Bosses pojkar

  • Idrottsvärlden är sena på bollen

    · 00:09:33 · OBS

    Mycket har hänt inom idrottens värld på senare år. Men fortfarande fostras pojkar och flickor in i gamla könsroller. Det menar Cecilia Jonsson, lektor i socialt arbete. Pojkar och flickor födda -08 är välkomna på fotbollsträning stod det på lappen i skolans korridor. Följande vecka samlades min sjuåriga son och hans kompisar flickor och pojkar på fotbollsplanen, glada och förväntansfulla, redo att kicka boll.Ett par timmar senare kommer sonen hem och jag frågar hur träningen var han tycke att det kul. Jag undrade om kompisarna Hanna och Saga också gillat träningen. Det visste han inte, för de hade inte tränat ihop eftersom flickor och pojkar skulle spela var för sig. Förvånad undrade jag varför de delat gruppen så, och han svarade "ja, men mamma det är ju för att vi pojkar spelar mycket hårdare och tacklas mer!". Jag blev stum. Det var första gången jag hörde honom uttrycka könsskillnader på ett sådant sätt. Dessutom känner jag ju de här ungarna och vet utan tvekan att om några av dem kan tacklas, eller åtminstone har potential att lära sig konsten, så är det tjejerna. I den här barngruppen är flickorna fysiskt större, springer snabbare, är mer motoriskt utvecklade, mer tävlingsinriktade och långt mer försigkomna än pojkarna. Grabbarna flyttar sig helst om någon eller bollen kommer emot dem. Det är nog inte så framgångsrikt i fotboll, och anses antagligen inte heller särskilt manligt i idrottskretsar, även om det i min hjärna är ett tecken på god självbevarelsedrift. Eftersom jag inte var med vet jag inte varifrån han fick förklaringen, av kompisarna eller av ledarna. I sammanhanget spelar det mindre roll. Det väsentliga i det här fallet är den tydliga kopplingen mellan idrott och genus.Den könsbaserade uppdelningen och argumenten för dem borde inte ha förvånat mig som hyfsat genusmedveten samhällsvetare, men jag trodde, eller kanske snarare hoppades, att vi kommit längre. Skillnaden mellan att läsa om saker och att själv erfara desamma slår alltid an olika känslosträngar i kroppen. Hela min kropp skriker jag vill inte att mina söner eller de andra barnen, flickor som pojkar ska socialiseras in i det här mossiga tänkandet!Men, gråt inte, forska!, som uppmaningen från 1970-talets kvinnorörelse löd. Just det gör idrottsforskaren och genusvetaren Helena Tolvhed i sin senaste bok På damsidan. I denna empiriskt välgrundade och teoretiskt genomarbetade bok om kvinnor i svensk idrott mellan 1920- och 1990-talet får jag en bredare och djupare förståelse för hur genus skapats, utmanats och omförhandlats i idrottens värld. Historien om flickors och kvinnors kamp för att jämställt med männen få delta i idrott är inte rätlinjig. Snarare beskrivs den som en krokig väg kantad av framgångar och bakslag. Inte minst visar författaren hur förnämligt det är att studera genus på idrottens arena sällan blir stereotyper tydligare vad gäller förgivettagna uppfattningar, resurstilldelning och status. Sedan 1990 när Tolvheds studie slutar har mycket hänt inom idrottens värld. Vi har fått flera världsledande kvinnliga idrottare som Carolina Klüft och Anja Pärson. Dessutom har Riksidrottsförbundet formulerat en jämställdhetsplan som ska genomsyra alla föreningars verksamheter. Det är en god ambition även om tanken inte verkar ha sipprat ner och omförvandlats till handling i alla föreningar eller nått alla ledare.Av Tolvhed lär jag mig att sonens erfarenheter från fotbollsträningen har rötter från den tidiga idrottshistorian där svett och muskler likställts med manlighet och uppfattats som det eftersträvansvärda i motsats till det mjukare och mer estetiska kvinnliga idrottsliga idealet. För det var väl någonstans det min son sa; att det finns en könsbaserad skillnad i förmågor och potential som där pojkarna har fördel? Om träningen skiljer sig från barnsben är det inte konstigt om flickorna på gruppnivå inte når samma utvecklingspotential som pojkarna.Idrott och genus är ett angeläget forskningsfält. Riksidrottsförbundet är stora och träffar många barn och ungdomar. Idrotten är således en viktig aktör inte bara som idrottskola, utan också som förmedlare av bland annat genuskodade normer eller värderingar. Näst efter skolan måste föreningsidrotten vara de som har störst möjlighet att påverka barn och vuxna. Vilken chans idrottsrörelsen har nationellt och internationellt!Själv var jag för övrigt hästtjej när jag växte upp. Jag har inget minne av att jag beskrevs med de manligt kodade orden som stark, uthållig, modig och tekniskt kunnig. Nej, jag minns snarare hur vi stalltjejer beskrevs som gullandes med söta ponnyer som man kunde fläta manen på när vi inte hade konflikter med varandra ni vet föreställningen om att flickor bara kan umgås två och två. Inget av det stämde överrens med min erfarenhet av stallgänget som delade på det hårda och roliga arbetet som krävde mycket fysisk styrka, kunskap och samarbete. Att hantera flera hundra kilo häst och ta hand om ett stall är ingen enkel match. Och vi garvade ofta åt okunskapen som visades i de egenskaper som tillskrevs oss.Men tillbaka till sonen och hans kompisar på fotbollsplanen. Idrottsföreningen bjöd barnen på det första tydliga exemplet på ett omotiverat isärhållande av könen. Att idrottsledarna delar den stora barngruppen har jag inget emot, det är inte heller nödvändigtvis dåligt att de gör en könsbaserad uppdelning, även om jag ofta har svårt att förstå den, särskilt bland sjuåringar. För min del får de också gärna tävla. Det jag ogillar är den slentrianmässigt könsbaserade uppdelningen grundad på stereotypa föreställningar. Jag ser inget som helst behov av att idrottsvärlden lär min son att "det är så pojkar gör" och om han ska vara en riktig pojke vill det till att han snabbt lär sig agera enligt dessa spelregler. I mitt stilla sinne undrar jag varför föreningen inte ser till prestation före kön och låter de som fysiskt matchar varandra spela tillsammans? Borde inte det leda till den bästa utvecklingen av idrottare?Och, ja, föga förvånande slutade de flesta av sonens tjejkompisar med fotbollen. Kanske kände de sig nedvärderade, styvmoderligt behandlade eller att deras idrottspotential tillbakahölls, eller så tyckte de bara inte att fotboll var kul jag vet inte. Jag undrar också hur många pojkar som slutade för att de inte kände sig hemma i den roll de tilldelats. Men, det jag vet är att denna gammalmodiga behandling av pojkar och flickor inte gagnar någon och jag uppmanar den svenska idrottsrörelsen att en gång för alla göra upp med detta från riksidrottsförbundets högsta nivå till barnledarna. Att skylla på sega strukturer är inte en godtagbar anledning. Idrottsverige är onekligen sena på bollen, för att använda Tolvheds uttryck. Jag rekommenderar Tolvheds bok till riksidrottsförbundet, föreningsaktiva medlemmar i idrottsverige, och till alla andra som är intresserade av svensk idrottshistoria eller genuskunskap. Den bär på en aha-upplevelse för alla.Cecilia Jonsson, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i VäxjöHelena Tolvhed, På damsidan. Feminitet, motstånd och makt i svensk idrott 1920-1990 (Makadam förlag, 2015)

