Storbritannien Podcasts
-
I veckans avsnitt av Porträtt ur historien får vi veta mer om den charmige amerikanske oljemannen och diplomaten George McGhee som spelade en avgörande roll i att få Storbritannien att dra sig tillbaka från Egypten under Suezkrisen.
Du finner Porträtt ur historien och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Foto: Tobias Haglund, Italgraf Media
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Rysslands president Putin ska ha hotat att skjuta Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson med en missil. Det säger Bojo själv i en ny BBC-dokumentär, men spelar ner allvaret i det hela. Samtidigt går Tysklands förbundskansler ut och säger att Ukraina för nöja sig med de utlovade stridsvagnarna, och alltså inte kommer att få några stridsflygplan i nuläget.Sen pratar vi om den uppmärksammade dödsmisshandeln av en svart kille i Memphis i USA. Videomaterial visar hur fem poliser slår och sparkar på 29-åriga Tyre Nichols, som ligger ner utan att göra motstånd. De fem poliserna har åtalats och sparkats, och nu utreds även två ambulansvårdare för att inte ha följt rutiner när de kom till platsen. -
David Druid har hånglat loss på P3 Guld! Linnea Wikblad är en Sophora! Monica Sundberg berättar om dejtinglivet som 70+, efter sin medverkan i "Hotell Romantik"! Marie Kondo har slutat städa! Turkietexperten Paul Levin hjälper oss tolka Erdoans utspel om att Finland kan få gå med i Nato utan Sverige. Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om dödsmisshandeln av Tyre Nichols och att Putin ska ha hotat att skjuta Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson med en missil.
Programledare: David Druid och Linnea Wikblad -
Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.
Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.
I den nymixade reprisen av avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.
Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.
När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.
Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.
Foto: Gabriella Eriksson
Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tobias Hübinette är forskare och författare. Hans specialområde är studier av rasismens historia och hur rasrelaterade frågor hanteras i samhället.
I veckans samtal pratar han med Adam om vad som egentligen hände i Sverige när rasism, mångfald och diskriminering blev stora frågor under 2010-talet, och vad väntar i framtiden? Sverige har ofta påverkats av länder som USA och Storbritannien, där begrepp som vita privilegier frekvent används i offentligheten. Är det på väg att ta fart i Sverige?
-
Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.
Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.Tysklands oro för eskalering Många bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin -
Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.
Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.
I den nymixade reprisen av avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken Militära misstag om den spanska armadan.
Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.
Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.
Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.
Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.
Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.
Musik: Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda" av Ray M. Blanchard är licensierad under en Creative Commons-licens.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ronie Berggren samtalar med John Gustavsson som berättar om inflationen och de påföljdande strejkerna i Storbritannien och vad detta innebär för de politiska partierna.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Storbritannien ska skicka 14 stridsvagnar till Ukraina, en trend som flera länder nu funderar över att följa. Hör Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Medverkande: Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Magnus Christiansson, lektor i militärstrategi vid Försvarshögskolan, samt Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.Programledare: Mikael KulleProducent: Maria HanssonSändes i P1 Morgon 16 januari 2023. -
Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling, Panelen, Utkantssverige och kåseri av Mark Levengood.
Timme 1:Turkiet motsätter sig det svenska Nato-medlemskapet - borde Sverige stå upp mer för sina demokratiska principer?EU-ordförandeskapet invigt i Kiruna hör utländska utrikeskorrespondenterna om Sveriges utmaningarVårdkris i Storbritannien nu strejkar sjuksköterskorna med starkt stöd från befolkningenHårda strider i Ukraina - vilka följder får det i RysslandKrönika av Katarina BarrlingPanelenTimme 2:Kärnfamiljen regerar trots tal om alternativa familjeformeringarUtkantssverigeNy bok av Åsne Seierstad om AfghanistanBrasilien efter stormningarna av kongressenOperan fyller 250 årKåseri av Mark Levengood -
Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete.
Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt. I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén. Producent Peter Normark [email protected] -
Uppslitande familjebråk, knark och detaljer från tiden efter mamma prinsessan Dianas död brittiska prins Harrys självbiografi skapade stora rubriker redan innan den gavs ut. Hör Sveriges Radios korrespondent Stephanie Zakrisson om de nya uppgifterna och hur det påverkar Storbritanniens monarki.
Med ljud från NBC via Reuters.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Sveriges Radios korrespondent i Storbritannien.Programledare: Pablo DalenceProducent: Susanna Hållbus och Anna Liderot Ivarsson -
Kriget om Falklandsöarna mellan Argentina och Storbritannien år 1982 var kriget som aldrig skulle ha utkämpats. Den negativa inrikespolitiska utvecklingen i militärdiktaturens Argentina samverkade med gamla anspråkskrav på Falklandsöarna – eller Malvinerna som de kallas på spanska.
Argentinarna besatte ögruppen med militär. Storbritannien under Margaret Thatchers ledning antog utmaningen och sände en expeditionsstyrka för att utkämpa britternas måhända sista kolonialkrig. Men var det värt insatsen?
Denna fråga och mycket mer diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i denna nymixade repris av avsnitt 30 av Militärhistoriepodden.
Kriget på Falklandsöarna hade många drag som gör det unikt i flera avseenden. Argentinarnas närhet till krigsområdet gav dem en fördel. Dessutom var Argentina inte helt utan militär kapacitet. Både en relativt stor flotta och ett flygvapen att räkna med. Men att möta en motståndare med britternas kapacitet skulle visa sig vara katastrofalt. Det fanns redan på förhand en nivåskillnad i militär kompetens som argentinarna skulle ha tagit mer på allvar. Men kanske utgick de från att det aldrig skulle bli krig?
