Эпизоды
-
En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände?
Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.
Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.
Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.
Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.
Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".
Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.
Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter. -
Vi här på Kulturredaktionen har gjort vår egen nedräkning inför årsdagen genom att låta fem kulturpersoner välja varsitt verk från varsitt sekel för att ge en bild av det litterära Sveriges framväxt. Ingrid Elam kommenterar valen.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung 1523. Kulturredaktionen bad fem litteraturexperter välja ett betydande verk per sekel för att skapa ett slags kanon i miniatyr.
Författaren Anna-Karin Palm bestämde sig för Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot", Johan Hilton Kulturchef på Göteborgsposten valde "Vän! i förödelsens stund" av Erik Johan Stagnelius. Författaren Gabriella Håkansson En dåres försvarstal av August Strindberg och Victor Malm som är Kulturchef på Expressen tog Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Ingrid Elam summerar serien och kommenterar det hårda urvalet på fem verk från 500 år.
MIKAEL TIMM GÖR FRANSKA NYA VÅGENNär de nya franska filmerna rullade in över biodukarna på 60-talet förstod alla att en ny tid började. Det var slut med syrls filmer, hädanefter skildrades livet på ett nytt sätt. La nouvelle vague varade visserligen bara ett drygt decennium, men den kom att ändra sättet att göra film på för alltid. Hur gick det till? Mikael Timm dyker ned i franska Nya vågen.
OBS-ESSÄ OM NONSENSDIKTNINGHur påverkar exilen skrivandet? Misstänkt för försök till giftmord lämnade författaren Carl Jonas Love Almqvist Sverige 1851. Under sina 14 år i exil skrev han något så besynnerligt som nonsensdikter. Författaren och poeten Isabella Nilsson - även känd som Nonsensprinsessan - reflekterar över dessa dikter i en essä från 2020, uppläst av Sveriges Radios Christina Höglund.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Nina Asarnoj -
Пропущенные эпизоды?
-
Poeten Ingela Strandberg vinner Sveriges Radios Lyrikpris 2023 för diktsamlingen "Ingenstans mitt segel". P1 Kulturs Helene Alm möter henne hemma på gården i Grimeton, Halland, där hon bor och även växte upp.
Barndomen håller Ingela Strandberg kvar på gården där hon bor och det är den som kallar på henne när hon reser bort. Det är en plats där hon känner sig trygg med naturen, träden och gårdsplanen.
– Jag ser det som ett gömsle, säger Ingela Strandberg. Som ett djur som har ett bo och tar skydd för den stora världen utanför.
Här finns också den gamla ladan som hennes far byggde och som hon kallar sorgens museum i dikten.
I diktsamlingen "Ingenstans mitt segel" talar de gamla övergivna ladorna till Ingela Strandberg och påminner henne om vem hon var och vem hon är.
-
Tomtar och troll och stjärnor som står rätt i relation till månen mer än hundra år av avförtrollning verkar inte ha haft någon bestående effekt på den västerländska människan, nu återförtrollas världen i en rasande takt.
Nya böcker, pjäser, konstprojekt och instagramkonton dyker ned i det okända samtidigt som naturen besjälas av de som vill rädda träden ur den påstått "rationella" instrumentalism som växterna och djuren varit underkastade under kapitalismen.
Hur kommer det sig och är det bra eller dåligt – gör det oss godare eller mer självupptagna och inskränkta?
Jenny Aschenbrenner tar hjälp konstnären Isak Sundström och författarna Elisabeth Hjorth och Jonas Gren för att undersöka frågan.
Producent: Felicia Frithiof
-
På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Programledare: Maria Askerfjord Sundeby.
-
Berättelsen om en upplyst mästare från Kina - det är det senaste seklets bästa bok på svenska, om Expressens kulturredaktör får välja.
Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung, vilket många räknar som startskottet för Sverige som nation. Men vad har vi läst under dessa 500 år? Vilka böcker lever kvar i oss? Vi har gett några kunniga personer uppdraget att välja varsitt verk ur varsitt sekel och i dag går miniserien i mål med perioden 1923 fram till i dag - ur vilken Expressens kulturchef Victor Malm väljer Willy Kyrklunds filosofiska kortroman Mästaren Ma från 1953.
