Therese Lindgren

  • 53. Therése Lindgren

    · 01:25:06 · We Are Influencers

    Therése Lindgren är en av Sveriges största YouTubers med nästan en halv miljon prenumeranter på sin kanal. Hennes videos har visats över 200 miljoner gånger och hon kan ta upp till 150 000 för en YouTube-video. Nu släpper hon sin första bok, ”Ibland mår jag inte så bra”, där hon skriver om sin egen psykiska ohälsa och hur den både kan vara hennes vän och hennes fiende. Boken finns ute i butik när podcasten sänds! Med mig pratar hon om skillnaden mellan YouTube-Therése, Business-Therése och privata Therése, om kändisskapet, syskonrelationen till hennes följare där hon inte är rädd för att ryta ifrån och om att vara en förebild för många. Lär känna en helt ny sida av Therése i den här intervjun. Och missa inte den senaste avsnittet av serien ”Therése testar teknik” som vi pratar om i intervjun.

    starstarstarstarstar
  • 66. Bekräftelse, depression och ångest med Therese Lindgren (del 2)

    · 00:57:28 · Sinnessjukt

    I det sextiosjätte avsnittet pratar vi återigen om bekräftelse, depression, ångest, alkoholism och sexuella övergrepp med Youtube-stjärnan Therese Lindgren. I den här andra delen av två pratar vi om hennes depressioner och hur de påverkade hennes tidigare förhållande, och om hennes självmordstankar och sömnproblem.Vi pratar även om alla mediciner som Therese har testat – de antidepressiva läkemedlen, benzodiazepinerna och den neuroleptika som hon märkligt nog fick utskrivet av sin läkare. Therese berättar om utmattningsdepressionen, om att träna med panikångest, om Therese krig mot koffein, vilket ansvar man har över sin egen psykiska hälsa och om stressen inför att vilja skaffa barn men inte veta om man kan ta hand om sig själv. Dessutom berättar hon varför hon tror att hon kommer stänga ner sin Youtube-kanal inom ett eller två år.Om ni gillade intervjun med Therese får du gärna berätta om det på Twitter, där Christian heter c_dahlstrom och Therese heter thereselindgren. Det här är säsongsavslutningen...

    starstarstarstarstar
  • 100%-podden möter Therese Mabon #4

    · 00:40:45 · 100%-podden

    Du ser väl Therese Mabons glittrande närvaro. Så underbart att möta detta energiknippe. Möt henne i en intervju hemma på slottet. Kör du på i för högt tempo? Lyssnar du inte på din egen röst? Det kanske är dags för dig att ta avtagsvägen som heter mod? Att pröva ett nytt sätt att leva?Therese Mabon är en passionerad ledare, som bytt fokus. Therese Mabon är en passionerad ledare som bytt fokus. Hon har arbetat som lärare och i 20 år arbetat med skolfrågor, på statlig nivå, på kommunalförbundsnivå, i kommuner i skolor och dessutom lett ett privat företag i skolsektorn. I dag är hon ledare i sitt eget företag och finns där för andra som vill maximera sina liv.Visst låter det som en spännande person? Ja, det är det. I veckans avsnitt av 100%-podden möter du Therese Mabon, ledare, coach och maximerare. Hon knäcker för övrigt extra som bloggare. Möt Therese i twitterflödet.Möt Therese på Instagram.Möt Therese på Linkedin. Detta är det fjärde avsnittet  av 100%-podden, som kommer att sändas med ett avsnitt i veckan, året runt. Då och då kommer det att bli specialavsnitt på engelska. Jag är glad om du både vill prenumerera på podden och bidra till att sprida den.Det kan du göra genom att till exempel öppna podcastappen i din smarta mobil och prenumerera på 100%-podden.Det är extra gulligt av dig om du vill recensera den och betygssätta den också - då blir det lättare för andra att hitta den. Namnge gärna podden i sociala medier genom att använda hashtagen #100procentpodden.Massa kärlek till dig. För att du är du.

    starstarstarstarstar
  • 55: Therese Borchard

    · 00:45:42 · The One You Feed - Learn Good Habits to Increase Mindfulness and Happiness and Decrease Anxiety and Depression

     This week we talk to Therese Borchard about handling depression.Therese Borchard is the author of Beyond Blue and The Pocket Therapist. She blogs for Everyday Health and is an Associate Editor and a regular contributor to Psych Central. She writes about her own struggles with depression. In This Interview Therese and I Discuss...The One You Feed parable.Battling treatment resistant depression.Turning struggle into service.Her long battles with depression.Treating depression holistically.Combining traditional medicine with alternative medicine.How positive thinking is of no use during extreme depression.How there are no easy answers to depression.Not having important conversations when we are hungry, angry, lonely and tired.How it is possible to be depressed and grateful at the same time.How diet is important but is not enough to solve depression.How there is rarely a simple fix for depression.How tiring faking that we are happy can be.The importance of connecting with others who share the same challenges.Why there are not more depression support groups?The difference between mental health and 12 step culture.Learning to accept our limitations.Therese Borchard LinksTherese Borchard BlogTherese Borchard on Pysch CentralTherese Borchard on TwitterTherese Borchard on Facebook   Some of our most popular interviews that you might also enjoy:Kino MacGregorStrand of OaksMike Scott of the WaterboysTodd Henry- author of Die EmptyRandy Scott Hyde          

    starstarstarstarstar
  • Kvinnors musik - på väg! Del 3.

