erik niva

  • Bill Scott: LVMPD Murder of Eric Scott

    · The Opperman Report

    Opperman Report 9-12-14 LAS VEGAS ANTI-GUN POLICY: KILL AND COVER William B. Scott is a former Rocky Mountain Bureau Chief for Aviation Week & Space Technology magazine. During his 22 years with the publication, he also served as Senior National Editor, Avionics Editor and Senior Engineering Editor. He is a co-author of three books: Space Wars: The First Six Hours of World War III; Counterspace: The Next Hours of World War III, and Inside the Stealth Bomber: The B-2 Story. A solo-written novel, The Permit, is based on the murder of his eldest son, Erik Scott. Scott holds a Bachelor of Science degree in Electrical Engineering from California State University-Sacramento, and is a graduate of the U.S. Air Force Test Pilot School. In 35 years of military and civilian flight testing, plus evaluating aircraft for Aviation Week, he has logged approximately 2,000 flight hours on 80 aircraft types. On July 10, 2010, Erik B. Scott, a 1994 U.S. Military Academy at West Point graduate with an MBA from Duke University, was shot to death by three Las Vegas Metropolitan Police Department (“Metro”) officers in front of a Las Vegas, NV, Costco big-box store. While many readers will recall that egregious, senseless murder, few know what followed: A jaw-dropping cover-up more typical of the old Soviet Union than America. To every man and woman, who carries a firearm, the Erik Scott shooting is a chilling reminder that billion-dollar companies, such as Costco, have irrational, secret, anti-gun policies that literally kill their customers. Erik, a Boston Scientific cardiac pacemaker sales rep, was carrying a legally registered concealed firearm, while he and his girlfriend were shopping at Costco-Summerlin in Las Vegas. He also had a concealed-carry permit in his wallet, issued by the same Metro police force that killed him. When Erik squatted on the floor to verify that three metal water bottles would fit into a soft-sided, zip-up cooler, a Costco employee spotted Erik’s Kimber Ultra Carry .45-caliber semiautomatic in an inside-the-waistband holster. A civil interchange with a Costco manager ensued, and Erik was told that a Costco policy banned guns inside company stores—although there were no signs to that effect posted outside or inside, and there’s no mention of a gun-ban policy in the membership application. Erik calmly responded that his sidearm was legal and that he had a concealed-carry weapon (CCW) permit on his person. The manager never asked Erik to leave the store, and the two parted on good terms, according to witnesses. The Costco manager reassured a plainclothes security guard, Shai Lierley, that Erik would be leaving soon. For reasons known only to him, the young, cocky Lierley—defying management practices and company policy—placed a 311 call to the local police, falsely claiming Erik “had a gun and was acting erratic.” Thinking an armed madman was barricaded inside, Metro cops rushed to the store in overwhelming force—15 police cruisers, a helicopter, an incident-command team and an ambulance. An inbound Metro lieutenant suggested that Costco managers quietly evacuate the store. Unaware that the evacuation had anything to do with him, Erik and his girlfriend calmly walked out with the crowd, passing three Metro officers waiting at the entrance and exit doors. Costco’s Shai Lierley identified Erik to an agitated, scared Metro officer, William Mosher, who was clutching a semiautomatic, visibly shaking and sweating profusely. Alarmed, Mosher spun around and immediately yelled something, which even nearby cops failed to comprehend. Erik turned to find a frightened, obese cop shouting three conflicting commands. With his left hand, Erik lifted his T-shirt to expose the Kimber, and repeated, "I am armed, I am armed..." Witnesses said he moved his right elbow enough to expose the Kimber. In his right hand, Erik held a BlackBerry cell phone. Mosher instantly panicked and fired two shots with a .45-caliber Glock 21. The cop’s first hollow-point slug struck Erik in the heart; the second went through his right thigh, well below his jeans’ front pocket. Two other officers hesitated a long beat, then fired another five rounds, all into Erik's back. Erik was shot a total of seven times. The five that hit him in the back were fired after he was on the ground, dying. Based on a recording of Lierley’s 311-call, we’ve confirmed that Mosher gave Erik three conflicting commands and fired, all within two seconds. Mosher then knelt on his victim’s back and handcuffed Erik’s hands. Costco had numerous security cameras inside the store and at least four trained on the entrance, where the lethal shooting took place. Violating department policies, Metro