BILDNINGSRESAN: SVERIGEUlrika Knutson och Kalle Lind – båda författare och kända radioröster – ger sina förslag på resmål som kan ge kunskap om svensk historia, men också insikter om det som sker just nu. Varför inte resa i sedlarnas spår till exempel, där Astrid Lindgrens 20-lapp kan ta dig till Vimmerby eller Ingmar Bergmans 200 kronors-sedel leder till Fårö? Eller besöka Kiruna, en stad som i detta nu håller på att flyttas, hur går det egentligen till? Hör också om glädjen av att läsa Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa" eller vad som kan hända när man besöker Hasse och Tages skrivarstuga i Vita Bergsparken i Stockholm.
VECKANS KLASSIKER: MIDVINTERBLOTUr radioarkivet har vi hämtat upp Mats Arvidssons möte med Carl Larssons mest utskällda verk, som trots allt hittade hem till Nationalmuseum till slut.
CHARLOTTE GYLLENHAMMARS HÄNGANDE EK ÅTERUPPSTÅRGäst i studion är skulptören Charlotte Gyllenhammar, som slog igenom med dunder och brak 1993, när hon hängde upp ett stort ekträd mellan två hus intill Sergels torg i Stockholm. I höst gör hon en ny version av "Dö för dig", som verket hette, på samma plats.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Mårten Arndtzén -
P1 Kultur fortsätter att sekel för sekel undersöka hur det litterära Sverige vuxit fram under landets alldeles strax 500-åriga historia. Idag väljer författaren Gabriella Håkansson en betydande bok från epoken 1823-1923: En dåres försvarstal av August Strindberg.
SÅ HAR BILDEN AV STADEN FÖRÄNDRATS I ROMANENNågot har förändrats i vilken roll staden har i litteraturen. Om det förr var en plats dit romanfigurer sökte sig för att finna lyckan och bli befriade, har den idag allt mer blivit det motsatta: staden har blivit en allt mer sluten, segregerad och dysfunktionell plats för romanfigurerna. Reportage av Jenny Aschenbrenner.
ESSÄ: FARAN MED KANON ÄR TRON PÅ DEN VÄSTERLÄNDSKA KULTURENDen här veckan har Obs diskuterat kanon och i dagens essä reflekterar författaren och kritikern Hanna Johansson över en kanondebatt som präglas av misstänksamhet från båda sidorna. Och hon närmar sig den stora frågan: varför läser man egentligen?
Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson -
P1 Kultur blickar mot Italien: I TV-serien "The Good Mothers" är det kvinnorna i maffian som berättar och i romanen "Den fördömda flickan" handlar det om kvinnlig vänskap under fascismen.
Är det möjligen Elena Ferrante som banat väg för en ny våg av kvinnliga italienska författare? Vi pratar om den litterära sensationen Beatrice Salvionis roman "Den fördömda flickan" som nu kommer på svenska och så har vi sett en TV-serie om den italienska maffians kvinnor "The Good Mothers" på Disney+. Gäster är Cecilia Schwartz, docent i italienska på Stockholms universitet, Lina Kalmteg och Mattias Berg, kritiker på Kulturredaktionen i P1.
SVERIGE FYLLER 500 ÅR. PERIODEN 1723-1823: STAGNELIUSI år firar Sverige 500 år som Sverige om vi räknar från den dag Gustav Vasa blev kung 1523. Men vad har vi läst dessa år egentligen? Vi har redan tidigare fått höra litteraturkritikern Ingrid Elam prata om Gustav Vasas bibel, författaren Anna-Karin Palm valde Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot". Och idag när vi kommit fram till tiden 1723 -1823, så har Johan Hilton som är kulturchef på Göteborgsposten valt "Vän! i förödelsens stund" av Erik Johan Stagnelius.