    · 00:40:29 · Tollans musikaliska

    "Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig! Vi möter frilansande violinisten Karin Wiberg, ursprungligen från Norrbotten. Hon är solist, ensemble- och orkestermusiker, som även jobbar med att improvisera och komponera. Karin arbetar bl a med duon Stensöta, tangotrion Vråk, Trio Phantasm och konstprojektet Front Window Theatre.   -Min fiollärare meddelade att jag inte kunde göra karriär som violinist eftersom jag i framtiden skulle föda barn. När jag spelade pop ett tag så fick jag inte spela bas. Att däremot sjunga ansågs passande för en ung kvinna, säger Karin.Under Karins utbildningar i violin vid musikhögskolorna i Malmö och i Oslo har hon endast hört manliga tonsättares verk. Inte ens de främsta döda kvinnliga tonsättarna, som Lili Boulanger eller Carin Malmlöf-Forssling nämndes.Nu skapar Karin Wiberg därför speciella konsertprogram med verk av kvinnliga tonsättare, vars noter hon letar fram ur bland annat websidan Levande Musikarv. Som t ex franska tonsättaren Mel Bonis som skrev mer än 300 verk, en mässa, koraler, kammarmusik och musik för orkester och orgel.Under 2016 uruppför Karin Wiberg ett violinsolo av tonsättaren Britta Byström och ett tangoverk av tonsättaren Corinne von Dardel, samt ett verk av den isländska tonsättaren Bara Gisladottir.Med Trio Phantasm har Karin Wiberg tidigare turnerat, bland annat till Kuba, med teaterföreställning Att öva på våldtäkt. Den använder texter ur Strindbergs Fröken Julie och ur den självbiografi som Natascha Kampus skrev om sitt öde att som barn bli kidnappad, och under många år inspärrad, av en vuxen man.Orkesterdirigent-eleven Hanna Ohlson Nordh valde mellan att bli astronaut och dirigent. I sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har hon varken mött kvinnliga lärare eller fått dirigera verk av etablerade kvinnliga tonsättare, endast av dem som studerar vid utbildningen.   -Hur ska vi kunna lyfta fram kvinnliga tonsättare och deras verk i framtiden om vi inte själva känner till dem eller har arbetat med dem? Ja, det är en svår balansgång mellan den fantastiska standardrepertoaren och nutida stycken av både kvinnor och män, säger Hanna, som varit ensam kvinna bland dirigenteleverna i sin årskurs. Ensam i dubbel bemärkelse....Medverkar gör även tonsättarna Lo Kristenson och Kajsa Lindgren som var med och startade Konstmusiksystrar, ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer som definierar sig som kvinnor eller transpersoner:- Jag har pluggat på musikskolor sedan jag var tio år och 80 procent av de kompositörer vi studerar under utbildningarna är män. Då är det inte så konstigt att jag inte känner att jag kan identifiera sig med termen kompositör.- Det har länge funnits en tradition att kompositörens roll ska vara väldigt egen och att man ska kämpa för sig själv och armbåga sig fram eftersom det är hård konkurrens om jobben. Det manliga geniet, ni vet! Men vi gör tvärtom och det har öppnat upp för kreativiteten.- Vi har skapat ett sammanhang där vi bekräftar och stöttar varandra utan att vara dömande. För oss är mångfald inte någonting negativt utan det är positivt, förklarar Lo. Vi håller föreläsningar på olika skolor och vi har helgkurser för kvinnliga tonsättare i 18-19 årsåldern. Inför dessa letar vi fram kvinnliga förebilder från flera hundra år tillbaka för att förmedla det historiska arv som finns.- Vi diskuterar begrepp som kvalitet, vilket är så förhärskande inom konstmusikvärlden. Varför innebär en utbildning med hög kvalitet att det är ytterst få kvinnor som blir antagna? Betyder det att kvinnors musik inte har hög kvalitet? Nej, vi vill inte prata om kvalitet utan istället om bredd eller inkludering. Musiklista: Forest foodCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg,Violin M Fl Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin Forest foodCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg,Violin M Fl Tordyvelns DansKarin Wiberg,Trio Phantasm Karin Wiberg, Violin M Fl Serenade Suite en trioMel Bonis,Trio Dring Karin Wiberg, Violin M Fl SICILIENNE FORVIOLIN & PIANO ESS-DURMaria Theresia Von Paradis, Samuel DusjkinJacqueline Du Pre / Gerald MooreEMI 00542, 7243 5 55529 21 Korpen FlygerTrio Phantasm,Trio Phantasm Karin Wiberg , Violin M Fl Master the MachineCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg, Violin M Fl Master the MachineCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg, Violin M Fl Jorum orm i ögaMarie Samuelsson,Kerstin EkmanDavid Björkman, Dirigent M Fl Voidward into the raven flock - Mov II. Beneath the ice, i sleptGustav Lindsten,Hanna Ohlson Nordh, dirKungliga Musikhögskolans Symfoniorkester Voidward into the raven flock - Mov II. Beneath the ice, i sleptGustav Lindsten,Hanna Ohlson Nordh, dirKungliga Musikhögskolans Symfoniorkester Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin CoalesceKajsa Lindgren,Kajsa Lindgren As Long As I Stayed OccupiedKajsa Lindgren,Kajsa Lindgren Med ett lätt föraktKajsa Lindgren,Kajsa Lindgren Klangkropp MotståndLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Anna Gustavsson, Nyckelharpa

    starstarstarstarstar
  • Therese Lindgren: Jag tvingar mig själv att gå utanför lägenheten

    · 00:37:16 · Psyket

    Therese Lindgren är en av Sveriges största youtubers. För sex år sedan fick hon panikattacker, idag lever hon med ständig ångest och har social fobi. Men mest av allt är hon rädd för att vara ensam. När jag flyttade hit var den ingen som hjälpte mig, jag stod själv och packade upp alla lådor. När jag kollade på mobilen efter åtta timmar hade ingen hört av sig men jag hade fått 37000 notiser på instagram.Kändisskapet har inte gjort att hon mår bättre eller känner sig mindre ensam. I Psyket berättar hon hur offentligheten har påverkat hennes sociala fobi. Jag pratar sällan om att min sociala fobi blir sämre ju mer offentlig jag blir. Jag vill inte att mina följare ska tro att jag inte tycker om dem. Jag vet att de som kommer fram till mig är snälla, men det gör mig ändå stressad. För sex år sedan åkte hon till akuten med vad hon trodde var en stroke. Det var det inte. Det var en panikattack. Therese blev sjukskriven och sedan dess har hon levt med ångest och rädslan att få panikattacker. Alla sa att "snart är den gamla Tessan tillbaka", och jag är fortfarande stressad av tanken att folk tror att jag ska bli som för sex år sedan. Jag har förlikat mig med att jag kommer att ha ångest resten av mitt liv, mer eller mindre.Jag träffade Therese för ungefär en månad sedan. Efter det har något hänt som har gjort att Therese bestämt sig för att blir mindre personlig i sina videos och sluta vlogga, i alla fall för nu. Det som hände var att en person ringde hem till Thereses mamma och uppgav sig vara polis och berättade att hennes dotter var död.I podden pratar vi en del om hur hon tänker kring att vara personlig, så jag ringde upp henne nu och kollade läget. Den intervjun finns också med i podden.- Emmy Rasper

    starstarstarstarstar
  • 61. Therese Lindgren gästar

    · 00:37:15 · Ångestpodden

    Denna veckan gästas vi av ingen mindre än Therese Lindgren. Therese har idag över 300 000 prenumeranter på sin youtube-kanal där hon är så otroligt ärlig och öppen med hur hon mår, vilket vi tycker är så himla bra. Therese fick sin första panikångestattack redan som 17-åring men ångesten är med där än idag som en "Ovän" lite titt som tätt. Ångesten, som också har lett till klaustrofobi är idag en del av Therese liv, men trots detta har hon en av Sveriges absolut mest besöka youtube-kanaler där hon levererar jättebra men framförallt roliga videos. Så härligt, modigt och inspirerande!