detectives did NOT immediately seize the surveillance system's two digital video recorders’ hard disks. They left the critical DVR and hard drive in Costco's control for five days, allowing Costco-Summerlin personnel and the store’s IT contractor to tamper with video data. Five days after the shooting, Metro detectives finally decided to pick up one Costco DVR. After valiant attempts to “recover” critical imagery, the DVR was sent to the U.S. Secret Service’s Los Angeles office, where forensics experts examined it. The experts later testified that 96 percent of the DVR’s data were recovered. The four percent not recoverable just happened to encompass the time Erik was in Costco, as well as the fatal officer-involved shooting. The hard disk’s platter sectors, where that critical four percent of unrecoverable data resided, was physically damaged, as if the disk were running, “then dropped from about chest high,” according to forensic experts’ testimony. Within hours of the shooting, a Clark County Deputy Public Administrator and a Metro cop illegally broke into Erik's condominium and stole several of his firearms. One pistol, a small Ruger LCP, was later produced as "proof" that Erik was carrying two guns. Why two? Because the AMR ambulance crew had reported finding a gun on Erik’s body. The sole gun Erik really was carrying (the Kimber) had already been removed from the corpse and placed on the ground at Costco, still in the holster, as if Erik had pulled it, thereby “justifying” Mosher's murder. In fact, the only item Erik ever had in-hand was his BlackBerry smartphone. In a state of panic, Mosher couldn’t distinguish a BlackBerry from a semiautomatic pistol. He literally executed Erik. There is absolutely no doubt that Erik was murdered. However, integrity-challenged cops of Metro’s “Blue Wall” immediately resorted to post-shooting procedures that are standard practice for hundreds of corrupt Las Vegas police officers: Conceal the facts, destroy and manufacture “evidence,” coerce selected eyewitnesses, and systematically demonize the deceased victim. The cover-up of Erik’s murder-by-cop was aided and abetted by the Clark County District Attorney, an unprincipled union—the Las Vegas Police Protective Association—and wealthy power brokers, who control The Strip. My family filed two lawsuits in federal court—one against the Las Vegas Metropolitan Police Department, the three shooters and the sheriff, Douglas Gillespie, and a second against Costco. For unbelievable reasons, both suits went nowhere. After the second was dismissed, our lawyer said, “I don’t think it’s possible to get justice in this town.” The truth about Erik’s murder and its blatant cover-up is so bizarre that non-Las Vegas citizens would never believe it. Consequently, I resorted to asymmetric warfare. I wrote a novel based on the actual events of my son’s senseless execution. Entitled The Permit, the book is “faction”—truth wrapped in a techno-thriller story. According to reviewers, The Permit is a fast-moving, riveting tale of intrigue, corruption and accountability. Synopsis of “The Permit:” A murder-by-cop victim, “Erik Steele,” was actually a covert assassin for Checkmate, an ultra-secret Department of Homeland Security counterterrorism team. Arrogant, low-intelligence Las Vegas Metro cops had brazenly killed a high-value federal agent. As Metro leaders soon realize, their trigger-happy cretins truly did kill the wrong guy. Metro’s clumsy attempts to cover-up Erik’s execution triggers a deadly campaign codenamed Operation Gold Shield. Activated by the highest office in America, Shield is designed to neutralize INDIGO, a new, dangerous class of domestic terrorist that has killed more Americans since 9/11 than were lost on that modern day of infamy: Rogue cops and their corrupt allies. Shield is launched to prevent the U.S. from erupting in armed revolt. However, the initial targets are those responsible for killing a fellow Checkmate agent, Erik Steele. Integrity-devoid killer-cops, corrupt district attorneys, police union thugs, an unscrupulous sheriff, and even a powerful billionaire are held accountable via advanced, highly classified means, such as tiny missiles with nanoparticle warheads; a microwave-beam weapon that fries a victim; an airborne system that creates “ghosts” in a target’s bedroom; a “black world” fighter aircraft armed with T-Rex, a stunning electrostatic weapon; an acoustic beam that shatters bones and buildings, and a lethal disease that precludes sleep. Ultimately, bodies pile up, government officials run scared and the glitzy Las Vegas Strip is silenced.

  • Ep. 60: Erik Newton - Being the Happiest You’ve Ever Been After Climbing Back from Rock Bottom Twice

    · 00:46:08 · Chasing Dreams with Aimee J.

