  • Mystiska avsändare och märkligt formulerade insändare från ovanliga mailadresser. En av Sveriges största tidningar publicerade ändå.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ja, på senare tid har alltså mystiska insändare skickats - och i vissa fall också publicerats - på flera av landets insändarsidor. Skribenterna har generiska namn och språket är… Ja, lite märkligt. Dom handlar alla om liknande saker - att Sverige borde lämna NATO, demilitarisera Gotland och hindra militärt stöd till Ukraina. Ja, kort sagt saker som går helt i linje med ryska intressen. 

    Det hela började med ett tips till redaktionen. 

    Reporter: Alexandra Sannemalm


    Slarvig rapportering om MFF:s lagkapten

    I veckan har rapporteringen om fotbollsspelaren Pontus Jansson varit massiv. Han har, visar det sig, varit med i en chattgrupp med en av Malmö FF ultrasgrupperingar med flera personer som nu är misstänkta i en utredning om våldsamt upplopp. Förundersökningen blev offentlig i måndags, men rapporteringen om det här började redan förra veckan. Då rapporterade Aftonbladet med hjälp av källor att Pontus Jansson i chattarna ska ha läckt var motståndarlaget Elfsborgs spelare skulle bo i Malmö inför guldmatchen förra säsongen. Det var det här som var starten på rapporteringen och hela inramningen när förundersökningen väl släpptes. Men när medierna började läsa,  så saknades just den uppgiften.

    Reporter: Erik Petersson

    EU-bevakningen under lupp

    Söndag den 9:e juni är det dags att rösta till EU parlamentet. En känsla man kanske går till valurnan med är - förvirring. 

    Hur kommer det sig att vår reporter Freddi Ramel, i sluttampen på valrörelsen, känner att det skulle vara lättare att rösta i valet i USA i november än i ett val som faktiskt kan påverka svensk lagstiftning? Och vilken roll har svenska medier för att han känner såhär?

    Reporter: Freddi Ramel

  • Пропущенные эпизоды?

    Нажмите здесь, чтобы обновить ленту.

  • Få är de kultursidor som den gångna veckan inte gett sig in i diskussionen om SVT:s flaggskeppsprogram i kategorin reality.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Gift vid första ögonkastet har blivit en regelrätt lägerelds-tv, där främlingar paras ihop av experter och ska leva ihop som ett gift par i fyra veckor.

    Men i veckans avsnitt är det ett par som plötsligt hoppar av. En gräns har passerats, får tittarna veta. Men frågan är vad det egentligen är som har hänt - och varför tittarna lämnas med så många frågetecken? Vilket ansvar har egentligen SVT att skydda sina deltagare från rykten och spekulationer?

    Nytt mediestöd lämnar nischade riksmedier lottlösa

    Resan som började i oktober 2021 när dåvarande kulturminister amanda lind gav i uppdrag att utreda en ny form för statligt stöd till medier, ja den resan har nu nått sin slutdestination på redaktioner runtom i landet.

    Från utredaren Mats Svegfors utredning om ett nytt mediestöd för hela landet till att pengarna nu fördelats ut av en nämnd. 

    Nu när vi har facit så kan konstateras att det blev jackpott för lokalmedier och gratistidningar, medan dom nischade riksmedierna går en ekonomisk skral framtid till mötes om dom inte hittar nya finansieringsmodeller. 

    Men samtidigt som flera medier nu förlorar det ekonomiska stödet så finns det en stor slant kvar i potten. Hur kommer det sig? Har nämnden rentutav varit för hårda mot vissa och hållt orimligt hårt i plånboken?

    Det eviga medieetiska dilemmat

    När väljer medier att publicera namn och bild? Ja, den medieetiska frågan i centrum för så många diskussioner är för många lyssnare och läsare höjd i dunkel. Det verkar ibland som att utgivare går in i sina elfenbenstorn — efter ett tag släpper ut lite vit rök— och vips ett beslut om att antingen namnpublicera eller inte är fattat. Vad grunderna, principerna bakom besluten är kan ofta te sig, ja…  rätt slumpmässiga. Men i veckan släppte institutet för mediestudier en rapport där man gått igenom nio olika nyhetshändelser och i fall för fall undersökt när vilka medier valde att publicera  namn och bild, och i vilka fall de valt att avstå.

