Lena Andersson

  • Varför är himlen blå? – Lena Andersson svarar på publikens frågor om livet

    · 00:23:30 · Allvarligt talat

    I sommarens tredje Allvarligt talat har författaren Lena Andersson valt att svara på frågor som handlar om: är det viktigt att tänka på att man ska dö, finns det någon balans mellan denna tanke och att ändå leva i nuet? Vart tar färgen vägen när någonting blir solblekt? Varför tar ingen i Sverige hand om sina föräldrar? Varför känner jag en rädsla för lyckan? Producent: Susanna Einerstam Musik: Ketil Björnstad ”Prelude I” från CD Early piano works. Lars Gullin ”Dannys dream”. Arve Henriksen  "Lament". Signatur i början av programmet: Bill Frisell ”Probability Cloud” Slutsignatur: Tomasz Stanko ”Sleep Safe and Warm”. Musikansvarig: Anton Karis Lyssnarbrev: Hej! Jag vill tacka för det underbara programmet "Allvarligt talat"   med fantastiska Lena Andersson. Hur kan det finnas en så genial, lugn och klok människa som hon, och som är så otroligt sympatisk i sina resonemang?! Och avslutningsmusiken med Tomasz Stanko är också så otroligt vacker och helt rätt. Jag vill så gärna att du framför detta och ett stort tack till henne. Varma hälsningar från Ann-Margareth Nilsson i Varberg ______________ Har i dag umgåtts i sommarvärmen på en kolonilott i Stockholm med min 56-åriga dotter. Själv är jag 76. Vi har druckit kaffe, rökt cigaretter, berättat episoder ur våra liv, skrattat, förfasat oss, skvallrat och badat tillsammans i Årstaviken. Jag berättade om ditt kloka svar, Lena A, till den dam som i ett tidigare program undrade varför ingen i Sverige tar hand om sina föräldrar. Frågeställaren såg det som en skyldighet. Hade min dotter och jag kunnat ha en sån här dag tillsammans om hon haft ansvaret för min omvårdnad, måst handla och laga min mat, städa min lägenhet och tvätta mig ren i badkaret? Ingen av oss trodde det.  Min dotter tyckte dina resonemang kring "återbetalning av en skuld" var intressanta. Irene Möller ______________ Varmaste hälsningar av tacksamhet för dina svar på svåra frågor. Min stund känns just nu som den viktigaste i mitt liv! Kramar AnnMari _____________ Tack Lena ! Som vanligt klockren analys samt effektiv språkbehandling i dagens program 12/7 Längtar efter ditt nästa program ! Mvh Bo Johnsson __________________ Är för mig en viktig grej ... Så därför "vågar" jag ... Lyssnar just på Allvarligt talat, en punkt var vårt moraliska ansvar för våra föräldrar. Har hört det så ofta, och blir förtvivlad varje gång. MEN MÅSTE INTE EN FÖRÄLDER I NÅGON UTSTRÄCKNING GÖRA SIG "FÖRTJÄNT" AV DET ANSVARET OCH ENGAGEMANGET från sina barn? Min mor har - inser jag i efterhand - varit extremt manipulerande och skuldbeläggande. I hela mitt liv. Hon har aldrig släppt taget, och varit väldigt "ockuperande". Nu befinner jag mig i kvinnofällan +, en ensamstående dotter med två små barn, hon behöver absolut hjälp med att få livet att gå ihop, och så en mor på annan ort som visst, absolut har behov av praktiskt stöd - numera,  men som hela tiden spelar ut dem mot mig. Själv har jag problem med panikångest och agorafobi - en konsekvens av att "gå in i väggen" för lite mer än tio år sen. Jag prioriterar mina barnbarn, jag "står ut" med ett dagligt gnäll från mor. Jag ringer och fixar. Men egentligen skulle jag bara vilja avsäga mig hela relationen ... Har aldrig vågat, men jag tror att jag själv hade mått betydligt bättre om jag gjort det. Finns som ett tabu kring detta, att föräldrar faktiskt bara kan vara för mycket (även sådana som vare sig är missbrukare eller fängelsekunder, liksom helt "normala" och i andras ögon trevliga t o m) - hur mycket än Hemtjänsten och hon själv tycker att man borde göra mer ... Väldigt spontant! Petronella _____________ Tänkvärt och lärorikt att lyssna till Lena Andersson. Tack. Hoppas få höra henne vid många tillfällen i framtiden. Ett eget program! Janicke Henrikson _____________ Hej! Jag lyssnar ofta på ert program i hopp om att få mig kloka ord till livs. Så sker också för det mesta, men Lena A:s senaste gjorde mig lite ledsen och besviken. Det gäller barnens "plikt" att ta hand om åldrande föräldrar. Lena verkar helt obekant med äldrevårdssituationen åtminstone i större svenska städer och hennes råd att man tidigare i livet ska komma överens om hur det ska bli ter sig helt absurd. Här finns varken äldreboende eller adekvat hemtjänst. Vad ska barnen göra då? Frågeställarens undran var fullständigt legitim och svaret, uttryckt med Lenas ganska torra och kalla röst, var rått och verklighetsfrämmande. Förstår naturligtvis att programmet avhandlar mer filosofiska frågor, men just här var det svårt att bortse från den bistra verkligheten, åtminstone i Sverige. Med vänlig hälsning/Eva Hellström ________________ Jag älskar dig Lena Andersson. Fråga inte varför. Jag läst dina böcker och lyssnat på dig och kan inget annat än att beundra din intelligens. Jag är bara en vanlig bibliotekarie och väntar och hoppas på att det blir fler lyssnarfrågor som du besvarar. shahla kariimi _________________ Tack för ett sådant givande, säreget program. :-) vänliga hälsningar, Ronja De Boer _________________ Lyssnade på programmet med Lena Andersson idag den 7/7. Stort, stort tack!!! Alex Ekroth _________________ Tack Lena Andersson för allvarligt talat idag. Birgitta Larsson ________________ Hej! Jag har hört Lena Andersson några gånger och uppskattar hennes höga kvalitét och bra vinklingar på frågorna. Med vänlig hälsning Fil Dr i kemi Lennart Lyhamn

    starstarstarstarstar
  • DILEMMA 3 - Vad är musikens roll?

    · 00:41:25 · Tollans musikaliska

    Tonsättaren Marie Samuelsson och författaren Kerstin Ekman: dilemmat krig och omvårdnad i operan Jorun orm i öga. Anna-Lena Laurin och Anders Bergcrantz om improvisation i ett genomkomponerat stycke. I program tre i serien Dilemma samtalar författaren Kerstin Ekman och tonsättaren Marie Samuelsson om sin helaftonsopera Jorun orm i öga, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond?Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Författaren och librettisten Kerstin Ekman har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som Augustpriset två gånger och Pilotpriset. 1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av Eddadikterna. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om Jorun, som kallades Orm i Öga eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen. - Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att samarbeta. Men det har gått bra och varit upplivande för mig! Jag kommer att sakna det när det är slut, berättar Kerstin Ekman, som kan identifiera sig starkt med det allmänkvinnliga stoffet i librettot. Under tidig medeltid fanns det en skaldekvinna som hette Jorun, fast man vet mycket litet om henne. Det lilla fragment som finns kvar handlar om motståndet mot det manliga våld som ofta skildras i krig- och hjältebragder. Där finns ett kväde som handlar om en kvinna som övervinner sin egen sorg genom att hjälpa en barnaföderska. En annan slags hjältinnedikt som handlar om medmänsklighet och omvårdnad. - Där finns ett intressant dilemma, förklarar tonsättaren Marie Samuelsson. Visst existerar våldet men mänskligheten går vidare genom omvårdnad och medmänsklighet, vilket gör att historien går att knyta an till nutiden. Marie Samuelssons har tonsatt en mängd musikstycken och har fått både Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset och är nu vice preses i Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm. Operan Jorun orm i öga hade premiär den 19 juli 2013 på Vadstena Slott. Musiken framförs av tolv musiker, fyra sångsolister och 12 korister. I instrumenteringen kommer bl a att finnas en teorb, en långhalsad luta som är försedd med 6-8 extra bassträngar. - De två spelplatserna, den mytologiska och den  verkliga, skiljer sig åt musikaliskt, berättar Marie Samuelsson. I den verkliga världen är tonspråket mer lyriskt, rytmiskt och rakt. Medan musiken i sagovärlden är klangbaserad och abstrakt. Det har varit mycket roligt att tonsätta den otroligt fina texten av Kerstin Ekman. Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personid=5378 Kerstin Ekman, Nordisk Kvinnolitteraturhistoria: http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/ekman-kerstin Marie Samuelssons hemsida: http://www.mariesamuelsson.se Marie Samuelsson, Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/marie_samuelsson Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Efter många års jazzäktenskap samarbetar de nu inom nutida konstmusik. Hon tonsätter och han improviserar solon. Efter flera årtionden som jazzsångerska och pianist skriver Anna-Lena Laurin nu orkestermusik. Flera svenska symfoniorkestrar har spelat hennes verk Iphigenia, Persephone och The Painter. Jazztrumpetsolisten Anders Bergcrantz är en av Anna-Lena Laurins favoritimprovisatörer. Han är en av våra internationellt mest ansedda jazzmusiker och har spelat i bl a Carnegie Hall och Sweet Basil med giganter som Victor Lewis, Adam Nussbaum, Dave Liebman, Mike Brecker och Richie Beirach. - I solot i stycket Painter med Norrlandsoperans Symfoniorkester, låter Anders som en fyllebult. Jag älskar hur vulgär han är och att han som solist uttrycker komplexa känslor, inte bara vackra. Det handlar om att förmedla och att berätta med tonalitet, med sound, med frasering och med timing på trumpeten, förklarar Anna-Lena Laurin. Anders Bergcrantz spelar aldrig en ton för mycket. Han älskar att ha luft i det som är runt omkring honom. - En stor orkester som fyller hela lokalen och fyller människornas sinnen med musik gör att jag som solist har ett stort fundament och en solid grund att stå på, säger Anders Bergcrantz, som känner sig väldigt fri när han spelar med så många musiker. - Även om jag i Anna-Lenas stycken spelar med total avsaknad av jazzlicks eller jazztiming så är jag jazzmusiker även tillsammans med en symfoniorkester. Som förresten har en tillvaro som inte går att jämföra med livet som jazzkatt. Gagerna, omhändertagandet, de fina konserthusen. Allting är väldigt safe. Och det är fantastiskt! Anna-Lena Laurins hemsida: http://www.vanguardmusicboulevard.com Composer Anna-Lena Laurin, facebook: https://www.facebook.com/pages/Composer-Anna-Lena-Laurin/169779229847310 Anders Bergcrantz hemsida: http://andersbergcrantz.com Anders Bergcrantz, Fan Page Facebook: https://www.facebook.com/pages/Anders-Bergcrantz-Fan-Page/211877835572527 Musiklista;Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 01 The Painter, I. Cypresses Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz Liveinspelning 01 Paths of Sorrow (Sorgestråk)       Marie Samuelsson Caput Ensemble. David Curtis, dir Nordiska Musikdagarna Reykjavik 2006. Commissioned by NOMUS SR Inspelning                  Bastet Solgudinnan Marie Samuelsson Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir Live SR Bastet Solgudinnan Marie Samuelsson Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir Live SR Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 Mrs Hope Anna-Lena Laurin Anna-Lena Laurin, sång, piano. Anders Bergcrantz, trumpet Sapphire Anders Bergcrantz Richie Beirach, piano. Anders Bergcrantz, trumpet In this together 01 The Painter, I. Cypresses Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio. Conductor: Per-Otto Johansson Liveinspelning 05 The Painter, V. Twilight Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio. Conductor: Per-Otto Johansson Liveinspelning Iphigenia Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir P2 Live 20110610 1930 Iphigenia Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir P2 Live 20110610 1930

    starstarstarstarstar
  • Myndighetskritik och förslag som inte genomförts - Kaliber granskar regeringens kemikaliepolitik