    starstarstarstarstar
  • Mjuka pojkar, hårda män

    · 01:32:45 · Karlavagnen

    I Karlavagnen onsdag är du välkommen att prata mansroller med Johanna Linder i Jönköping. Ring 099-110 90 i kväll eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se! Du kan också kommentera här på hemsidan eller på vår Facebooksida. Pojkar gråter inte. Pojkar leker inte med tjejgrejer. Pojkar har inte rosa kläder. Så är det fortfarande i ett av världens mest jämställda länder. Men vad gör detta med våra pojkar? Forskning visar att alla föreställningar om hur pojkar ska vara kan leda till att de blir tuffa och hårda - och våldsamma! Hur uppfostrar du din son? Vilken man vill du att han ska bli? Enligt undersökningen som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gjort, löper de killar som är negativa till jämställdhet, och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller, tre gånger så stor risk att begå våldsamma eller kränkande handlingar. Filmen Turist där Johannes Bah Kuhnke spelar Tomas, vars manliga roll är i svår kris, tog hem hela sex guldbaggar i veckan. Krisar du också eller är du nöjd med hur du är som man? Eller har du hittat ett nytt sätt att vara man på? Och vilken är mansrollen 2.0? Ring till Johanna Linder i kväll på 099-110 90 (telefonslussen öppnar 21.00) eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se! Mejla redan i förväg och skicka med ditt telefonnummer om du vill vara med i kvällens program!   Kommentarer här på hemsidan ska vara kopplade till artikeln. Inlägg som inte håller sig till ämnet riskerar att tas bort. Allmänna synpunkter eller frågor hänvisar vi till Lyssnarservice. Kommentarerna bör utmärkas av respekt för andra och hålla en god ton. Läs också Sveriges Radios regler gällande kommentering.

    starstarstarstarstar
  • Pappa, har din son sett dig gråta?

    · 00:14:31 · OBS

    Pojkar har känslor. Pojkar är kreativa, intuitiva och lyhörda. Pojkar är empatiska. Pojkar kan visa både rädsla, ledsnad, skam och ilska. Pojkar har från början alla de förment feminina karaktärsdrag som sedan förbjuds, tonas ner eller helt utesluts ur mansrollen. Den livslånga skolningen till man är lika genomgripande som den motsvarande processen för kvinnor, hävdar författaren Mats Söderlund. Programledare: Odd Clausen.

    starstarstarstarstar
  • HR Happy Hour 294 - Labor Day Special: Talking about Work

    · 00:32:00 · HR Happy Hour

    HR Happy Hour 294 - Labor Day Special: Talking about WorkHosts: Steve Boese, Trish McFarlaneThis week on the HR Happy Hour Show, for a special Labor Day 2017 weekend show, Steve and Trish share some of their experiences of work, workplaces, bosses, and more. Bad jobs, great jobs, crazy jobs, great bosses, horrible bosses and more. We also share some of our for the future of work and workplaces as we think about our own kids heading into the workplace soon.You'll hear stories about horrible promotional trinkets, the pros and cons of working in a cemetery, catching fraudsters at the amusement park, how cold it is in a perishable foods warehouse, bosses that truly cared and made a difference, as well as bosses who left a pair of 16 year-old knuckleheads to run the store.Labor Day is a great time to pause, reflect, and cetainly to celebrate work and the workforce. We hope you like this fun episode where we share some of our best, worst, and most impactful memories of our work lives.Happy Labor Day to all the HR Happy Hour fans and thanks as always for listening.Thanks to show sponsor Virgin Pulse - learn more at www.virginpulse.com.And subscribe to the HR Happy Hour Show on Apple Podcasts, Stitcher Radio, or wherever you get your podcasts.Follow the HR Happy Hour on Twitter - @HRHappyHour and tweet the show with your best/worst/favorite jobs and workplaces.

    starstarstarstarstar
  • Christopher Lennertz (Horrible Bosses 2) Interview | Anatomy of a Movie

    · 00:50:22 · Anatomy of a Movie

    In this show, AOM host Demetri Panos interviews Christopher Lennertz about composing for Horrible Bosses 2. Horrible Bosses 2 is a 2014 Comedy film directed by Sean Anders. Dale, Kurt and Nick decide to start their own business but things don’t go as planned because of a slick investor, prompting the trio to pull off […] The post Christopher Lennertz (Horrible Bosses 2) Interview | Anatomy of a Movie appeared first on Popcorn Talk - We Talk Movies.

    starstarstarstarstar
  • Den orätttvisa skolan: Skolans lokaler spelar större roll än man tror Och varför är flickor nästan alltid bättre än pojkar?

    · 00:14:32 · OBS

    Skolornas lokaler kan se ut på helt olika sätt, vilket gör att eleverna får olika förutsättningar för sitt lärande. Det är ett problem vi hör mer om i dagens OBS. En annan fråga är varför pojkar är sämre än flickor i nästan alla ämnen i skolan. Det har bland annat med våra olika förväntningar att göra. I Sverige är den fysiska skolmiljön inte styrd, varken i skollag eller läroplan – det står bara att lokalerna ska vara ändamålsenliga. De lokala skillnaderna är stora – vilket också leder till att Sveriges skolbarn får olika förutsättningar för sitt lärande, menar Bodil Cronquist i dagens OBS. Hör också om hur det kan komma sig att pojkar presterar sämre än flickor i nästan alla ämnen i skolan. Mia Heikkilä var sekreterare i Delegationen för Jämställdhet i skolan och hon menar att vuxna har olika förväntningar på pojkar och flickor i skolan: men att man i allmänhet låtsas att det inte gör några skillnader.

    starstarstarstarstar
  • 18: Sexfantasin

    · Bosses Pojkar

    Gävleborgs David Beckham. Johan Mattsson gästar Bosses Pojkar och vi snackar mobbning, mikro-öl, komplimanger och sexfantasier och även tårtningen av av Jimmy Åkesson mitt i Hippster-Meckat kring Nytorget på Södermalm avhandlas. Finns ens Hippstern längre? Johan lanserar teorin att arkitekter gärna blir fascister och vi listar Allsvenskan 2013 efter Pagrotsky-modellen. Bosses Pojkar utvecklas till en konspirationspodcast under inspelningen. Ibland är detta ett riktigt mörkt men äkta avsnitt. HÅLL TILL GODO!