    starstarstarstarstar
  • Del 3/5: Mordet på Therese Johansson Rojo

    · 00:20:56 · P3 Dokumentär

    Ett rykte börjar gå att Sam och Therese strulat på valborg. Över sms gör Sara slut. Det blir början på en sms-konversation som ska bli åklagarens viktigaste bevis. Kunskapsskolan i Enskede. Det är en bra skola, bra lärare och alla känner alla. Therese bloggar, har sina bästa kompisar, sin pojkvän och älskar att rita - gärna porträtt på Edward, vampyren i hennes favoritbok Twilight. Sam och Sara blir ihop i åttan. På sin årsdag förlovar de sig. De är egentligen ganska olika, Sam hänger med skolans coola gäng och Sara vill helst bara ta med lugnt och satsa på skolan. Men de är bra för varandra. Sen börjar svårigheterna När Sara får veta att Sam och Therese strulade på Valborg är det droppen. Hon orkar inte mer. Det är slut nu. Men Sam vägrar. Det blir början på en intensiv sms-konversation.  Det här är tredje delen i P3 Dokumentärserien Mordet på Therese Johansson Rojo. I fem delar berättar P3 Dokumentär historien om mordet på 15-åriga Therese Johansson Rojo, ett fall som i medier kom att kallas Sturebymordet. Therese Johansson Rojo hittas mördad i skogen vid på natten den 7 juni 2009. Två 16-åringar, en kille och en tjej, grips bara några timmar senare. En destruktiv kärlekshistoria rullas upp och en intensiv sms-konversation blir ett av de främsta bevisen under den rättegång som sedan följer. P3 Dokumentärserien berättar om när det ofattbara händer fyra dagar innan avslutningen i nian. Om mordet, kärleken, besattheten och om en tonårsvärld dit vuxna inte har tillträde. En dokumentärserie av Hugo Lavett. Lyssna på hela serien här

    starstarstarstarstar
  • Myndighetskritik och förslag som inte genomförts - Kaliber granskar regeringens kemikaliepolitik