    · 00:29:36 · Kaliber

    Regeringen säger sig vilja ta bort farliga kemikalier - men när Kaliber granskar vad som gjorts den senaste mandatperioden, hittar vi flera förslag som inte blivit verklighet och tunga myndigheter som varnar för att skyddet för hälsa och för miljö kan bli mindre. Det är maj 2014 och Sveriges miljöminister Lena Ek är på besök på förskolan Hagahuset i centrala Göteborg. – Vi leker med lego. – Ja, jag ser det. Men hon är inte här bara för att prata med barnen, utan för att prata med personalen om farliga kemikalier i vardagen och vad man kan göra för att skydda barn. – Sedan jag blev miljöminister har jag lagt väldigt mycket energi på detta att se till att vi får en bättre kemikalielagstiftning i Sverige och vi har från regeringens sida en strategi som heter Giftfri vardag – med fokus på barn. När Lena Ek var EU-parlamentariker spelade hon en viktig roll när EU fick sin kemikalielagstiftning Reach och som miljöminister har hon slagit fast att miljömålet Giftfri miljö – att vi inte ska utsättas för kemikalier som är farliga – är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under den här mandatperioden.  Speciellt viktigt är det att skydda barnen. – Anledningen är ju att barn är särskilt känsliga och sedan så finns de i miljöer där det faktiskt är mer kemikalier än vad man tror. Men när Kaliber granskar vad regeringen har gjort under mandatperioden för att skydda barnen bättre och minska riskerna med farliga kemikalier i allas vår vardag, visar det sig att flera av de förslag som lagts fram från regeringens expertmyndighet fortfarande väntar på att bli verklighet. Vi hittar också beslut som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en Giftfri miljö. Vi ska återvända till Lena Ek och förskolan i Göteborg, men först gör vi ett besök i Kallinge, i Bleking. Här träffar jag Therese med sonen Teo som fyller ett år. Therese är i full färd med att förbereda födelsedagsfirandet. Men tårtbakandet får vänta en stund när Teo får syn på den röda plastbunken som grädden ska vispas i och vispen åker in i munnen. – Äter du på vispen? Mängder av de vardagliga saker vi omges av, plastbunken och vispen, kläder och leksaker, elektronik och byggmaterial, innehåller kemikalier av olika slag. Det finns 100 000-tals olika kemiska ämnen. Vissa vet man är farliga medan andra har visat sig vara ofarlig. Men för de flesta saknas kunskap om hur de påverkar människors hälsa eller miljön. Och det här är något Therese började fundera på när hon blev mamma. – Nu när jag fick Teo läser jag mycket om det. Det är ju i nappflaskor och i leksaker. Och kläder ska man ju tvätta innan man använder dem för att det är gifter i dem och även lakan. Så det är ju säkert inte så jätte bra.   Gör du det då? – Ja, det är ju inte så roligt om det händer något. Då ångrar man säkert det sedan. Vi ska komma tillbaka till Therese som för inte så länge sedan fick en obehaglig nyhet om kemikalier i sitt dricksvatten. Men först åker jag till Stockholms universitet för att få veta mer om vad som egentligen kan vara farligt med kemikalier. Christina Rudén är professor i tillämpad miljövetenskap. Många kemikalier bryts inte ner i naturen och de lagras i våra kroppar, säger hon. – Vi tar upp de här kemikalierna i våra kroppar, de löser sig i fettvävnaden och om de då inte bryts ner och vi fortsätter exponeras för dem kommer koncentrationen i våra kroppar att öka. Det som är obehagligt med det är att vi inte vet när vi når en koncentration som kan orsaka negativa effekter hos oss eller andra organismer. Vi har alla DDT och PCB i våra kroppar trots att det är ämnen som varit förbjudna i många år. Men även nyare kemikaler stannar kvar i naturen och i kroppen. Och de kan påverka oss på en rad olika sätt. – När det gäller människor så ser vi särskilt allvarligt på cancerframkallande egenskaper, reproduktionsstörade- och mutagena ämnen. Alltså ämnen som kan skada vårt DNA. Men de senaste 15 åren har man börjat prata om ytterligare en påverkan, nämligen att de kan störa våra hormonsystem och orsaka en lång rad problem. – Till exempel då reproduktion, alltså fertilitet och utveckling av foster. Diabetes, fetma. Nervsystemet är väldigt känsligt när det utvecklas och det styrs av hormoner så det är en annan grupp av effekter kan man säga, alltså påverkan på hjärnans utveckling och nervsystemet som kan ge effekter på minne och inlärning. Cancer förstås, hormonrelaterad cancer är ytterligare en. Enligt Christina Rudén kan hormonstörande ämnen verka i mycket lägre dos än vad man tidigare trott. De kan ha en effekt vid en viss tidpunkt under ett fosters eller ett barns utveckling, men vid andra tillfällen inte ha någon påverkan. Och effekten kan komma årtionden senare. Ett exempel skulle vara ett foster som utsätts för en hormonstörade kemikalie och som utvecklar en hormonrelaterad cancer som vuxen. Och även hormonstörade kemikalier finns överallt omkring oss. – De finns på många ställen. Plastkemikalier har diskuterats, men pesticider, alltså bekämpningsmedel har ju varit ett stort exempel där många har en hormonell verkan. Det är ingen skillnad så att säga, de finns på alla ställen där alla andra kemikalier finns. Efter intervjun sätter jag mig i bilen, tar fram en cd och stoppar i cd-spelaren, och kommer då i kontakt med en av världens mesta använda och spridda kemikalier. Den kemikalie som också blivit en symbol för debatten om hormonstörade ämnen, Bisfenol A. Det används i inredning till bilar, i cd och DVD-skivor och i elektronik. Men finns också i vanliga kassakvitton, liksom konservburkar och fram till för några år sedan i nappflaskor. Kemikalieinspektionen är den myndighet som arbetar med hälso- och miljörisker för kemikalier. Här träffar jag Erik Gravenfors, som är utredare. – Vi har utrett Bisfenol A i flera omgångar. I första utredningen så tittade vi på helheten, det vill säga i stort sett alla användningar. I de nästkommande tre utredningarna så tittade vi på kassakvitton, barnartiklar och nu senast på dricksvattenrör. Två av utredningarna har lett till att Kemikalieinspektionen föreslagit att Sverige ska förbjuda användning för Bisfenol A i kassakvitton och för renovering av vattenledningsrör, för att minska riskerna för människor. När utredningarna gjordes såg man också att det fanns en möjlighet utan att EU:s lagstiftning skulle lägga hinder i vägen, även om de flesta kemikalier och även Bisfenol A till största delen regleras av EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach. – Vi ser ett behov och vi ser ett utrymme för ett nationellt förbud. Regeringen har nu tillsatt ytterligare en utredning om Bisfenol A som ska vara klar i den 31 december i år. Men några beslut om nationella förbud i kassakvitton eller vattenledningsrör har regeringen ännu inte fattat, trots att nationella förbud kan vara ett bra sätt att påverka EU, enligt Erik Gravenfors. – Det har visat sig tidigare att ett nationellt förbud kan göra att man prioriterar om frågor på EU-nivå och att frågor då hissas upp på agendan. Och att man då i ett idealt fall kan nå en EU-begränsning. Bisfenol A i nappflaskor förbjöds av EU efter att Danmark och Frankrike 2010 beslutat om nationella förbud. 2010 förbjöd Danmark också Bisfenol A i barnmatsburkar för barn under tre år. Sverige beslutade om samma förbud 2012, men då hade branschen själv fasat ut Bisfenol A i sådana förpackningar, till följd av det danska förbudet enligt Kemikalieinspektionen. Och Frankrike har nu gått vidare och från 2015 förbjuder Bisfenol A i alla förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. Erik Gravenfors igen. – Man ska ju lägga märke till att en del andra länder har vidtagit mer omfattande åtgärder exempelvis Frankrike som ju inför förbud mot Bisfenol A i material som har kontakt med livsmedel. Det är ju en omfattande reglering som man har beslutat om i Frankrike. Men den svenska regeringen har alltså bara förbjudit ett användningsområde för Bisfenol A under mandatperioden trots att Kemikalieinspektion föreslagit ytterligare två förbud. Och Bisfenol A är alltså bara ett av 100 000-tals ämnen vi omges av. 2010 fick Kemikalieinspektionen extra pengar och ett uppdrag att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier. Jan Hammar jobbar med den strategin. – Det innebär att vi kunnat satsa på områden vi annars inte hade kunnat satsa lika mycket på. Exempelvis få till stånd förändringar i EU-lagstiftningen, öka tillsynen för att kontrollera förbjudna kemiska ämnen i varor som leksaker, textilier och liknande. Kemikalieinspektionen har också kunnat ta fram förslag om begränsningar av farliga ämnen inom EU:s kemikalielagstiftning Reach.  – Vi har föreslagit åtgärder mot cirka 20 olika kemiska ämnen. Hur har det gått? – Det är ju en rätt lång processtid i EU-systemet så idag tror jag det är cirka en fjärdedel som det finns beslut om. I uppdaget ingick också att ta fram förslag på vad som ytterligare behöver göras. 25 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram handlar om vad regeringen kan göra. Men när Kaliber med hjälp av Kemikalieinspektionen går igenom förslagen, ser vi att bara sex har genomförts helt och hållet. Det handlar om fortsatt stöd till utvecklingsländer och att det påbörjade arbetet inom Kemikalieinspektionen ska fortsätta även efter 2014, och så fyra utredningar, bland annat har man utrett frågan om skatt på kemikalier.  Åtta av förslagen har delvis genomförts eller påbörjats, medan 11 av de 25 förslagen har fortfarande inte blivit verklighet. Bland de förslag som ännu inte genomförts finns: Förslag på en kraftfull satsning på miljö miljötoxikologisk forskning med 15 miljoner kronor per år i sex år, inriktning att skydda barnen bättre. Förslag på att undersöka möjligheterna att begränsa farliga ämnen i byggnader och byggprodukter, något som finns i vissa andra länder i Europa. Förslag på att öka antalet mätningar om vilka kemikalier människor har i kroppen och öka övervakningen av vilka ämnen vi utsätts för. Att öka antalet mätningar om vilka kemikalier vi människor har i kroppen och vad vi utsätts för i vår närmaste omgivning, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, är ett av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram till regeringen. Enligt Naturvårdsverket läggs i dag 8 miljoner kronor på sådan övervakning medan drygt 120 miljoner används till att mäta farliga ämnen i den yttre miljön som fiskar och vattendrag. Men förslaget är alltså ett av de som ännu inte blivit verklighet. Trots att det nyligen visat sig att sådana undersökningar kan ha stor betydelse för att upptäcka risker för människors hälsa. Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Där gjorde man i vintras en upptäckt som skakade kommunen. Vattnet visade vara förorenat med industrikemikalier, så kallade perfluorerade ämnen, som troligen runnit ner i vattnet från en militär brandövningsplats. För ett av ämnena, PFOS, vet man att det inte bryts ned i naturen, att det är kroniskt giftigt och stör reproduktionen. Halterna var så höga att kommunen stängde vattentäkten samma dag. – Det var konstigt eftersom man visste det ju inte själv så det kändes ju dumt eftersom man trodde att vattnet var rent och så var det inte det. Och det är vatten som du druckit hela uppväxten? – Ja, hela mitt liv. Så det känns ju inte så bra. Vad var det första du tänkte? – Jag tänkte mest på Teo eftersom han är så liten, vi var ju också små när vi drack det, men nu är det nog inte så farligt när man är vuxen. Men det är ju små barn som dricker det, och det är nog inte så bra.  