    Producent: Erik Peterson
    Programledare: Martina Pierrou



  • Branden på vattenparken Oceana i februari är den mest omskakande händelsen i Göteborg på länge.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Konsekvenserna blev förödande. En person omkom och en stads förväntningar på en ny turistmagnet gick upp i rök. Medierapporterignen har varit ihållande sen februari. Hungern efter att få förklaringar lika så. Så i förra veckan när GöteborgsPosten rapporterade att polisen slagit fast att svetsning låg bakom branden så hakade många medier på rapporteringen.

    Vad händer när små gnistor fångas upp i en nyhetsrapportering och förstoras till en fullskalig brand?

    Glädjesiffror om klimaträddande visenter

    Förra veckan publicerade The Guardian en nyhet om att visenter, alltså europeiska bisonoxar, gör en enorm nytta för klimatet. 

    Artikeln innehöll otroliga siffror och glädjande nyheter. De fritt strövande djuren i Rumänien skulle, enligt artikeln, både stimulera tillväxten och binda koldioxid i marken. 

    Men det här fick medicinredaktören på Forskning och Framsteg, Per Snaprud, att undra om matten faktiskt går ihop - kan verkligen en enda visent kompensera utsläpp från 11 000 bensinbilar?

    I gränslandet mellan fiktion och verklighet

    Var går gränsen mellan verklighet och fiktion när nyhetsflödet tar plats på Sveriges nationalscen? Med Dramaten.doc vill Sveriges mest anrika teater reagera snabbt på aktuella skeenden i världen och belysa konflikter som sällan uppmärksammas. 

    Programledare: Martina Pierrou
    Producent: Erik Peterson

  • I veckan blev TV4:s uppmärksammade granskning om Sverigedemokraterna komplett när avsnitt två av Undercover i trollfabriken publicerades.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi fick slutligen veta vad TV4 faktiskt hade avslöjat inifrån SD, efter flera månader av wallraffande inne i partiets kommunikationsavdelning.

    Efterdebatten i veckan har varit minst sagt intensiv och två begrepp har legat i fokus: desinformation och trollfabrik, och om TV4 verkligen har visat att det är vad SD ägnar sig åt.

    Att Kalla Faktas granskning skulle kritiseras, framförallt av Sverigedemokraterna själva, var ganska väntat. Men mer oväntat var den anmälan till Granskningsnämnden som kom in under torsdagskvällen. En anmälan som lämnades in av Myndigheten för psykologiskt försvar.

    Reporter: Freddi Ramel

    Stor splittring om public service framtid

    I veckan kom utredningen med förslag på hur public service väg in i framtiden ska utstakas. Men det som skulle bli en bred parlamentarisk överenskommelse över blockgränser slutade i en splittring och oenighet. 

    Oppositionen vägrade att ställa sig bakom Tidöpartiernas förslag. Den stora vattendelaren handlar om pengar.

    Den här veckan har präglats av den efterföljande diskussionen om just pengar och vilka konsekvenser som kommer med utredningens förslag -  är det en statlig svält, skarpa effektiviseringsåtgärder eller helt enkelt inte så omvälvande förändringar alls som presenterats? 

    Programledare: Martina Pierrou
    Producent: Erik Peterson

  • Att göra en så kallad Wallraff är den kanske mest kontroversiella journalistiska metoderna av dem alla.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den bör användas restriktivt. Insatsen är hög och vinsten måste trumfa det moraliska dilemmat att man för människor bakom ljuset. 

    Wallraff-metoden har hamnat i fokus i veckan efter att TV4:s Kalla Fakta släppt en granskning av Sverigedemokraternas påstådda trollfabrik. Än så länge är bara halva granskningen publicerad så vad avslöjandet egentligen visar är inte helt klart än - aallraff.

