Riksbankens Podcasts
-
Andreas förbereder dig inför nästa lönesamtal genom förklaring av hur reallön och nominallön skiljer sig åt tack vare riksbankens tjuvaktiga inflaterande.
https://www.mises.se/2022/04/03/okar-verkligen-vara-loner/ -
BOPOLPODDEN | Riksbankens och Finansinspektionens stabilitetsrapporter visar oro för fastighetsföretagens och hushållens skuldsättning, men de ger fel råd. Hyresgästföreningens förslag om hyresavdrag är ett feltänk. Däremot välkomnas initiativet Bygg i tid, som visar att kommunernas planarbete tar allt längre tid. Vår expertkommentator Stefan Attefall vill se mer av politiskt ledarskap i kommunerna.
Programledare: Anna Bellman
Kontakta oss på:
[email protected]
www.bostadspolitik.se
www.facebook.com/bostadspolitik.se/ -
Tänk om alla program bara funkade. Om allt var enkelt, överskådligt och sorterat. Viljan till standardisering och ordning är gammal, men kan vara både farlig och ineffektiv, varnar David Wästerfors.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kan vi inte hålla oss till en plattform?, tänker jag en stressig dag. Kan vi inte slippa allt hoppande mellan olika system och alla installeringar och ikoner som flimrar så ilsket bara för att man haft fräckheten att försumma dem en minut.Om du känner igen dig i drömmen om en enklare digital hantering om ett system för meddelanden och ett sätt att identifiera sig då känner du kanske också igen dig i det här: fullständigt kaos i kommunikationen, vilt primitiva förhållanden och ett förvirrande överflöd.Det låter som dagens informationssamhälle, som en vanlig dag en bit in på 2000-talet med bortglömda lösenord och pockande uppdateringar i överlappande fönster.Men det gäller informationssamhället för hundra år sedan. Det gäller pappershanteringen i Sverige 1919, med brevpapper, blanketter, provkartor, kataloger, böcker, tidskrifter och postförsändelser allt i olika format.Kontoret för hundra år sedan var översvämmat och oordnat.Komplexiteten skars ned, enhetlighet uppnåddes. Och informationsmängden tilltog, märkligt nog.Chefen för riksbankens pappersbruk tillhörde den tidens förespråkare för standardisering. Det var hans ord jag citerade. Ett svällande statsmaskineri krävde rationell organisering, menade denne chef. Enhetsformat för papper som börjat införas utomlands var lösningen. Och den lösningen lever vi med idag, nämligen A4-papperet inom det så kallade A-formatet, med sidproportionerna 1 gånger roten ur 2. Det är ett papper stort som en sextondels kvadratmeter.Så stort är ett papper. Så stort blev ett papper efter standardiseringen som fullbordades först 1946 efter minst tjugofem års debatt.Nu skulle informationen inte längre anlända i olika format utan i ett och samma. Kuvert, pärmar, mappar, skrivbordslådor, arkivskåp och skrivare mycket kom att anpassas efter detta format. Komplexiteten skars ned, enhetlighet uppnåddes. Och informationsmängden tilltog, märkligt nog.För även om standardiseringsivrarna ville motsatsen producerades bara mer och mer information ju bättre kontoren blev på att hantera den. Ett standardiserat pappersformat underlättade standardiserade blanketter som var enklare att fylla i och läsa av. Sedan drog det iväg ordentligt. Byråkratin fann skäl till nya blanketter för snart sagt varje liten uppgift.Att minnas och vidarebefordra muntliga meddelanden går endast till en viss gräns, står det i en kontorshandledning från 1959. Sedan måste man tillgripa blanketter. En riktig blankett skulle ha gröna linjer och grön text för att kontrastera mot det ifyllda svarta och den skulle ha rutor anpassade efter skrivmaskinens tabulator.Allt det här berättar Charlie Järpvall i sin fyndiga avhandling i mediehistoria, Pappersarbete från 2016. Järpvalls iakttagelser av kontorspapperets 1900-talshistoria bildar en fin mix av igenkänning och främlingskap. Å ena sidan dras man snabbt in i en känsla av så är det nu också, fast inte vad gäller just papper. Å andra sidan känns det som att besöka en annan planet, en pappers- och blankettplanet.Det är fantastiskt att läsa om debatten som föregrep A-formatets seger, till exempel de estetiska argumenten emot. I en statlig utredning 1943 meddelade Kammarrätten att A4 var ur värdighetssynpunkt olämplig. Och Hovrätten för Övre Norrland invände att folio ett annat format var mer estetiskt tilltalande eftersom det överensstämde med det gyllene snittet, ett klassiskt skönhetsideal.Samma lättnad verkar ha varit förknippad med A4-arket och den rationella blanketten som idag förknippas med till exempel ett inloggningssätt eller ett sökfönster.Att förhålla sig till A4 på sådana sätt ger en lite hisnande känsla. Detta engagemang över papper! Men ändå är det så igenkännbart, för idag diskuteras