Och att man överhuvudtaget upptäckte de här föroreningarna var mycket tack vare sådan hälsorelaterad miljöövervakning, som Kemikalieinspektionen vill se mer av. Efter att tester på gravida kvinnor i Uppsala visat på oväntat höga halter av perfluorerade ämnen påbörjades ett detektivarbete för att hitta orsaken och den hittades i vattnet. Senare har det visat sig att sådana här föroreningar finns på drygt 60 platser runt om i landet. Jan Hammar på Kemikalieinspektionen igen. – Det var tack vare en sådan här övervakning då som visar att det här kan vara ett mycket stort problem, så jag hoppas att det sker en ökad satsning de kommande åren då. Kaliber idag om de farliga kemikalier vi alla utsätts för och regeringen som sagt att miljömålet Giftfri miljö är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under mandatperioden. Men flera av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram, just för att skydda människor och miljön från farliga kemikalier, har ännu inte genomförts visar vår granskning. Och när jag tittar lite närmare på vad regeringen gjort under mandatperioden hittar jag beslut som inte fått så mycket uppmärksamhet, men som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan komma att öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en giftfri miljö. Det handlar om maten. – Jag heter Peter Bergkvist och jag är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen. Peter Bergkvist jobbar med bekämpningsmedel. Allt sedan 80-talet har Sverige arbetat med handlingsplaner för att minska användningen av bekämpningsmedel, som kan påverka oss på samma sätt som andra kemikalier. – Vi kan se tillbaks på stora framsteg. Vi har ju haft en förebyggande kemikaliepolitik där vi kan visa med riskindikatorer att vi haft framgång. Handlingsplanerna har gett effekt. De rester av bekämpningsmedel som finns i svenskodlade livsmedel är i de allra flesta fall lägre än i mat från EU eller resten av världen och ligger nästan alltid under gränsvärdena. Men i den senaste handlingsplanen, som regeringen beslutade om förra sommaren, har man dragit ner på målsättningarna om skydd för människor och miljö menar Peter Bergkvist. – Då tycker vi från Kemikalieinspektionen att man sänkt ambitionen jämfört med tidigare. Till exempel har det funnits ett mål på livsmedelssidan att vi ska minska exponeringen av rester i svenskproducerade livsmedel. Men det målet är nu borta. Målet som tidigare funnits om att minska resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel är alltså borta. Peter Bergkvist pekar också på att det finns färre tvingande åtgärder och mer av frivillighet för lantbrukarna. I tidigare handlingsplaner har det också funnits vissa begränsningar eller förbud som nu inte längre finns med. – Det finns vissa användningar som vi under en lång tid begränsat eller som inte alls haft godkända i landet och som har varit väldigt värdefulla i de här handlingsplanerna, i syfte att minska risker för miljön och för oss konsumenter. De delarna är i princip borta. Nu pratar man mer om frivilliga initiativ och genom god praxis att försöka begränsa användningen, men inte genom att reglera som vi har gjort tidigare. Det handlar om stråförkortning, som används på spannmål för att stråna ska bli kortare och inte lägga sig ner, och medel för nedvissning eller ogräsbekämpning nära inpå skörd. Bägge användningsområden ger höga halter av bekämpningsmedel kvar i livsmedlet, enligt Peter Bergkvist. Och att de begränsningar och förbud som funnits i tidigare handlingsplaner inte med i den nya är något som Kemikalieinspektionen varit starkt kritisk till i sina remissvar. – Vi tycker att vi åtminstone inte ska avvika från den hållning och de målsättningar vi har haft i tidigare handlingsplaner. Sedan kan man föra en diskussion om huruvida Sverige ska gå vidare och vara mer aktiv men vi tycker att en rimlig bas är att vi åtminstone står fast vid vad vi åstadkommit tidigare. Men det gör man inte nu? – Nej det gör man inte. Man släpper på vissa delar och där är vi bekymrade som sagt. I slutet av maj beslutade regeringen också om en förordning för bekämpningsmedel. Men inte heller i den finns tvingande regleringar för stråförkortning eller nedvissning, trots att både Kemikalieinspektionen och Naturvårdverket har velat se sådana begränsningar.  En användning av de här medlen kan påverka flera miljömål negativt, framförallt målet om Giftfri miljö, skriver Naturvårdsverket i sin remiss. Och Kemikalieinspektionen pekar på att skyddet för hälsa och miljö minskar. Peter Bergkvist igen. – Det vi kan stå inför nu är att vi kommer få betydligt högre resthalter om man tillåter en del av de här användningarna som tidigare varit begränsade. Ja, halterna av bekämpningsmedel i svenskodlade livsmedel kan alltså komma att öka betydligt säger Peter Bergkvist. Det har fått Kemikalieinspektionen att ifrågasätta om Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, och som talar om att minska riskerna. – Vi ser det svårt att nå de mål som direktivet i grunden kräver av alla länder att man ska nå. Vad kan det finnas för förklaring till att Sverige har valt den här vägen? – Det har ju kommit in frågor kring konkurrenskraft i relation till vilka ambitioner man sätter upp när det gäller att begränsa riskerna och jag tror att mycket av svaren ligger väl där att man vill vara försiktig och inte riskera att man tappar när det gäller konkurrenskraft. Och Jordbruksverket som var den myndighet som tog fram förslaget till ny handlingsplan skriver också i ett brev till regeringen att de anser att konkurrensaspekten för svenskt jordbruk bör vägas in när man bedömer ambitionsnivån. Trots att regeringen säger att Giftfri miljö är ett priorierat mål under mandatperioden har man alltså fattat beslut om bekämpningsmedel som fått tunga myndigheter att varna för att det kan bli svårare att uppnå det målet, och att skyddet för människors hälsa kan minska.  Peter Bergkvist, på Kemikalieinspektionen menar att Sverige också förlorat sin tidigare pådrivande roll gentemot EU vad det gäller bekämpningsmedel. – Sverige ligger ju naturligtvis inte i täten längre vad det gäller att begränsa användningen och riskerna med bekämpningsmedel. Ligger naturligtvis inte i täten längre säger du, hur menar du då? – Vi har ju sett att flera länder är betydligt aktivare, och det är ju sammantaget väldigt bra att man strävar åt det hållet. Men vi kan inte säga att vi går före i någon mening som vi kunde säga tidigare. Tillbaka till förskolan i Göteborg. Där får jag en intervju med miljöminister Lena Ek efter att hon har pratat kemikaliepolitik med personalen. Jag börjar med att fråga om hon är nöjd med att 11 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram fortfarande inte har genomförts, som vår granskning visar. – När jag började som miljöminister såg jag att det fanns svårigheter i arbetssättet med kemikalier, samtidigt som vi måste höja ambitionerna rejält. Det är ju därför vi har sammanfattat en del av de här förslagen, lagt till annat och presenterat en genomgripande kemikalieproposition till riksdagen som ska ge ett nytt arbetssätt i Sverige där vi är både tuffare och tydligare. I december kom Lena Ek med ett förslag till riksdagen som sammanfattade regeringens inriktning för kemikalipolitiken. I den här så kallade kemikaliepropositionen som klubbades i våras, finns flera av Kemikalieinspektionens förslag med. Att titta på möjligheten till nationella regelverk inom byggbranschen ska påbörjas till hösten och före sommaren ska man börja titta på hur forskningssatsningen ska genomföras, säger Lena Ek. Men några pengar till att öka antalet tester på vilka kemikalier vi har i kroppen, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, och som var en del i att de perfluorerade ämnena i Kallinge och andra vattentäkter kunde upptäckas, det blir det inte. Den satsningen ska ske inom befintlig budget säger hon.  När vi kommer till frågan om Bisfenol A och hur det kommer sig att Frankrike och Danmark beslutat om fler nationella förbud än Sverige hänvisar Lena Ek till att länderna har valt olika strategier. – För att bryta upp det här motståndet i kommissionen mot att ha förbud mot Bisfenol A så har vi jobbat lite olika och vi hjälps åt, och så jämför vi och så växeldrar vi för att få det här på plats. Vår arbetsmetod är att försöka se till att vi har gott om forskning, att vi fokuserar på barnen först, och att vi ser till att jobba med alternativ, alltså substitution, att företag eller industrier ska kunna byta till andra ämnen. Därför att vi tror att har vi det också på plats samtidigt har vi lättare att bryta igenom med nationellt förbud. Men Kemikalieinspektionen har ju påpekat att andra länder har varit mer aktiva med nationella förbud vad det gäller Bisfenol A. – Ja, det kan ju vara lite olika om man tittar på det historiskt sett. Det som vi behövde var ju att få den här nya kemikaliepropositionen på plats och godkännande i riksdagen för ett mycket tuffare arbetssätt. När jag har talat med företrädare för oppositionen i EU-parlamentet och även Kemikalieinspektionen, så säger de att Sverige tappat en del av sin ledande roll i kemikaliefrågan inom EU. Hur ser du på det? – Det var precis därför vi behövde en helt ny kemikaliepolitik och det är ju också därför vi efter ett långt och tungt arbete lagt den stora kemikaliepropositionen. Lena Ek vill gärna tala om framtiden och att politiken nu ska bli tuffare och tydligare med den proposition hon lagt fram. Nyligen höjde hon också tonen mot EU. EU-kommissionen skulle före jul ha fattat beslut som skulle göra det möjligt att förbjuda hormonstörade ämnen, men beslutat har skjutits upp, och det har fått regeringen att besluta sig för att stämma kommissionen. När jag kommer till frågorna om bekämpningsmedel visar det sig att Lena Ek inte alls håller med om Kemikalieinspektionens kritik om att regeringen sänkt ambitionerna och minskat skyddet för hälsa och miljö. – Vi har våra handlingsplaner, de finns och de har samma tuffa målsättningar som förut och de ska nu samordnas med den EU-rättsliga lagstiftningen och det innebär att vi har en annan omgivning, en del formuleringar är annorlunda, en del hanteringssätt är annorlunda, ja, men den sammantagna målsättningen är tuffare än tidigare. Och Lena Ek säger att kombinationen av handlingsplan och förordning tillsammans gör att Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, något som Kemikalieinspektionen ifrågasatt. Vad har då konkurrensaspekten för svenskt lantbruk haft för betydelse? – I Sverige så gör vi naturligtvis också en sammanvägning, men jag tror att vi faktiskt är mera noggranna med människors hälsa. Och den sammantagna effekten av handlingsplanen och förordningen och EU-regleringen ska ge en tuffare reglering, det kommer det att göra och det kommer också att innebära att vi når våra svenska miljömål. Så blir det då de tvingande regleringar för stråförkortning och nedvissning som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket velat ha för att inte skyddet för människors hälsa och miljön ska minska, och för att det inte ska bli svårare att uppnå målet om giftfri miljö? Vi intervjuar Lena Ek innan beslutet har fattats av regeringen och hon vill inte svara förrän det är klubbat. Men när beslutet kommer visar det sig att de tvingande regleringar som myndigheterna velat se inte finns med. Lena Ek skriver i ett mejl. ”När det gäller stråförkortning och nedvissnande blir det mjuka styrmedel. Regeringen har bedömt att mjuka styrmedel är mest lämpliga för att nå målsättningarna om låg användning på dessa områden.” Nej, inga tvingande regleringar utan råd och riktlinjer till lantbrukarna. Och så ska Jordbruksverket fortsätta att på olika sätt verka för att lantbrukarna fortsätter använda förebyggande metoder, skriver Lena Ek. Vidare i mejlet står det: ”Jag vill understryka att handlingsplanen är mycket tydlig om att målsättningarna ligger fast om en låg användning av växtskyddsmedel för tillväxt­reglering och för nedvissning eller ogräsbekämpning kort före skörd. Användningen av växtskyddsmedel kommer att följas noga och om användningen skulle öka kommer regeringen vidta åtgärder.”   Ja om det händer, som Kemikalieinspektionen varnat för, att resthalterna av växtskyddsmedel i svenskodlade livsmedel kan öka betydligt, säger Lena Ek alltså att regeringen kommer att vidta åtgårder. Och hon ser heller inte att man sänkt ambitionsnivån för att man förlitar sig mindre på tvingande regleringar och mer på frivillighet från lantbrukarna, eller för att man har tagit bort målet om att resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel ska minska. Sammantaget, säger hon, är ambitionsnivå för att skydda människor och miljön när det handlar om bekämpningsmedel fortfarande lika hög som tidigare.  Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Vattnet i kranen kommer numera från en annan vattentäkt och är säkert att dricka. Och hur de kemikalier som funnits kommer att påverka hälsan för de som fått dem i sig kan ingen säga idag. Therese har försökt följa nyhetsrapporteringen i tidningarna. – Där stod det ju att det inte kommer att försvinna på jätte länge och sedan att det kanske inte är så bra för barnen. De borde ju skriva lite mer om det eftersom det är aktuellt nu. Så man fattar för det är inte alla som vet kanske. Det skulle varit mer information om vilka risker det är. Reporter: Lena Pettersson lena.pettersson@sverigesradio.se Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Lisa Holm – mordet som förändrade bygden