    As a former family law attorney, Erik describes himself as someone who’s “been through a thousand divorces and still believes in love.” Ushering couples through divorce wasn’t easy for Erik, a romantic from birth, but it turned out to be the ideal medium through which to understand the entire life cycle of a relationship. As a result, Erik has a unique, real-world comprehension of what makes one marriage thrive and another fall apart.  Ultimately, his calling to help couples build healthy relationships superseded his legal career, and he decided to dedicate himself full-time to creating a place couples could go for information, inspiration, and a big dose of truth. That’s when Together was born. TWEET: Erik Newton - Being the Happiest You’ve Ever Been After Climbing Back from Rock Bottom Twice He didn’t want to be a lawyer even though he went to law school. It’s interesting to hear how Erik Newton got started in law school. Honestly, it seemed like a cool thing to do, something prestigious that he thought would be fun. But it didn’t take long for him to discover that law was not what he wanted to do. But he went on with it anyway. It’s a strange part of the journey Erik has been on that has led him to the point he’s at today, recording the stories of couples who are happily together even though in his own past he was part of helping couple dissolve their relationships as a divorce attorney. You can hear Erik’s story on this episode. His lowest point led him to start something new. There came a point in Erik’s legal career as a family law attorney when things bottomed out. His practice failed. He lost his income, apartment, and other possessions. He moved back in with his mother. He spiraled into depression. It was at that lowest point in his life when he realized that he needed to come to grips with the pain and disappointment of the failure, to go as deeply into it as he could. When he came out of it one morning, everything was alright. That’s when he began moving toward his current work with the Together podcast and magazine.  It’s hard to describe this time in his life clearly in a paragraph so be sure you listen to hear it from Erik’s own lips. TWEET: His #LowestPoint led him to start something new. Find out how on this episode Recording the pilot of a yet to be purchased radio show. One of the fortuitous happenings in Erik Newton’s journey is that he approached a couple about being interviewed for his podcast and they refused. But the man was curious about what he was doing, listened to a couple of episodes, and loved what the show was about. He texted Erik and asked to go to coffee where he pitched the idea of a radio show he’d been wanting to produce for a long time (he was a radio producer). So now Erik is about to record the first episode of a new radio show that will be pitched to radio stations around the country. It’s a strange outcome of an up and down life and you can hear the entire story on this episode. You are not really all that important. When Aimee asked her guest today, Erik Newton, what advice he has for those who are chasing their dreams, he said something unexpected. “You are just not that important.” He says that when he finally came to grips with the fact that in the entire, big universe he’s just a speck, somehow the pressure to be and do so much with his life lessened and he was able to be at peace with what comes each day. That includes what he’s able to accomplish, no matter how much or little it may seem to him. You can hear how he came to this perspective on this episode. TWEET: You are not really all that important. Strange advice for #DreamChasers, on this episode OUTLINE OF THIS EPISODE: [0:50] Aimee’s introduction to her guest, Erik Newton. [2:07] Erik’s perspective on seeing so many divorces yet believing in love. [3:26] Why Erik didn’t believe he was going to be a lawyer even though he was in law school. [8:08] How law school taught Erik what he didn’t want to do (which is half the battle). [9:26] After graduating law school: figuring out life and his future. [18:39] Surprised how deeply it hurt to walk people through a divorce as a lawyer. [20:35] The reason Erik started his “Together” podcast and magazine. [25:02] The role the law firm going under played in the drive behind the online platform. [27:38] How a trip to Tibet impacted Erik long term. [30:14] Why Erik tries to let go of his state of mind or state of being. [32:45] The evolution of Together.Guide and Erik’s journey toward it. [36:01] Erik’s level of happiness right now and the fear he feels even now. [38:30] What Erik has to tell dream chasers. [44:10] How you can connect with Erik. GUEST RECOMMENDATION: You are just not that important. There’s freedom in acknowledging that because it means that your fears are not that important either. RESOURCES MENTIONED IN THIS EPISODE: Connect with Erik: www.Together.Guide ITUNES STITCHER FACEBOOK TWITTER INSTAGRAM   TWEET: He didn’t want to be a #lawyer even though he went to law school. TWEET: Recording the pilot of a yet to be purchased radio show. The whole story, on this episode

  • Kan man lita på att läkaren kan sitt jobb?

