London School of Economics Podcasts
-
Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 2 maj 2022.
Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.
Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.
Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.
Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.
Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Andreas Ek har disputerat i nationalekonomi vid London School of Economics och är nu verksam vid Lunds universitet. I sin forskning tittar han på i vilken utsträckning humankapital kan förklara inkomstskillnader mellan länder, och vilken påverkan kulturella värderingar har på humankapital och arbetsproduktivitet.
-
Filosof, 46 år. Född i Helsingborg, bosatt i Oxford. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
I sitt Sommar berättar Nick Bostrom om den slingriga vägen fram till att bli en av världens ledande tänkare kring hur teknisk och medicinsk utveckling kan påverka mänsklighetens framtid.
Från en studio i Oxford, där Nick Bostrom bor och där han också byggt upp ett stort forskningsinstitut, berättar filosofiprofessorn hur han som barn avskydde skolan som han fann meningslös. Men som tonåring upptäckte han filosofins, konsternas och litteraturens världar, och gick in i dem med hull och hår. Det var dock först på universitetet han fann sig tillrätta i utbildningssystemet. Nick Bostrom berättar också att han var isolerad och djupt ensam under sin ungdom och tidiga vuxenhet, och att han då hittills aldrig träffat någon som var intresserad av samma saker som han själv var. I programmet konstaterar Nick Bostrom att han inte längre känner det som att han kommit från en annan planet och kraschlandat på jorden. Detta som ett sätt att beskriva hur han numera i sin vardag möter många kollegor som delar hans intressen.
Nick Bostrom berättar också om det sex år långa arbetet med boken ”Superintelligens” som översatts till ett 30-tal språk och som starkt påverkat den internationella debatten om AI. Redan i början av 2000-talet hade han väckt stor uppmärksamhet med det så kallade ”Simuleringsargumentet”, som diskuterar huruvida mänskligheten i en framtid kommer att leva i en datorsimulering. Teorin har bl.a. inspirerat film- och musikskapare, och i programmet spelas en låt baserad på en sampling av en föreläsning av Nick Bostrom. Till de större artister som inspirerats hör rockbandet Muse som släppte albumet ”Simulation Theory” 2018.
Inför sitt Sommar sade Nick Bostrom:
Jag kommer att utsätta den svenska nationen för en massa trams. Förlåt.
Om Nick BostromProfessor i filosofi och en av världens främsta tänkare kring artificiell intelligens, AI. Den uppmärksammade boken Superintelligens – de tänkande maskinernas tidsålder har översatts till 28 språk och drivit på en internationell debatt om riskerna med superintelligenta robotar. I boken ställs frågan: Hur ska mänsklig moral och värderingar föras in i maskinerna?
Chef för Future of Humanity Institute vid Oxfords Universitet. Har avlagt doktorsexamen vid London School of Economics, undervisat vid Yale University och varit rådgivare åt Obama-administrationen.
Har lanserat spekulationen att vi lever i en simulerad datavärld konstruerad av människor i framtiden.
Producent: Mattias Hermansson
-
STATSVETARE. Jag ska prata om hur det är att gå på glödande kol med Storbritanniens premiärminister och vad som verkligen hände när britterna röstade för Brexit.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Mats Persson berättar om sin gamla arbetsplats 10 Downing Street, i samband med att britterna röstade om sitt medlemskap i den Europeiska Unionen 2016.
Mats Persson från Bankeryd bestämde tidigt att han skulle spela basket i USA. Basketkarriären gjorde honom till en bra lagspelare. När han kom till London arbetade han på en tankesmedja som skulle producera idéer om hur EU skulle kunna bli mindre klåfingrigt och mer demokratiskt.
David Cameron fick upp ögonen på honom och han började jobba i hans stab. De skulle omförhandla Storbritanniens villkor med EU och behövde få de andra länderna med sig.
- Finns det något att lära av den här historien, säger Mats, så är det vikten att hantera politiskt och demokratiskt tryck i en fråga innan det blir alldeles för stort.
Han berättar även om när Stefan Löfven kom på ett möte till Downing Street 10.
Om Mats PerssonHandplockades av förre premiärministern David Cameron för att lägga upp strategin inför Storbritanniens förhandlingar om att reformera EU, som i den efterföljande folkomröstningen resulterade i Brexit. Förekom ofta i brittisk media och kallades för den “två meter rödhårige vikingen”. Räknades som en av Europas viktigaste opinionsbildare av politiksajten Politico.
Masterexamen i statsvetenskap från London School of Economics. Tidigare chef för den Londonbaserade tankesmedjan Open Europe. Arbetar på konsultföretaget Ernst & Young med frågor om handel och EU.
Har spelat collegebasket i USA.
Producent: Henrik Johnsson