    · 00:29:44 · Kaliber

    Mordet på Lisa Holm i Västergötland förra sommaren skakade hela Sverige. En 35-årig man dömdes för mordet i både tings- och hovrätt. Trots det finns de som tvivlar. Kaliber - om en förändrad bygd. Faktiskt första gången jag står här sedan juni förra året, däremot så ser vi väldigt mycket från kaféet. Det är ju mycket människor som cirkulerar omkring här, både inne i ladan och bakom, det är synd att det inte är mer avspärrat. Och sen att det kan vara mer snyggt avspärrat av respekt, det hänger och slänger banden här.I Blomberg på Kinnekulle driver Lena Svedung sitt kafé. Hon var Lisa Holms arbetsgivare men är också vän till Lisa Holms familj. Där vi står ser man hur Vänern breder ut sig i väster, men vi vänder blicken mot mjölkrummet på gaveln till en stor lada. Det var härinne som Lisa Holms liv släcktes i juni i fjol. Vi önskar ju inget hellre än att få bort spärr-bandet. Vi måste ändå se framåt och ha nya hopp och förväntningar, det är ett nytt ljus, det är vår, det är sol. Just på alla hjärtans dag, vi öppnade i februari, så tänkte vi ett tag att vi skulle hängt ett hjärta här på trädet framför mjölkrummet för att symbolisera det goda. Nu ställde vi hjärtat på vår sida i alla fall då, säger Lena Svedung.Det är som om landsvägen bildar ett streck mellan det onda och det goda, och Lena går ogärna över på den här sidan.Här i ladan jobbade den gästarbetare från Litauen som fällts för mordet. Men han är på väg att överklaga till Högsta domstolen och därför är avspärrningen kvar. Det är precis det du säger, jag också känner att det är en gräns mellan det onda och det goda. Vi har fått jobba oerhört mycket tillsammans och stötta och hjälpa varandra varför det hände hos oss bakom vår knut, säger Lena Svedung.Vad händer när ondskan slår till med full kraft? När en flicka plötsligt försvinner och sedan hittas mördad.En man döms till livstid i både tingsrätt och hovrätt - men ändå bildas två läger. Kaliber handlar idag om mordet som skakade och förändrade bygden om de övertygade och om de som tvivlar.Nyheter i Ekot den 8 juni 2015:Polisen söker nu med helikopter och hund efter en 17-årig flicka som försvunnit i Blomberg på Kinnekulle utanför Lidköping. Flickan anmäldes försvunnen igår kväll sedan hon inte kommit hem från jobbet rapporterar P4 Skaraborg. Under kvällen blev föräldrarna oroliga och gav sig ut för att leta. Lisa har en vecka kvar till skolavslutningen, hon har fått sommarjobb och den här dagen ska hon för första gången ta mopeden mellan kaféet i Blomberg och hemmet utanför Skövde.För säkerhets skull har hon en handskriven karta över vägen i sin rosa jackficka och precis som uppgjort skickar hon ett sms till sin pappa - nu - skriver hon för att meddela att hon är på väg."Man ser ju bara sånt på film"Men Lisa kommer aldrig hem. Kvar vid kaféet står hennes moped med nycklarna i tändningslåset. Man ser ju bara sånt på film. Även om man vet att det händer i verkligheten så tror man aldrig det ska hända så nära som det faktiskt gör, säger Rebecka Romlycke. Hon jobbar på kaféet och var en av de sista som såg Lisa Holm i livet. Så här berättar hon för P4 Skaraborg: Vi vinkade till varandra och sa hejdå så ses vi och hon gick ju runt här bakom husknuten medan jag och den andra tjejen låste dörrarna och gick till min bil då. Nämen hon var glad, trevlig, ingen person som jag skulle tro någon ville göra nåt illa, utan glad och trevlig, positiv. Lätt att jobba med.Polisen går ut med en efterlysning och vi möts av bilden på Lisa Holm överallt; en ung tjej med långt blont hår och blå ögon.Kinnekulle och ett helt land håller andan och sökandet pågår dygnet runt med polis, hundar, helikopter och flera tusen frivilliga som ansluter sig till Missing People. Sökandet ger resultat: Vi har gjort fynd inom det sökområde vi spärrade av igår kväll, det är fynd som vi med bestämdhet kan säga kommer från flickan helt enkelt.Så till sist kommer genombrottet - en patrull från Missing People ska söka vid gården Martorp, men upplever att den litauiske gästarbetaren på Blomberg vill få dem därifrån. Han säger nåt i stil med waste of time och sen vänder han sig och pekar bort mot gödsellagunerna och byssjan och säger att det är klart där borta.Så vittnade en deltagare ur Missing People i rättssalen om mötet som fick polisen att slå till.De hämtar in den 35-årige gästarbetaren, hans hustru och hans yngre bror och spärrar av deras hem för en teknisk undersökning.Kroppen hittas i ett skåpSamtidigt hittas Lisa Holms jacka och mopedhjälm i en rishög på gården Martorp och en kriminaltekniker öppnar dörren till arbetsboden som står bredvid. I tingsrätten berättar hon så här: När jag öppnar dörren kände jag en lukt jag känner igen, någonting är dött härinne. Sen tittade jag igenom alla skåp, varav ett var öppet, det såg ut som en hög med kläder. Så jag kollade de andra skåpen men det fanns ingen. Det sista jag gjorde var att lyfta lite på klädhögen och då såg jag Lisa. Minst troliga utrymmet, det var alldeles för litet, både skåpet och höjden.I natten kallas media till pressträff och på en grusparkering vid Källby idrottsplats lämnar polisen beskedet att sökandet efter försvunna Lisa Holm är över:Polisen har under kvällen anträffat en avliden person och vi bedömer att med största sannolikhet är det den försvunna Lisa Holm, en teknisk undersökning pågår. De här tre personerna som hämtades till förhör sitter i förhör och i nuläget kommer vi inte gå ut med mer information.Under den kommande mordutredningen läcker väldigt lite ut till media, alla inblandade beläggs med yppandeförbud.De två bröderna som är hantverkare på Blomberg häktas misstänkta för mord, och frun för grovt skyddande av brottsling. Två av dem släpps och frias från misstankar medan bevisningen mot den äldre brodern, 35-åringen, blir allt starkare.Kriminalkommissarie Niklas Lindström på polisens enhet för Grova brott ingick i den grupp som utredde mordet, och han ledde förhören med den misstänkte: Det som är den bestående bilden är väl att han var ganska nervös. Händerna och armarna ända upp till armbågen darrade han och han tittade mig inte i ansiktet eller i ögonen. Det han tittade så var det väldigt undflyende blick. Jag märkte att han var påtagligt nervös inför den situationen som var, därmed inte sagt att man förstod att han skulle varit skyldig.Men redan några veckor efter mordet kan polisen konfrontera mannen med bevisning som är mycket besvärande. Det handlar om ett ofullständigt alibi, men framförallt om dna och blodfläckar från mannen på Lisa Holms kläder.Under de fjorton förhör som hålls med hjälp av en tolk nekar han konsekvent till att han träffat Lisa Holm, och hans enda förklaring till DNA-spåren är att han jobbat i ladan.35-åringen nekar konsekventVi har tagit del av polisens videoinspelade slutförhör som Niklas Lindström höll med den misstänkte, ett förhör som pågick under flera timmar. Ur polisförhöret:Förhörsledare: Snälla berätta vad du tänker. 35-årige mannen: Jag har inget mer att berätta, oavsett vad ni säger så tror ni mig inte. Jag är ingen expert här. Förhörsledare: Jag är ingen expert på DNA heller men jag vet att det inte flyger genom luften. Hur kan ditt blod hamna på insidan hennes inre byxor och du har inget med det här att göra?35-årige mannen: Jag har verkligen inte gjort något med flickan. I de sista förhören är han väldigt fast i sin berättelse, svaren kommer omgående. Medan i de första förhören syns det att han tänker, ögonen rör sig, och han stirrar inte rätt ut. Möjligen då att han var närmare någon form av berättelse, säger Niklas Lindström.Hej och välkommen till den presskonferens som polis och åklagare bjudit in till idag med anledning av åtalet i Lisa Holm-ärendet. Lars-Göran Wennerholm heter jag, jag är vice chefsåklagare här vid åklagarkammaren i Skövde. Åtalad har den 7 juni 2015 i Blomberg Götene kommun uppsåtligen genom hängning berövat Lisa Holm livet, åtalad har i samband med dådet tejpat över hennes mun och runt hennes huvud över mun och näsa.Det är först nu, när åtalet kommer i slutet av oktober, som detaljerna kring mordet blir kända för allmänheten. Lisa har lockats över till ladan, hängts i mjölkrummet och därefter har kroppen fraktats och gömts i ett alldeles för litet klädskåp i en arbetsbod, enligt åtalet.Hennes byxor är neddragna och tröjan uppdragen. Det handlar om ett sexualmord menar han, trots att det inte finns spår av sexuellt våld på kroppen. Men motivet styrks av att man säkrat flera spermafläckar från mannen inne i ladan, och kvällen innan Lisa Holm mördas så försöker mannen locka med sig en joggande kvinna till sin bil.Fem dagar efter åtalet är vi framme vid den första rättegången. Det blir en tuff prövning för Lisas anhöriga, där storasyster, mamma och pappa tar plats öga mot öga med den åtalade.Inför det här programmet har vi varit i kontakt med Lisas pappa. Familjen vill inte medverka utan hänvisar till det pappan sagt i rättegången: Lisa är väldigt lik mig när jag var ung, oerhört blyg i nya situationer men i en bekväm situation tar hon för sig. Hon skulle aldrig gå fram till en okänd människa om inte den vore i nöd eller om hon blev tvingad och det är jag helt säker på."Någonting rasar under fötterna" Den här dagen gör Lisa sitt nionde arbetspass på kaféet, men det är första gången som hon ska ta sig dit och hem på egen hand. Lisas föräldrar kommer förbi och fikar under eftermiddagen, en solig men blåsig försommardag på Kinnekulle. Från rättegången:Pappan: Det man kan grubbla över, jag och min fru var ju där på eftermiddagen och jag hade alla möjligheter att ta mopeden hem, det var väldigt blåsigt den dagen. Men hon ville klara av det här sa hon till mig. Åklagare: Hur var hon då på söndagseftermiddagen?Pappan: Hon var jätteglad, hon bara sa till oss, vi kom in där och störde henne i sitt jobb. Ge er iväg liksom, här är jag, jag kan. Hon var så lycklig.Åklagare: ­ Sen hittas Lisa på fredagskvällenPappan: Ja. Någonting rasar under fötterna på dig...förlåt närgolvet bara rämnar och du ramlar en hel jävla skyskrapa hela vägen ner, har man inte upplevt det såjag rekommenderar inte det. Varför  den frågan som alla ställer sig, blir obesvarad. 35-åringen nekar konsekvent och menar att han inte har svaret. Från rättegången:Åklagare: Hur är det nu då, har du träffat Lisa Holm nån gång? Den åtalade: Nej.Här har vi en gästarbetare från Litauen felaktigt utpekad för ett fruktansvärt mord, det menar försvarsadvokat Inger Rönnbäck som sitter vid den åtalades sida. Hon presenterar en bild av en skötsam och omtyckt arbetare, kanske vill någon sätta dit honom genom att plantera dna, säger hon i rättssalen. Jag har lyssnat på så många människor från trakten som hört av sig och hört av sig om att det är fel, säger de, förstår du. Det är fel person, säger Inger Rönnbäck i rättegången och fortsätter: En mördare kan glida ur nätet väldigt, väldigt lätt. Och det är jag rädd för att vi har råkat ut för här just för att man har bestämt sig så här tidigt.Mot sitt nekande döms 35-åringen i både tingsrätt och hovrätt till livstids fängelse för ett av de mer uppmärksammade morden under senare tid.Fälls för mordetDe många DNA-spåren, ett motiv och avsaknad av ett alibi, gör att han fälls. Domen läses upp vid hovrättens presskonferens:En enig hovrätt har då idag ansett att det är den åtalade 35-årige mannen som mördade Lisa Holm i juni förra året, och hovrätten har i likhet med tingsrätten ansett att omständigheterna är sådana att det finns skäl att bestämma påföljden till fängelse på livstid.Hovrättens dom har ännu inte vunnit laga kraft. Nu gör 35-åringen ett sista försök att frias. Via sin nya försvarsadvokat vill han att högsta domstolen tar upp fallet.En dömd person och en rättsprocess som nästan avslutats, kvar finns en bygd som förändrats. Jag har mött personer som tvivlar på att det är rätt gärningsman. De har en annan bild av 35-åringen som är svår att få ihop med bilden av en mördare, det framkom redan under rättegången. Mannens arbetsgivare, godsägaren på Blomberg, Arne Jönsson sa så här i domstolen: Jag har varit arbetsgivare i över femtio år och haft över hundra anställda och han tillhör definitivt en av mina absolut duktigaste anställda. Vid sidan om arbetet har vi talat med varandra som väldigt goda vänner. Jag har stor respekt för hans kunnande och därför har jag också släppt honom lite närmre mig ganska tidigt."Det är inte samma idyll längre"Men det är känsligt att prata om det här och få vågar säga rakt ut vad de tror. På Kinnekulle möter jag både de som är övertygade och de som tvivlar. Ja, jag tycker ju de flesta är eniga om att han är skyldig. Det har ju domstolen kommit fram till två gånger. Jag som har en tös på 15. Det känns ju otryggt om man inte vet vem det var, för det var ju inte så långt härifrån, säger Daniel Gustafsson är brevbärare och har precis lämnat och hämtat post inne på Handlar´n i Källby. Vi pratar om hur mordet på Lisa Holm påverkat bygden. Kullen har ju alltid varit ett utflyktsmål, speciellt så här års men det känns som det är lite nedsvärtat, det är inte samma idyll längre. Det är så jag känner.Vart bär det hän nu då? Nu ska vi neråt samhället, jag jobbar mig neråt, jag har väl gjort en tredjedel nuHandlar´n i Källby är liksom kafét i Blomberg en naturlig mötesplats. Nästan dagligen täcktes ytterväggen av löpsedlar om fallet och många samtal handlar om Lisa Holm.Ute på parkeringen står Eva Bergström Bryngelsson: Man hör ju lite olika åsikter.Vad säger folk, vad är det för teorier? Kanske att det varit någon annan inblandad som betalat för att få det gjort.Vad är din personliga uppfattning? Jag tror väl kanske att det är han för det finns ju så mycket bevis. Men man vet ju inte vad som ligger bakom, sen tänker jag ibland om han varit påverkad av någon annan eller om det är en egen gärning. Jag bara säger jag hoppas verkligen att det är han och att det blir ett slut. Annars finns ju otryggheten vidare och det vill vi inte leva med, vi vill leva på Kinnekulle och vara trygga, avslutar Eva Bergström Bryngelsson.Vid sidan om godsägarens säteri på Blomberg ligger en gammal stenhuslänga med lägenheter. Det är bara några hundra meter till kaféet som Lena Svedung driver.En del får inte ihop bildenMen här träffar jag en annan Lena, hon är pensionär och har sett grannar komma och gå. Nu står en lägenhet tom sen fredagen den 12 juni. Truls, TrulsTar du hand om katten? Det blev ju så att jag tänkte jag tar hand om honom under tiden och nu har det blivit för evigt. Nu har jag döpt honom till Truls för han hette ju något annat, säger Lena. Här hade de gjort iordning, tog bort plattorna och la sådan här plast och grus och hade sina odlingar, här är lite persilja kvar, säger Lena och pekar lite längre bort mot sin uteplats, det var här hon och en bekant satt i kvällssolen när polisen slog till mot hennes grannar. Ja, där satt vi och skulle grilla då. Sen helt plötsligt så bara kryllade det av poliser, jag vet inte var de kom ifrån. Men det kändes ju så overkligt, det var som en filminspelning, och att de skulle bli misstänkta, det var verkligen overkligt.Ska vi gå in? Det kan vi göra, det är väldigt kyligtSköter du om deras? Jag tittar till det. Här är tvättstuga och köket, och här låg yngste brodern, han hade detta rummet. Och sen var detta deras kombinerade sängkammare och vardagsrum då.Är det du som ställer in blommor? Ja, det gjorde jag för att det skulle bli lite fintNär Lenas grannar hämtades av polisen trodde hon att det bara var tillfälligt, men när den yngre brodern och frun släpptes ur häktet valde de att återvända till Litauen. Nu står lägenheten tom förutom några möbler och Lena försöker få det lite ombonat genom att ställa ut blommor i fönstren. I hallen och köket står svarta och blåa sopsäckar. Jag har packat allting och det är ivägskickat till Litauen, sen allt detta har kommit tillbaka från polisens bevismaterial, visar Lena.Som de lämnat tillbaka? Ja, som de har skickat tillbaka och det är mycket textilier och pojkarnas kläder. Beslagsprotokoll står det, kan antagas ha betydelse för utredning av brott. Här är sex säckar, sju säckar, här står det olika rum, vilket rum de tagit sakerna i. Hall står det här.Fortfarande finns bevismaterial kvar hos polisen, men det här är alltså sådant som inte längre är aktuellt för fallet.Hur ska du få iväg det här? Det får någon annan sköta men det är klart att de måste ju ha sina grejerDet är tomt nu säger Lena, hon saknar sina grannar och hon har också svårt att få ihop bilden av 35-åringen som gärningsman.­­­ Min bild av honom är att han var enormt arbetsam och väldigt, vad ska man säga, mjuk och rar.Men tänker du med tanke på bevisen att det är han men inte kan få ihop det? Jag tänker väldigt mycket, men jag vill inte uttala mig om det faktiskt. Jag tror att om man hittar en tänkbar gärningsman så är det väldigt skönt för alla parter att man hittat någon så att säga. Det känns ju som att detta påminner lite om Palmemordet, finns det ingen som säger "ja, det är jag som har gjort det" så kan man väl aldrig vara riktigt säker, säger Lena.Hoppas på lugn och roVad hon själv tror vill hon inte berätta, men även om det finns delade meningar om mannens skuld så har alla i Blomberg en sak gemensamt orten har blivit en plats som förknippas med ett brutalt mord. Jag tycker nog att det börjar att läka sig nu och jag tycker att vi grannar kommit varandra närmare genom detta. Jag vill ju att det ska lugna ner sig för vi måste ju kunna leva vidare, vi som bor kvar här, avslutar Lena.På polishuset i Lidköping träffar jag kriminalkommissarie Niklas Lindström, han som var förhörsledare under utredningen om mordet på Lisa Holm. Den bilden andra ger jag betvivlar inte att den är sann. Jag tror säkert att han har varit väldigt skötsam på sitt jobb. Vi fick inte heller ihop bilden av en gängse gärningsman för ett mord. Det är klart det kommit många frågor, är det verkligen rätt ni har och så vidare, det är ju den frågan som kommit under processen. Den värdering som både tingsrätten och hovrätten gjort det är så som vi har tänkt också när vi har försökt knyta ihop den här påsen, säger Niklas Lindström.Kinnekulle börjar spricka ut i vårgrönska, den vackraste tiden häruppe menar många. Lena Svedung på kaféet försöker blicka framåt. Min första tanke var Kinnekulle in the middle of nowhere men absolut inte, det är en fantastisk bygd att vara i. Åh, nu kommer de ocksåMitt i en mening avbryter hon, några är på väg mot avspärrningen på andra sidan vägen.Jag går dit och ser att en av dem är den dömdes nye försvarsadvokat, Björn Hurtig. Han är här för att få en bild av brottsplatsen, men han vill inte bli intervjuad.Om bara några dagar gör han ett sista försök att få sin klient friad för mord och han är medveten om att det blir en svår uppgift att få det prövat i högsta domstolen.I så fall krävs att det här fallet kan ha betydelse för framtida brottmål, ett prejudikat, eller att högsta domstolen beviljar resning om Hurtig lyckas presentera nya, viktiga omständigheter.Försvarsadvokaten försvinner in i mjölkrummet bakom polisens blå-vita avspärrningsband.Kaliber nyhetsdokumentär har idag handlat om hur bygden förändrats efter mordet på 17-åriga Lisa Holm, och om hur en del inte kan släppa tanken på att fel person dömts. Men alla jag mött hoppas på lugn och ro även om det aldrig riktigt blir som förut på Kinnekulle. Ibland får man ta en person på axeln och säga att vi får avvakta och se vad som händer, säger Lena Svedung.Reporter: Pernilla WadebäckProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se              