ESSÄ OM VARFÖR STAFFAN WESTERBERG PLATSAR I KULTURKANONDen här veckan fördjupar sig Obs i frågan om en litterär kanon, och idag konstaterar författaren Torbjörn Elensky att kanon inte är någon lista med böcker att pricka av, eller ett källarförråd med gammalt bråte. Utan det är något som vi måste arbeta med hela livet - och något som ger tillvaron mening.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Nina Asarnoj -
Haussade HBO-serien "Succession" går i mål efter fyra säsonger. Vad är framgångsreceptet? Vad har den gjort för avtryck? Och hur sevärd är den i sin helhet? Vår kritiker Felicia Frithiof förklarar.
VARFÖR TAR LITTERATUREN ÖVER TEATERSCENERNA?I helgen var det premiär för dramatiseringen av den hyllade romanen "Den stora skrivboken" av Ágota Kristóf på Dramaten, ett exempel av många pjäser som de senaste åren baserats på litterära förlagor. Vad beror den här tendensen på? Och vad gör det med dramatiken? Teaterkritiker Maria Edström och dramaturgen Magnus Lindman kommer till P1 Kultur.
LISA WALL GUIDAR TILL PETER GABRIEL – TOPP 5 ALBUMArtisten Peter Gabriel hade sin storhetstid på 80-talet men nu är han aktuell på nytt. Vem är han, hur blev han så stor och vilka är de största hitsen? Kulturredaktionens Lisa Wall guidar till fem omistliga album som ger dig full koll.
SVERIGE 500 ÅR: ANNA-KARIN PALM OM LASSE LUCIDOR OCH LITTERATUREN SOM PRÄGLADE 1600-TALETDen 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung, vilket många räknar som startskottet för Sverige. Men vad har vi läst under dessa 500 år? Vilka böcker lever kvar i oss? Vi har gett kunniga personer det omöjliga uppdraget att välja varsitt verk ur varje sekel. I dag är vi framme vid perioden 1623-1723, och akademiledamoten Anna-Karin Palm som valt Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot".
ESSÄ: DÄRFÖR BORDE VI GLÄDJAS ÖVER NOBELPRISETS ALTERNATIVA KANONDen här veckan djupdyker OBS i hur och varför en kanon skapas. Genom åren har Svenska akademin många gånger fått kritik för att de har förbisett de författarskap som i efterhand ses som litteraturhistoriens riktigt stora. Men å andra sidan är det kanske just detta som gör att Nobelprisets egen kanon bidrar med något annat? Den frågan ställer litteraturvetaren Paul Tenngart i dagens essä från OBS.
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Felicia Frithiof -
Seinabo Sey är aktuell med sitt första nya album på fem år, "The One After Me". Hon har vunnit fyra grammisar och genombrottslåten "Younger" har spelats 274 miljoner gånger på Spotify. Under arbetet med det nya albumet har hon tappat bort sig själv, brottats med skivbolag och hittat rätt igen. Lisa Wall har träffat henne.
-
Gustav Vasa valdes till kung för snart 500 år sedan. Det blev startskottet för det moderna Sverige. P1 Kultur har bett några litteraturkännare att välja varsin bok från våra fem sekel som nation.
Vi inleder vår litterära eriksgata med en bok som kanske kunde kallas rikets allra första: Gustav Vasas bibel från 1541. Litteraturkritikern Ingrid Elam berättar för kulturredaktionens Mattias Berg.
OCH GULDPALMEN GÅR TILL...Kulturredaktionens utsända i Cannes summerar årets festival och gissar vilken film som kammar hem det finaste priset.
SVERIGES BÄSTA KONSTKRITIKER - NU PÅ ENGELSKAUlf Lindes inflytande över svenskt kulturliv är svårt att överblicka, men utomlands har hans författarskap varit näst intill okänt. Tio år efter Lindes död utkommer nu en samling av hans bästa essäer på engelska. P1 Kultur har träffat bokens redaktörer.