    Dansar DN efter myndigheternas pipa när tystnadsavtal var villkor för insyn?

    De flesta journalisterna vill ju komma åt dom där unika, svåråtkomliga historierna. Skuggberättelserna som tar tid att hitta och som kräver riktigt bra källor för att komma nära. Hur ska man då som journalist resonera om det dyker upp potentiellt viktiga uppgifter, men där vägen till dem går via ett sekretessförbehåll? Är det försvarbart att som journalist gå med på restriktioner dikterade av en myndighet?

    Klåfingriga korrespondenter på Air Force One

    I jobbet som Vita Huset-korrespondent ingår att ibland resa med President Biden på hans eget plan Air Force One - det mest övervakade och säkra flygplanet i världen.
    Men nyligen slog den amerikanska militären larm. Prylar försvinner nämligen mystiskt från planet. De misstänkta är journalisterna ombord. Är det mänskligt och förlåtligt att sticka ner en souvenir från Air Force One i väskan innan man kliver av? Vad betyder det egentligen att journalisterna som är satta att granska presidenten stjäl från hans eget flygplan?

    Programledare: Martina Pierrou
    Producent: Erik Peterson

  • I jakten på de unga nyhetskonsumenterna som i allt högre grad flyr journalistikens egna plattformar, så är det många nyhetsredaktioner som publicerar innehåll på TikTok. Plattformen som används av drygt 3 miljoner svenskar dagligen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Men Tiktok, som ägs av kinesiska ByteDance, ställer redaktionerna inför nya utmaningar och etiska överväganden.

    Det handlar dels om risken för att användardata hamnar i händerna på den kinesiska staten. Men också något annat som borde få medier att resa ragg - nämligen att visst innehåll tycks döljas i användarflödena eller tas bort helt - ja helt enkelt censureras.

    Är det rimligt för svenska medier att underkasta sig ett slags “redaktörskap” från ett kinesiskt bolag?

    Reporter: Fanny Hedenmo och Martina Pierrou

    Allt osäkrare dödssiffror i krigets Gaza

    Hur räknar man de dödade i krigets dimma? Sedan kriget mellan Israel och Hamas startade den 7 oktober har rapporteringen av dödstalen blivit en mer eller mindre daglig del av nyhetsflödet.

    Bakom de här siffrorna döljer sig stridande men också många civila och barn bland dom som dödats.

    Samtidigt används dödstalen som en bricka i informationskriget - från båda sidor i konflikten - i ett läge när inga internationella oberoende medier finns på plats i Gaza.

    Förutsättningarna för att beräkna dödsoffer har blivit markant svårare sen kriget startade - så var kommer de här siffrorna som vi hör i medier egentligen ifrån ? Hur tillförlitliga är de? Och hur ska medier förhålla sig till de?

    Reporter: Josephine Schneider

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Djup splittring i public service-kommittén

    I veckan har det fortsatt läcka ut uppgifter från Public Service-kommittén som jobbar med att ta fram regler för public service kommande tillståndsperiod.

    Tidningen Journalisten kunde i veckan berätta att kommitténs arbete spruckit och att oppositionen, enligt källor till dem, kommer att reservera sig mot förslaget.

    Ja, det är flera redaktioner som jobbar hårt med att få ut så mycket uppgifter som möjligt från Public Service-kommittén. Även vi här på Medierna har tagit del av uppgiften om att oppositionen kommer reservera sig mot det förslag som nu ligger på bordet. Men kommitténs ledamöter och ordförande har inte velat säga någonting.

    Flest uppgifter verkar Jan Scherman fått ut. Han är före detta VD för TV4 och med i föreningen oberoende public service, som gjort sin egen skuggutredning och lobbar för ett bredare public service.

    Han skrev en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan om flera av de förslag som enligt hans uppgifter kommer att presenteras om knappt två veckor.

    Vår reporter Erik Petersson träffade honom i veckan.