    starstarstarstarstar
  • Episode #012: She Boss 101

    · 00:53:41 · The Sheroic Podcast

    In a 2014 poll, only 25% of females said they preferred having a female boss! Why do women not want female bosses? Cassey Ho and Lisa Bilyeu dish about their experiences of being an employee and how they used those lessons when becoming a boss themselves.  With more and more women entering entrepreneurship and making moves into male dominated industries, women are creating a new wave of She Bosses ready to take on the world. Are you ready to join them?   TOPICS Statistics about female bosses [01:19] Cassey and Lisa’s bosses [05:37] Lessons Cassey learned from being an employee [09:44] Giving credit where credit is due [12:49] Lessons from Vanessa Van Edwards [14:49] Cassey’s experience becoming a boss for the first time [17:42] Working with creative people [20:53] Approaching your boss when they don’t want to listen to your ideas [27:56] How Lisa hires people [28:51] Lisa’s go-to interview question [31:10] Offering employees more than just a paycheck [32:22] How to ask for a pay raise…the right way [34:55] Investing in your employees [37:44] Be so good they can’t ignore you [39:06] Lisa’s first job at Burger King [40:22] Learning to appreciate your boss [44:42] Putting yourself in your employee’s shoes [46:56] Being open to honesty and criticism [49:42]   Make sure to subscribe so you never miss an episode! If you're enjoying the show, please leave us a review!   The Sheroic Podcast is a female empowerment series that will teach anyone aspiring to live their best lives the secrets to taking on the world! The show is hosted by powerhouse entrepreneurs and real life friends, Cassey Ho and Lisa Bilyeu. Cassey Ho is a designer, best-selling author, and the CEO of Blogilates – an internationally-adored wellness brand and the #1 most watched female fitness channel on YouTube. You can find her signature group exercise format POP Pilates being taught at some of the biggest gyms across the world! Lisa Bilyeu is a founding team member of the billion-dollar brand Quest Nutrition, co-founder and President of Impact Theory, and co-creator of the viral sensation Inside Quest with over 200 million views.   FOLLOW CASSEY HO TWITTER @Blogilates, http://bit.ly/2sUCUS6 INSTAGRAM @Blogilates, http://bit.ly/2sUCYBk FACEBOOK.COM/BLOGILATES: http://bit.ly/2szHd2A FOLLOW LISA BILYEU INSTAGRAM @lisabilyeu: http://bit.ly/2tMtCUX FACEBOOK.com/Lisa.Bilyeu: http://bit.ly/2rTysON FOLLOW THE SHEROIC PODCAST TWITTER @BeSheroic, http://bit.ly/2sSgHEH INSTAGRAM @BeSheroic, http://bit.ly/2sOrUVU FACEBOOK.COM/BESHEROIC: http://bit.ly/2trxY4t

    starstarstarstarstar
  • Episode 42: Boss Music

    · The Legacy Music Hour Video Game Music Podcast

    In Episode 42, Brent and Rob focus solely on boss music.  Final bosses, regular bosses, mini-bosses -they welcome bosses from all walks of life.  They also share stories about crash symbols and good... The Legacy Music Hour was created by Brent Weinbach and Rob F. specifically for the purpose of talking about video game music from the golden age of gaming (16-bit and earlier).

    starstarstarstarstar
  • Horrible Bosses 2 (Jason Bateman / Chris Pine) | Anatomy of a Movie

    · 00:57:04 · Anatomy of a Movie

    In this AOM show, hosts Phil Svitek and Demetri Panos discuss Horrible Bosses 2 in which Dale, Kurt and Nick decide to start their own business but things don’t go as planned because of a slick investor, prompting the trio to pull off a harebrained and misguided kidnapping scheme. It stars Charlie Day, Jason Sedeikis […] The post Horrible Bosses 2 (Jason Bateman / Chris Pine) | Anatomy of a Movie appeared first on Popcorn Talk - We Talk Movies.

    starstarstarstarstar
  • Det drogade Nazityskland

    · 00:10:57 · OBS

    Hitler och hans soldater var rejält påtända. Fredrik Sjöberg läser om drogernas roll i Tredje riket och funderar över litteratur som kan råda bot på bristande läsförståelse hos pojkar och unga män. Ett återkommande katastroflarm i samhällsdebatten är den bristande läsförståelse som särskilt utmärker pojkar och yngre män. Problemet är nog ofta överdrivet, men det kan heller inte förnekas, och en mindre armé av pedagoger försöker därför tänka ut hur man ska få pojkarna att läsa lika många böcker som flickorna gör. Lätt är det inte. Eftersom ingen har lyckats fylla tomrummet efter Frans G Bengtsson, erbjuds inte mycket mer än torftiga deckare och biografiska hjälteepos om onaturligt rika män som har lyckats förlänga sin barndom genom att sparka boll.Och allt det där är nog bra, men kanske kräver pojkarnas nu rent epidemiska indolens ändå tyngre doningar, och då är det noga taget bara två typer av böcker som duger: sådana som handlar om Hitler, och sådana som handlar om droger. Bägge dessa ämnen har en förunderligt vitaliserande inverkan också på mycket trötta existenser så låt oss ett ögonblick tala om den från tyska översatta fackboken Droger i Tredje riket, av Norman Ohler. En svårslagen kombination, en form av litterärt blandmissbruk som lovar att höja läsförståelsen både hos datorspelande hemmapojkar och tröga haschtomtar med större frisyr än förstånd.Redan här bör dock inflikas att Norman Ohler inte är någon muntergök, utan en djupt seriös arkivdykare med ambitionen att vara historiskt objektiv, och att hans bok av det skälet inte riktigt når upp till samma stilistiska nivå som den avlägset besläktade satiren Jägarna på Karinhall, Carl-Henning Wijkmarks debutroman från 1972 en klassiker som förutom sin rollbesättning av råsupande nazister på kalas hemma hos morfinisten Hermann Göring, även har fördelen av att vara både