VAD HAR HÄNT MED LILLA SJÖJUNGFRUNI helgen är det biopremiär för Disneys nya version av "Den lilla sjöjungfrun". Den bygger på en saga från 1837 av H C Andersen, men var älskad även som barnvänlig tecknad film från 1989. I veckans Klassiker går Marie Wennersten på djupet med sagan och alla dess uttolkare.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mårten Arndtzén -
Hon har beskrivits som "The Queen of Rock'n'roll". På onsdagskvällen den 24 maj lämnade hon oss. Kulturredaktionens Lisa Wall minns Tina Turner, en stor röst och en vulkanisk personlighet.
SEINABO SEY TAPPADE BORT SIG SJÄLV – OCH HITTADE TILLBAKAI morgon, fredag, släpper Seinabo Sey sitt första nya album på fem år: "The One After Me". Hon har vunnit fyra grammisar och genombrottslåten "Younger" har spelats 274 miljoner gånger på Spotify. Under arbetet med det nya albumet har hon tappat bort sig själv, brottats med skivbolag och hittat rätt igen. Lisa Wall har träffat henne.
LJUBOMIR TOG MED SIG MUSIKEN NÄR HAN FLYDDE UKRAINAMed den ukrainska flyktingvågen över Europa sprids också landets kultur. 15-årige Ljubomir från Butja spelar bandura, ett stränginstrument med djupa rötter i den ukrainska kulturen. Hör Ljubomirs historia om flykt undan död och förstörelse och om kärleken till banduran. Ett reportage av Fredrik Wadström.
ESSÄ: RADIOAKTIVITET I BERGGRUNDEN – KANSKE HELT NATURLIGT?Numera finns radioaktivitet överallt omkring oss. Kan den kontrolleras av oss människor? Anna Storm åker ner i underjorden och funderar på hur vi idag formar framtidens natur.
Programledare: Felicia Frithiof
Sändningsproducent: Karin Arbsjö -
Sju kvinnliga regissörer är med och tävlar om Guldpalmen i år. Inte 50-50 men nytt rekord för kvinnorepresentationen i Cannes. Har möjligen den nya festivalchefen Iris Knobloch något med saken att göra?
JORDKONST I NORRKÖPINGNär staden Norrköping nu expanderar med nya bostadskvarter, parker och kanaler i Inre hamnen, har ett antal konstnärer involverats för att skapa konst på de nya platser som växer fram. Just Åsa Jungnelius verk heter ”Den Inre världsutställningen” och består av flera delar eller ”Paviljonger” som hon kallar dem. Den första paviljongen iscensattes redan 2021 med en ballongflygning inomhus, i Bråvallaverkets turbinhall. Och nyligen var det dags för ”Paviljong #2: JORD”. Då en samlades en skara Norrköpingsbor vid kommunens trädgårdskompost på Syltenberget för att delta i en jordceremoni.
VERKET SOM VÄRKER: HITCHCOCKS "VERTIGO"I januari 1959 gick vår lyssnare Kenneth Strandborg på biografen Palladium i Göteborg och såg Alfred Hitchcocks psykologiska thriller "Studie i brott", eller "Vertigo" som originaltiteln lyder. Filmen påverkade Kenneth Strandborg så mycket att han gick såg om den två gånger på raken med bara några dagars mellanrum. Vertigo har aldrig släppt greppet, på senare år har det blivit återkommande visningar i den egna hemmabion.
OBS OM SKYDDSRUM OCH ANDRA HÅLORNär hotet om krig ökar, väcks tanken på skyddsrummen plötsligt till liv. Men kanske fyller de här märkliga platserna en funktion också i stabil fredstid? Konstnären Oskar Kardemark funderar över saken i dagens essä.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Nina Asarnoj -
Igår kom beskedet att den ryska författaren Maria Stepanova får årets Bermanpris för sin roman "Minnen av minnet". Stepanova ser det historiska minnet som en viktig aspekt i Rysslands invasionskrig i Ukraina.
Fredrik Wadström ringde upp Maria Stepanova som just nu lever i exil i Berlin.