    · 00:29:36 · Kaliber

    Regeringen säger sig vilja ta bort farliga kemikalier - men när Kaliber granskar vad som gjorts den senaste mandatperioden, hittar vi flera förslag som inte blivit verklighet och tunga myndigheter som varnar för att skyddet för hälsa och för miljö kan bli mindre. Det är maj 2014 och Sveriges miljöminister Lena Ek är på besök på förskolan Hagahuset i centrala Göteborg. – Vi leker med lego. – Ja, jag ser det. Men hon är inte här bara för att prata med barnen, utan för att prata med personalen om farliga kemikalier i vardagen och vad man kan göra för att skydda barn. – Sedan jag blev miljöminister har jag lagt väldigt mycket energi på detta att se till att vi får en bättre kemikalielagstiftning i Sverige och vi har från regeringens sida en strategi som heter Giftfri vardag – med fokus på barn. När Lena Ek var EU-parlamentariker spelade hon en viktig roll när EU fick sin kemikalielagstiftning Reach och som miljöminister har hon slagit fast att miljömålet Giftfri miljö – att vi inte ska utsättas för kemikalier som är farliga – är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under den här mandatperioden.  Speciellt viktigt är det att skydda barnen. – Anledningen är ju att barn är särskilt känsliga och sedan så finns de i miljöer där det faktiskt är mer kemikalier än vad man tror. Men när Kaliber granskar vad regeringen har gjort under mandatperioden för att skydda barnen bättre och minska riskerna med farliga kemikalier i allas vår vardag, visar det sig att flera av de förslag som lagts fram från regeringens expertmyndighet fortfarande väntar på att bli verklighet. Vi hittar också beslut som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en Giftfri miljö. Vi ska återvända till Lena Ek och förskolan i Göteborg, men först gör vi ett besök i Kallinge, i Bleking. Här träffar jag Therese med sonen Teo som fyller ett år. Therese är i full färd med att förbereda födelsedagsfirandet. Men tårtbakandet får vänta en stund när Teo får syn på den röda plastbunken som grädden ska vispas i och vispen åker in i munnen. – Äter du på vispen? Mängder av de vardagliga saker vi omges av, plastbunken och vispen, kläder och leksaker, elektronik och byggmaterial, innehåller kemikalier av olika slag. Det finns 100 000-tals olika kemiska ämnen. Vissa vet man är farliga medan andra har visat sig vara ofarlig. Men för de flesta saknas kunskap om hur de påverkar människors hälsa eller miljön. Och det här är något Therese började fundera på när hon blev mamma. – Nu när jag fick Teo läser jag mycket om det. Det är ju i nappflaskor och i leksaker. Och kläder ska man ju tvätta innan man använder dem för att det är gifter i dem och även lakan. Så det är ju säkert inte så jätte bra.   Gör du det då? – Ja, det är ju inte så roligt om det händer något. Då ångrar man säkert det sedan. Vi ska komma tillbaka till Therese som för inte så länge sedan fick en obehaglig nyhet om kemikalier i sitt dricksvatten. Men först åker jag till Stockholms universitet för att få veta mer om vad som egentligen kan vara farligt med kemikalier. Christina Rudén är professor i tillämpad miljövetenskap. Många kemikalier bryts inte ner i naturen och de lagras i våra kroppar, säger hon. – Vi tar upp de här kemikalierna i våra kroppar, de löser sig i fettvävnaden och om de då inte bryts ner och vi fortsätter exponeras för dem kommer koncentrationen i våra kroppar att öka. Det som är obehagligt med det är att vi inte vet när vi når en koncentration som kan orsaka negativa effekter hos oss eller andra organismer. Vi har alla DDT och PCB i våra kroppar trots att det är ämnen som varit förbjudna i många år. Men även nyare kemikaler stannar kvar i naturen och i kroppen. Och de kan påverka oss på en rad olika sätt. – När det gäller människor så ser vi särskilt allvarligt på cancerframkallande egenskaper, reproduktionsstörade- och mutagena ämnen. Alltså ämnen som kan skada vårt DNA. Men de senaste 15 åren har man börjat prata om ytterligare en påverkan, nämligen att de kan störa våra hormonsystem och orsaka en lång rad problem. – Till exempel då reproduktion, alltså fertilitet och utveckling av foster. Diabetes, fetma. Nervsystemet är väldigt känsligt när det utvecklas och det styrs av hormoner så det är en annan grupp av effekter kan man säga, alltså påverkan på hjärnans utveckling och nervsystemet som kan ge effekter på minne och inlärning. Cancer förstås, hormonrelaterad cancer är ytterligare en. Enligt Christina Rudén kan hormonstörande ämnen verka i mycket lägre dos än vad man tidigare trott. De kan ha en effekt vid en viss tidpunkt under ett fosters eller ett barns utveckling, men vid andra tillfällen inte ha någon påverkan. Och effekten kan komma årtionden senare. Ett exempel skulle vara ett foster som utsätts för en hormonstörade kemikalie och som utvecklar en hormonrelaterad cancer som vuxen. Och även hormonstörade kemikalier finns överallt omkring oss. – De finns på många ställen. Plastkemikalier har diskuterats, men pesticider, alltså bekämpningsmedel har ju varit ett stort exempel där många har en hormonell verkan. Det är ingen skillnad så att säga, de finns på alla ställen där alla andra kemikalier finns. Efter intervjun sätter jag mig i bilen, tar fram en cd och stoppar i cd-spelaren, och kommer då i kontakt med en av världens mesta använda och spridda kemikalier. Den kemikalie som också blivit en symbol för debatten om hormonstörade ämnen, Bisfenol A. Det används i inredning till bilar, i cd och DVD-skivor och i elektronik. Men finns också i vanliga kassakvitton, liksom konservburkar och fram till för några år sedan i nappflaskor. Kemikalieinspektionen är den myndighet som arbetar med hälso- och miljörisker för kemikalier. Här träffar jag Erik Gravenfors, som är utredare. – Vi har utrett Bisfenol A i flera omgångar. I första utredningen så tittade vi på helheten, det vill säga i stort sett alla användningar. I de nästkommande tre utredningarna så tittade vi på kassakvitton, barnartiklar och nu senast på dricksvattenrör. Två av utredningarna har lett till att Kemikalieinspektionen föreslagit att Sverige ska förbjuda användning för Bisfenol A i kassakvitton och för renovering av vattenledningsrör, för att minska riskerna för människor. När utredningarna gjordes såg man också att det fanns en möjlighet utan att EU:s lagstiftning skulle lägga hinder i vägen, även om de flesta kemikalier och även Bisfenol A till största delen regleras av EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach. – Vi ser ett behov och vi ser ett utrymme för ett nationellt förbud. Regeringen har nu tillsatt ytterligare en utredning om Bisfenol A som ska vara klar i den 31 december i år. Men några beslut om nationella förbud i kassakvitton eller vattenledningsrör har regeringen ännu inte fattat, trots att nationella förbud kan vara ett bra sätt att påverka EU, enligt Erik Gravenfors. – Det har visat sig tidigare att ett nationellt förbud kan göra att man prioriterar om frågor på EU-nivå och att frågor då hissas upp på agendan. Och att man då i ett idealt fall kan nå en EU-begränsning. Bisfenol A i nappflaskor förbjöds av EU efter att Danmark och Frankrike 2010 beslutat om nationella förbud. 2010 förbjöd Danmark också Bisfenol A i barnmatsburkar för barn under tre år. Sverige beslutade om samma förbud 2012, men då hade branschen själv fasat ut Bisfenol A i sådana förpackningar, till följd av det danska förbudet enligt Kemikalieinspektionen. Och Frankrike har nu gått vidare och från 2015 förbjuder Bisfenol A i alla förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. Erik Gravenfors igen. – Man ska ju lägga märke till att en del andra länder har vidtagit mer omfattande åtgärder exempelvis Frankrike som ju inför förbud mot Bisfenol A i material som har kontakt med livsmedel. Det är ju en omfattande reglering som man har beslutat om i Frankrike. Men den svenska regeringen har alltså bara förbjudit ett användningsområde för Bisfenol A under mandatperioden trots att Kemikalieinspektion föreslagit ytterligare två förbud. Och Bisfenol A är alltså bara ett av 100 000-tals ämnen vi omges av. 2010 fick Kemikalieinspektionen extra pengar och ett uppdrag att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier. Jan Hammar jobbar med den strategin. – Det innebär att vi kunnat satsa på områden vi annars inte hade kunnat satsa lika mycket på. Exempelvis få till stånd förändringar i EU-lagstiftningen, öka tillsynen för att kontrollera förbjudna kemiska ämnen i varor som leksaker, textilier och liknande. Kemikalieinspektionen har också kunnat ta fram förslag om begränsningar av farliga ämnen inom EU:s kemikalielagstiftning Reach.  – Vi har föreslagit åtgärder mot cirka 20 olika kemiska ämnen. Hur har det gått? – Det är ju en rätt lång processtid i EU-systemet så idag tror jag det är cirka en fjärdedel som det finns beslut om. I uppdaget ingick också att ta fram förslag på vad som ytterligare behöver göras. 25 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram handlar om vad regeringen kan göra. Men när Kaliber med hjälp av Kemikalieinspektionen går igenom förslagen, ser vi att bara sex har genomförts helt och hållet. Det handlar om fortsatt stöd till utvecklingsländer och att det påbörjade arbetet inom Kemikalieinspektionen ska fortsätta även efter 2014, och så fyra utredningar, bland annat har man utrett frågan om skatt på kemikalier.  Åtta av förslagen har delvis genomförts eller påbörjats, medan 11 av de 25 förslagen har fortfarande inte blivit verklighet. Bland de förslag som ännu inte genomförts finns: Förslag på en kraftfull satsning på miljö miljötoxikologisk forskning med 15 miljoner kronor per år i sex år, inriktning att skydda barnen bättre. Förslag på att undersöka möjligheterna att begränsa farliga ämnen i byggnader och byggprodukter, något som finns i vissa andra länder i Europa. Förslag på att öka antalet mätningar om vilka kemikalier människor har i kroppen och öka övervakningen av vilka ämnen vi utsätts för. Att öka antalet mätningar om vilka kemikalier vi människor har i kroppen och vad vi utsätts för i vår närmaste omgivning, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, är ett av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram till regeringen. Enligt Naturvårdsverket läggs i dag 8 miljoner kronor på sådan övervakning medan drygt 120 miljoner används till att mäta farliga ämnen i den yttre miljön som fiskar och vattendrag. Men förslaget är alltså ett av de som ännu inte blivit verklighet. Trots att det nyligen visat sig att sådana undersökningar kan ha stor betydelse för att upptäcka risker för människors hälsa. Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Där gjorde man i vintras en upptäckt som skakade kommunen. Vattnet visade vara förorenat med industrikemikalier, så kallade perfluorerade ämnen, som troligen runnit ner i vattnet från en militär brandövningsplats. För ett av ämnena, PFOS, vet man att det inte bryts ned i naturen, att det är kroniskt giftigt och stör reproduktionen. Halterna var så höga att kommunen stängde vattentäkten samma dag. – Det var konstigt eftersom man visste det ju inte själv så det kändes ju dumt eftersom man trodde att vattnet var rent och så var det inte det. Och det är vatten som du druckit hela uppväxten? – Ja, hela mitt liv. Så det känns ju inte så bra. Vad var det första du tänkte? – Jag tänkte mest på Teo eftersom han är så liten, vi var ju också små när vi drack det, men nu är det nog inte så farligt när man är vuxen. Men det är ju små barn som dricker det, och det är nog inte så bra.  Och att man överhuvudtaget upptäckte de här föroreningarna var mycket tack vare sådan hälsorelaterad miljöövervakning, som Kemikalieinspektionen vill se mer av. Efter att tester på gravida kvinnor i Uppsala visat på oväntat höga halter av perfluorerade ämnen påbörjades ett detektivarbete för att hitta orsaken och den hittades i vattnet. Senare har det visat sig att sådana här föroreningar finns på drygt 60 platser runt om i landet. Jan Hammar på Kemikalieinspektionen igen. – Det var tack vare en sådan här övervakning då som visar att det här kan vara ett mycket stort problem, så jag hoppas att det sker en ökad satsning de kommande åren då. Kaliber idag om de farliga kemikalier vi alla utsätts för och regeringen som sagt att miljömålet Giftfri miljö är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under mandatperioden. Men flera av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram, just för att skydda människor och miljön från farliga kemikalier, har ännu inte genomförts visar vår granskning. Och när jag tittar lite närmare på vad regeringen gjort under mandatperioden hittar jag beslut som inte fått så mycket uppmärksamhet, men som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan komma att öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en giftfri miljö. Det handlar om maten. – Jag heter Peter Bergkvist och jag är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen. Peter Bergkvist jobbar med bekämpningsmedel. Allt sedan 80-talet har Sverige arbetat med handlingsplaner för att minska användningen av bekämpningsmedel, som kan påverka oss på samma sätt som andra kemikalier. – Vi kan se tillbaks på stora framsteg. Vi har ju haft en förebyggande kemikaliepolitik där vi kan visa med riskindikatorer att vi haft framgång. Handlingsplanerna har gett effekt. De rester av bekämpningsmedel som finns i svenskodlade livsmedel är i de allra flesta fall lägre än i mat från EU eller resten av världen och ligger nästan alltid under gränsvärdena. Men i den senaste handlingsplanen, som regeringen beslutade om förra sommaren, har man dragit ner på målsättningarna om skydd för människor och miljö menar Peter Bergkvist. – Då tycker vi från Kemikalieinspektionen att man sänkt ambitionen jämfört med tidigare. Till exempel har det funnits ett mål på livsmedelssidan att vi ska minska exponeringen av rester i svenskproducerade livsmedel. Men det målet är nu borta. Målet som tidigare funnits om att minska resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel är alltså borta. Peter Bergkvist pekar också på att det finns färre tvingande åtgärder och mer av frivillighet för lantbrukarna. I tidigare handlingsplaner har det också funnits vissa begränsningar eller förbud som nu inte längre finns med. – Det finns vissa användningar som vi under en lång tid begränsat eller som inte alls haft godkända i landet och som har varit väldigt värdefulla i de här handlingsplanerna, i syfte att minska risker för miljön och för oss konsumenter. De delarna är i princip borta. Nu pratar man mer om frivilliga initiativ och genom god praxis att försöka begränsa användningen, men inte genom att reglera som vi har gjort tidigare. Det handlar om stråförkortning, som används på spannmål för att stråna ska bli kortare och inte lägga sig ner, och medel för nedvissning eller ogräsbekämpning nära inpå skörd. Bägge användningsområden ger höga halter av bekämpningsmedel kvar i livsmedlet, enligt Peter Bergkvist. Och att de begränsningar och förbud som funnits i tidigare handlingsplaner inte med i den nya är något som Kemikalieinspektionen varit starkt kritisk till i sina remissvar. – Vi tycker att vi åtminstone inte ska avvika från den hållning och de målsättningar vi har haft i tidigare handlingsplaner. Sedan kan man föra en diskussion om huruvida Sverige ska gå vidare och vara mer aktiv men vi tycker att en rimlig bas är att vi åtminstone står fast vid vad vi åstadkommit tidigare. Men det gör man inte nu? – Nej det gör man inte. Man släpper på vissa delar och där är vi bekymrade som sagt. I slutet av maj beslutade regeringen också om en förordning för bekämpningsmedel. Men inte heller i den finns tvingande regleringar för stråförkortning eller nedvissning, trots att både Kemikalieinspektionen och Naturvårdverket har velat se sådana begränsningar.  En användning av de här medlen kan påverka flera miljömål negativt, framförallt målet om Giftfri miljö, skriver Naturvårdsverket i sin remiss. Och Kemikalieinspektionen pekar på att skyddet för hälsa och miljö minskar. Peter Bergkvist igen. – Det vi kan stå inför nu är att vi kommer få betydligt högre resthalter om man tillåter en del av de här användningarna som tidigare varit begränsade. Ja, halterna av bekämpningsmedel i svenskodlade livsmedel kan alltså komma att öka betydligt säger Peter Bergkvist. Det har fått Kemikalieinspektionen att ifrågasätta om Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, och som talar om att minska riskerna. – Vi ser det svårt att nå de mål som direktivet i grunden kräver av alla länder att man ska nå. Vad kan det finnas för förklaring till att Sverige har valt den här vägen? – Det har ju kommit in frågor kring konkurrenskraft i relation till vilka ambitioner man sätter upp när det gäller att begränsa riskerna och jag tror att mycket av svaren ligger väl där att man vill vara försiktig och inte riskera att man tappar när det gäller konkurrenskraft. Och Jordbruksverket som var den myndighet som tog fram förslaget till ny handlingsplan skriver också i ett brev till regeringen att de anser att konkurrensaspekten för svenskt jordbruk bör vägas in när man bedömer ambitionsnivån. Trots att regeringen säger att Giftfri miljö är ett priorierat mål under mandatperioden har man alltså fattat beslut om bekämpningsmedel som fått tunga myndigheter att varna för att det kan bli svårare att uppnå det målet, och att skyddet för människors hälsa kan minska.  