rolig och djupsinnig samt, inte minst, pornografisk. Den kombinationen slår ingen.Hur som helst, Droger i Tredje riket utgår från tidigare svåråtkomliga dokument som speglar dels användningen av amfetamin inom Wehrmacht och Luftwaffe, dels omfattningen av det drogmissbruk som förvandlade führern själv till en darrande pundare utan större verklighetskontakt. Det är onekligen fascinerande läsning. Skrämmande också, med tanke på att kemisterna knappast har legat på latsidan sen dess och sannolikt kan förse nutidens makthavare och mördarmaskiner med ännu effektivare blandningar av uppiggande och avtrubbande preparat.Den tyska drogindustrin var tidigt världsledande. Opiater hade man sysslat med länge och redan i slutet av 1800-talet lanserade läkemedelsbolaget Bayer en medicin mot hosta och huvudvärk som kallades Heroin. Senare, under Weimarrepubliken, sköt produktionen av morfin och andra opiater i höjden. Bara under ett enda år 1928 förädlades närmare 200 ton opium, och vid det laget hade de tyska bolagen även lagt under sig hela 80 procent av världsmarknaden för kokain. Tonvis. Inte var man så noga med restriktioner heller; lagstiftningen hängde inte med i svängarna, så när nazisterna i början av 30-talet formerade sig för en attack mot den unga demokratin, fanns många missbrukare man kunde stigmatisera som depraverat slödder i den förment sunda, ariska staten. Hitler själv gällde för att vara en renlevnadsman, så nu skulle drogträsket saneras. Det gick inget vidare.Som så ofta var det sportfånarna som testade gränserna. Under Berlinolympiaden 1936 nåddes tidigare oanade resultat med hjälp av prestationshöjande medel. Dopning. Framför allt lyckades amerikanerna vinna tack vare en sorts amfetamin som hette Benzedrine. Det var fullt accepterat inom idrotten på den tiden, och tyskarna vill nu inte vara sämre. Redan året därpå hade man utvecklat en mångdubbelt starkare variant av metylamfetamin som kom att kallas Pervitin. Ett uppåttjack av guds nåde, renare och bättre än allt vad den fiktive drogfabrikören Walter White lyckas koka ihop i TV-serien Breaking Bad.Pervitin blev snabbt en folkdrog i Tredje riket. Medlet användes för att integrera simulanter och gnällspikar i arbetslivet, för att motverka depressioner, sjösjuka, klimakteriebesvär, hösnuva och allmän håglöshet. Koncentrationsförmågan stegrades, liksom sexualdriften, och inte behövde man sova så mycket heller, vilket naturligtvis öppnade för användning i det militära. En sovande soldat gör inte mycket nytta. Efter en lagom dos Pervitin kunde man kriga flera dygn i sträck. Dessutom försvann rädslan, andra hämningar också. När Wehrmacht väl hade gjort sin beställning låg produktionen på i runda slängar 800 000 Pervitintabletter per dag.Amfetaminmissbruket är såklart inte hela förklaringen till de tyska framgångarna i början av kriget, men blixtanfallen i Polen och Frankrike låter sig åtminstone delvis begripas i ljuset av att åtskilliga soldater faktiskt var påtända. Även generalerna. Den ryktbare fältherren Erwin Rommel krossade allt motstånd på västfronten tack vare en för tjackpundaren typisk form av hänsynslös självöverskattning. Först långt senare, i höjd med Stalingrad, började drogbrukets nackdelar bli märkbara.Om allt detta berättar Norman Ohler i sin bok, men till historien hör också huvudpersonen själv, Adolf Hitler, och hans livläkare, sedermera langare, Theodor Morell. Att Hitler mot slutet av kriget behandlades med fullkomligt fantastiska mängder hormoner, steroider och mediciner av alla slag är sedan länge väl känt, men forskarna har hittills varit ovilliga att betrakta honom som narkoman. Snarare har bilden varit att Hitler hade ett pressande jobb, och därför gott kunde behöva lite speed för att komma i form, och att hans vegetariska diet påkallade diverse kosttillskott.Nu framträder en helt annan bild. Av Theodor Morells bevarade anteckningar framgår att han ordinerar allt starkare doser av narkotika, inte bara Pervitin. Särskilt efter attentatet i Varglyan, 20 juli 1944, när Hitler sånär dödades av Claus von Stauffenbergs portföljbomb, behövdes också alltmer smärtstillande, och lugnande. Morell petade i honom duktiga doser kokain, gärna i kombination med Eukodal, ett morfinliknande preparat som gavs intravenöst. Tidvis var patientens vener lika illa åtgångna som på en durkdriven heroinist. Framåt vintern det året, när kriget i praktiken redan var förlorat, var han mycket nära att sluta sina dagar genom en överdos.Hur det sedan gick vet alla. Det nya i Norman Ohlers historieskrivning är tanken att Hitler möjligen inte alls drabbades av Parkinson eller någon annan sjukdom som till sist förvandlade honom till ett kraftlöst vrak, utan att han istället, på vårkanten 1945, kort före självmordet i bunkern, huvudsakligen led av abstinens. Vid det laget hade nämligen de allierade bombat läkemedelsfabrikerna till grus och aska. Och langarens lager av droger var slut.Likt alla tyska författare är Ohler mycket noga med att inte förringa eller bortförklara Hitlers ansvar för krigets bestialiteter, och han befinner sig sålunda, litterärt sett, långt ifrån Frans G Bengtssons lediga legender om brutala hjältekonungar och flugsvampdrogade bärsärkar, så när allt kommer omkring är kanske den bristande läsförståelsen bland pojkar bäst avhjälpt genom att skolbiblioteken köper in klassuppsättningar av Röde Orm. Eller varför inte Jägarna på Karinhall. I alla händelser är Droger i Tredje riket, komplett med register och notapparat, en förnämlig bredvidläsningsbok.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturNorman Ohler: Droger i tredje riket det dopade blixtkriget (Lind & co), översättning Henrik Lindberg.