NY SKIVA: KELLERMANN & KARLSEN SPELAR TAKEMITSUGitarristen Jacob Kellermann och dirigenten Christan Karlsen har ofta formerat sig som en dynamisk duo i svensk klassisk musik. Nu har de tillsammans med BBC:s symfoniorkester och ytterligare ett par solister tagit sig an den japanska kompositören Toru Takemitsu på skivan Spectral Canticle. Sara Norling från Musikrevyn i P2 har lyssnat.
KARIN MAMMA ANDERSSON OCH TAL R RIFFAR PÅ C F HILLS SJUKDOMSMÅLERIMånaderna innan den svenska konstnären Carl Fredrik Hill mot sin vilja internerades på en klinik i Paris 1878 på grund av sitt psykiska tillstånd hade han målat några av sina märkligaste bilder. På Malmö Museum finns 2600 av de som kommit att kallas "sjukdomsteckningarna". Just nu visas utställningen Runtom Hill, där konstnärerna Mamma Andersson och Tal R tagit sin utgångspunkt i Hills bilder. P1 Kulturs kritiker Mårten Arndtzén har varit där.
PHILIPPE STARCK GÖR PATAFYSIK AV PARISJust nu visas utställningen "Paris est pataphysique" på Musée Carnavalet i just Paris. Det är den franska stjärndesignern Philippe Starck – framförallt en framstående industridesigner – som här träder in i patafysikens absurda och lekfulla värld. Karsten Thurfjell har träffat Philippe Starck.
ESSÄ: BUNKERKÄLLAREN OCH GILLESTUGAN – MER LIKA ÄN MAN KAN TROFinns det några likheter mellan bunkercellen och samhället utanför? Lever vi i relationer som befriar oss - eller stänger vi snarare in varandra och oss själva? Aase Berg läser Natacha Kampusch bok "10 år i frihet" och funderar på olika sorters fängelser.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson -
Våra utsända Björn Jansson och Emma Engström rapporterar från filmfestivalen i Cannes. Programledare: Maria Askerfjord Sundeby.
-
Den femte - och möjligen sista - filmen om Indiana Jones har haft premiär på filmfestivalen i Cannes. Dessutom: "Kalifat"- och "Knutby"-regissören tar sig an Jan Stenbeck. Våra utsända rapporterar direkt i P1 Kultur.
SALMAN RUSHDIE ÄR TILLBAKA - I TOPPFORMEn gudinna som grundar ett imperium, sår en stad och lever i 247 år - det är kärnan i den rikedom av berättelser som utgör Salman Rushdies nya roman Segerstaden. Den hör till hans allra bästa, tycker P1 Kulturs recensent Mattias Berg.
KONSTEN ATT KÖPA FILM I CANNESKatarina Matthsson på Folkets Bio berättar hur det är för en liten, svensk distributör att jobba på filmfestivalen i Cannes.
KLASSIKERN OM EN KULTROMANVeckans Klassiker handlar om Den stora skrivboken: en aktuell, kultförklarad roman från 1980-talet av den schweizisk-franska författaren Agota Kristof.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mårten Arndtzén -
Johannes Vermeer är 1600-tals konstnären som glömdes bort efter sin död för att sen segla upp som en av den nederländska guldålderns lysande stjärnor.
Johannes Vermeer är en av konsthistoriens giganter. Hans målningar av borgerliga nederländska interiörer och stadsvyer strålar av ljus och känslighet. De tar oss genvägen tillbaka till 1600-talet.
Med målningar som "Flicka med pärlörhänge", "Vy över Delft", "Piga häller upp mjölk" och "Kvinna i blått som läser ett brev" så fortsätter han att hänföra nya generationer konstbesökare.
Våren 2023 lyckas Rijksmuseum i Amsterdam låna ihop 28 av Johannes Vermeers 37 kända målningar. Det är första gången någonsin så många verk av Vermeer samlas i en retrospektiv utställning. Dessutom i landet där de en gång skapades.