Storbritannien förde krig på andra sidan jordklotet med en expeditionsflotta som i mycket stor utsträckning måste klara sig själv. Logistiskt var insatsen anmärkningsvärd. Uppgiften att hålla den ganska stora argentinska flottan på behörigt avstånd och undvika förluster på grund av det argentinska flygvapnets anfall var svår. Trots teknisk överlägsenhet och utbildning var inte framgången given på förhand. Två brigader skulle landsättas och ta sig an uppgiften att besegra en numerärt större motståndare som både hade haft god tid till förberedelser och som dessutom hade tunga vapen att försvara sina ställningar på höjderna kring Port Stanley. Frågan är vad som egentligen avgjorde kriget?
Falklandskrigets slutstrider vid Goose Green och väster om Port Stanley blev infanteristrid med många brutala påminnelser om krigets nakna verklighet: att döda eller dödas. När det brittiska yrkesinfanteriet av marinkårssoldater, fallskärmsjägare och gardessoldater bröt in och brutalt rensade de argentinska ställningarna som hölls av i huvudsak illa ledda värnpliktiga kan det verka som att allt var givet på förhand. Men ingenting var självklart. Britterna kämpade med krigets friktioner vad gäller transporter, brist på understöd och vädret. Att numerärt underlägsna anfalla en fiende som har haft lång tid till förberedelser innebär förluster. Britterna förlorade i kriget 255 i döda och 775 skadades. Argentina miste 649 döda och 1 657 skadade.
Om du vill läsa mer kan vi rekommendera den brittiske journalisten och författaren Max Hastings och Simon Jenkins bok som finns på svenska Slaget om Falklandsöarna. I övrigt återfinns en rad titlar om kriget på engelska som tar upp i stort sätt alla aspekter av konflikten. Martin Middlebrook The Falklands War är en som kan rekommenderas eller Duncan Andersson kortare The Falklands War 1982.
Bild: Den argentinska kryssaren ARA General Belgrano har svår slagsida efter att ha attackerats av en brittisk ubåt under Falklandskonflikten. Den sjönk senare. WIkipedia.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I humlepoddens 5 avsnitt i säsong 2 pratar vi om öl från Skottland, Wales och England. Vad man dricker i de olika länderna och hur de olika ländernas ölhistoria ser ut.
1. Bryggårslöftena 2022 och nya bryggårsutmaningar 2023
2. Skottlands öl och ölhistoria
3. Smakar Highland Jock Strong Scottish Ale
4. Wales öl och ölhistoria
5. Smakar Evan Evans Welsh Dark Mild
6. Englands öl och ölhistoria (Fokus: Ale vs. öl)
7. Humlemästerskapen 2023: Öl från Storbritannien
*Oliver, Gerrett. 2011. The Oxford companion to beer. Oxford: Oxford University Press.
*Wikipedia, Beer in Scotland: https://en.wikipedia.org/wiki/Beer_in_Scotland (hämtad 2022-12-06)
*Wikipedia, Skara Brae: https://en.wikipedia.org/wiki/Skara_Brae (hämtad 2022-12-06)
*AvIan Spencer Hornsey, A History of Beer and Brewing(hämtad 2022-12-06)
*Thomas Pennant, A Tour in Scotland and Voyage to the Hebrides: (hämtad 2022-12-06) R: Gruitale.com, A Short Treatise on Homebrewing & the Meaning of Gruit: https://www.gruitale.com/art_treatise_on_brewing.htm (hämtad 2022-12-07)
*Ancient Laws and Customs of the Burghs of Scotland: A. D. 1124-1424: https://books.google.se/books?id=CUpkgY6ivDoC&pg=RA1-PR40&redir_esc=y#v=snippet&q=brew&f=false (hämtad 2022-12-06)
*Scottish Brewing, The Shilling System: http://www.scottishbrewing.com/history/shilling.php (hämtad 2022-12-07) R: Visit Scotland, Craft Beer & Brewery Tours in Scotland – A Map: https://www.visitscotland.com/see-do/food-drink/breweries-craft-beer/map/ (hämtad 2022-12-07)
*Källa engelsk öl: www.beerdaybritain.co.uk/; https://shbf.se/ol/oltypsdefinitioner-shbf/; https://www.systembolaget.se/ol/ursprung/engelsk-ol/
*Musik källa, "Flash back ljud - harpa" av sidequesting: https://freesound.org/s/541546/
*Musik källa, säckpipa av shelf-employed: https://freesound.org/s/628573/
*Musik källa, Beginning of Mass with organ and choir.wav https://freesound.org/s/635083/
*Musik källa, Punk av zagi2 https://freesound.org/s/230362/
-
Talmansval i USA. Bitcoin entreprenör inför rätta. El- och gasräkningsakut? Ben-Gvir besökte Tempelberget. Koloniala arv i Storbritannien. Unga tvivlar på mediers objektivitet. FHM vill ha inreserestriktioner från Kina. Hur ska vi klara av årets fattigaste månad? Kongressen i USA öppnas. Biståndsorganisation har fått lägga ner pga bankers ökade krav. Vår livsstil med processad mat leder till att tarmfloran inte är tillräckligt diversifierad.
- Показать больше