    starstarstarstarstar
  • Landstingens dilemma - priset på ett liv

    · 00:30:25 · Kaliber

    Det kommer allt fler nya mediciner för patienter med sällsynta och allvarliga sjukdomar. Kaliber granskar särläkemedlen som hjälper svårt sjuka men kostar så mycket att det går ut över annan vård. - Jag har då inga njurar som fungerar, så jag ligger i dialys fem dagar i veckan a fyra timmar. För att rena det dina njurar gör i vanliga fall, gör den här maskinen åt mig.Hur mår du när du ligger här?- Det är väl okej, det blir ju väldigt mycket tid av ens liv att ligga i maskin. Du har ganska ont när man sticker med metallnålar som är ganska grova för att kunna få den här dialysmaskinen att fungera och få ett bra flöde. Blodet går grunt hela tiden, ju fortare blodet går runt desto bättre dialys får jag.Hanna ligger under en gul filt i en sjukhussäng i Halmstad. Persiennerna är neddragna och blodet pumpas runt genom plastslangar och en maskin som renar det, en behandling som heter dialys.Hanna har den ovanliga och livshotande sjukdomen aHUS, atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom. Den leder till blodbrist och till slut slås njurarna ut.- AHUS för mig är ett liv i maskin, som det ser ut nu. Och det finns då ett läkemedel som gör det möjligt för mig att få en njure och blir transplanterad och slippa maskinen 20 timmar i veckan, och tillbringa den tiden med min familj och mina barn.Soliris är det första läkemedlet för patienter med aHUS.Det kan göra Hanna frisk.Och är, per patient och år, bland de dyraste läkemedlen i världen.Cirkapriser: Soliris 4,5 miljoner kronor per patient och år, Vimizim 3,8 miljoner, Kyprolis 2,5 miljoner.Kaliber idag handlar om priset för särläkemedel, det vill säga nya läkemedel för patienter med ovanliga och allvarliga sjukdomar.För att få fram nya och bättre särläkemedel har EU infört regler som gynnar läkemedelsbolagen. Och nu ser vi resultatet fler nya läkemedel och högre kostnader i sjukvården.I Sverige hamnar kostnaden på landstingen och staten.Samtidigt som de nya läkemedlen kan hjälpa svårt sjuka med sällsynta sjukdomar så trängs annan vård undan. En svår ekvation.Kaliber har tittat närmare på två av de dyraste särläkemedlen, Soliris och Translarna.- Vi står i vårt kök och det är ganska stort för att killarna ska kunna köra med sina rullstolar här inne.I det här röda huset med vita knutar bor Carin. Hon är mamma till två pojkar med den ovanliga och allvarliga muskelsjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Huset är ombyggt för att pojkarna ska kunna växa här med sjukdomen. Det saknas trösklar och i hallen finns en stor vit hiss. För sjukdomen förvärras med tiden.- Och sen toaletten är lite större, med höj- och sänkbara handfat. Sen är det stort utrymme för att kunna använda just en stol inne i duschen eller senare kanske en brits för att kunna duscha. Så man har ju sett lite framåt.Tänker du framåt? - Jag vågar nästan inte det. Det är ju lite läskigt. Det är lite skrämmande. Man vet ju lite grann om det man har läst om sjukdomen. Men man försöker att inte tänka på det hela tiden. För att orka med att leva så måste man glömma bort det ett tag.Men du vet att det kommer att hamna en brits här?- Ja, så kommer det ju att bli. Förhoppningsvis så sent som möjligt.Duchennes muskeldystrofi drabbar ungefär tio personer i Sverige varje år, oftast pojkar. Muskelfibrerna bryts succesivt ned, den motoriska utvecklingen stannar av. Det är vanligt att drabbade inte längre kan gå vid tio års ålder.Det nya läkemedlet Translarna kan bromsa sjukdomsförloppet. Det kan hjälpa ungefär var tionde patient, och det är bara de som kan få läkemedlet.I Sverige är det Carins söner och ett tiotal till som får Translarna. I dagsläget får Carins yngsta son det av läkemedelsbolaget. De flesta andra har fått det för att de varit med i en studie.- Det här är ju vårt hopp som vi lever på. Vårt hopp för framtiden. Det känns som att den gör väldigt bra för Rasmus.Cirkapriser: Translarna drygt 3 miljoner kronor per patient och år. Procysbi 1,6 miljoner, Revestive 2,2 miljoner, Vyndaqel 1,2 miljoner. - Hej, tjena välkommen!En som jobbar med att göra bedömningar om nya särläkemedel är värda sitt pris, om de är kostnadseffektiva, är Lars Sandman. Han är professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet och också etisk rådgivare till NT-rådet, landstingens gemensamma organ som tar fram rekommendationer om nya läkemedel ska användas i landstingen.- Det som blir problematiskt är naturligtvis att vi skulle kunna säga att ett liv är oändligt mycket värt, vi borde kunna lägga hur mycket som helst, då riskerar vi ju liv i en annan ände av systemet. Lägger vi otroligt mycket på en patient eller en liten patientgrupp så kommer andra patienter att bli utan, vi förlorar liv i den andra änden i stället. Så i någon bemärkelse kommer vi alltid att ställas inför problemet att vi faktiskt måste sätta ett pris på ett liv, hur obehagligt det än kan kännas.Nya dyra läkemedel för sällsynta sjukdomar väcker alltså frågan vad ett läkemedel för en patient får kosta. Och de ställer landstingen inför ett dilemma - vård ställs mot annan vård.Att det har kommit fler särläkemedel är ett resultat av att USA, Japan och EU har infört regler som gynnar läkemedelsföretagen. Systemet i EU gör att bolagen bland annat får ensamrätt för ett särläkemedel i tio år och därmed ingen konkurrens om priset.I EU är det europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, som godkänner särläkemedel. För att klassas som ett särläkemedel ska det rikta sig mot ovanliga sjukdomar som är livshotande eller innebär mycket allvarliga tillstånd och så ska läkemedlet vara mycket bättre än de som redan finns eller innebära en helt ny behandling för sjukdomar där det tidigare saknats behandling.Samtidigt som fler allvarligt sjuka kan få ett bättre liv så varnar den internationella organisation OECD för de ökande globala kostnaderna.Läkemedelsbolagen ökar försäljningen och marknaden går starkt framåt.EvaluatePharma jobbar med statistik och rapporter kring läkemedel.- Hello. Oh my name is Lisa Urquhart. I am editor of EP Vantage, which is a part of EvaluatePharmaEvaluatePharma ser en enorm utveckling.2010 såldes särläkemedel för 70 miljarder dollar globalt.Förra året var siffran 102 miljarder dollar.Och 2020 förväntas försäljningen vara uppe i 178 miljarder dollar.- Its growing quite strongly, actually. Its growing at 11 percent annually.Marknaden för särläkemedel växer med runt 11 procent per år och det är dubbelt så mycket som den totala läkemedelsmarknaden växer.Det är en attraktiv marknad, bland annat för att läkemedelsbolagen kan ta ett högt pris och för de regler som ger bolagen ekonomiska fördelar, säger Lisa Urquhart.- I think its a very attractive market as well, particularly for drug developers. Because, mainly, the prices that developers can take and the fact that there is limited competition.Det finns ingen statistik över hur mycket särläkemedel säljs för i Sverige.Kaliber har därför tagit fram nya, unika siffror i samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting.Vi har kollat vad de läkemedel som idag klassas som särläkemedel av EU kostade i Sverige 2015.Och summan blev närmare 1,2 miljarder kronor. Det är ungefär fyra procent av landstingens kostnader för läkemedel.Årsnota: Revlimid 239 miljoner, Soliris 130 miljoner, Vidaza 52 miljoner, Elaprase 49 miljoner, Vyndaqel 34 miljoner. Kostnaderna för särläkemedel hamnar till större del på landstingen än vad övriga receptbelagda läkemedel gör.Det beror på att särläkemedlen i större utsträckning är utanför högkostnadsskyddet och subventioneras då inte av staten.De flesta landsting och regioner, 19 av 21, svarar i en enkät som Kaliber har gjort att kostnaderna för särläkemedel ökar.Flera landsting uppger också att de ökande kostnaderna för särläkemedel går ut över annan vård. - Hej, Anders Carlqvist söker jag.Anders Carlqvist är läkemedelschef i Västra Götalandsregionen: - Det finns ju alltid en alternativ användning av alla pengar. Om du lägger pengar på något så kunde du ha lagt de på någonting annat, och alla vet ju att det finns behov inom vården, så att någon viss undanträngningseffekt är det alltid.De ökande kostnaderna gör att sjukvården hamnar inför svåra avvägningar om de resurser som finns, säger han.