    Enögd rapportering om kulturhus-bråk

    Ett tjugotal personer som lyssnar till ett panelsamtal på kulturhuset som hastigt slutar med att en av panelisterna går ut ur rummet efter att n-ordet upprepats. Ja, det är till synes ganska lite dramatik i den händelse, som trots det, blivit veckans stora kulturbråk. 

    Men vad som egentligen hände i det där rummet - ja det får man helt olika  bilder av beroende på vilken artikel och när - man tagit del av den. Vad händer när inte alla parter får komma till tals i en publicering?

    Reporter: Martina Pierrou

    Skarp insats till rutinuppdrag. Hur hanterade medierna Försvarets röriga kommunikation?

    De kraftiga smällarna över Gotland i söndags gick från att vara en övning, till att bli en skarp insats - och för att till slut landa i att vara ett brådskande rutinuppdrag. 

    Uppgifterna som försvarsmakten har lämnat till medier under veckan har varit minst sagt röriga.

    Så hur väl lyckades redaktionerna hantera den här otydliga och knapphändiga informationen och göra den så begriplig som möjligt för sin publik?

    Vi börjar Alexandra Sannemalms reportage på redaktionen där allt började - på Hela Gotland. 

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hjälper eller stjälper media i mordutredningen i Skärholmen?

    En dödsskjutning i en gångtunnel i Skärholmen har fyllt medierna sen en dryg vecka tillbaka. Det brutala mordet på den 39-åriga pappan Mikael som var på väg till badhuset med sin son har berört och upprört såväl allmänheten som politiker. Rapporteringen har varit därefter - intensiv och massiv. Men hur väl går polisens och journalisters jobb hand i hand? Vad händer egentligen när medier går ut med uppgifter som inte är bekräftade? Kan det rentutav skada polisutredningen? 

    SVT lanserar nytt videoflöde i Tiktokanda

    Det känns ofta som att svenska mediehus trevar i blindo när de försöker locka till sig de svårflörtade, unga nyhetskonsumenterna. Generation Z har blivit en slags helig graal. Tiktok och Instagrams skräddarsydda och interaktiva flöden har de fått med modersmjölken, och fler och fler uppger att det är DÄR dom vill ta del av sina nyheter. Inte på nyhetssajterna. På SVT Play försöker man knäcka nöten genom ett betatest. Ett vertikalt videoflöde, där tittaren kan svepa sig förbi korta, kärnfulla videor om både nyheter, livsstil och trender.

    Norsk medieskandal efter snyftdokumentär om pedofildömd 

    I Norge har det under vintern rasat en debatt kring den storsatsande serien ”Ingen elsker Bamsegutt”. 

    NRK-serien skildrar en man med smeknamnet Bamsegutt som sitter fast på Filippinerna och inte har råd att återvända hem. Serien väckte under hösten stor uppståndelse i Norge och ledde till en pengainsamling till förmån för mannen, men bara fem dagar efter att den släppts så avpublicerade NRK serien. Det kom fram att mannen för 30 år sedan blev dömd för sexuella övergrepp mot barn, att redaktionen läst domarna men valt att utelämna dem. 

    Under vintern har en av de största medieskandalerna dom senaste tio åren rullats upp i Norge. I förra veckan presenterade NRK sin egen interna utredning om publiceringen och avpubliceringen.

    Programledare: Martina Pierrou
    Producent: Erik Peterson

  • - Nya roller i Mediesverige när Youtubekanal blev först med eftertraktad intervju. - Om det mest retliga man kan göra mot en journalist: ducka ansvarsintervju och gå till konkurrenten. - Får en SR-profil ta ställning i den heta potatisen den nya könslagen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    100 procent Henrik Jönsson 

    De skulle vara de nya rockstjärnorna - politikreportrarna. Ändå var det de som var hänvisade till åhörarbänken när veckans stora politiknyhet briserade. 