    starstarstarstarstar
  • Skulle potatisen i någon bemärkelse kunna kallas en varelse?

    · 00:24:53 · Allvarligt talat

    Författaren Lena Andersson är programvärd för sommarens sjunde program. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. I vårt sjätte program svarar Lena Andersson på följande frågor: Gör man bäst i att bli egoist med skygglappar för att inte känna sig alltför hjälplös och bedrövad i relation till allt elände, Frida Skulle potatisen i någon mening kunna vara en varelse? Ulf Gösta Eriksson Är jag en dålig människa om jag inte är social och inte gillar att jobba? Håkan Rosen Hur ska jag slappna av och njuta av lite när jag vet att det snart är över, Susanne CermeniusPublikreaktionerTack för ett fantastiskt program Lena Andersson har gjort mina promenader till dagens höjdpunkt Hoppas programmet fortsätter i många år! Med vänlig hälsning, Ingrid ForsLena Andersson du är helt fantastisk. Stor tack att du förgyller min tillvaro. Karin GandiniJag blev helt tagen av dagens program. Dina fantastiska reflektioner,svar o tankar om att ta vara på livet. Konkreta råd. Även (sam)talet om att ta vara på sig själv o genom det bli viktig för andra. Tack för ovärderliga filosofiska råd o ord! Med vänliga hälsningar susanne löfström på tjörnTack för en synnerligen fin programserie. Alla genomtänkta och samtidigt underhållande och engagerande svar ger mig hopp. I sommar blev Lena Anderssons analys av gåvans och tiggeriets villkor en höjdpunkt.Åke Hagström Varför är mörkret större än ljuset? När jag drabbas av oro eller sorg varför lägger sig mörkret som en våt filt över hela min tillvaro?Varför har jag då svårt att ta till mig mina ljus som också finns i mitt liv?Tar människan det som är positivt och som värmer som något självklart? Tack för en fantastisk stund varje gång jag lyssnar på Allvarligt talat. Augustihälsningar  Ulla Hammarqvist i TyresöLena. Jag har ingen fråga. Jag känner bara ett trängande behov av att delge dig min uppskattning. Jag har ibland svårt att formulera i ord vad jag tycker, tänker och känner. Musiken är mitt uttrycksmedel. Igår plöjde jag dina sommar- och ditt vinterprogram och i synnerhet i vinter från 2011 är det som att du klär mina tankar i ord. Bästa hälsningar Harald Svensson GöteborgHej! Jag lyssnade på dina svar angående potatis som börjar gro inne i ett mörkt skåp. Vill tipsa om uppfinnaren Baxters experiment med krukväxter. Han uppfann lögndetektorn avsedd att avslöja lögnare men fick impulsen att pröva på sina blommor där hemma. Hans rön tyder på att bilden är mer komplex än din uppfattning och gränsdragning, de som rör sig = varelser, annars icke-varelser. Som du kan se om du googlar, reagerade växterna med stress om någon misshandlade en artfrände dvs blomman bredvid. O s v. Baxters växter reagerade också när han som var ute på stan bestämde sig för att vända om och gå hem. Ganska intressant och märkligt.Tyder på att det finns relationer som vi inte anat. Jag läser nu Fältet, en bok som handlar om forskning på slump, medvetande och paranormala fenomen. Antagligen inte din grej, du verkar säker in din "tro" på den nu vedertagna vetenskapen.. Mitt barnbarn tipsade om att du har en e-post info@rationalist.se men jag ville inte använda den utan tillstånd. Hoppas ändå att du läser mitt meddelande.Vänliga hälsningarBritt Jakobsson Hej, jag skulle önska att Lena Andersson svar blev sammanställda i en bok, det skulle var till stor glädje för mig och många andra. Har ni möjlighet att framföra min änkan till Lena Andersson ? Med vänlig hälsning Berit EliassonHejAlla människor drar ju gränsen någonstans för vad som är acceptabelt beteende och till exempel tycker att de flesta inte att man är bestialisk om man massakrerar gräs med en gräsklippare.Om man däremot massakrerar till exempel människor av annan hudfärg än sin egen så är man bestialisk.Detta är ju ytterligheter förstås men det finns ju en gräns för ett acceptabelt beteende som vi alla kommit överens om och den flyttas hela tiden.År adertonhundratrettiofem var gränsen på ett helt annat ställe än den är nu, var det sämre för oss?Och i så fall varför då?Jag fattar ju att det var sämre för människor av annan hudfärg som råkade träffa på oss, såklart, men det är inte det jag menar utan det är själva gränssättandet som sådant jag funderar över.Varför alls ha en gemensamt överenskommen gräns?Vad skulle vi förlorat på att behålla bestialitetsgränsen från år adertonhundratrettiofem?Var kommer den att vara hundra år framåt i tiden?Varför flyttas gränsen? Med vänlig hälsning  Per Andersson Musik i programmet: Keith Jarrett Creation spår 5 Tokyo Kioi Hall   Paul Mauriat Orchestra L´amour est bleu Love is blue Willy Lundin Swedish Paintings Min sommarlåt   Signatur i början av programmet: Bill Frisell Probability Cloud Slutsignatur: Tomasz Stanko Sleep Safe and Warm musik lagd av Anton Karis producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Hur gör man om man inte vill ge upp hoppet om kärlek? – Lena Andersson svara på publikens frågor om livet

    · 00:24:13 · Allvarligt talat

    I sommarens femte Allvarligt talat har författaren Lena Andersson valt att svara på frågor som handlar om: Dom normalstörda om dom är lämpliga som föräldrar? Vad ska man svara om någon vill be om förlåtelse och man inte vill förlåta? Vad gör man när man inte vill ligga som ett vårdpaket? Producent: Susanna Einerstam Musik: Karsten Vogel  och Niels Thybo ”God only knows”. Willy Lundin   ”Min sommarlåt”. Ketil Björnstad ”Prelude XII”  från CD  Early piano music. Signatur i början av programmet: Bill Frisell ”Probability Cloud”. Slutsignatur: Tomasz Stanko ”Sleep Safe and Warm”. Musikansvarig: Anton Karis Lyssnarbrev: Hej Alvarligt talat lyckas komma närma livet och människan. Jag tänker på Sara Lidman som i ett sommarprogram säger det är viktigt för författaren att inte ställa sig i vägen för sin historia. Bästa hälsningar Åke Hagström ___________________ Hej! Kanske är det för sent, men jag provar ändå. Jag har en fråga till programmet: Varför gör det så ont i bröstet när man längtar starkt efter någon? Jag antar att det finns någon fysiologisk förklaring, men jag skulle så väldigt gärna vilja höra Lena Andersson filosofera över frågan. Hon har en sällsynt förmåga att resonera logiskt och klart. Det känns välgörande att lyssna på hur hon följer resonemangen dit de för henne. Om det nu inte är för sent, och om ni vill använda frågan, så kan jag kanske utveckla den en smula. Jag håller tummarna! :) Vänliga hälsningar Karin D _________________ Lena Andersson är så himla, himla BRA i Allvarligt talat. Clara Levin ___________________ Hej, jag reagerade på Lena Anderssons långa analys om ‘Förlåtelse’. Innebörden av förlåtelse är enkelt, som jag ser det. Att förlåta betyder att ‘släppa någon fri’. Det kräver ingen motprestation av den andre. När man känner att man kan släppa någon fri, så är det s.k. problemet löst. Att få bekräftat att förlåtelsen ,accepteras, tas emot el.dyl. speglar endast ett bekräftelsebehov hos personen. Enkelt , behöver ingen djup analys. Tycker Birgitta Tryberg __________________ Nyligen har jag upptäckt programmet Allvarligt Talat och lyssnat på Lena Andersson svar på frågor. Jag vill skicka min enorma uppskatning till er som gör progrmmet. Det är fantastisk bra. Och nu en fråga till Lena: Hur kan man få inre ro? Frågan kommer från en person som alltid är orolig av olika anldeningar. Minou Safarzadeh ________________ Hej. Jag heter Aron Wetterlund. Jag är 26 år och från Asige. Jag har alltid tänkt att det bästa i livet inte har hänt än. Vilket gör att jag har horisonten framför mig och att jag kan finna en viss ro i att det kommer att bli bättre (ännu bättre). Samtidigt försöker jag bekanta mig med tanken på att det här är mitt liv. Det jag upplever exakt nu (för stunden, dagen, veckan, månaden och året) är mitt liv. Dra horisonten mot nuet. Tanken om vad livet är har börjat gå i mer pragmatiska banor. Färgerna mattats av och jag känner mig nästan lite bitter (jaha, är detta det? Men...?). Hur resonerar ni kring detta? MVH / Aron

    starstarstarstarstar
  • Varför är det så svårt att få fred och frihet?