- Alltså man skulle önska att man kunde ge all behandling till alla patienter som behöver det. Men nu är det så att gapet mellan vad som är möjligt att göra medicinskt och med läkemedel och de resurser som finns ökar.Kaliber kan konstatera att nästan alla landsting lägger mer och mer pengar på särläkemedel.Behandlingarna tränger undan annan vård samtidigt som de kan vara livsavgörande för svårt sjuka patienter.Hur mår du? Hur känner du dig?- Huvudvärk, yr, lite skakig är man ju absolut efter varje behandling.Vi återvänder till Hanna, som precis har avslutat fyra timmar i dialys.Hon kom hit från jobbet som sjuksköterska och ska hem till barnen.- Livet fortsätter ju även om jag ligger fastlås i en maskin.Hanna är en av omkring 45 personer i Sverige som lider av sjukdomen aHUS.För henne är det självklart att landstingen ska bekosta medicinen.Hur tänker du kring prissättningen? Det är ju läkemedelsbolaget som sätter priserna. Har du tänkt något kring det? - Det krävs ju oerhörda forskningsresultat och forskning bakom till att få fram ett sånt här läkemedel och jag tänker att det någon gång måste betalas tillbaka.Trots att läkemedlet Soliris och njurtransplantation skulle göra att Hanna slipper den här dialysmaskinen och att Translarna skulle bromsa den allvarliga muskelsjukdomen hos Carins barn, så är det inte självklart att de får behandlingarna.Det beror på att läkemedel, trots att de är godkända som särläkemedel i EU, kan bedömas vara för dyra eller ha för dålig effekt i förhållande till priset i Sverige.Det är NT-rådet som ger rekommendationer till landstingen om ett läkemedel bör användas eller inte.Rådet är landstingens gemensamma organ där NT står för nya terapier.I dagsläget avråds landstingen från att använda ett tiotal särläkemedel.Det kan bero på att läkemedlen bedöms vara för dyra i förhållande till vilken effekt de har, eller att det ännu inte har utretts hur kostnadseffektiva de är.Stefan Back är ordförande i NT-rådet:-Vid extrema kostnader så är det ju så att det blir ju undanträngningseffekter också. Det ska ju också vara en jämlikhet och solidaritet mot andra sjukdomstillstånd och andra behandlingar inom landet, så att man inte får undanträngningseffekter. Vi är ju satta just för att göra de här kostnadseffektivitetsbedömningarna och övervägandena.Varför är det då viktigt att komma med sådana här rekommendationer?- Ja, vi vill ju ha tillgång till läkemedel på samma sätt i hela Sverige. En jämlik läkemedelstillgång och läkemedelsanvändning.Meningen med att avråda från ett läkemedel som anses för dyrt eller där effekten är otydlig är alltså att vården ska vara rättvis och jämlik i hela landet oavsett vilken sjukdom man har.Men NT-rådets rekommendationer ifrågasätts. När NT-rådet i juni 2015 rekommenderade landstingen att inte ge behandling med Soliris för sjukdomen aHUS väckte det debatt. En som var kritisk till NT-rådets beslut var Diana Karpman, överläkare i Region Skåne och professor i pediatrik vid Lunds universitet.- Det går helt emot läkarkoden att avstå en behandling som finns och som dessutom är extremt effektiv. Så om du frågar mig som läkare så är det förstås oacceptabelt. Däremot kan jag förstå resonemanget att det är för dyrt. Resonemanget är att, om man tar samtliga särläkemedel, så är det en enorm kostnad om man tar allihop. Men varje särläkemedel för sig, för den patientgruppen den ska bota är inte så dyr. Det är bara ett fåtal patienter, så det är liksom ingenting.Hanna, som har haft sjukdomen aHUS i 14 år, är också kritisk till NT-rådets beslut.- Det handlar om en så stor livskvalitetändring för den som får Soliris, så man kan inte prata kostnad. Dels kan personen få gå tillbaka till jobb och samhället slipper betala massa sjukpengar till personen i fråga.Soliris är dokumenterat väldigt effektivt, till skillnad från vissa andra särläkemedel. Så i det här fallet handlar NT-rådets beslut enbart om priset, som ju läkemedelsbolaget sätter.NT-rådets ordförande Stefan Back:- Hade det varit ett dåligt läkemedel och lika dyrt, då hade det varit ett väldigt enkelt beslut. Likadant om man har sjukdomar som inte påverkar möjligheten för fortsatt liv. Är behandlingen extremt dyr, så är det inte alltid man får ett ok från oss.Så vad är grundproblemet?- Grundproblemet är prissättningen.Hur ser ni på den?- Det är företagets roll. Det är de som sätter priset, vi sätter inte det.NT-rådet har kommit med två olika rekommendationer för Soliris för två olika sjukdomar, aHUS och PNH. PNH är också en ovanlig sjukdom, som runt 60 personer i Sverige har. Här är NT-rådets rekommendation lite öppnare, de som bedöms verkligen behöva läkemedlet bör få behandlingen.När det gäller läkemedlet Translarna så är NT-rådets rekommendation att de pojkar som varit med i studier får fortsatt behandling om läkemedlet har en effekt man kan se. Men NT-rådet avråder från att nya patienter behandlas med Translarna eftersom man vet för lite om hur effektivt det är i förhållande till kostnaden, säger ordföranden Stefan Back. Vi vet ju inte vilken prisnivå det hamnar på och vilka effekter som finns på läkemedlet, om det är försvarbart eller inte.Även det beslutet har lett till kritik, bland annat från Mar Tulinius, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottning Silvias barnsjukhus. Han har lett en av studierna av Translarna och har ägnat många år åt att diagnosticera och behandla barn med muskelsjukdomar.- Jag är övertygad om att desto tidigare man kan börja med läkemedlet desto bättre effekt når man på lång sikt. Och allt som kan hjälpa dem att förlora funktioner lika fort är bra.Så kostnaden spelar mindre roll egentligen?- Jag tycker att det är försvarbart att ha den kostnaden med tanke på att allt som bromsar upp den här sjukdomen ökar livskvalitén så pass mycket och gör att pojkarna behåller funktion längre. Så på det sättet tycker jag att det är samhällsekonomiskt försvarbart.- Rasmus börjar du bli redo? Är du redo? Då får du ställa dig i startposition Spring så fort du kan Heja dig hejaheja heja.Rasmus, som har Duchennes muskeldystrofi och får Translarna, är mitt uppe i tester här på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Var tredje månad går han i trappa, testar hur långt han kan gå på sex minuter, lyfter vikter, springer på tid och blåser i maskin.Mamma Carin väntar utanför.- Jag tycker inte att man kan sätta nåt pris på ett barns liv. De är värda hur mycket som helst. Ovärderliga. Mina barn är ju min dröm som gick i uppfyllelse. Så det känns jättekonstigt att det ska behöva kosta så mycket.Vad tycker du om ett läkemedel som kostar tre och halv miljon kronor per år och patient? Är det rimligt?- Jag tycker att det är helt vansinnigt. Det är svårt att förstå det som vanlig förälder liksom.Var ska vi kapa kostnaden? - Det är väl läkemedelsbolagen i första hand som kan kapa dem, tror jag. För det finns ju ett behov av det, så det borde kunna gå att sänka kostnaden för det och få in pengar ändå.På andra våningen i ett kontorshotell i Göteborg sitter Roger Johansson som är vd för den nordiska delen av PTC Therapeutics, vars viktigaste produkt är Translarna. Vi vill veta varför bolaget har satt priset som de har gjort.- Här sitter vi. Välkommen! Vi har två små rum härTranslarna kostar drygt 3 miljoner kronor per patient och år och tillhör därmed de dyrare läkemedlen.Även om försäljningen beräknas öka med 150 procent i år, så har bolaget ännu inte gått med vinst och enligt PTC har det har tagit 18 år och kostat 4,5 miljarder kronor att utveckla läkemedlet.