    Den tidigare Kristdemokratiska EU-stjärnan Sara Skyttedal och entreprenören och socialdemokraten Jan Emanuel lanserade i veckan sitt nya politik-projekt Folklistan - och den hett eftertraktade första intervjun, ja den gick till youtube-profilen och samhällsdebattören Henrik Jönsson. 

    Är det en ny medieverklighet vi ser där traditionella medier får titta på när politiker väljer att parkera sig i youtubekanaler och poddstudios istället? Och är det en bekvämare och snällare väg för makthavare att gå?

    Reporter: Martina Pierrou

    Får en SR-profil ta politisk ställning?

    Just nu pågår en het politisk debatt om den nya könstillhörighetslagen som väntas klubbas i riksdagen nästa vecka. Det är ett lagförslag som lett till både intern kris i Moderaterna och en mängd hetsiga debatter. Ja det här är helt enkelt den typen av fråga som public service, i sin strävan att vara opartiskt, bör vara extra noggrann kring. Men samtidigt som reportrar väger orden på guldvåg, så finns det en Sveriges Radio-profil som dragit stridslans i frågan och tagit politisk ställning. 

    Agnes Wold har skrivit debattartiklar i motstånd mot den nya lagen, medverkat som kritiker i nyhetsinslag och flitigt debatterat frågan på plattformen X, samtidigt är hon en av Sveriges radios mesta profiler i programmet som bär hennes eget namn Fråga Agnes Wold. Hur går det här egentligen ihop?

    Reporter Erik Petersson

    Det mest retliga makthavare kan göra mot journalister

    En listig taktik för att slippa de allra knivigaste frågorna i en ansvarsintervju är ju att servera en mediekonkurrent den exklusiva intervjun - istället för att prata med den journalist som granskat en.

    Reporter Alexandra Sannemalm

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Mediejätten Al Jazeera förbjuds i Israel

    I veckan kom nyheten att Israel röstat igenom en ny lag som tillfälligt kan begränsa utländska medier från att rapportera i landet - om de hotar landets säkerhet.  

    Det blev snabbt uppenbart var udden var riktad när premiärminister Benjamin Netanyahu gick ut och skrev på X att “terrorkanalen Al Jazeera inte längre kommer att få sända från Israel.” 

    Men vilken roll har egentligen den Qatarägda mediejätten Al Jazeera spelat för bevakningen av kriget? 

    Reporter: Freddi Ramel

    Kritik mot rysarrubrik i Aftonbladet om covidvaccin

    I slutet av februari skrev Aftonbladet en artikel om en ny stor studie om riskerna för biverkningar från olika covidvaccin. Redan då fick artikeln kritik för att i rubrik och ingress dra på allt för hårt och för att spela vaccinkritiska grupper i händerna.

    Men flera veckor senare lever den här artikeln fortfarande i allra högsta grad på Aftonbladets sajt. Hur kommer det sig att Aftonbladet vinklade såhär och varför har just den här artikeln ett tillsynes evigt liv?

    Reporter: Erik Peterson

    Lottojournalistik på inmarsch?

    Kan man lura slumpen? I en till synes växande journalistisk genre, låt oss kalla den, lottojournalistik, så kan man faktiskt få intrycket av att det med smart taktik och hemliga knep går att överlista den så lynniga slumpen.

    I en rad artiklar i Aftonbladet guidas läsarna till vilka nummer man bör hålla sig borta ifrån, vilka som är smarta att välja och när chansen är som störst till vinst. 

    Men kan man verkligen lura slumpen? Går det att vara bra på lottospel? Följ med på en djupdykning i lottojournalistikens mystiska värld.

    Reporter: Martina Pierrou

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det här en repris från januari 2024

    Historien om Baneheia är historien om ett fruktansvärt brott och ett av Norges värsta justitiemord.

    Men det är också historien om hur norska medier gått i flock och vägrat att granska ett fall där bevisen om oskuld serverats dem gång på gång på gång.

    23 år har gått sedan morden i Baneheia och i Norge frågar sig en nu samlad journalistkår hur grupptänkandets psykologi har kunnat gå så långt.