ju webbsidor och webbdesign med motsvarande inlevelse. Både på jobbet och privat blir människor upprörda om internet inte ser snyggt ut, om det bidrar till kaos snarare än ordning. Idag annonserar vi efter webbredaktör, inte maskinskriverska eller blankettman.Blankettman bara ordet ger overklighetskänsla. På fyrtio- och femtiotalet var det ett yrke.Beklagandet över förvirring och överflöd i informationssamhället är alltså igenkännbart men också föreställningen om att en gång för alla nå ordning genom en form eller en teknologi. Samma lättnad verkar ha varit förknippad med A4-arket och den rationella blanketten som idag förknippas med till exempel ett inloggningssätt eller ett sökfönster.Dagens kontorsarbete verkar befinna sig i ett slags prolog till en åtminstone tänkbar framtida standardisering som väl knappast kommer att ledas av staten utan av aktörer som banker, Google, Youtube och Facebook, med ganska otäcka och nästintill totalitära informationsanspråk. Vad skulle vi säga idag i en kontorshandledning? Kanske så här: Att minnas och vidarebefordra muntliga meddelanden går endast till en viss gräns. Sedan måste man tillgripa uppkoppling.Det är genom små detaljer som stora system byggs, skriver Charlie Järpvall. En överenskommelse om var adressen ska placeras på ett kuvert, WiFi i offentliga lokaler detaljer genererar system. Men som sociala varelser är vi alltför bångstyriga för att enbart falla in i system. Sätt upp en regel och vi kringgår den genast. Formulera en standard och vi ler milt och finner ett undantag. Oordning på en arena kan visserligen ge vika för systematisering men då uppstår snart en annan arena och ordningsproblemet migrerar dit. Formatanarkin för papper är avskaffad men digital anarki finns istället, med vidhängande ambitioner att strömlinjeforma alla appar och sajter.Men kanske är en universallösning inte lösningen. I Kina finns nästan en universallösning i form av appen WeChat som kombinerar meddelanden, diskussioner, beställningar och betalningar. Men Kina har som bekant bara ett parti och det censurerar förstås appen. Kontrollen blir lättare att genomföra eftersom WeChat samlar så många miljoner användare i samma system.Man hade upptäckt att det fanns filtar i åtminstone femton storlekar i landet. Denna variation, menade tidskriften, borde i princip kunna reduceras till en normalfiltKontorsarbetets dagliga plockande och sorterande, för att låna Charlie Järpvalls ord, var ett sätt att ordna världen. Och idag klickar vi och öppnar, matar in och klickar på nytt. Samtidigt som det finns något utmattande i en mångfald av former finns det också något charmigt.Min poäng gäller detta växelspel. Det gäller det ofullbordade i ordnandet av information, själva omöjligheten i att få ett slut på det.Några av iakttagelserna i Järpvalls avhandling om papper handlar om andra och parallella ordningsförsök i början av 1900-talet, till exempel riktade mot hushållet. Folkhemmets vetenskapliga ideal skulle förstås råda även här. I ett nummer av standardiseringstidskriften Slöseri 1928 togs filten på stort allvar. Man hade upptäckt att det fanns filtar i åtminstone femton storlekar i landet. Denna variation, menade tidskriften, borde i princip kunna reduceras till en normalfilt med måtten 150 gånger 200 centimeter. Och normalfilten skulle vara enfärgad, neutral och av ändamålsenlig kvalitet.Ja, vad säger man? Ett land vars hushåll bara har normalfiltar, det är en både rolig och ryslig tanke. I denna önskan tycker jag mig se det rationella projektets kärna men också dess löjlighet.Den kan vi väl ha i åtanke normalfilten när nästa standardiseringsvåg sköljer över oss, hur mycket avlastning från förvirrande överflöd vi än hoppas på.David Wästerfors, sociologLitteraturCharlie Järpvall: Pappersarbete formandet av och föreställningar om kontorspapper som medium. Mediehistoriskt arkiv, 2016. -
I dagens fördjupande avsnitt fick hjälp av David Vestin från Riksbanken att förstå och diskutera inflation. Vi berör allt från inflation, ränta, deflation, KPI, om man ska binda bolåneräntan, inflationsindex och mycket mer.
Jag vill verkligen betona att det här är ett fördjupande avsnitt som man kan behöva lyssna på både en och två gånger. Vi pratar mycket om skillnaden på t.ex. nominell och realränta. Nominell ränta definieras som realräntan plus inflation. Real ränta tar inte hänsyn till inflation och kan därför ses som den nominella räntan minus inflationen.
Med inflation menar vi att värdet på pengar minskar. Det vill säga att om du ger 100 kr i doppresent så kommer personen på 18 årsdagen fortfarande ha 100 kr, men nu bara kunna köpa varor för motsvarande värde av 80 kr. Värdet har minskat genom att priset på varor har ökat.