- Lång utvecklingskostnad, stora investeringar och få patienter. Då får man den här typen av kostnadsläge på ett läkemedel.Vad säger du om priset? - I ett företag så måste det finnas nåt slags incitament för att starta detta. Det är också därför man har ett regelverk som hanterar särläkemedel. Man stimulerar företag att forska och utveckla den här typen av läkemedel och då måste det finnas en möjlighet att också tjäna pengar och få tillbaka det man investerar. För oss kommer det att dröja många, många år ens om vi någonsin kommer break even, trots att vi har det prisläget som vi har. Det är det svaret jag har.Soliris är alltså ett av de dyraste läkemedlen i världen. Det kostar uppemot 4,5 miljoner kronor per patient och år. Även överläkaren Diana Karpman, som arbetar med svårt njursjuka barn som blir hjälpta av Soliris tycker att läkemedelsbolaget Alexion har satt ett orimligt pris. - Jag tycker det är enormt. Alltså priset är ofattbart enormt. Vinsten är enorm. Den diskussionen måste man ta för att de har vissa lättnader och incitament för att utveckla läkemedel. Det tar flera, flera år att utveckla. De har monopol i ett antal år. Så då får man ha en diskussion med läkemedelsindustrin om prissättningen.Alexion har sålt Soliris för över 10 miljarder dollar sen 2008, enligt årsredovisningarna. Succén har lett till att bolaget under samma period gjort en vinst efter skatt på 2 miljarder dollar.- Det är klart att det är exceptionellt stora siffror, när det är en produkt som riktar sig till en mindre patientgrupp. Sätter man det i sitt sammanhang, så ser vi då att i läkemedelsindustrin så är det en tydlig trend mot mera specialist- och nischläkemedel. Och den här prisfrågan blir också aktuell förstås, säger Johan Unnerus, analytiker på Swedbank.Kaliber har försökt att få en intervju med Alexion. Vi vill veta varför priset är satt som de är, hur Alexion ser på kritiken om att Soliris är orimligt dyrt och om bolaget har planer på att sänka priset. Enligt kommunikationsavdelningen i Schweiz har Alexion inte möjlighet att ge en intervju, men kan svara på våra frågor via mejl.Bolaget svarar i ett uttalande att det är ungefär 100 personer i Sverige som har de två sjukdomarna PNH och aHUS, att Soliris har ett stort värde för vården och att det lilla antalet patienter innebär en begränsad kostnad för landstingen.Men Alexion svarar inte på frågorna om varför bolaget har satt priset som man har gjort. Det finns olika uppfattningar om priset ska kunna sätta stopp för ett läkemedel.Det är ett komplext problem där många gånger höga kostnader för läkemedel till enskilda patienter med svåra sällsynta sjukdomar ställs mot annan vård.Vi har därför tittat närmare på om landstingen ändå gett de särläkemedel som NT-rådet avråder ifrån. Och vad det får för konsekvenser. Kalibers granskning visar att landsting har gett särläkemedel som till exempel Soliris trots att NT-rådet avrått att ge behandling. I Västra Götalandsregionen säger de att man följer NT-rådets rekommendationer och att de är viktiga, men i vissa fall måste beslut om enskilda patienter ändå fattas.Regionen har till exempel gett en patient behandling med Soliris och en patient Translarna efter NT-rådets avrådan. För i slutändan är det den behandlande läkaren eller kliniken som får besluta att ge läkemedlen ändå.Vi frågar Anders Carlqvist, som är läkemedels- och hjälpmedelschef där, vad en rekommendation då spelar för roll?- I vissa fall, som de du nämner nu, så spelar dem ju inte så stor roll.Vad blir konsekvensen på det stora hela?- Alla pengar har ju som jag sa en alternativ användning. Och nåt annat blir inte gjort eller nån kö blir längre, eller någonting.I Region Skåne får alla aHUS-patienter som drar nytta av Soliris läkemedlet, enligt överläkare Diana Karpman. Hon är med i den expertgrupp i regionen som beslutar om en patient ska få Soliris eller inte.Hon anser att NT-rådets rekommendation öppnar upp för orättvisor eftersom det i slutändan är läkare eller kliniker som fattar besluten.- Ja, det gör det eftersom de har fattat beslut på gruppnivå, vilket innebär att man kan på en individuell nivå fatta andra beslut. Där kanske inte finns expertis i just den här sjukdomen, för de är sällsynta sjukdomar. Och då kan skillnaden vara mellan liv och död beroende på var du bor i landet. Vilket egentligen inte är acceptabelt, tycker jag.Vi återvänder till NT-rådets etiska rådgivare Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik. Han tycker att det är viktigt att landstingen följer rekommendationerna för att vården ska vara jämlik._ Det finns ju också en risk om vissa landsting är duktiga på att vara följsamma medan andra inte är det så finns det en risk att de landstingen spelas ut mot varandra, både i relation till patienter, till professionen, men också i relation till läkemedelsföretag, eller de som producerar de här läkemedlen.Vad blir konsekvensen då? Jag tror att den stora konsekvensen är dels att det upplevs som orättvist att vissa patienter får de här läkemedlen som vi har sagt nej till och andra inte.Behandlande läkare har stor makt över om patienter ska få ett särläkemedel eller inte. Och de behöver alltså inte följa NT-rådets avrådan.Kalibers granskning visar också att läkare som är med och fattar såna beslut kan ha kopplingar till läkemedelsföretaget som säljer läkemedlet de beslutar om.Till exempel när det gäller Translarna.Studien, som nyligen avslutades, bekostades av läkemedelsföretaget PTC och leddes av överläkare Mar Tulinius. Samtidigt som han i sin roll som överläkare inom Västra Götalandsregionen är med och beslutar om patienter ska få Translarna så är han också rådgivare åt PTC och har fått ersättningar från bolaget.- Jag har fått konsultarvode för att delta i vissa möten och någon enstaka gång även för att hålla föredrag för kollegor.Hur ser du på din delaktighet i att få ut läkemedlet och samtidigt ha lyft ersättning från läkemedelsbolaget? - Jag ser det som två helt olika saker. Det som har jag fått arvode för har handlat om en specifik uppgift där jag har deltagit med min erfarenhet av läkemedlet. Och jag kan inte se hur man skulle kunna undvika att ha den typen av möten. Man måste ändå få samla den kunskap som finns hos dem som har den kunskapen. Jag har inte fått betalt för att göra studierna, det tror jag är väldigt viktigt.Det har inte påverkat dig på något sätt. Att du har lyft en ersättning?- Nej det tycker jag inte. Jag kan inte se att det har påverkat mig på något sätt. Det har inte varit den typ av arvoden.När det gäller Soliris har läkemedelsbolaget Alexion bekostat en internationell studie som överläkare. Diana Karpman var samordnare för i Sverige. För det fick hon betalt av Alexion.Karpman har också hållit föreläsningar på Alexions utbildningar. Men hon har då inte tagit betalt, säger hon.- För studien fick vi ersättning för att det var genom landstinget, så det är reglerat. Men man kan tacka nej till arvode för föreläsningar och det gör jag. För min del är det så att jag bedriver forskning inom detta område och vill vara oberoende av läkemedelsföretaget för att min forskning ska vara oberoende.Efter att systemet i EU med att få fram fler nya särläkemedel infördes, så har det har det också blivit fler särläkemedel på marknaden. Men det har också lett till svåra ekonomiska avvägningar i sjukvården. Det finns också kritik mot att läkemedelsbolagen sätter orimliga priser.Vad det gäller framtiden så är ett hundratal nya särläkemedel på väg. Och kostnaderna förväntas öka ännu mer.Det är ett komplext problem utan enkla lösningar.Flera vi har pratat med tycker att systemet behöver förändras för att få ned priserna.En av dem är professor Lars Sandman.- Jag tror att det krävs någon form av förhandling eller kanske någon form reglering på en mer central nivå. Dels kanske vi måste förhandla på en högre nivå, inte bara i Sverige och framförallt inte bara de enskilda landstingen, men lyfta det till en nordisk nivå eller kanske till och med europeisk nivå. Kanske behövs någon form av reglering kring vad som är en rimlig kostnad.För personer med ovanliga sjukdomar kan läkemedlen förändra livet.Numera har Hanna alltid telefonen på och bredvid sig. För hon har blivit lovad läkemedlet Soliris så fort det dyker upp en ny njure så att hon kan göra en njurtransplantation.- Jag har haft tur. Jag har haft ett fantastiskt landsting som har hjälpt mig.Vad kommer att hända när du får Soliris tänker du?- Jag tänker att jag kan träna ännu mer än jag gör idag. Jag kan återgå till mitt jobb som narkossköterska vilket jag älskar och framförallt att jag får en frihet. Och tiden jag tillbringar i den här maskinen slipper jag. Så tiden och livskvaliteten kommer att bli enorm för mig.Reportrar: Daniel Värjö och Samira OthmanProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Pojkar, pojkar, pojkar