Peter Bergkvist, på Kemikalieinspektionen menar att Sverige också förlorat sin tidigare pådrivande roll gentemot EU vad det gäller bekämpningsmedel. – Sverige ligger ju naturligtvis inte i täten längre vad det gäller att begränsa användningen och riskerna med bekämpningsmedel. Ligger naturligtvis inte i täten längre säger du, hur menar du då? – Vi har ju sett att flera länder är betydligt aktivare, och det är ju sammantaget väldigt bra att man strävar åt det hållet. Men vi kan inte säga att vi går före i någon mening som vi kunde säga tidigare. Tillbaka till förskolan i Göteborg. Där får jag en intervju med miljöminister Lena Ek efter att hon har pratat kemikaliepolitik med personalen. Jag börjar med att fråga om hon är nöjd med att 11 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram fortfarande inte har genomförts, som vår granskning visar. – När jag började som miljöminister såg jag att det fanns svårigheter i arbetssättet med kemikalier, samtidigt som vi måste höja ambitionerna rejält. Det är ju därför vi har sammanfattat en del av de här förslagen, lagt till annat och presenterat en genomgripande kemikalieproposition till riksdagen som ska ge ett nytt arbetssätt i Sverige där vi är både tuffare och tydligare. I december kom Lena Ek med ett förslag till riksdagen som sammanfattade regeringens inriktning för kemikalipolitiken. I den här så kallade kemikaliepropositionen som klubbades i våras, finns flera av Kemikalieinspektionens förslag med. Att titta på möjligheten till nationella regelverk inom byggbranschen ska påbörjas till hösten och före sommaren ska man börja titta på hur forskningssatsningen ska genomföras, säger Lena Ek. Men några pengar till att öka antalet tester på vilka kemikalier vi har i kroppen, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, och som var en del i att de perfluorerade ämnena i Kallinge och andra vattentäkter kunde upptäckas, det blir det inte. Den satsningen ska ske inom befintlig budget säger hon.  När vi kommer till frågan om Bisfenol A och hur det kommer sig att Frankrike och Danmark beslutat om fler nationella förbud än Sverige hänvisar Lena Ek till att länderna har valt olika strategier. – För att bryta upp det här motståndet i kommissionen mot att ha förbud mot Bisfenol A så har vi jobbat lite olika och vi hjälps åt, och så jämför vi och så växeldrar vi för att få det här på plats. Vår arbetsmetod är att försöka se till att vi har gott om forskning, att vi fokuserar på barnen först, och att vi ser till att jobba med alternativ, alltså substitution, att företag eller industrier ska kunna byta till andra ämnen. Därför att vi tror att har vi det också på plats samtidigt har vi lättare att bryta igenom med nationellt förbud. Men Kemikalieinspektionen har ju påpekat att andra länder har varit mer aktiva med nationella förbud vad det gäller Bisfenol A. – Ja, det kan ju vara lite olika om man tittar på det historiskt sett. Det som vi behövde var ju att få den här nya kemikaliepropositionen på plats och godkännande i riksdagen för ett mycket tuffare arbetssätt. När jag har talat med företrädare för oppositionen i EU-parlamentet och även Kemikalieinspektionen, så säger de att Sverige tappat en del av sin ledande roll i kemikaliefrågan inom EU. Hur ser du på det? – Det var precis därför vi behövde en helt ny kemikaliepolitik och det är ju också därför vi efter ett långt och tungt arbete lagt den stora kemikaliepropositionen. Lena Ek vill gärna tala om framtiden och att politiken nu ska bli tuffare och tydligare med den proposition hon lagt fram. Nyligen höjde hon också tonen mot EU. EU-kommissionen skulle före jul ha fattat beslut som skulle göra det möjligt att förbjuda hormonstörade ämnen, men beslutat har skjutits upp, och det har fått regeringen att besluta sig för att stämma kommissionen. När jag kommer till frågorna om bekämpningsmedel visar det sig att Lena Ek inte alls håller med om Kemikalieinspektionens kritik om att regeringen sänkt ambitionerna och minskat skyddet för hälsa och miljö. – Vi har våra handlingsplaner, de finns och de har samma tuffa målsättningar som förut och de ska nu samordnas med den EU-rättsliga lagstiftningen och det innebär att vi har en annan omgivning, en del formuleringar är annorlunda, en del hanteringssätt är annorlunda, ja, men den sammantagna målsättningen är tuffare än tidigare. Och Lena Ek säger att kombinationen av handlingsplan och förordning tillsammans gör att Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, något som Kemikalieinspektionen ifrågasatt. Vad har då konkurrensaspekten för svenskt lantbruk haft för betydelse? – I Sverige så gör vi naturligtvis också en sammanvägning, men jag tror att vi faktiskt är mera noggranna med människors hälsa. Och den sammantagna effekten av handlingsplanen och förordningen och EU-regleringen ska ge en tuffare reglering, det kommer det att göra och det kommer också att innebära att vi når våra svenska miljömål. Så blir det då de tvingande regleringar för stråförkortning och nedvissning som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket velat ha för att inte skyddet för människors hälsa och miljön ska minska, och för att det inte ska bli svårare att uppnå målet om giftfri miljö? Vi intervjuar Lena Ek innan beslutet har fattats av regeringen och hon vill inte svara förrän det är klubbat. Men när beslutet kommer visar det sig att de tvingande regleringar som myndigheterna velat se inte finns med. Lena Ek skriver i ett mejl. ”När det gäller stråförkortning och nedvissnande blir det mjuka styrmedel. Regeringen har bedömt att mjuka styrmedel är mest lämpliga för att nå målsättningarna om låg användning på dessa områden.” Nej, inga tvingande regleringar utan råd och riktlinjer till lantbrukarna. Och så ska Jordbruksverket fortsätta att på olika sätt verka för att lantbrukarna fortsätter använda förebyggande metoder, skriver Lena Ek. Vidare i mejlet står det: ”Jag vill understryka att handlingsplanen är mycket tydlig om att målsättningarna ligger fast om en låg användning av växtskyddsmedel för tillväxt­reglering och för nedvissning eller ogräsbekämpning kort före skörd. Användningen av växtskyddsmedel kommer att följas noga och om användningen skulle öka kommer regeringen vidta åtgärder.”   Ja om det händer, som Kemikalieinspektionen varnat för, att resthalterna av växtskyddsmedel i svenskodlade livsmedel kan öka betydligt, säger Lena Ek alltså att regeringen kommer att vidta åtgårder. Och hon ser heller inte att man sänkt ambitionsnivån för att man förlitar sig mindre på tvingande regleringar och mer på frivillighet från lantbrukarna, eller för att man har tagit bort målet om att resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel ska minska. Sammantaget, säger hon, är ambitionsnivå för att skydda människor och miljön när det handlar om bekämpningsmedel fortfarande lika hög som tidigare.  Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Vattnet i kranen kommer numera från en annan vattentäkt och är säkert att dricka. Och hur de kemikalier som funnits kommer att påverka hälsan för de som fått dem i sig kan ingen säga idag. Therese har försökt följa nyhetsrapporteringen i tidningarna. – Där stod det ju att det inte kommer att försvinna på jätte länge och sedan att det kanske inte är så bra för barnen. De borde ju skriva lite mer om det eftersom det är aktuellt nu. Så man fattar för det är inte alla som vet kanske. Det skulle varit mer information om vilka risker det är. Reporter: Lena Pettersson lena.pettersson@sverigesradio.se Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Barbros Lindgrens blick