Riksbankens mål är att värdet på pengarna ska minska i genomsnitt med 2 procent per år. Vi diskuterar med David anledningen till att det är just 2 procent samt dess för- och nackdelar. Vi pratar även om motsatsen till inflation, deflation. Det vill säga när värdet på pengar ökar, vilket låter bra men hur det kan leda till konsekvenser i ekonomin som få vill ha.
Vi pratar även om olika sätt hur man mäter inflation (som inte är riksbankens uppgift, utan SCB:s) både i Sverige och utomlands. Vi tittar även på hur det påverkar räntan och resonerar kring hur man kan tänka kring bolåneränta. Framförallt kommer David med ett tankespjärn kring en bolåneprodukt som jag inte hört talas om tidigare. 😊
Om du har frågor till följd avsnittet, ställ dem gärna i forumet. Vi, David och andra svarar så gott vi kan där:
https://rikatillsammans.se/forum/t/32250
Tack för den här veckan,
Jan och Caroline
Rekommendation
====
Se gärna det första avsnittet med David där vi pratar om Riksbankens uppgift:
#221 - https://rikatillsammans.se/riksbanken-hur-skapas-pengar/
Två rättelser
====
00:10:59 - Här säger vi: "alla andra priser måste falla för att relativpriset på guld ska minska". Det ska vara: "alla andra priser måste stiga"
01:16:49 - Här säger vi: ”head line inflation är ett mått där man rensar bort energi och livsmedel”, Det ska vara: ”core inflation” eller kärninflation inte ”head line inflation”
Innehållsförteckning
====
00:00:00 Intro
00:06:22 Vad är inflation?
00:12:16 Riksbankens uppgift
00:16:22 Skillnaden mellan real- och nominell lön
00:22:22 Hur hänger inflation och ränta samman?
00:26:04 En tillfällig produktivitets chock för ekonomin
00:30:19 Deflation är motsatsen till inflation
00:34:00 En negativ spiral
00:39:27 Det kan vara svårt att mäta hur inflationen verkligen rör sig
00:47:16 I KPI finns det med element som relaterar till bostadsmarknaden
00:55:32 Är Riksbanken orolig för de ökade bostadspriserna?
01:03:35 Ska man binda bolåneräntan?
01:10:09 Fattar Riksbanken någonsin fel beslut?
01:18:39 Hur påverkas växelkursen?
01:24:32 Vilket inflationsindex är det rätta? -
I veckans avsnitt pratar vi bland annat om bitcoins roll under kriget i Ukraina. Dessutom gör vi en djupdykning i Riksbankens e-krona tillsammans med programmeraren och bitcoinern Alexander Bottema och fondförvaltaren Georges Mansourati.
-
Länsförsäkringars investeringschef Anna Hammar och Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank diskuterar hur de geopolitiska spänningarna påverkar ekonomin, vad som blir Riksbankens nästa steg och vad som får bostadspriserna att fortsätta upp när allt annat faller – och om det kan fortsätta. De bjuder också på varsin spaning och förklarar veckans begrepp.
Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Vad händer med din pension när inflationen stiger. Urholkas värdet på våra pengar? Vad händer med utbetalningarna? Pensionsexperten Tomas Carlsson, Colletum svarar på våra frågor.
-
Vi är tillbaks med nya Velosity nyheter och ett nytt avsnitt samt vårt fröslag på hur vi förbättrar vårt ekonomiska samhälle.
Kurzgesagt Universal Basic Income: https://www.youtube.com/watch?v=kl39KHS07Xc
-
Hur fungerar egentligen företagsobligationsmarknaden och hur hänger det ihop med vad som händer i ekonomin just nu - det är ämnet för veckans podd.
Alex gästas av Fredrik och Emil från Nordic Cross, två förvaltare som sitter och kollar på kreditmarknaden dagligen. Vad händer om kreditmarknaden fryser, kommer riksbankens stimulanser fungera, vad är detta egentligen för typ av investering - detta är några av frågorna som vi besvarar.
Snabb ordbok:
High Yield = företag med sämre kreditvärdighet
Investmentgrade = Företag med bättre kreditvärdighet -
Skatten på ISK höjs! Jag öppnar podden med en snabb kommentar då vi redan spelat in veckans avsnitt, men vi återkommer nästa vecka med mer.
I veckans avsnitt diskuterar vi Nordea-flytten, och huruvida den är bra eller dålig?. Riksbankens stillastående ränta och nya måttet KPIF.
Många lyssnarfrågor hinner vi dessutom besvara, det är hur man ska använda vilka aktier som köpt/sålts senaste månaden, Investera i Nordea- eller Swedbankaktien och hur man ska hantera skatten när man flyttar från Depå till ISK.