    · Pop och politik

    Vi pratar om mäns gråt och hur internet påverkat normer kring gråtande. Vi bläddrar i gamla artiklar och intervjuer med män i maktpositioner som hävdat att det är mjäkigt att gråta. Och så funderar vi över 1980-talets kvinnliga popartister, som Grace Jones och Annie Lennox, som tog sig an det androgyna modet och röstläget. Redaktionen spånar kring förlegade rockklyschor och om Karl Gerhard och hur situationen såg ut för homosexuella i början av 1900-talet.

    starstarstarstarstar
  • Pojkar, pojkar, pojkar

    · Pop och politik

    Vi pratar om mäns gråt och hur internet påverkat normer kring gråtande. Vi bläddrar i gamla artiklar och intervjuer med män i maktpositioner som hävdat att det är mjäkigt att gråta. Och så funderar vi över 1980-talets kvinnliga popartister, som Grace Jones och Annie Lennox, som tog sig an det androgyna modet och röstläget. Redaktionen spånar kring förlegade rockklyschor och om Karl Gerhard och hur situationen såg ut för homosexuella i början av 1900-talet.

    starstarstarstarstar
  • 37. Pojkar, pojkar, pojkar (del 2)

    · Livet är en fest

    En oktoberdag när panikångesten grep Peter LeMarc om halsen satte han sig ner och skrev ’Jag ska gå hel ur det här’. Trots att det inte blev hans största succé, blev det ändå ett slags startskott.

    starstarstarstarstar
  • 36. Pojkar, pojkar, pojkar (del 1)

    · Livet är en fest

    Pluras Eldkvarn är inte ensamma med att ha kämpat sig igenom hundår på turnévägarna. Många är pojkarna som harvat runt på mer eller misslyckade gig i jakt på genombrottet.

    starstarstarstarstar
  • Skjutjärnsjournalistik och felmarginaler

    · 00:29:42 · Medierna

    Läsandet för pojkar ökar kraftigt. Den glädjande nyheten presenterade Dagens Nyheter och i debatten har man pratat om en vändpunkt och trendbrott. Men ingen berättade för dig att resultatet låg inom felmarginalen. Om Sanna Lundells attack mot Expressens publicering av Persbrandtfilmen. Och i vår sommarserie: de tre o:na och skjutjärnsjournalistikens födelse. DN slirar på felmarginalen Läsandet för pojkar ökar kraftigt. Den glädjande nyheten presenterade Dagens Nyheter och i debatten har man pratat om en vändpunkt och trendbrott. Utbildningsministern kommenterade resultaten och sa att det var en glädjande utveckling och många har pratat om ett trendbrott. Men ingen berättade för dig att ökningen ligger inom felmarginalen. Läsandet bland pojkar behöver med andra ord inte alls ha ökat och resultatet är inte statistiskt säkerställt. Tonchi Percan har tittat närmare på det här och började med att försöka få svar från Dagens Nyheter. Kritik mot Expressens kokainpublicering Expressen har i veckan publicerat en artikelserie om kokain – Från festen till döden. Den mest ambitiösa som tidningen gjort om narkotika på 30 år, skriver ansvarige utgivaren Thomas Mattsson på sin blogg. Men mest uppmärksammat blev publiceringen av en film där man får se skådespelaren Mikael Persbrandt ta kokain på en nattklubb i Linköping. Filmen som ser ut som en smygtagen mobilfilm är tagen för mer än två år sen. En som har reagerat starkt är Sanna Lundell, journalist och mamma till två barn med Mikael Persbrandt. På sin blogg går hon till hårt angrepp på Expressen. De tre O:na och skjutjärnsjournalistikens födelse Nu ska vi fortsätta vår sommarserie om journalistiken som förändrat valrörelser och påverkat dess utgångar. Vi ska ta tillbaka långt i tiden, till en brytningstid, när den politiska journalistiken vaknade ur en slumrande tillvaro och började ställa kritiska frågor. 1966 fick statsminister Tage Erlander frågan vad ett ungt bostadslöst par skulle göra. Svaret blev pinsamt för statsministern och frågan startpunkten för en mer kritisk journalistik.   

    starstarstarstarstar
  • 35 - Mammas Pojkar

    · 01:24:57 · Tveksamt

    Jag har aldrig varit särskilt imponerad av Ulf Malmros. Han är, enligt mig, en “one-hit-wonder”. Jag är fortfarande av samma åsikt. – Ahmen SPOILER! – Podden heter Tveksamt, handlar om svensk film och inte nog med det, vi fokuserar på de svenska filmer som vi minns av FEL anledning. Det finns en stor chans att vi hörs om en vecka hörrni. Men tills dess: Bisous /Seb   The post 35 - Mammas Pojkar appeared first on Tveksamt.

    starstarstarstarstar
  • 3: Skitavsnittet

    · Bosses Pojkar

    Ett 10 minuter kort skitavsnitt! På grund av Henriks Vinterkräksjuka är Bosses Pojkarstudion satt i karantän. Johan och vår tilltänkta gäst denna vecka var förbjudna att komma till veckans inspelning. I väntan på att nästa "RIKTIGA" Bosses Pojkar avsnitt kommer ut rekomenderar Henrik några andra podcasts att ladda ner och lyssna på tills dess. Henrik letar även efter tips på Facebook hur man förebygger för att inte få och hur man skall bete sig om man ändå fått vinterkräksjukan. (Det går sådär!) 

    starstarstarstarstar
  • Hello from the Magic Tavern presents: Offices and Bosses, Ep1: Flower from I.T.

    · 00:43:19 · Earwolf Presents

    To hear more episodes from Hello from the Magic Tavern presents: Offices and Bosses. Go Howl.fm/magic and use promo code MAGIC at checkout to receive 1-month of our premium service for free!In episode 1, The game of Offices & Bosses begins! Metamore plays Office Manager guiding Arnie, Usidore, Chunt and Flower on an adventure to attain the Q4 numbers. Cast includes: Arnie, aka Orlando Bloom: Arnie Niekamp https://twitter.com/misterarnieChunt, aka Dan Smith: Adal Rifai https://twitter.com/adalrifaiUsidore, aka John Bastion: Matt Young https://twitter.com/morepeoplehappyMetamore: Bill Arnett https://twitter.com/btarnettFlower, aka Gail Davidson-Durst: Brooke Breit https://twitter.com/brookebreitCharles Schmutz: Scott Kurtz https://twitter.com/pvponlineOodles of Doodles Players: Angela Kurtz, Cory Casoni, Steve HamakerMysterious Man: Tim Sniffen https://twitter.com/MisterSniffenProducers: Arnie Niekamp, Ryan DiGiorgi, Evan JacoverEditor: Ryan DiGiorgi https://twitter.com/rdigiorgiTheme Music: Andy Poland https://twitter.com/crabbydadMagic Tavern Logo: Allard Laban https://twitter.com/rdigiorgiProduction Assistance: Garrett Schultz https://twitter.com/Garrettanite

    starstarstarstarstar