    · 00:24:59 · Allvarligt talat

    Det är säsongsstart för Allvarligt talat som i år leds av författarna Lena Andersson och Horace Engdahl. Först ut är Lena Andersson som gör sitt andra år som programvärd. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. ï första programmet svarar Lena Andersson på följande frågor:  Varför är det så svårt att få fred och frihet? Margareta Radtke Varför trånar man efter en person man inte kan få? Peter Andersson  Det är lättare att göra det man vet är dåligt än det man vet är bra, och svårt att göra saker som är bra för en själv - varför är det så? Inga Lill Hagerman och Kajsa Kallio Hur lång tid ska det ta att privat bli förlåten för något man gjort i sitt liv som dotter, förälder, i sitt äktenskap? Barbro Lindell Publikreaktioner: Har just nu lyssnat till Lena Andersson. Har fått substans och ärlighet i stället för fraser. Jag håller inte med henne i väldigt mycket. Men hellre lyssnar jag till henne och har motsatt åsikt, än till ngn som bara tramsar och som jag håller med!  Bästa hälsningar Per Dahl Kalmar  Ville bara utropa min glädje över ett mycket bra program.Det är allvarligt och har en tyngd som inte är tung! Jag brukar vara allergisk mot känslopjunk, men de här programmen ligger på  en nivå som jag tycker är optimal. Att känna sig talad till på ett respektfullt sätt som lyssnare  gör att man känner sej smartare än man är.Det händer inte alltför ofta nu för tiden! Tack, alla! Birgitta Hybinette  Angående program allvarligt talat lörd.27: vill ge en eloge till Lena Andersson för hennes sätt att svara på publikens frågor. Kunnig, informativ, raka plausibla svar, intressanta och tänkvärda. Fin berättareröst också, lätt att lyssna till. Christian i Malmö Hej Lena! Jag vill bara ( läs: inte så bara) säga att jag tycker du är glimrande och lysande! Jag känner inte dig som författare. Jag började lyssna förra sommaren och blev väldigt glad när jag hörde din röst i år igen, din analys och i min värld, fantastiska insikt om livet. Jag berättar för alla jag känner att de skall lyssna på dig! Stort tack!  Henrik Dahlquist Onsala, norra Halland Tack för ett underbart program. Marika Lagercrantz Musik i programmet: Matti Bye Bethanien Highasakite Lover where do you live Daniel Lanois Iceland Signatur i början av programmet: Bill Frisell ”Probability Cloud” Slutsignatur: Tomasz Stanko ”Sleep Safe and Warm”   musik lagd av Anton Karis producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Lena Andersson 2005

    · 00:47:44 · Sommar & Vinter i P1

    Författare, skribent och kritiker Var fanns egentligen Gud? undrade Lena Andersson som barn. Hon var barnet som bad för säkerhets skull för att klara alla sina prov och hon är författaren som i sitt Sommarprogram tolkar Jesus ateistiskt. "Jesus - som vi lär oss är godheten, empatin och kärleken - straffar alla som tänker kritiskt," förklarar Lena Andersson. Genom Bibelhistorier berättar hon en annorlunda historia om Kristendomens centralgestalt som kanske egentligen var omnipotent och egocentrerad. – Mitt program kommer att vara en ateists predikan om och med Jesus. Jesu handlingar ska undersökas ur ett moraliskt och existentiellt perspektiv. Musiken blir sådan som inte fanns i Galiléen men inte hade funnits utan Galiléen. Om Lena Andersson Lena Andersson började sin bana som längdskidåkare på elitnvivå och sportjournalist. 1999 kom hennes roman Var det bra så? Hon har skrivit ytterligare ett par böcker och pjäser och arbetar även som bok- och tv-recensent på Svenska Dagbladet. Lena Andersson har varit Sommarvärd 2000, 2002, 2005 och 2008, samt Vintervärd 2011. Producent: Juan-Diego Spoerer

    starstarstarstarstar
  • Kaliber om flyktingkrisen: "Vi bryter mot lagen hela tiden"

    · 00:29:32 · Kaliber

    Sjukskrivna socialarbetare, brist på lägenheter och ensamkommande barn som glöms bort. Kaliber nyhetsdokumentär om hur flyktingströmmen påverkar en kommun. Specialpodd: Tandläkarutbildade Deemas flykt från Damaskus till KopparbergFaktaruta: Kommunerna som tar emot flest och minst flyktingar Hello! Excuse me, do you know this person?Migrationsverkets flyktingboende i Ställdalen. Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen. Två socialsekreterare letar efter en 16-årig afghansk kille. Det var ingen hemma, jag frågade några killar där borta också, säger Maud Bergman till kollegan Annika Andersson, och pekar bort mot andra sidan av den långa korridoren. Det är ju jättesvårt att hitta här för det är inte numrerat överallt, förklarar Annika Andersson. Ja, hur vet du vart du ska? Jag får springa och leta. Vi vet ju rummet, A7, men det står ju inte nummer på de här dörrarna, fortsätter Annika Andersson.Det luktar ingrott av cigarettrök. I trapphuset och längs väggarna i de trånga korridorerna följer nyfikna blickar mig och socialsekreterana Annika Andersson och Maud Bergman. Det är fullt med folk överallt. Excuse me, do you speak English?Det är många ensamkommande barn som ska tas om hand nuförtiden. På det tillfälliga asylboendet får inte de som är under 18 år bo om de inte är med sin familj. Det är ju klart att det inte är någon fin, trevlig miljö. Inte på långa vägar. Och det är ju ledsamt när man ser småbarn som bor här och leker ute på gården och så. Folk är ledsna, de är sjuka. Så det är ju inte någon trevlig miljö, säger Annika Andersson. Första gången jag var med hit kände jag, "Nämen Gud, här kan man inte bo!" Nu ser jag att man kan det, men det är bedrövligt att se dem. Ledsna, och som Annika säger, barn som leker här ute i lervällingen. Det är inte ok. Det är det inte. Men det finns ju inget annat, säger Maud Bergman.Ställdalens Hotell gick i konkurs 2008. Sen dess har hotellet öppnats och stängts igen en gång innan det blev asylboende. De stora vita hotell-bokstäverna står kvar högst uppe på fasdaden. Annika och Maud har ställt sig utanför entrén och flera av de boende kommer fram och vill hjälpa till att hitta den ensamkommande 16-åringen.  Är det vanligt det här som händer nu, att ni inte hittar de ni ska hitta? Ja, det är rätt vanligt. Men vi kontaktar ju Migrationsverket då och ibland är de kanske ner till Migrationsverket i Lindesberg eller Örebro, säger Annika Andersson. Men tanken är att ett ensamkommande barn, under 18 år, ska placeras någonstans? Ja och då är det ju Bergsgården eller något familjehem tillfälligt. Det är väl över 300 personer här så det är ju bra om man har rumsnumret och det har vi ju nu, men vi hittar inte rummet. Det här är ju en anmälan från Migrationsverket, att den här ungdomen befinner sig i Sverige utan legal vårdnadshavare. Ibland kommer det fel från Migrationsverket, men den här ringde de särskilt om så han bör befinna sig här, säger Annika Andersson.Den de letar efter heter Abdul. Han är bara en av många asylsökande. Strömmen av flyktingar och migranter som kommer till Sverige är större än någonsin. Nästan 150 000 människor har sökt asyl i år. Jämfört med drygt 80 000 förra året och 50 000 året innan det.Den 29 september ordnades galan Hela Sverige skramlar i Globen i Stockholm. Ett evenemang med ett 60-tal artister som drog in över 40 miljoner kronor till organisationer som hjälper människor på flykt. Men när galan är över och musiken tystnat. Vad händer då? Kaliber har rest till Ljusnarsberg, en av de kommuner som sett till antalet invånare tar emot allra flest flyktingar i Sverige. Under några dagar har vi följt hur kommunen påverkas av flyktingströmmen och hur man hanterar de situationer som uppstår i vardagen.Bostäderna är slut Ja, alltså det blir ju värre och värre hela tiden nu. Det är både skrämmande och fascinerande på samma gång. Kopparberg är som en kikare in i framtiden, hur Sverige förmodligen kommer att se ut om fem, sex år. När alla samhällsfunktioner börjar verkligen kollapsa, säger Ted Lundgren. Ted Lundgren är integrationssekreterare i Ljusnarsberg kommun och ger råd och praktisk hjälp till flyktingar som fått uppehållstillstånd.  Allt de behöver hjälp med egentligen. Alltifrån ansökan till pensionsmyndigheten, där hade jag ett fall alldeles nyss, till bostadsbidrag, barnbidrag. Allt möjligt sådant.Han hjälper också till att ordna boende till de flyktingar som kommer till kommunen. Som det ser ut när vi träffas finns det inga fler lediga lägenheter att erbjuda de som kommer. Antingen bor de kvar på förläggningarna eller så lyckas de ordna eget boende på något sätt. Och då blir det ofta då hos skrupelfria aktörer som inte skyr några som helst medel. Då snackar vi inte om sådana här stora fiskar, ingen nämnd ingen glömd, utan ofta mindre som satt det i system. Jag har alltså varit med om folk som har råttor i lägenheten och skabb, löss, mögel, allt vad det nu kan vara för något, säger hanLjusnarsberg är en så kallad utflyttningskommun. Kanske är orten Kopparberg den som flest känner igen till namnet. Förr känd för sin gruvindustri, numer mest för sitt öl- och ciderbryggeri. Sen gruvorna började läggas ner på 60- och 70-talen har också folk flyttat härifrån. Tvåvåningshus har rivits till enplanshus. Idag bor knappt 5000 personer i kommunen. Men just nu finns här också drygt 900 flyktingar som befinner sig någonstans i asylprocessen. De kommer framförallt från Syrien och Afghanistan. Och fler väntas. Jag har ju egentligen ansvaret för att försöka skaffa fram boende åt dem då. Men det finns ju helt enkelt inga då, säger Ted Lundgren.Hälften av socialarbetarna är sjukskrivnaTed Lundgren kallar det för kaos. Hälften av kommunens alla socialsekreterare är långtidssjukskrivna på grund av flyktingsituationen berättar han. Att socialtjänsten i Sverige har det ansträngt är knappast någon hemlighet, men det här låter nästan absurt tycker jag. Ända tills jag knackar på hemma hos Nell Andreasson där hon och kollegan Sofi Lundegård tar emot för att berätta om situationen. Båda är socialsekreterare. Båda är sjukskrivna. Vi har faktiskt varit en ganska frisk arbetsplats tidigare. Det är under det här året som sjukskrivningarna har kommit. Eller hur? säger Nell Andreasson. Ja, fyller Sofi Lundegård i, och fortsätter berätta hur den ökade arbetsbelastningen påverkat henne. Det började med att jag hade svårt att sova på nätterna, jag hade svårt att släppa jobbet när jag kom hem. Jag tänkte hela tiden på allting som jag inte hade hunnit med som jag borde göra. Jag har haft hjärtklappning, yrsel. Man glömmer bort saker, vad man har för lösenord till datorn. Man glömmer bort vart man är på väg någonstans när man sitter på ett tåg, sådana grejer.Sofi Lundegård är handläggare för ensamkommande barn. Det är hennes första jobba efter utbildningen. Ett och ett halvt år senare, i september i år, blev hon sjukskriven på heltid. För det första är det mycket att göra på alla delar inom socialtjänsten. Och sen, i och med att vi är ett ganska lite kontor, om det är en som går hem och är sjukskriven så måste nån annan ta tag i de arbetsuppgifterna så då blir det mer som läggs på kollegorna. Och då blir det för mycket för dem också och så blir nästa sjukskriven. Så det blir en dominoeffekt. Att man är stressad hela tiden, att man inte gör ett tillräckligt bra jobb, säger Sofi Lundegård.När Sofi blev sjukskriven var de två handläggare på avdelningen för ensamkommande barn. Varje vecka kommer flera nya barn som de har att hantera. Totalt har de närmare 100 ensamkommande barn i systemet nu, som ska tas omhand med uppföljningar, besök och stödåtgärder. Det blir mer att man släcker bränder hela tiden än kvalitet i arbetet man gör. Man får placera barnen där det finns plats helt enkelt och det kan ju göra att det lite senare visar sig att det här var inget bra boende för den här ungdomen, säger hon. Vi har ju haft placeringar där vi har betalat åtskilliga tusenlappar per dygn, där vi har blivit lovade att det ska vara stödinsatser i form av psykologsamtal och att det finns ett rikt nätverk runt familjen och så vidare, där de inte har levt upp till det, fyller Nell Andreasson i.Samma två handläggare ska också bedöma alla de barn som kommer till migrationsverkets tillfälliga asylboende på hotellet i Ställdalen, där de bor i väntan på ett mer permanent boende i en annan kommun. Är de ensamkommande och behöver tas om hand på en gång eller har de familj med sig och kan stanna några dagar? I somras ledde den här arbetsbelastningen till en stor miss. Ett barn som är placerat ska ju följas så att vi vet att barnet har det bra, förklarar Nell Andreasson. Och det upptäcktes att det hade vi inte gjort. I många ärenden. Jag vet inte hur många det handlade om, 27 stycken? Ja, 27 stycken var det, bekräftar Sofi Lundegård.Uppföljningar av hur barnen har det på sina boenden är socialtjänsten enligt lag skyldiga att göra minst en gång var sjätte månad. Men kontrollen av 27 stycken barn hade fallit mellan stolarna. Det hela Lex Sarah-anmäldes och inga barn kom till skada, men inspektionen för Vård och omsorg beskriver händelsen som en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Och det här är talande säger Nell Andreasson. Vi hinner liksom inte se det i tid utan problemen hinner bli stora innan vi hinner ta tag i dem, säger hon.Nya asylboenden planeras Här har ju mina barn gått i skolan! Det måste vara sju eller nio år sedan den lades ner nu.Bara ett par kilometer från Kopparberg ligger Bångbro. Här bor Barbro Gällström som är Röda Korsets representant i kommunen. Hon visar mig den gamla skolan som nu blivit en byggarbetsplats. När det var skola här så gick klass 1-6 här. Där var gymnastiksalen, och där har det nu varit Lek & Bus som vi ser att de har rivit ur. Och då var det så mycket barn att de fick göra matsal nere i Bångbro Folkets Hus, så dit ner gick barnen och åt lunch. Sen när det vart färre barn så gjorde de om det här huset till matsal, säger hon och pekar. Och såhär är det idag.På marken ligger högar med byggskräp och en nedmonterad lekplats. Det har varit ishockeyplan, det har varit fotbollsplan och idrottsplan. Bångbro hade eget ishockeylag, du vet Bångbro mot Kopparberg! Det finns ingenting idag. Så nog förändras det. Tiderna förändras, säger Barbro.Genom ett fönster i en av byggnaderna frågar jag de som jobbar på bygget. Vad ska det bli här? Ja det ska bli ett asylboende tror jag. Hur långt har ni kvar då? Ja, ganska mycket. Det är mycket att göra.Den gamla skolan ska bli ett nytt asylboende. Det pratas om att runt 200 personer ska kunna bo här. Ytterligare två asylboenden är på gång i kommunen. Det finns ju en prognos på hur många asyl det ska vara per invånare i en kommun och jag har sett nånstans att vi skulle ha 250 asyl då, säger Barbro Gällström.Men idag finns alltså drygt 900 flyktingar i Ljusnarsberg. Och närmare 600 nya platser väntas. Då kommer vi ju upp i vad vi hade i november fjol då, ungefär. Det var inget märkvärdigt då och det är det inte nu heller. Det får ju bara rulla på. Så är det, säger hon.Något har fallerat  They called me from the Migration Office specially about this guy!På asylboendet i det gamla hotellet i Ställdalen hittar socialsekreterarna Annika Andersson och Maud Bergman till slut rummet där den ensamkommande killen ska hålla till. Där inne på underslafen i en av våningssängarna sitter han. 16-årige Abdul från Afghanistan. Får han flytta på en gång då? Ja, vi har ju Bergsgården och sen har vi ett familjehem som tar emot, säger Annika Andersson. Du kan ta dina saker så ska vi köra dig till ett annat ställe, förklarar Maud Bergman till 16-årige Abdul.Jag sätter mig på sängen brevid Abdul medan han packar ihop sina saker. Han berättar om sin resa till Sverige. Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Österrrike och Tyskland. Sen Sverige. 20 dagar tog resan. Båtresan över medelhavet var värst, säger han. Jag mår inget bra. Verkligen, jag mår inget bra. Jag är ensam nu, säger Abdul.Medan Abdul packar har en grupp på fyra killar kommit fram till socialsekreterare Maud Bergman. Problem Annika! De är under 18 hela gänget här. Han här är född -98, ropar hon till sin kollega.  17 år är han? Nej, jag måste ringa min chef, säger Annika Andersson och tar upp telefonen.De fyra killarna är också från Afghanistan. Ensamkommande killar under 18 år. Det är nått som har fallerat, säger Annika Andersson. Det är nått som har fallerat riktigt, säger Maud Bergman. Vad är det som har fallerat? Ja, vi har ju inte fått information om de här och de har varit här i 15 dagar. Och vi har inte fått några papper på dem. Att det finns, förklarar Maud Bergman. Vad gör det då? De ska inte bo här. De kommer hit utan släktingar, utan någon anhörig och då ska de inte bo här. Dessutom så ska vi ha information från Migrationsverket på fax när de kommer, men de här har ramlat mellan stolarna tydligen. Vad är nästa steg? Nu har du hört av dig till chefen, vad händer nu? Ja, nu väntar vi. Hon ska kolla upp med Migrationsverket vad det är som har hänt. Eftersom det är så många nu, säger Annika AnderssonDeema drömmer om att bli tandläkare23-åriga Deema Marroush från Syrien tar emot mig i lägenheten hon tilldelats av Migrationsverket. Här bor hon tillsammans med sin mamma och sin lillebror. Ett rum och kök. I rummet står tre smala sängar mot var sin vägg. Här är där vi sover, tre stycken. Och här är som ett litet förråd som är väldigt stökigt. Det är allt.Trots att de redan är tre vuxna i lägenheten, kan det komma att bli fler säger Deema. Vi kanske ska få någon mer som ska bo här. Eftersom så många kommit nu på senaste tiden så har Migrationsverket satt upp lappar att vi kanske kommer få in fler att bo med oss.Deema är utbildad tandläkare i Syrien. Trots att bomberna föll över Damaskus ville hon inte fly innan hon var klar med sin utbildning. Jag tänkte på framtiden, vem ska försörja min familj? Det var bara jag, mamma hade inget jobb. Så det var jätteviktigt. Det var min dröm. Jag har velat bli läkare sen jag var liten, säger hon.Deema Marroush kom till Sverige för drygt ett år sen och på den tiden har hon lärt sig svenska flytande. Hon håller nu på att få sin tandläkarlegitimation godkänd i Sverige och under tiden försöker hon hålla sig sysselsatt. Jag går till en tandläkare två dagar i veckan för att praktisera, eller bara vara runt en tandläkare för att se hur det fungerar i Sverige. Det är inte så stor skillnad, det är bara bättre utrustning här, säger hon och skrattrar till.Personer med Deemas kompetens är eftertraktade. Språkkunskaperna är ett extra plus. Ja, det är jättebra gjort. Det skulle ju vara ett extra plus, säger Jan Gustavsson som är tandläkare på Folktandvården i Kopparberg. Fram till för några månader sen var han även klinikchef.De jag pratar med som jobbar på Folktandvården och Vårdcentralen i kommunen säger att de klarar av att hantera flyktingsituationen bra. Även om det innebär fler arbetsuppgifter och nya arbetssätt. Det är nya personer som ska föras in i journalsystemen, tolkar behöver kallas in och barn med dåliga tänder som kanske aldrig varit hos tandläkaren förut behöver tas om hand. Det är varje dag vi har de här barnen. Det är inte alltid de kommer hit med akuta besvär men mer eller mindre så har de ont och värk i sin mun. Det har de, berättar Jan Gustavsson.Barnen, som ska tas om hand på samma sätt som svenska barn, prioriteras. De vuxna som har rätt till akutvård hänvisas ofta till landstingets jourklinik i Örebro. Men det är klart att ju mer det tar av vår tid, desto mindre tid får vi givetvis till våra andra patienter. Men man försöker ju prioritera från landstinget och ge oss mer resurser här uppe, säger Jan Gustavsson.Samma sak hör jag från Ulrica Vidfeldt som är verksamhetschef och ansvarar för vårdcentralen som ligger en trappa ner i samma hus i Kopparberg. Antingen pressar vi in fler per dag vilket gör att arbetsbelastningen ökar eller så blir det väntetid. Det är så det fungerar, säger honOch längre väntetid är inte alltid så populärt bland kommuninvånarna. Det är klart att våra medborgare som ringer och känner att de behöver en tid till läkare eller komma in för en bedömning och inte får det här och nu, känner sig besvikna och tycker att det är dåligt.Men i en kommun som många väljer att flytta ifrån innebär flyktingströmmen också möjligheter. På vårdcentralen har man infört praktikplatser till flyktingar som har fått uppehållstillstånd. De erbjuds då att få komma hit och vara värd eller värdinna på vårdcentralen. Vi har två personer idag som kombinerar det med att läsa svenska på SFI, Svenska för invandrare. På det sättet får de också en inblick i svensk sjukvård och blir kanske intresserade av att söka en utbildning för att utbilda sig inom vårdsektorn. Så jag ser det som en rekryteringsmöjlighet helt enkelt. Att vi på det sättet kan rekrytera människor med utländsk bakgrund, berättar Ulrica Vidfeldt."Har du visat hur man gör i tvättstugan?"Jag har satt mig i köket hemma hos Barbro Gällström i Bångbro. I 30 år har hon varit engagerad i Röda Korset i kommunen. Hon ordnar insamlingar av kläder, hushållsprylar och annat en dag varje månad. Tre dagar i veckan öppnar Röda Korset också sina lokaler för flyktingar som vill umgås och bjuder på lite fika. Det brukar vara uppskattat. Få av boendena har nämligen några egna gemensamhetslokaler, berättar Barbro. Jag frågar henne hur stämningen kring flyktingarna är i kommunen.  Det som jag har märkt att många stör sig på är tvättstugan. För när de blir placerade i hyreshusen så ska man ju gå till tvättstugan och tvätta. Man skriva upp sig på en tid och så får man ju inte springa där jämt. Det där kommer det en del och klagar på. Men jag brukar fråga "har du visat hur man gör i tvättstugan?" De flesta svarar nej. Och då är det inte så lätt att veta hur man ska göra. Och det står väl inte på arabiska eller engelska heller, utan det står nog bara på svenska. Så det skulle jag rekommendera dem att skriva, säger Barbro."Vi bryter mot lagen hela tiden"Utanför asylboendet i Ställdalen står nu fem unga killar, under 18 år, och undrar vad som händer. Socialsekreteraren Annika Andersson pratar med sin chef. Vad blev beskedet? frågar jag när hon lägger på. Ja, två kan vi placera och så får vi fundera på de andra tre, berättar hon. Så när det blir såhär, trots att de egentligen inte ska vara här, så får de vara kvar ett litet tag till? Ja, alltså de ska ju inte det. Men det är ju så, det finns inga platser. Man kan ju säga att vi bryter mot lagen hela tiden. Eller, inte hela tiden, det ska jag inte säga, men de möjligheter vi har där är det redan fullt. Och Bergsgården har tagit emot jättemånga fler än vad de ska. Hur väljer ni vilka två ni ska ta med er, hur går det här till?            Ja, Abdul var ju klar, det var ju den vi visste. Och så kom ju den här första killen så vi får ju ta de två med oss nu och sen får vi lösa det efter hand. Idag.En av killarna, Abul, blir glad när han hör att han ska få åka här ifrån. Men ska mina vänner verkligen stanna här, undrar han? My friends should stay here, really? De stannar här, vi ordnar nått annat åt dem. Vi kommer tillbaka. Du kan tala om det för dem, säger Maud Bergman.Abul samlar ihop sina få tillhörigheter i en bärkasse med Mimmi Mus på. Han kramar om och kindpussar sina kompisar i rummet hej då. Vad sade du till dem undrar jag? Jag kan ringa er, oroa er inte. Jag kommer tillbaka och hälsar på i framtiden. Vi kommer spela fotboll ihop igen. Oroa er inte. Reporter: Mikael SjödellProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Den svenska ekomaten som försvann