    · 00:29:34 · Kaliber

    Hur säker kan man vara på att man får rätt vård och att den läkare man möter har rätt kompetens?Kaliber undersöker vem som kontrollerar kvaliteten i den svenska vården och hur illa det kan gå när rätt kompetens saknas. - Ja det går inte att beskriva. En sådan sorg och smärta som var…Att det kunde gå så illa. Att vi hade sån otur och träffade den doktorn, säger Ulla Pettersson. En stol är tom i köket hemma hos Ulla Petersson i Åmål. Det är någon som saknas - Kjell-Erik, Ullas lillebror. Han sökte vård efter att ha drabbats av en grav hjärtinfarkt men fick inte den hjälp han behövde. Istället blev han ordinerad ryggövningar. På rehabkliniken Olivia i Danderyd håller Nils Björneheim på med att stoppa träpluppar i små hål. Det är ett solitaire-spel och används för att träna finmotoriken. Bredvid sitter arbetsterapeuten Sandra Skog. - Jag tänker att om tio minuter så är det den här handträningsgruppen. Vi kanske ska ta det lite lugnt nu? Så vi inte tar slut på dig fullständigt, säger Sandra Skog till Nils Björneheim. - Ja, det behövs nog, säger Nils och reser sig upp. Han går ut i korridoren. Hur går det för Nisse? - Den här operationen han var med om, det var ju en fullständig katastrof att det blev som det blev och som han har berättat för mig så var han riktigt illa däran. Tänker man på det så har det ju hänt väldigt mycket på så kort tid, säger Sandra Skog.  Ute i samlingshallen står Nils och kollar dagens schema. Senare väntar bland annat språkövningar, gym, minnesträning och qigong. Det är ett tajt schema, så vi bestämmer oss för att ses hemma hos Nils när dagen är slut. Nils är gammal träslöjdslärare och jobbade tidigare på en skola en bit bort. Hans elever kallade honom för Nisse. Men allt skulle förändras en dag i oktober 2012. - Här står vi på sjukhuset. Här ligger han nerbäddad med alla maskiner runtomkring. Vi är hemma hos Nils och hans fru, Marie-Louise. I handen håller hon fotografin från sjukhuset. - Här ligger han nerbäddad, med alla maskiner runt omkring. Helt borta, säger Marie-Louise. Vad var det som hände? Vad var det som hände? Jo….eeh…vi skulle bli…det var det här med…, säger Nils och blir tyst. Han har svårt att  få fram orden och det mesta av hans minne från händelsen är borta. Men Marie-Louise som skriver dagbok minns det fortfarande tydligt. - Han skulle ta bort en polyp i näsan. Den gjorde så att han hade andningssvårigheter, säger Marie-Louise. En polyp är en liten vävnadsknöl i slemhinnan som gör att man blir täppt i näsan. Det är en relativt vanlig åkomma som uppemot 300 000 svenskar har problem med. Knölen tas ofta bort genom ett litet ingrepp i näsgången. - Och Nisse åker iväg på morgonen.. eller vi skjutsar dig till sjukhuset. Och sen är det ’hejdå, lycka till, vi syns ikväll’. Och jag själv skulle ha avskedsfest på jobbet för jag skulle gå i pension samma dag. Jag stod och blåste ballonger på jobbet och så ringer läkaren från sjukhuset och säger att ”Det där har inte gått något vidare…”, berättar Marie-Louise. Läkaren som opererat Nils har begått ett allvarligt misstag. Men det får Marie-Louise inte veta när sjukhuset ringer. Bara att Nils har fått en akut hjärnblödning och att han åkt med ambulans till neurointensiven på Karolinska sjukhuset. - Och då åkte jag och sonen dit. Och vi hittade rätt på dig och fick se dig, och det var ingen munter syn just då i alla fall, säger Marie-Louise och tittar på Nils som sitter tyst och lyssnar. Vad kände du just då? - Ärligt talat så vet jag inte. Det var bara tomt. Ett tomt kaos. Jag vet inte riktigt, det vart blackout, säger Marie-Louise Björneheim. Var du någonsin rädd för att inte Nisse skulle komma tillbaka? - Ja, det var jag ju. Oh ja, det var jag. Jag trodde faktiskt inte det. Så som han såg ut när han låg på sjukhuset…För han rörde sig ju inte. Vi kunde få en liten, liten förnimmelse om vi höll honom i handen. Att man fick en liten, liten tryckning tillbaka. Men ingen annan reaktion. Och det var jättejobbigt. Usch. Nils går inte att få kontakt med. Han läggs in med slangar för att tömma hjärnan på blod. Och en track i halsen, ett slags rör för att underlätta andningen. Det ska dröja månader innan han vaknar till liv. Och då är det en annorlunda Nils som vaknar upp. - Han visste ju inte vem jag var. Konstigt