    · 00:34:59 · Bakom boken

    Möt Barbro Lindgren i Bakom boken med Daniel Sjölin - en podcast om litteratur och skrivande. Här får du förutom en intervju med författaren, en liten skrivarskola med förläggaren och författaren Håkan Bravinger samt Veckans dikt, en dikt för både barn och vuxna. Om Barbro Lindgren: Barbro Lindgren, född 1937, utbildade sig på Konstfack och Konstakademin. Hon debuterade 1965 med böckerna om Mattias, vänliga vardagsskildringar. Barbro Lindgren har belönats med bl a Expressens Heffaklump, Astrid Lindgren-priset 1973, Nils Holgersson-plaketten 1977, Litteraturfrämjandets stora pris 1991 och ett flertal andra stipendier och kulturpris. 2003 fick hon Astrid Lindgrens Värld-priset och Lyrikpriset till Gustaf Frödings minne. 2004 fick Barbro De Nios Astrid Lindgren-pris samt Evert Taube-stipendiet. 2014 tilldelades hon Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA). 

    starstarstarstarstar
  • Astrid Lindgren 1993

    · 00:44:17 · Sommar & Vinter i P1

    Författare - Efter döden kommer jag som en liten fågel - om jag kan, säger Astrid Lindgren i sitt Sommarprogram 1993. Programmet handlar mycket om hur viktig kärleken i hemmet är. Föräldrarnas kärlek till varandra och till barnen var den grundval ur vilken hon hämtade mycket inspiration och kraft. Hon berättar även om sina barnbarn och barnbarnsbarn. Om den gången hon fick varning i uppförande och om det snuskjobb hon en gång i tiden hade. Ett samtal med Margareta Strömstedt. Om Astrid Lindgren Världsberömd för sina barnböcker om bland annat Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Ronja Rövardotter och Barnen i Bullerbyn. Många av böckerna har också filmatiserats. I raden av de nationella och internationella utmärkelser som Astrid Lindgren mottog finns bland annat Svenska Akademiens stora guldmedalj och en hedersdoktorstitel vid Linköpings universitet. Det har även instiftats flera priser i Astrid Lindgrens namn, varav det främsta är Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, instiftat 2002 av Sveriges regering. Astrid Lindgren var även en betydande samhällsdebattör. 1976 satte hon igång en debatt om skattepolitiken, vilken sägs ha lett till att Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten efter 40 års maktinnehav. Astrid Lindgren levde 1907-2002.  Producent: Jörgen Cederberg, Margareta Strömstedt

    starstarstarstarstar
  • Barbro Lindgren 1974

    · 00:48:19 · Sommar & Vinter i P1

    Författare I sitt Sommarprogram pratar Barbro Lindgren om musikintresset, släktingar, skolan och trafiken. Om Barbro Lindgren Har skrivit sig in i många barns hjärtan med boktitlar som Loranga, Masarin och Dartanjang, Jättehemligt, Bladen brinner och Den vilda bebin. Förutom den stora mängden barnbokstitlar, har Barbro Lindgren även skrivit böcker för vuxna. Har många gånger varit nyskapande och normbildande och belönats med fina utmärkelser och priser, som exempelvis Expressens Heffaklump och Astrid Lindgren-priset 1973, Nils Holgersson-plaketten 1977 och Litteraturfrämjandets stora pris 1991. Barbro Lindgren har varit Sommarvärd 1974, 1976 och 2011.

    starstarstarstarstar
  • Jag är Therese Lindgren

    · 00:45:44 · Fråga vad du vill i P3

    Therese Lindgren är Youtube-stjärna - fråga henne vad du vill! Hon lever med psykisk sjukdom och är samtidigt en av Sveriges största och mest uppskattade Youtubers. Skicka dina frågor redan nu till Therese Lindgren: fragaip3@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 65. Bekräftelse, depression och ångest med Therese Lindgren (del 1)

    · 01:03:13 · Sinnessjukt

    I det sextiofemte avsnittet av podden pratar vi om bekräftelse, depression, ångest, alkoholism och sexuella övergrepp. Christian gästas av Youtube-megastjärnan Therese Lindgren, som gick från utbränd och sjukskriven till superkänd och framgångsrik, men som än idag har stora problem med ångest och social fobi. I podden berättar hon om vad hon tror gjorde att hon blev psykiskt sjuk, efter att ha varit en framgångsrik och populär mediasäljare som festade och levde ett extrovert liv. Hon berättar även om den våldtäkt som hon tidigare aldrig berättat om offentligt och hur det sexuella övergreppet har påverkat henne sedan dess. Dessutom pratar hon om alkoholproblemen, ensamheten, agorafobin, utmattningsdepressionen, panikångesten, paniksyndromet, om internetz dåliga karma och om hur sjukskrivningen påverkade hennes självkänsla.Det här är del ett av två i den här Therese Lindgren-specialen. Nästa avsnitt kommer i nästa vecka. Om du gillade det här avsnittet får du gärna berättade det på Twitter, Christian...

    starstarstarstarstar
  • Episode 18: Therese Fostervold Mathisen-Eating Disorders

    · 00:23:24 · Iraki Nutrition Podcast

    Therese Fostervold Mathisen has a master’s degree in sports nutrition from The Norwegian School of Sport Sciences and Loughborough University (UK). She also has a bachelor degree in exercise physiologyTherese runs her own business, Thema Nutrition, where she provides services such as nutrition counseling, courses and lectures. She also writes articles for various websites and magazines.From 2013 she has been a PhD student at The Norwegian School of Sport Scienses researching the effect of physical activity in the treatment of eating disorders.Therese has also competed in both Athletic Fitness and powerlifting winning several gold, silver and bronze medals. Check out Thereses website: Thema Nutrition and she is also active on Facebook, Twitter, Linkedin, Instagram and Researchgatehttp://themanutrition.nohttps://www.facebook.com/ThemaNutrition/?fref=tshttps://twitter.com/TFMathisenhttps://no.linkedin.com/in/therese-f-mathisen-646ab759https://www.instagram.com/theresefm/https://www.researchgate.net/profile/Therese_MathisenAlso check out her site about her research (Norwegian).http://nihfakt.blogspot.noIn this podcast, Therese and I discussed eating disorders. Some of the questions we discussed where:1.Approximately how many athletes suffer from some sort of eating disorder and what type of eating disorders are common to see among athletes?2.Why is it that athletes and especially females are more prone to develop eating disorders?3.We often hear about the female athlete triad, but its become more common to talk about Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S) as males also seems to be effected. Could you explain a little about this?4.Could you explain what effect this can have on both performance and general health?5.For someone working with athletes, what are signs one should look after that can indicate that the athlete is suffering from an eating disorder and what should you do and not do to try to help the athlete as this is obviously a complex issue to work with?

    starstarstarstarstar
  • Therese Lind- Skilsmässan blev en vändpunkt

    · 00:33:25 · Evas Relationspodd

    Den här veckan har vi träffat Therese Lind, hälsopedagog i Kungsbacka. Hon pratar om vad som händer i ett äktenskap där bägge parter ryggade för konflikter och samtal om det svåra. Med tiden stagnerade relationen och kärleken ebbade ut;  ”Vi hade det bra, men vi tassade på tå och var rädda för konflikter. Det var en ytlig relation, som fasaden på ett hus”, säger Therese. Äktenskapet slutade i skilsmässa, men Therese bestämde sig för att inte se den som ett misslyckande, utan som en möjlighet till utveckling och växande. Lyssna på Therese och hennes tankar kring skilsmässa, men också om möjligheten att hitta nya vägar. Efter samtalet med Therese, reflekterar Eva Berlander kring samtalet.