    · 00:29:29 · Kaliber

    Regeringens vision är mer svensk och ekologisk mat. Hur är det i kommuner och landsting? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i våra skolkök, äldreboenden och sjukhuskök. Det är jättegott. Jag brukar inte gillar korv, men jag gillar det med ris.Eleverna Molly Klinteman, Felicia Christensson och Milla Nilsson som går på Ängelholms Montessoriskola äter lunch. På porslinstallrikar ligger en av dagens två rätter. Morötter och korvgryta.Det är korv Stroganoff och ris.Har ni någon koll på var maten kommer ifrån? Nej, jag vet inte vad riset kommer ifrån, det har jag säkert glömt.Vad tror du korven kommer ifrån? Kanske grisen.Morötterna då? Från ett frö.Vad tycker du är viktigast med maten? Att det är gott. Och ekologiskt. Det är bra.Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014:En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja svensk och ekologisk matkonsumtion.Visionen om mer svenskt och ekologiskt på tallriken är tydlig. Hur ser det ut i verkligheten?Idag handlar Kaliber om maten i kommuner och landsting om maten våra skolbarn, äldre och sjuka äter.Frågan är om målen i skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar går hand i hand med regeringens.Sven-Erik vad har du ätit för lunch idag? Jag åt ugnsgratinerad torsk. Det var fantastiskt gott.Sven-Erik Bucht (S) är landsbygdsminister och den som är ytterst ansvarig för arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi den som ska leda till mer svensk och ekologisk mat. Han satte igång med jobbet dagen efter statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring 2014 då han som nytillträdd statsminister nämnde strategin första gången. Planen är att ha den klar till försommaren. Vi är ett av få länder i Europa som saknar en nationell livsmedelsstrategi. Vi har alla möjligheter att producera mycket mera livsmedel i Sverige. Och det anser regeringen att vi ska göra. Det skapar jobb på landsbygden, men det handlar också om att vi har en hållbar produktion i Sverige. Vi har väldigt säkra och miljövänliga livsmedel och det vill vi ta vara på. Vi kan inte bara förlita oss på världen i övrigt att hämta allt käk utifrån. Vi måste producera själva också, säger Sven-Erik Bucht.Är svenska livsmedel viktiga? Mycket viktiga. Och framförallt är säkra och väldigt klimatsmarta jämfört med andra länder. Så jag vill väldigt gärna att svenska livsmedel konsumeras mer. Både i vårt land men också i världen i övrigt."De miljöregler vi har gör ju en kostnad"Vi är hos Bengt Johansson, på hans gård i Horred, en tätort i södra delen av Marks kommun belägen på västra sidan av Viskan. På visitkortet står det naturvårdare. Det är den stora delen med nötkreatur, det är de sköter betesmarker och naturmarker och sånt, säger bonden Bengt Johansson, som driver vidare gården efter sina föräldrar. Han har gjort den ekologisk och har här 400 kor och så en hel del mark. Det är intresset som man tycker, att förvalta det kulturlandskapet som vi har då va.Att gården är ekologisk innebär bland annat att det inte används kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer här och att djuren först och främst äter ekologiskt foder härifrån.På sommaren går korna på naturbete vilket också är en förutsättning för att gården ska få kallas ekologisk. Nu är det torkat gräs som Bengt Johansson skyfflar fram för hand som gäller. Det här puttar jag till flera gånger om dagen. Det finns ju maskiner för det här, men de kostar ju pengar och då måste man ju få bra betalt för sina varor om man ska kunna investera i ytterligare maskiner och hjälpmedel. Och så länge lönsamheten inte hänger med får armar och ork ta det istället, säger Bengt Johansson.Köttet från den här gården slaktas och styckas några mil härifrån och säljs sen på restauranger i närheten. Restauranger som stoltserar med köttets ekologiska stämpel och ursprung i menyn. Men till de offentliga köken kommer det inte, trots att ekologiskt kött hamnar högt på kommunernas önskelista. Sen är det väl oftast prislappen som styr, för vid upphandlingar är man ju två parter. Jag vill ha så mycket som möjligt och köparen vill ge så lite som möjligt. Men det vi måste trycka på från lantbrukarled är ju att offentlig upphandling måste följa svensk djurskyddslag, och de miljöregler vi har i Sverige gör ju en kostnad som gör att våra produkter blir mycket dyrare och då måste vi få betalt för det. Man måste vara konsekvent där, att ställer man en lag som kräver att vi ska ha mer utrymme till djuren, låg antibiotikaanvändning och att vi ska ha miljöregler som är långt vida övriga länder, då tycker jag att man ska följa själv och köpa enligt de lagar och förordningar, säger Bengt Johansson.Hej! Hej!Claes-Erik Bergstrand är också ekologisk nötköttsproducent. Hans gård ligger i Vallda i Kungsbacka, några mil från Bengt Johanssons gård. För några år sen serverades kött härifrån på skolor i Göteborg. Men priset gjorde att det konkurrerades ut av utländskt. Den grossisten fick billigare kravgodkänt kött från Holland vid det tillfället, säger Claes-Erik Bergstrand.Ville ni fortsätta sälja till kommuner? Ja, det är en prisfråga. Vi måste ju hålla de priser vi har för att kunna betala våra leverantörer som gör ett bra jobb.Kossor i fjärdedelar hänger i rader i krokar i taket. De hängmöras i fjorton dagar innan de styckas i rummet bredvid. Det är djur från den egna gården på andra sidan gatan men också från kravmärkta gårdar häromkring som hamnar i de stora vita frigolitlådorna som går till den privata marknaden. Det här är kött som ska till en hamburgerrestaurang i Kungsbacka som maler själva och gör hamburgare.Ekologiskt framför svensktMen Claes-Erik Bergstrand hoppas liksom Bengt Johansson i Horred att köttet kan nå förskolor, skolor och äldreboenden i närheten. Han säger att det skulle betyda mycket för ekonomin om det skulle gå att få till en leverans med kontinuitet vilket är förhoppningen med att leverera till en kommun. Han har nyligen varit i kontakt med Kungsbacka kommun. Det skulle såklart vara kul att leverera till den kommun man verkar i.Är de beredda att betala? Ja, det får vi se.Regeringen har som mål att vi ska producera och äta mer svenskt och ekologiskt. Så bönderna Bengt Johansson och Claes-Erik Bergstrand borde väl ha stora möjligheter att få in sitt kött i de offentliga köken. De är ju både svenska och ekologiska. Men så är det alltså inte - och vi undrar om det är så här det ser ut i hela Sverige?Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i skolkök, på äldreboenden och i sjukhuskök.För där - hos kommuner, landsting och regioner serveras runt tre miljoner måltider varje dag.Och det visar sig vara en hel del som står i vägen för svenska bönders mat i de offentliga köken.Enligt GPS:en ska det ta 27 minuter att köra från Claes-Erik Bergstrands gård i Vallda till centrala Göteborg. Det är drygt tre mil. För några år sen landade alltså en del av köttet från den ekologiska gården i Vallda i Göteborg. Men, inte längre.Vad ser vi, EU-ekologisk står det, det är en EU-jordbruksstämpel på den. Ja, Felix. Köttbullar, strimlad falukorv och skivad falukorv står väl där, du ser kanske.EU-ekologisk eller svensk-ekologisk?Gunilla Williander som är kökschef på Johannebergsskolan i Göteborg visar vad som står på de rostfria hyllorna i frysen. Det är kartonger med ekologiska nötfärsbiffar, ekologisk pytt i panna och MSC-märkt fryst fisk som används i nödfall när den färska inte räcker. Här har vi kycklingkorven, men det är ursprung Italien.Tillsammans letar vi efter klisterlappar på kartongerna som ska berätta hur innehållet är producerat om det är ekologiskt eller inte och varifrån det kommer. För de olika klisterlapparna berättar mycket, man kan kort säga att svenska ekologiska livsmedel med den svenska så kallade KRAV-certifiering har producerats under hårdare krav än samma livsmedel som kommer från ett annat EU-land och istället har en EU-ekologisk märkning. Det handlar framförallt om djurens välfärd, till exempel måste grisar få beta utomhus på en KRAV-gård till skillnad mot en EU-ekologisk gård och organisationen KRAV ställer hårdare krav kring slakt och djurtransporter.Nu vill ju regeringen att vi ska äta mer av den svenska och ekologiska maten och i frysrummet i Göteborg visar det sig att de ekologiska köttbullarna är gjorda på svensk nötfärs. Men annars är det som sagt EU-ekologiskt på det mesta, tyvärr, säger Gunilla Williander.Jag tar hjälp av Lena Ekelund Axelsson som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, eftersom jag vill ha reda på vilka livsmedel som egentligen är bra och på vilka sätt. Hon har speciellt intresserat sig för livsmedel och klimat- och miljöfrågor.Vi letar oss fram till köttdisken i en matvarubutik i Lomma och använder oss av det danska köttet för att jämföra kött från ett annat EU-land med det svenska. Man har helt andra regler i Danmark även för det ekologiska. Även fast det ekologiska danska är djurmässigt bättre än det konventionella danska så har man inte så strikta regler som de svenska produktionerna, säger Lena Ekelund Axelsson.Så det svenska ekoköttet är det högst upp i skalan? Ja, absolut. Ja.Sen kan inte Lena Ekelund Axelsson säga vad hon tycker kommer på andra plats. Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht slår som sagt ett slag för det svenska jordbruket, som han anser är tillräckligt bra som konventionellt. Svenskt så kallat konventionellt jordbruk brukar jag säga är egentligen det svenska miljöanpassade jordbruket och sen har vi det svenska ekologiska jordbruket som har speciella kriterier, säger Sven-Erik Bucht. Om vi nu importerar ekoprodukter istället för konventionella odlade så bidrar vi till ekologisk odling någon annanstans. Så det är en poäng med eko. Sen är ju en annan fråga om man i den offentliga sektorn ska bidra till det lokala näringslivet. Och det är ingen enkel fråga. Eller ska man tänka på något annat sätt. Ska man tänka globalt, vad som är billigast för eller ska man tänka på något annat sätt, säger Lena Ekelund Axelsson.Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht brinner alltså extra mycket för den svenska maten. Frågan är hur det ser ut på de tallrikar som våra barn, äldre och sjuka får.Vanligt med ekologiska målNär Kaliber i en enkät frågar landets kommuner, regioner och landsting om deras mål för maten i de offentliga köken i våra skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar till exempel så kör det allra flesta på med mål som i Göteborg. Där har man har mål kring andelen ekologiska livsmedel, men inga satta mål kring matens ursprung.198 kommuner och 17 landsting och regioner har svarat på Kalibers enkät och det visar sig att åtta av tio har mål för hur mycket av maten som ska vara ekologisk.Betydligt färre - två av tio - har uttalade mål om andelen svenskproducerade eller ännu mer lokala livsmedel. Ännu färre har mål om att den ekologiska maten också ska vara svensk.Flera ringer och mejlar mig och tycker att frågan om mål om den svenska maten är korkad eftersom den inte går ihop med lagen om offentlig upphandling (LOU) - lagen som kortfattat säger att man inte får premiera mat från det egna landet. Lagen bygger på EU-regler och syftet är det ska vara lika för alla inom EU. I praktiken innebär det att svenska ekologiska livsmedel har svårt i konkurrens med utländska ekologiska, eftersom de generellt är dyrare. Samma sak gäller för svenska konventionella livsmedel i förhållande till utländska. Naturligtvis vill vi köpa svensk mat, men nu är det så att Sverige är en del av Europa och då är det Europa som är varukorgen. Olyckligtvis är det så, säger Ulla Lundgren som jobbar på miljöförvaltningen i Göteborgs kommun med hållbar mat. Sen är det så att man naturligtvis vill ha mer svenskt, men det är en omöjlig ekvation. Det handlar om pengar naturligtvis.Råvarorna i den stora grönsakskylen på Johannebergsskolan skvallrar om kommande meny. Det är blandade rivna rotfrukter i stora plastpåsar och spänstiga röda tomater på kvist i kartong. Vi hittar ekologiska livsmedel som är odlade i olika EU-länder, bland annat Spanien och Holland. Men kökschefen Gunilla Williander skulle önska att mer av innehållet hade svenskt ursprung. Det är en prisfråga för det mesta. Är det några kronor så köper man hellre svenskt då, men det får inte skilja för mycket. Det får inte vara tjugo kronor kilot eller så, det blir väldigt mycket pengar om man ska göra för 1100. Då får man ha ett litet tillskott i ekonomin så hade det funkat, säger Gunilla Williander.Göteborgs kommun är alltså en av dem som har mål kring andelen ekologiskt. De har jobbat för att 40 procent av alla livsmedel som serveras på kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och vårdboenden ska vara ekologiska 2018. Målet är redan nått. Hur mycket som är svenskt, det vet man inte. Och det är inte heller så viktigt. Det finns ingen skillnad egentligen i om köttet är producerat i Sverige, Danmark eller Polen. Frågan är hur de har producerats. Men sen finns det ett egenvärde i att man inte kör saker för långt, säger Ulf Kamne som är miljöpartist och kommunalråd i Göteborg med ansvar för miljöfrågor.Hur kommer det sig att ni vill ha ekologisk mat i kommunen? Därför att vi vet att det finns väldigt många fördelar, både för dem som äter men framförallt för den miljöpåverkan som matproduktionen innebär. Och det är egentligen det enda mätbara sättet att använda sig av. Alla andra mått, eller verktyg, man pratar om att köpa närproducerat och svenskt, det är så väldigt diffust och det är väldigt varierande vad man faktiskt får då, säger Ulf Kamne.Och om han skulle få bestämma själv så skulle han vilja att kommunen jobbade för att all mat som serveras här ska vara ekologisk så småningom.  Alltså, allt annat verkar ju tokigt. Vi kan ju inte säga att det är bra med en viss mängd bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödsel och så där. Vi måste ju naturligtvis se att målet är 100 procent ekologiskt. Men det är ingenting som kommunen har bestämt och det är inget som vi har något årtal för. Och nu sitter vi i diskussioner kring hur vi ska se på det här för de närmaste två åren och då ska jag inte prata bredvid mun tror jag, för då blir de bara sura.Det finska exempletSari Väänänen jobbar som projektledare för Ekocentria i Finland. Det är en nationell utvecklingsenhet som jobbar för en hållbar matkedja och särskilt för de offentliga köken. I Finland har kommunerna valt en annan väg än de svenska.  We work both for organic food and finish food, but the most important thing is that it is local and finish food, säger Sari Väänänen och berättar att de i Finland framförallt jobbar för att maten ska vara lokal och finsk.Finland är ganska likt Sverige när det kommer till mat i offentliga kök. Vi är båda med i EU och har alltså samma regler att förhålla oss till och så erbjuder vi båda fri mat i skolan. Därför har jag valt att jämföra de båda grannländerna med varandra.En undersökning som Ekocentria har gjort tillsammans med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet är 70 procent av maten i de finska offentliga köken från Finland och 15 procent är så kallad lokal mat vilket innebär att det är uppfött eller producerat i samma kommun som den tillagas och serveras i.I Sverige finns ingen heltäckande statistik över det här alltså varifrån maten, som landar i de svenska kommunala köken, kommer. Och vi lyckas inte heller ta reda på det eftersom majoriteten av kommunerna inte mäter ursprung.Istället har Kaliber tagit reda på vad kommuner och landsting har för mål när det kommer till svensk och ekologisk mat, så vi har inga siffror som går att jämföra med de finska.Why is it important for the public kitchen in Finland to have finish food? They want to support our farming system, they think that our farming system here is pure and clean, they want products with short transportation. And they think that the food is fresh when they buy it from near, and they think that the quality is better.Sari Väänänen på Ekocentria säger att lokalpolitiker i Finland vill stötta de finska bönderna, bland annat handlar det om de tycker att maten är fräschare när ursprunget är nära. Och så anser de att kvaliteten är bättre, säger hon. Det här har bland annat lett till att finska kommuner i hög grad säger nej till ekologisk mat eftersom mycket av ekomaten i Finland är importerad. Därför säger de nej till ekologisk mat, eftersom de hellre vill ha finsk eller lokal mat i de offentliga köken.Så, frågan som måste ställas är om inte EU är sura på Finland för att de aktivt jobbar för sina inhemska livsmedel. Men så är det inte alls, säger Sari Väänänen. Oh no, they are not angry. They also want us to use finish products.Hon säger att man i Finland använder sig av kriterier och krav inom lagen för att nå så mycket inhemsk mat som möjligt. I Sverige säger flera kommuner och landsting att lagen sätter stopp. Men även inom våra landsgränser går det att tolka lagen på olika sätt.Hej, jag letar efter matsalen. Matsalen har du där borta, om du går igenom glasdörrarna och följer efter barnen där borta så har du matsalen där.Tack så mycket!Ängelholms Montissoriskola är en skola i ett plan. Det var i den här matsalen vi började."Vi vill inte krocka med det svenska"Genom stora fönster som går hela vägen upp till taket ser man ner mot vattnet. I Ängelholms kommun står livsmedel från närområdet högst på listan. Bakom det här ligger till största del måltidschefen i Ängelholms kommun sen tre år tillbaka Jennie Andersson. När jag kom hit fanns det inget svenskt överhuvudtaget. Och man hade i stort sett inget ekologiskt alls. Första året när jag kom och vi mätte så hade vi tre procent ekologiskt och inget svenskt. Så kom jag rakt in i upphandlingen och vi satte jättemånga krav för att styra mot det svenska i alla fall, vilket lyckades väldigt väl, säger Jennie Andersson.Men det handlar inte bara om det svenska: Ängelholms kommun har också som mål att 25 procent av den mat som kommunen köper in och som sedan alltså hamnar på bland annat de här porslinstallrikarna här på Ängelholms Montessoriskola ska vara ekologisk nästa år. Men som det ser ut nu så är det där vi har satt gränsen. För vi vill inte krocka med det svenska mot det ekologiska. Vi vill ha inriktningen svenskt kött, och sen när vi har valt det ekologiska ska har vi valt vitkål, morötter och mjölk, sånt som vi vet är både svenskt och ekologiskt, säger Jennie Andersson.Du sa att ni inte vill krocka, är det lätt hänt? Ja, när man kommer upp till större mängd ekologiskt så finns det en risk att man kan krocka eftersom det inte finns så mycket svenskt ekologiskt kött att få tag i och det stiger i priser också.Om en halvtimme kommer första gänget elever till matsalen, yngst först. Christina Svensson och Stina Persson som jobbar i köket jobbar så att maten blir klar efter hand när eleverna dyker upp. Ris och bulgur kokas i stora bleck, grönsakerna till salladsbuffén hackas, rivs, kryddas och strimlas. Rödbetor, palsternacka jobbar vi mycket med. Rotselleri är de inte så glada för, men rödbetor är de jätteglada för. Så de kör vi i ugnen med lite salt och olja på. Sen kyler vi ner dem och smular ner lite fetaost. Och sen ut i salladsbuffén. Så nu har de börjat äta mer och mer av det.Och till dagens korv Stroganoff går det åt 17 kilo svensk strimlad falukorv till de fyrtio liter som ska ut idag. Det är det eller den vegetariska mexikanska grytan som går att välja mellan. I grytan så har jag lagt ekologisk krossad tomat. Sen föredrar vi att slå sönder löken så att den inte märks så tydligt i grytorna så får de i sig grönsaker i alla fall. Vare sig de vill eller inte.Allt färskt kött som serveras i kommunen kommer från Skåne. Morötter och potatis från Skåne eller Halland. Kycklingen är svensk. Och kommunen strävar efter att allt som köps in och serveras ska produceras så nära som möjligt antingen i Skåne eller Halland, eller Sverige det beror på vilka livsmedel det handlar om, säger Jennie Andersson.I upphandlingar ställer kommunen krav om bland annat tid till slakt, att kött inte ska vacuumförpackas och att djur ska bedövas helt innan det tappas på blod allt för att maximera chansen att det kommer från Sverige. Alltså svensk djurskyddslag är den som ställer mest krav och då tycker vi att då måste man leva upp till det kravet på det köttet vi serverar i restaurangen också.Vi är ju med i EU och det är ett frihandelsavtal. Går man inte runt det när man skriver upphandlingar som ni gör? Nej, egentligen med de kraven vi har ställt kan vem som helst lämna nu, alltså det spelar ju ingen roll vilket land bara du lever upp till alla kraven som vi har ställt. På så sätt gör vi helt rätt. Sen om det är en dansk som har en djuruppfödning som lever upp till alla de kraven så är det okej det också, men vi vet att de svenska djurskyddhållningsreglerna är de mest omfattande. Och då vore det ju konstigt om våra barn inte ska få köttet härifrån också, säger Jennie Andersson.Inga pekpinnarDet handlar alltså om en regering som vill att vi ska producera och konsumera mer svenskt och ekologiskt med betoning på det svenska - och kommuner och landsting som till största del satsar ekologiskt, men inte får till det, eller helt enkelt inte vill satsa på det svenska.Vi ska tillbaka till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han är medveten om de hinder som kommuner och landsting möter, och han är inte särskilt förvånad över att det är få kommuner som jobbar med satta mål för att få in svenska livsmedel. Och trots sin vurm för den svenska maten vill han inte styra över det. Jag känner att politiken inte ska gå in allt för hårt och säga vad du ska ha på ditt frukostbord eller lunchbord. Utan vi från politiken ska ge god information till svenska konsumenter och se till att det finns möjligheter att producera livsmedel på ett hållbart sätt. Sen är det konsumenten som får möjlighet att göra medvetna val.Så vi kan inte förvänta oss några nationella mål? Mål kan ju beskrivas på många sätt än med ett procenttal. Men jag är övertygad, när det kommer till den nationella livsmedelsstrategin att vi kommer att vilja öka vår totala livsmedelsproduktion i Sverige, säger Sven-Erik Bucht.Landsbygdsministern hoppas att de nya upphandlingsreglerna som är på gång ska ge en skjuts för den svenska maten och vill alltså inte genom den kommande livsmedelsstrategin ge några pekpinnar till det offentliga Sverige. Jag tycker inte att vi från nationell nivå ska styra hur kommunerna väljer att prioritera. Kommunerna i Sverige har ett självstyre och allra högsta grad i de här frågorna så måste de själva ta ställning i hur de prioriterar. Jag blir glad om de prioriterar höga djurskyddskrav eller ekologiskt, eller djurvälfärd och så vidare.Jennie Andersson, måltidschefen i Ängelholm, hoppas däremot på en hjälpande hand i och med livsmedelsstrategin: Det är väl ett stort hopp till den. Det kan inte vara meningen att om vi man vill ge barnen bra mat, att det ska vara så himla jobbigt att få det. Jag hoppas att den kommer att göra så att det underlättar för oss som upphandlar. Hade man kunnat skriva att det ska vara svenskt kött för att leva upp till det, så hade det underlättat väldigt mycket istället för att vi ska behöva skriva flera sidor för att få det.Reporter: Samira OthmanProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se         