Samtidigt görs en stor utställning i staden Delft om Vermeers liv där. För det var i Delft han föddes, levde och sen dog vid 43 års ålder. I stort sett levde han hela sitt liv i kvarteren runt stadens centrala torg Marktplatz.
Följ med Kulturredaktionens Cecilia Blomberg på en resa in i Johannes Vermeers liv och konst. En resa som tar oss både till målningarna och till staden Delft, men fångar också upp ny forskning som gjorts om Johannes Vermeer av utställningens två curators Pieter Roelofs och Gregor Weber.
Ett reportage av Cecilia Blomberg.
-
Johannes Vermeer är 1600-tals konstnären som glömdes bort efter sin död för att sen segla upp som en av den nederländska guldålderns lysande stjärnor.
Johannes Vermeer är en av konsthistoriens giganter. Hans målningar av borgerliga nederländska interiörer och stadsvyer strålar av ljus och känslighet. De tar oss genvägen tillbaka till 1600-talet.
Med målningar som "Flicka med pärlörhänge", "Vy över Delft", "Piga häller upp mjölk" och "Kvinna i blått som läser ett brev" så fortsätter han att hänföra nya generationer konstbesökare.
Våren 2023 lyckas Rijksmuseum i Amsterdam låna ihop 28 av Johannes Vermeers 37 kända målningar. Det är första gången någonsin så många verk av Vermeer samlas i en retrospektiv utställning. Dessutom i landet där de en gång skapades.
Samtidigt görs en stor utställning i staden Delft om Vermeers liv där. För det var i Delft han föddes, levde och sen dog vid 43 års ålder. I stort sett levde han hela sitt liv i kvarteren runt stadens centrala torg Marktplatz.
Följ med Kulturredaktionens Cecilia Blomberg på en resa in i Johannes Vermeers liv och konst. En resa som tar oss både till målningarna och till staden Delft, men fångar också upp ny forskning som gjorts om Johannes Vermeer av utställningens två curators Pieter Roelofs och Gregor Weber.
Ett reportage av Cecilia Blomberg.
-
En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände?
Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.
Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.
Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.
Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.
Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".
Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.
Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter. -
Som den samvetslöse förföraren Don Juan står svenske världsstjärnan Peter Mattei än en gång på The Metropolitans gigantiska scen - men hur porträtterar man habegäret och vad har det för plats i vår tid? P1 Kultur väcker Peter Mattei i New York och ställer många svåra frågor.
ÄCKEL BLIR KUL I JOHANNA FRIDS NYA ROMANNär vår kritiker Jenny Teleman läser Haralds mamma av Johanna Frid så finner hon att framsläppt, kvinnlig totalt genomhavererad artighet är sjukt kul.
Det är fem år sedan romandebuten med Nora eller brinn Oslo brinn hyllades sönder och samman av både kritiker och läsare.
IVA NOVA: "VI ÄR INTE TILLRÄCKLIGT KÄNDA FÖR ATT ANVÄNDAS SOM AVSKRÄCKANDE EXEMPEL"Möt ryska undergroundgruppen Iva Nova på deras - mot alla odds - turné genom Sverige, Finland och Tyskland."Människor vänjer sig vid allting, vid allt slags förtryck, vid alla problem och förluster" säger Galina Kiseljova, en av bandmedlemmarna till vår reporter Fredrik Wadström.
LOTTE LASERSTEIN – KONSTNÄREN SOM STÄNDIGT VAR FELUnder sin levnad fick målaren Lotte Laserstein aldrig rätt: hon var "för mycket jude" för nazisterna i hemlandet Tyskland, hon var "för tung och tysk" för den svenska konstmarknaden och målade "för figurativt" för att kunna få en ny karriär efter andra världskriget. Men nu visas ett urval av hennes livsverk på Moderna Museet i Malmö. Mårten Ardntzén beskriver ett delat liv och konstnärsskap.
ESSÄ: "JAG BLEV TILL EN OMKRINGVANDRANDE AMÖBA"I dagens radioessä från OBS skriver Malena Forsare, kulturjournalist och psykolog om huden, graviditeten - och maneter.
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Lisa Wall - Показать больше