    Ett specialprogram från Medierna i P1.

    Reporter Johan Cedersjö.

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Fulklippt ansvarsintervju i hårdvinklat Kalla Fakta

    TV4:s Kalla Fakta har granskat den svenska myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, och deras inblandning i affärer med en koppargruva i Kongo. 

    I programmet skildras allvarliga människorättsbrott, förgiftat dricksvatten och barnarbete. 

    Men har TV4 verkligen gett hela bilden och låtit alla sidors bästa argument få komma fram? Vad var det egentligen som hände när generaldirektören Anna-Karin Jatko tycks fly från Kalla Faktas ansvarsintervju? 

    Reporter: Freddi Ramel

    Jury anser att Expressens utgivare gjort sig skyldig till grovt förtal

    Förra veckan kunde vi på Medierna avslöja att Expressens chefredaktör Klas Granström kan ha gjort sig skyldig till grovt förtal i och med en publicering om en rad klimataktivister som tidningen gjorde hösten 2022. Det har en jury som tar sig an tryck- och yttrandefrihetsfrågor i Stockholms tingsrätt kommit fram till.

    Att en jury bedömer uppgifter i en grundlagsskyddad publicering som grovt förtal är i Sverige högst ovanligt. Hör de respektive sidornas argument och syn på publiceringen. Dom i målet väntas komma nästa vecka.

    Reporter: Erik Peterson

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Femåring intervjuad om sin egen LVU-process

    De senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida.

    Det är en detalj som sticker ut här.  Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.

    Public service eviga förtroendefrågan


    Varje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.

    En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet?

    Så ska redaktioner vara transparenta med AI

    Artificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?

    Producent: Erik Peterson
    Programledare: Martina Pierrou

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ekot-profiler i frontalangrepp mot ledningen

    Sveriges Radio är mitt inne i det största besparingspaket på länge. 225 miljoner kronor ska sparas. Och just nu läggs pusslet över vilka tjänster, program och poddar som får magrare resurser eller helt skrotas. I veckan är det flaggskeppet Studio Ett som stått i strålkastarljuset när topplocket fullständigt gick. Det brukar inte läcka ut missnöje från Radiohuset, men i veckan har flera tunga radioprofiler genom debattartiklar och intervjuer i media vittnat om sin förtvivlan och frustration. 

    Efter otaliga försök till att bli hörsammade internt så har de nu tagit till orda ut i det offentliga. Nu är det fullskaligt bråk på Ekot. Den heliga vreden har tänts. 

    Krig mot databaser med personuppgifter

    De senaste månaderna har det, lite i skymundan, börjat utkämpas ett juridiskt krig som kan få långtgående konsekvenser för den så unika svenska offentlighetsprincipen. 

    I ena ringhörnan finns databaser på nätet som tillhandahåller till exempel domar och förundersökningar. I den andra ringhörnan - en hel drös svenska domstolar som gjort uppror mot utlämningar av gigantiska mängder dokument till de här sajterna. Och nu ska självaste EU-domstolen i Luxemburg ge sig in i leken.

    Frågan som ska redas ut är: Skyddas företag som Mr Koll, Lexbase, Acta Publica eller nyhetsbyrån Siren av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen eller bryter de mot dataskyddsförordningen, GDPR?

    Glädjebesked för Sveriges tidsskrifter

    I veckan kom förslaget som en hel bransch gått och väntat på. Tidskrifterna föreslås att få ett speciellt tidskriftsstöd. Och det här är en milstolpe i en process som pågått ända sedan utredaren Mats Svegfors presenterade sitt förslag till nytt mediestöd för snart två år sedan. 

    För det nya mediestödet som presenterades då uteslöt i praktiken tidsskrifterna från stöd. En ny utredning skulle tillsättas och nu ska alltså även tidskrifterna få en slant.  