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 58 - Lena Göthberg

    · 01:02:49 · Logistikpodden

    Lena Göthberg är utsedd till Årets Sjöfartsprofil, hon har blivit kallad en av de viktigaste och mest inflytelserika personerna inom transportbranschen. Hon är hjärnan och rösten bakom den lysande Shipping Podcast, en global succé som lyfter fram profiler inom sjöfart (lite som Logistikpodden, fast på engelska och större). Lena är en veteran i Logistikpodden. Hon har varit med i Logistikpodden två gånger tidigare, men då i specialavsnitt tillsammans med andra gäster. Nu har jag äntligen fått chansen att sitta ner ensam med Lena i en timme och prata sjöfart, poddande, framtid och mycket mer. Länkar: Lena årets sjöfartsprofil Luncha ihop Maersk startar blockchain med IBM Shipping podcast (Lenas avsnitt med Jonathan Wichmann) Intervju med Lena på spedi.se Un-konferensen Webcoast Hej digitalt! Järnvägspodden Lenas hemsida Tidigare avsnitt: Avsnitt 8 - Maria Gustafsson och Lena Göthberg Avsnitt 23 - Spanarna på Logistik och transport      

    starstarstarstarstar
  • EP 88: Getting Unstuck and Over Feeling Lost with Lena

    · 00:38:49 · Over it and On with it with Christine Hassler

    This episode is about getting over feeling lost, and getting yourself unstuck. During the coaching session with Lena, we uncover some past trauma and guilt which is causing her to feel as if she is living in a black hole. If you can identify with Lena and are feeling stuck yourself, know that you are headed in the right direction towards getting yourself unstuck. Some people just go through life just going through the motions, and not being inspired. If you are aware of it, you are more likely to discover the trigger, and move past it. If you are a coach, take note of the question I asked Lena when she said she had been doing some personal growth work. Find out what your client's awareness level is, by asking them what personal growth work they have been doing. This helps you avoid telling them something they already know. Also, notice how I reacted when she told me she had cheated, in contrast to my reaction when she divulged the traumatic experience with her father. I acknowledged Lena for her vulnerability, and responded neutrally to the incident, because she already felt shame around it. But, my response to her traumatic experience let her know it was a big deal, and was the cause of her feeling lost. When something traumatic or scary happens, we go into survival mode and we disconnect. We suppress the emotional response because we didn't know how to deal with it. I recommended Lena look into Somatic therapy to help her overcome her past trauma. My Inner Circle Membership Community is an eclectic community where anyone can find a home. Transformations and bonds are created by people sharing and connecting with each other. Email Jill@ChristineHassler.com about joining. Or, ask Jill about a private one-on-one session. Consider/Ask Yourself: ? Do you feel lost, stuck, or just blah? ? Is there a situation from your past you haven't fully processed? Maybe you hoped time would heal the wound, but you never really dealt with the issue. ? Are you questioning a relationship you are currently in? Lena's Question: Lena wants to know how to get out of her "black hole," and get unstuck from her current feelings of discomfort. Lena's Key Insights and Ahas: ? She was scared by the actions of her father, and felt he turned his back on her. ? She feels guilty about the breakup with her ex-boyfriend. ? She suppressed her feelings of trauma, fear, and guilt. ? She has lost herself. ? She doesn't want to be in her current relationship. How to Get Over It and On With It: ? She should work with a Somatic therapist to deal with her trauma. ? She should stop compromising in her current relationship and show up authentically. Takeaways: ? Is there anything you haven't forgiven yourself for, or a reason you may be punishing yourself? Where do you think you did something wrong? Why do you think you can't have what you want? ? Get Expectation Hangover and do the Release Writing or Temper Tantrum techniques to help you get unstuck. ? Google Somatic Therapy to learn more about it. It may be helpful in your getting over a trauma from the past. Resources: Christine Hassler Christine Hassler Podcasts Expectation Hangover, by Christine Hassler Inner Circle Membership Community Find me on Snapchat @chrishassler @christinhassler on Twitter @christinehassler on Instagram Jill@Christinehassler.com

    starstarstarstarstar
  • Hur vet vi när det är slut? – Lena Andersson svarar på frågor om livet

    · 00:23:30 · Allvarligt talat

    Nu startar sommarens Allvarligt talat, i år med PO Enquist och Lena Andersson. Lena Andersson är det första programmets programvärd. Hon har valt att besvara lyssnarnas frågor som handlar om: Blir man klokare med åren? Var i kroppen sitter själen? Och frågan om exempel på människor som inte bär skuld. Producent: Susanna Einerstam Musik Robbie Robertson ”Madame X”. Shakti  "Peace of mind". Balkan  ”Egon sad på en knold å sang”. Signatur i början av programmet: Bill Frisell ”Probability Cloud” Slutsignatur: Tomasz Stanko ”Sleep Safe and Warm”. Musikansvarig: Anton Karis Lyssnarbrev Hej! Tack för ett mycket bra program. En fråga jag har funderat mycket över är hur långt man ska/kan/bör gå för att hjälpa en annan människa om man samtidigt riskerar sitt eget liv. T ex vid en olycka, katastrof eller liknande. Hur mycket kan man begära av andra att göra så? Hur mycket kan jag begära av mig själv? Det sista bestämmer jag förvisso själv, men i alla fall, jag skulle gärna vilja ha era tankar om det här. (Min fråga bygger på en egen erfarenhet.) Vänliga hälsningar Anna _________________________ Hej. Har precis laddat ner Lena Anderssons utmärkta seriestart. Smidigt. Hälsningar Anders Melander __________________________ Hej Lena! Det är till dig, som jag vill skriva. Det är få som lyssnar och anstränger sig, som du, för att svara ärligt. Jag trivs bäst med att stå med båda fötterna på marken och ägna mig åt konkreta frågor, som berör dom svagaste och mest föraktade. Och där vet jag, att jag har dig vid min sida. Det var allt. Jag älskar dig, Lena. Mvh,  Nils Nordlund

    starstarstarstarstar
  • Måste man älska sina föräldrar?

    · 00:24:54 · Allvarligt talat

    Lena Andersson är programvärd för dagens program med existentiella frågor. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. I vårt tredje program i sommar svarar Lena Andersson på följande frågor: Vad är det för skillnad på att vara missunnsam och avundsjuk? Maritta Andrén Vad är definitionen av bäst? Olle Grundin Måste man älska sina föräldrar? Pelle Nilsson Kan jag bli älskad om jag inte presterar, borde jag ge upp, lurar jag mig själv? AnnaLyssnarreaktioner:Hej Sveriges radio och Allvarligt talat!Jag brukar inte skriva och berömma  någon, det här är faktiskt första gången.Anledningen är att jag har hört Lena Andersson i Allvarligt talat och oj, så otroligt klok hon är och hur tänkvärt det är det hon säger.Massor med beröm till Lena Andersson alltså.Jag har inte läst hennes böcker men det kommer jag att göra nu och naturligtvis vill jag gärna höra mer av henne i radio framöver också.Tack och hej frånMonica Forssén Bååth   Hej.Vill bara ansluta mig till den förmodade hyllningskören och påpeka att allvarligt talat är ett FULLSTÄNDIGT ENASTÅENDE radioprogram.Jonas PerssonTack för mycket fina program! Lena Anderssons svar är mycket givande och intressanta. Hoppas hon fortsätter där! Dock talar hon fort-svårt hinna med att förstå. Men kanske måste det bli så, då flera frågor ska hinnas med   vänligenMargitta Helming Musik i programmet Charlie Haden American Dream Stefano Bollani  Joy in spite of Everything Easy Healing  Karsten Vogel My old flame Yesterdays Signatur i början av programmet: Bill Frisell Probability Cloud Slutsignatur: Tomasz Stanko Sleep Safe and Warm   musik lagd av Anton Karis producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Den blå färden, Lena Willemarks arbete med ett nytt verk

    · P2 Dokumentär

    När jag vaknar på natten är det som en ficka i tiden. Poesin som finns där är redan klar, berättar Lena Willemark. ”Jag märkte att dikterna handlar om vattnet. Om det okända havet inom oss som vi inte kan styra över. Det är den resan som börjar nu: Den blå färden”. I den här dokumentären av Esmeralda Moberg berättar Lena Willemark personligt och sårbart om ett kompositionsarbete där inga skiljelinjer finns mellan människans och musikens väsen. Det var några rader i författaren Siri Hustvedts bok Den skakande kvinnan som väckte tankar hos Lena Willemark och blev startpunkten för en inre resa. Resultatet blev musikstycket Den Blå Färden som är ett beställningsverk för Sveriges Radio. Lena Willemark är en centralgestalt inom folkmusiken i Norden. Hon är sångerska, kompositör och riksspelman, uppvuxen i Älvdalen och djupt förankrad i traditionen. Hennes poesi och sång klingar ofta på det säregna älvdalsmålet, vars språkliga musik för tankarna till magin i vikingatida epos. Samtidigt som Lena Willemark är traditionsbärare har hon också varit en nyskapande pionjär genom sina samarbeten med musiker, kompositörer och arrangörer inom jazzen och den nutida konstmusiken. Några av de hon arbetat med är Karin Rhenqvist, Sofia Karlsson, Hans Ek, Jonas Knutsson och Ale Möller. Alla berättar de om sin relation till Lena i Esmeralda Mobergs nya, första P2 dokumentär. (Repris från aug-14) En P2 Dokumentär av Esmeralda Moberg. Lena Willemarks beställningsverk "Den blå färden" var Sveriges Radios bidrag i EURORADIO Folk Festival 2014 i Rättvik

    starstarstarstarstar
  • Hur mycket ska man sträva efter att vara tillfreds i livet? – Lena Andersson svarar på publikens frågor om livet

    · 00:24:36 · Allvarligt talat

    I sommarens sjunde Allvarligt talat har författaren Lena Andersson valt att svara på frågor som handlar om: Varför man ska sträva efter att bli gammal när man inte tycker om ålderdomen? Vad det är med frukosten som gör att man går igång och värderar? Hur ska man se iden om den rätte? Producent: Susanna Einerstam Musik: Jeff Beck ”Corpus Christi”  från CD Emotion and Commotion. Ennio Morricone  ”Fuga ricerrca e ritorno” ur Cinema Paradiso. The last hurrah!!  ”The great gig in the disguise”. Signatur i början av programmet: Bill Frisell ”Probability Cloud”. Slutsignatur: Tomasz Stanko ”Sleep Safe and Warm”. Musikansvarig: Anton Karis Lyssnarbrev: Ett makalöst program idag 140804. En rak njutning från början till slut. Men var är den andra hälften av mänskligheten behöver inte vi dryfta våra spörsmål eller är alla män sig själv nock eller är vi bara en samling produktionsenheter utan drömmar och fantasier? Märkligt är det!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Ha de Lasse Moberg __________ Än en gång: ett stort tack för detta eminenta program ! Och för Lena Anderssons medverkan, hon var ju strålande! Hoppas att ni fortsätter detta program, det är så mycket värt att fått lyssna på något som finns kvar inom en lång tid efteråt. Tack och många hälsningar till Lena och hennes klokskap. Agneta Bergenheim Lysekil ______________ Hej! Jag vill verkligen berömma er för en liten detalj - att ni låter avslutningsmusiken inte klippas av utan rulla i hela sin längd - och att ni därigenom ger utrymme för eftertankar till det som blivit sagt... Det är djävar i mig genialt... Grattis!!!! vänligen Carl- Eric Wikner PS. Det blir inte sämre av den är väldigt vacker; Sleep warm and safe från Rosemaries baby. _____________ Hej Lena Andersson, Fyra timmar innan pappa dog, hade han ett medvetande och livsenergi nog för att krama min hand. Jag spelade Glenn Miller's Moonlight Serendade i mobilen tryckt mot hans öra och han svarade med en handtryckning. När jag kom tillbaka då han var borta fyra timmar senare, låg min pappa som en barkbit i sängen, en plocke-pin-hög. Vart tog hans medvetande och energi vägen? Energin i universum är konstant och kan aldrig bli mer eller mindre. Alltså måste hans medvetande och energi glidit ut i universum, tillsammans med hans erfarenheter och tankar. Och där flyter all energi ihop till en massa, tills en ny människa tar form och insuper sitt medvetande med den erfarenheten som finns i mängden. Och så börjar det om och vår samlade medvetenhet i ny tappning leder till mänsklighetens utveckling. Så var min reflektion. Vad tror du om detta? Hälsningar Christina Lundqvist

    starstarstarstarstar
  • Northug, Timbuktu och Takanen

    · Kritiken

    Lena Andersson, författare, kritiker och före detta elitskidåkare diskuterar biografin om det norska fenomenet Petter Northug. Den hyllade fransk-mauretanska filmen "Timbuktu" skildrar tiden under 2012 då islamistisk milis styrde och skövlade i delar av Mali. Vad gör filmen så bra? Dessutom hör vi Anna Takanen som nu lämnar Stadsteatern i Göteborg för att ta över som chef på Stockholms stadsteater. Lena Andersson, författare, kritiker och före detta elitskidåkare besöker Kritiken för att mitt under brinnande Skid-VM diskutera det norska fenomenet Petter Northug och den biografi av Sverre M Nyrønning som kommit på svenska. Den fransk-mauretanska filmen "Timbuktu" av Abderrahmane Sissako har fått lysande recensioner i svenska tidningar. Filmen utspelar sig i den i den legendomspunna ökenstaden under 2012 då islamistisk milis styrde och skövlade i delar Mali i Västafrika. Filmvetaren och kritikern Nathan Hamelberg talar med Lena Andersson om filmen. I serien ”Verket som värker” samtalar Miriam Håstad Leandoer med Valentina Geber Tandberg om Engelsbergstrilogin: Cirkeln, Eld och Nyckeln, skrivna av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Dessutom hör vi Anna Takanen som nu lämnar jobbet som konstnärlig ledare på Stadsteatern i Göteborg för att ta över som chef på Stockholms stadsteater. Hon avslutar med att regissera sin hittills mest omfattande pjäs ”Fosterlandet”, skriven av Lucas Svensson. Medverkande: Lena Andersson, författare, kritiker och skidlöpare Nathan Hamelberg, filmvetare och kritiker Mattias Berg, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Gunnar Bolin Bisittare Jenny Teleman Producent Karsten Thurfjell

    starstarstarstarstar
  • Katarina Hahr möter författaren Lena Andersson

    · Katarina Hahr möter

    – Jag tror att tron på Gud handlar om att få älska att få älska någon som aldrig lämnar en.Det säger författaren Lena Andersson. Det blir ett samtal som kommer att handla om hur Lena Andersson väljer bort beroende för att ha frihet till att skriva. Katarina Hahr möter henne på Kungsholmen i Stockholm där vi också får höra varför hon tycker att Jesus är otrevlig... #ljud=2493540# Mer om Lena Andersson: Hör hennes sommarprogram i P1 från 2008#link=208405#

    starstarstarstarstar
  • Samtalet 20100719 Lena Andersson

    · Sommarsamtalet

    - Jag tror att tron på Gud handlar om att få älska att få älska någon som aldrig lämnar en.Det säger författaren Lena Andersson. Det blir ett samtal som kommer att handla om hur Lena Andersson väljer bort beroende för att ha frihet till att skriva. Katarina Hahr möter henne på Kungsholmen i Stockholm där vi också får höra varför hon tycker att Jesus är otrevlig... Mer om Lena Andersson: Hör hennes sommarprogram i P1 från 2008

    starstarstarstarstar
  • Lena Andersson 2008

    · 00:50:07 · Sommar & Vinter i P1

    Författare, skribent och kritiker I sitt Sommarprogram berättar Lena Andersson varför hon är plågad av sommaren och om varför hon i artonårsåldern tyckte det verkade onödigt att skriva skönlitteratur. Om Lena Andersson Orsakade veritabel lyssnarstorm med ris och ros för sitt Sommarprogram 2005 om Jesus. Debuterade 1999 med romanen Var det bra så? i vilken hon gör upp med den exotiserande bilden av den mångkulturella förorten. Medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet som bok- och tv-recensent, har givit ut tre böcker, samt haft två teaterpjäser uppförda. Lena Andersson har varit Sommarvärd 2000, 2002, 2005 och 2008 och Vintervärd 2011. Producent: Ludvig Josephson

    starstarstarstarstar