    starstarstarstarstar
  • Del 2/5: Mordet på Therese Johansson Rojo

    · 00:19:55 · P3 Dokumentär

    15-åriga Therese har hittats död och två jämnåriga, en kille och en tjej, misstänks för mord respektive anstiftan till mord. Båda förnekar brott. Polisen lyckas säkra raderade sms, och genom vittnesförhör med kompisar och smsen växer ett motiv. I sitt tredje förhör erkänner killen att han dödade Therese - och varför. Motivet chockar och förbryllar polisen.  Det här är andra delen i P3 Dokumentärserien Mordet på Therese Johansson Rojo.  I fem delar berättar P3 Dokumentär historien om mordet på 15-åriga Therese Johansson Rojo, ett fall som i medier kom att kallas Sturebymordet. Therese Johansson Rojo hittas mördad i skogen vid på natten den 7 juni 2009. Två 16-åringar, en kille och en tjej, grips bara några timmar senare. En destruktiv kärlekshistoria rullas upp och en intensiv sms-konversation blir ett av de främsta bevisen under den rättegång som sedan följer. P3 Dokumentärserien berättar om när det ofattbara händer fyra dagar innan avslutningen i nian. Om mordet, kärleken, besattheten och om en tonårsvärld dit vuxna inte har tillträde. En dokumentärserie av Hugo Lavett. Lyssna på hela serien här

    starstarstarstarstar
  • #43 Therese Holmgren

    · Möt löparen

    Under 2014 tog sig igenom Stockholm marathon och följde dessutom upp det med att springa 50 km på Stockholm ultra. Många känner säkert igen henne från instagram och hennes namn är Therese Holmgren som är veckans gäst i ”Möt löparen”.    Therese Holmgren är en stor inspiratör för många och själv är hon inte rädd för att anta nya utmaningar. Med över 1000 följare på Instagram delar hon med sig av sin träning och inspirerar många till att börja springa. Och många känner säkert till henne från just sociala medier och Therese är hela tiden på jakt efter nya spännande lopp att ta sig igenom. Under förra året tog sig an Stockholm marathon för första gången något hon följde upp med att springa 50 km på Stockholm ultra. Till nästa år siktar hon mot nya utmaningar, vad får ni höra i veckans intervju.    Det blev ett samtal om hur allting började med löpningen för Therese, hur det var att springa marathon och att vara en inspiratör på sociala medier.    Som vanligt blev det ett väldigt härligt samtal som ni får ta del av och är det så att ni känner att ja, Therese Holmgren måste jag följa i hennes resa i löpning. Ja, då ska ni följa henne på instagram där hon heter Runnertess.      Trevlig lyssning!

    starstarstarstarstar
  • #10 Therese Lindgren - Vem bryr sig?

    · 00:44:48 · UTVIK & BÖCKER

    Therese Lindgren är en av Sveriges viktigaste mediepersonligheter med 10 miljoner videovisningar i månaden på sin youtube-kanal. Hon är också författare, aktuell med boken ”Vem bryr sig?”. Från hjärtat berättar Therese om sin hatkärlek till tonårstjejer, kampen mot ångest, djurens rättigheter och varför hon blev vegan

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 37: Framtidens arbetsplats - hot eller möjlighet?

    · 00:44:12 · Health for wealth

    Tar robotarna över våra jobb i framtiden? Eller kan teknikutvecklingen hjälpa oss att ta bättre hand om varandra? Både och menar Ann-Therese Enarsson från tankesmedjan Futurion.  En ofta citerad studie från 2013 menar att 47 % av alla dagens jobb kan försvinna inom 10-20 genom automatisering. Robotarna tar över, alltså. Det ger en fingervisning om hur brutal den strukturomvandling vi befinner oss mitt i kan komma att bli. Samtidigt är det faktum att maskiner ersätter mänsklig arbetskraft inte något nytt fenomen, det har pågått i flera hundra år och genom hela industrialiseringen. Många menar också att varje gång ny teknik har ersätt mänsklig arbetskraft har det uppstått nya behov och nya jobb. Morgondagens arbetslivNågon som funderar mycket på det här är Ann-Therese Enarsson. Hon är vd för Futurion, en tankesmedja ägd av TCO. Deras syfte är att diskutera förutsättningarna för morgondagens arbetsliv. Hur blir det då i framtiden? Ann-Therese Enarsson menar att de yrkesgrupper som har mer avancerade jobb inte är fredade från hotet om automatisering. Ett experiment från organisationen Institute of the Future visade att en chefs-app kan leda avancerade kunskapsprojekt i stora bolag med goda resultat. Den lärande arbetsplatsen De goda nyheterna är att det finns mycket vi kan göra för att påverka och forma utvecklingen. Skolsystemet och arbetslivet behöver samverka ännu mer och Ann-Therese pratar om den lärande arbetsplatsen. Hon menar att en modern kompetensutvecklingsstrategi kommer vara centralt. Vi behöver mer än tidigare lära hela livet. Till medarbetare vill hon skicka med att ha sin egen kompetensutveckling högt på sin agenda och ställa högre krav. Hon använder begreppet "branta inlärningskurvor" som inte nödvändigtvis handlar om en kurs utan kanske om att byta arbetsuppgifter då och då. Det gynnar både individen och organisationen. Ett sätt att vara redo för den här sortens omställning är att jobba processorienterat och undvika hierariska strukturer. Mer tid för samarbete och mötenAnn-Therese pekar på den möjlighet som digitala lösningar ger till att fokusera på det vi människor är bäst på och som inte går att programmera: Att vara nytänkande, samarbeta och vara lyhörda. Hennes slutsats är att kanske behövs det färre läkare i framtiden, men desto fler sjuksköterskor. Vi konstaterar också att om chefernas tid kan avlastas av automatiserade processer kan de få mer tid över till det som gör chefen riktigt bra: att möta människor och bygga relationer. Kom till Skandias Hälsoforum Den 24:e oktober på förmiddagen hålls Skandias årliga Hälsoforum. Vi, Ann-Sofie och Boel kommer vara moderatorer. Med panelgäster som läkaren Anders Hansen, författare till boken Hjärnstark, och vår tidigare poddgäst Torbjörn Eriksson, vd för Tenant & Partner kan vi utlova en intressant och inspirerande förmiddag. Du har möjlighet att få en av fem kostnadsfria platser. Maila ditt namn och din arbetsplats till event(at)skandia.se för att anmäla ditt intresse, och skriv gärna "hälsa" i ämnesraden. Läs mer om Skandias hälsoarbete och vad de erbjuder sina kunder här. Vår samarbetspartner Twitch Health har skrivit ett intressant och tankeväckande inlägg om friskvårdsbidraget och dess effekter. Detta omtalade bidrag är i grunden en skattesubvention och det finns inte mycket som stödjer dess hälsofrämjande effekt. Men man kan göra mycket annat i dess ställe!

    starstarstarstarstar