    Programledare: Martina Pierrou
    Producent: Erik Peterson

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Plagiatskandal skakar Skandinavien
    I veckan har det skakat i hela Skandinavien. Vad som började i slutet av förra veckan som en liten skälvning har nu i veckan växt till full jordbävning då tidning efter tidning i land efter land dragits in. Det handlar om plagierade artiklar, påhittade personer och hela intervjuer med bara stulna citat.

    I Danmark, Norge och i Sverige har tidning efter tidning avpublicerat artiklar. Det är en historia som sätter fingret på hur sårbara medier är när någon försöker luras. Och vi börjar på tidningen Kristeligt dagblad i Danmark.  

    Salta krogrecensioner som väcker känslor
    Expressen Kultur vidgar sina vyer och breder ut sina vingar även över kroglivet. Numera är det inte bara film, scen och litteraturkritik som tar plats, utan även krogar recenseras.

    Skribenterna, som vanligen syns i andra sammanhang, skriver under eget namn. Hittills har sju vällästa recensioner utkommit, alla skrivna med putslustighet och sälta, och några av dom är rena rama sågningar i hårda ordalag som “smaklöst”, “lortigt”, inredningen påminner om en ungkarlslya och att det bästa med krogen var när recensenten fick lämna den. Är det här ett piggt kulturjournalistiskt grepp eller ansvarslösa raljeringar?

    Pålagda ljud i P4
    Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radioyssnarna till platsen där det händer. 

    Det kan såklart inte alltid vara såhär. Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion. Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden. 

    Producent: Erik Peterson 
    Programledare: Martina Pierrou

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Dumpen-konfrontation blev namnpublicering i lokalpress

    I takt med att sajten Dumpens verksamhet får mer uppmärksamhet och genomslag, så måste vanliga nyhetsmedier förhålla sig till dem. Kritiker menar att Dumpens metoder är extrema och utan konsekvenstänk mot den utpekade och hans anhöriga. Nyligen rapporterades det om ett fjärde Dumpen-relaterade självmordet som ska ha skett efter att män pekats ut för att ha sexchattat med barn. Men i veckan blev just en konfrontationsvideo på Dumpens sajt omskriven i flera nyhetsmedier. Vissa valde att gå så långt att de pekade ut mannen med namn. 

    Toalett-klipp blev rysk propaganda i SR

    Ett nytt Youtube-fenomen gör succé bland barn och blev i veckan uppmärksammat i Sveriges Radio. Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.

    Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare i veckan veta, kan vara skadlig, och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage. Vad hade SR egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa?

    Deep fakes lurar journalister

    Det har aldrig varit så enkelt och billigt att skapa falska bilder, filmer och röster med hjälp av AI. Det florerar en stor mängd falska bilder filmer och ljud som låter som en riktig människa men som egentligen är simulerade av en AI. 

    Den senaste veckan har internet svämmat över av den ännu inte lanserade tjänsten Sora där man också kan generera videos direkt från text.

    Redan nu används filmer fejkade med AI i bedrägerisammanhang. Ett av de senaste uppmärksammade deepfake-fallen handlar om ett Zoom-möte som resulterade i att 25 miljoner dollar gick upp i rök.

    Producent: Erik Peterson

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kritik mot Peter Mangs-serien
    Kritiken mot den nya Viaplay-serien om mördaren och serieskytten Peter Mangs drog igång redan innan den haft premiär. 

    Många reagerade på affischerna – en närbild på Peter Mangs ansikte som tapetserade bland annat Malmö – den stad Mangs terroriserade med sina mord och mordförsök i flera år. 

    Men själva innehållet i dokumentären har inte fått samma fokus. Dokumentären som heter “en seriemördares hemlighet” visar sig nämligen fullkomligt krylla av spekulativa påståenden och långtgående slutsatser utifrån tunna bevis när den försöker leda i bevis att Peter Mangs har mördat förut… I Florida, USA. 

    Reporter: Erik Petersson

    Alarmistisk rapportering om Golfströmskollaps
    I söndags förra veckan slog medier på den stora larmknappen efter en nysläppt rapport.
    Golfströmmen - som ingår i ett system av havsströmmar - och är avgörande för hela världens klimat, riskerar att kollapsa, påstod flera svenska medier. Enligt rapporten skulle kollapsen innebära att temperaturen här i Sverige tok-rasar med 20 grader. 

    Men hur illa ställt är det egentligen med golfströmmen? Och hur nära verkligheten hamnar man när man tar en rapport och lyfter helt ur sitt vetenskapliga sammanhang?

    Reporter: Alexandra Sannemalm

    Programledare: Martina Pierrou
    Producent: Erik Peterson

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    SVT spred prorysk desinformation
    Förra helgen publicerade SVT Nyheter en granskning av hur prorysk desinformation, genom olika mediala bulvaner, kunde spridas till etablerade medier. Men att exponera falska nyheter innebär en balansgång på en knivsudd.

    För att återberätta felaktigheter och lögner innebär en risk i att förstärka budskapen och sprida de falska påståendena till en långt bredare krets än de annars skulle nått. I just det här fallet blev det verkligen så. För när filmer från granskningen spreds utanför den trygga SVT-miljön så blev de plötsligt till perfekta exempel på just det som granskningen skulle belysa.

    Medier mörkar misstag
    Likt årstidernas väderväxlingar så tycks mediers vilja att blotta sina misstag variera med tiden. Länge har det varit, inte bara kutym, utan också en stor stolthet och ära för medier att tydligt skylta med sina rättelser. Men ser vi ett skifte i hur öppet medier bekänner fel och redogör för ändringar och tillägg i publiceringar? 

    Konspirationsbilder i SVT-runa

    Sist om en historia som kanske SVT:s verifieringsdesk borde ha tagit sig en titt på. För när sportredaktionen hade grävt i arkiven i helgen så var det inte bara äkta bilder som kablades ut. Där fanns också ett fejkat klipp som, helt oavsiktligt, gav näring till en konspirationsteori - som SVT själva var med och hittade på för mer än 20 år sedan. 

    Producent: Erik Petersson
    Programledare: Martina Pierrou

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Storslakt när Sveriges Radio ska spara 225 miljoner

    I veckan kom beskedet. 180 tjänster ska bort från SR –det största sparpaketet på många år på Public service-jätten. Det handlar om en rad produktioner såsom Kinapodden, Ekots klimatkorrespondet, flera minoritetssspråkiga redaktioner och en rad tjänster på P4-kanalerna som ska kapas. Hör SR:s vd Cilla Benkö i intervju.

    Reporter: Erik Petersson

    Två rättsfall - två helt olika bevakningar

    Två snarlika rättsfall, men där mediebevakningen varit som natt och dag. Båda fallen handlar om grov misshandel av barn - två mörka historier med detaljer om tortyrliknande våld. Medan det ena fallet inte har kunnat gå att undvika, medieraporteringen har varit kolossal, så har det andra fallet legat i medieskugga. 

    Vad är det som gör att en händelse eller ett rättsfall blir nyhetsstoff eller en följetong i medierapporteringen? Medan vissa hamnar helt utanför offentlighetens ljus? 

    Reporter: Alexandra Sannemalm

    Love is blind-miss i Bohusläningen

    Lägerelds-tv är ett fenomen som blivit allt ovanligare i 2020-talets oändliga tv-utbud.
    Men ibland glimmar det till i strömningstjänsternas flöde och något som tycks likna en lägereld sprakar till. Likt eldflugor dras medier med - redo att skriva spaltmetrar om den stora tv-snackisen. 

    Det har knappast undgått någon som slagit på radion, tv:n eller valfri tidning att den första säsongen av dejtingprogrammet love is blind nyss har avslutats i Sverige. Det korta brinnande tv-dramat har alstrat mängder av tidningsartiklar, krönikor och intervjuer.  Men ibland är ivern att sitta med vid brasan så stor att den grundläggande researchen glöms bort på landets redaktioner.

    Reporter: Martina Pierrou