nog kände du igen barnbarnet. Men inte Mattias och mig första gångerna du började vakna upp. Du tittade bara på oss som att, vilka är vi? Säger Marie-Louise. Läkaren får inte fortsätta operera De första månaderna kan Nils varken röra sig, prata eller minnas något. Det blir en lång resa med rehabilitering, där Nils får lära sig prata och gå på nytt. Och det dröjer nästan två år innan Nils  får veta vad som gått fel. I augusti 2014 kommer ett beslut från Inspektionen för Vård och omsorg, den myndighet som bedriver tillsyn över vården. Där framgår det att läkaren försökt ta bort Nils polyp med en tång, och att han inte använt någon optik för att kunna se vad han gör. En direkt olämplig metod enligt IVO. Nils som ligger nedsövd märker aldrig när läkaren råkar göra hål och kommer åt den del i huvudet där hjärnan sitter. Marie-Louise går iväg och hämtar ett kuvert. Kuvertet med den utredning som IVO skickade för några månader sen. - Han har haft upp ett instrument upp i hjärnan. Det blev ett hål. Man har ett litet nät emellan näsan och hjärnan där luktsinnet sitter liksom. Och det var det han petade sönder och sen upp i hjärnan. Och så blev det blodutfyllnad och då blev det en stor hjärnblödning, förklarar Marie-Louise. Läkaren får även kritik för ytterligare ett fall, där en patient fått smärta och blödningar efter två misslyckade näsoperationer. Man beslutar att läkaren inte bör utföra någon mer kirurgi, och sjukhuset placerar honom på en annan mottagning i Stockholm. Jag har varit i kontakt med läkaren, men han vill inte medverka i någon intervju. - Det är helt ofattbart. Man kan inte tro att sånt här kan hända. Och man blir ju jätteledsen. Gjort går inte att göra ogjort. Men det förstörde Nisses liv och delvis mitt. Och sonens också egentligen, det händer ju mycket runt omkring, säger Marie-Louise. - Ja, det är ju som du säger. Man vet ju inte vem som bestämmer över en. Det känns ungefär som dom vart och petat undan benen på en. Och sen har man försökt komma tillbaka, tillbaka…, säger Nils Björneheim. Hur kunde en olämplig läkare få operera Nils? Och finns det fler än bara Nils som drabbats av att inte få träffa en läkare med rätt kunskaper? Jag bestämmer mig för att kontakta Inspektionen för vård och omsorg och får då veta att just kompetensbrister inom vården är ett av flera riskområden som man sett de senaste åren. Janna Kokko är utredare på IVO. - Vad vi har gjort är att vi har samlat in risker både från det som vi har sett och sen också det som andra aktörer påpekar som riskområden. Och där har många aktörer påpekat att kompetensbrister hos personal är ett riskområde, eller en risk för patientsäkerheten. Men vi har kollat på det på väldigt övergripande nivå för att kunna prioritera vår kommande tillsyn, berättar Janna Kokko. Enligt henne handlar det inte specifikt om bara kompetensbrist hos enskild personal, utan även om brist på vissa typer av specialister och att en del inte får tillräckligt med kompetensförhöjning. Jag är nyfiken på om det finns fler fall som Nils. Därför begär jag ut alla avslutade anmälningar som handlar om kompetens bland vårdpersonal. Jag begär också ut alla tillsynsärenden där IVO kritiserat personal för oskicklighet, det vill säga att personalen har bristfälliga kunskaper i sitt yrke. Sammanlagt går jag igenom 191 fall som lett till kritik de senaste fem åren, och hälften av dom rör läkare. Sverige saknar de kontrollsystem som finns i många andra länder I dom ärenden jag granskat, hittar jag flera exempel på både dödsfall och allvarliga vårdskador, som kan härledas till att läkare haft brister i sin kompetens. Här finns exempel på barn som dött, patienter som blivit blinda och läkare som ordinerat dödliga medicindoser till sina patienter. Så hur kommer det sig att patienter riskerar att träffa läkare med bristande kunskaper?          Jag åker till Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Här möter jag Eric Hanse. Han är professor och dekanus. Tidigare var han ansvarig för läkarutbildningen i Göteborg. - Ja, läkarkårens kompetens är god och hög generellt sett. Men den kan bli ännu högre, säger Eric Hanse. Enligt Eric Hanse så finns det flera saker som kan bli bättre och gemensamt är kontrollen av läkares kompetens. En del handlar om själva läkarutbildningen, där kraven successivt minskar ju längre man kommer. Som exempel nämner han den svenska specialistutbildningen som inte innehåller någon obligatorisk slutexamen. Men det stora problemet kommer efter utbildningen. Då blir det istället upp till arbetsgivaren att se till att läkaren har rätt kompetens för sitt jobb. Något system som återkommande kontrollerar kompetensen finns inte.  - Det är väldigt olyckligt. På alla nivåer i den här utbildningskedjan, hela vägen från grundutbildning till AT och vidareutbildning och fortsatt vidareutbildning, så bör det finnas kontrollstationer, så att säga. Och såna kontrollstationer blir aldrig vattentäta, och ska inte vara heller kanske, hur finmaskiga man än gör dom. Men dom minskar risken för att sånt här ska hända i alla fall, säger Eric Hanse. Om man som arbetsgivare anställer en läkare, vad har man för möjligheter att kontrollera den här läkarens kompetens? - Nej, man har ju att lita på att dom utbildningar som den här läkaren har gått på olika nivåer uppfyller en god kvalitet, säger Eric Hanse. Det är den femte december 2013 och medicinska riksstämman hålls på Waterfront Congress Centre i Stockholm. Här samlas branschfolk och föreläsare för att debattera och nätverka. På en debattscen står barnläkaren Anders W Jonsson, även riksdagsledamot för Centerpartiet. Ämnet för debatten är ”Vem vill gå till en läkare som inte hänger med?” och Anders W Jonsson argumenterar för att Sverige bör införa en kontroll över läkarkompetens.  - Ja, det här var en av många debatter jag varit med i under de senare åren, där vi diskuterat just det här, varför Sverige är så unika i det att vi inte har någon kvalitetskontroll av legitimerad personal, säger Anders W Jonsson. Systemet Anders W Jonsson förespråkar kallas recertifiering. Det går ut på att yrkesutövare återkommande får bevisa sin kompetens, till exempel via kunskapstester vart femte år och ofta genom att redovisa att man uppdaterat sig med ny relevant forskning. Systemet används i olika former runt om i världen. Men inte i Sverige. - Jag tycker att det är fel. Jag tycker att Sverige i likhet med i stort sett alla andra länder, borde ha system där man återkommande får visa att man behåller kompetensen på det område man är legitimerad att arbeta. Jag kommer ihåg från den här debatten vi hade att efteråt hade jag stämt träff med en amerikansk barnläkarkollega som var på stämman i ett annat ärende. Jag skulle visa honom Sveriges riksdag. På vägen hit till riksdagen frågade han vad jag debatterat. Och då berättade jag det här, och han blev ju väldigt förvånad. Hur kan det vara så i Sverige att man inte har någon kompetenskontroll alls på läkare? Och så beskrev han det amerikanska systemet där man har dubbla kontrollsystem, där dels delstaterna har en uppföljning, och dels yrkesföreningarna också har en uppföljning. I det material jag gått igenom hos IVO, är det tydligt att läkare med kompetensbrister ofta upptäckts först efter att fel har begåtts. Och det här är ett problem menar Anders W Jonsson, som tycker att Sverige borde införa ett system som granskar läkares kompetens innan felen begås. Han jämför det med svenska revisorer, som var femte år får förnya sina yrkescertifikat. - Det borde i Sverige vara lika viktigt att ta hand om svårt sjuka människor som det är att hantera pengar. I ett läge där vi säger att auktoriserade revisorer, där ska staten återkommande kontrollera att man håller kompetens. Då är det ju skamligt att man då tycker att hela sjukvården där det handlar om människors hälsa, liv och död, att man där inte har någon form av kompetenskontroll, säger Anders W Jonsson Med på scenen står även Olle Larkö. Han är överläkare och dekanus på Sahlgrenska Akademin. Kollega till Eric Hanse som ni hörde tidigare i programmet. - Vad vi vänder oss emot är att vi inte har samma krav på läkarna som man har i andra länder, säger Olle Larkö. Varför har vi inte det? - Ja, det är svårt att svara på det. Kan vara ett uttryck, om man får vara lite elak, ”Slapp-Sverige”. Att man tror att saker ordnar sig i alla fall, säger han. Enligt Olle Larkö är det framförallt läkares fortbildning som är viktigt att kontrollera. Det vill säga den kunskap som läkare får efter att dom är färdiga specialister, till exempel genom att åka på konferenser eller läsa ny forskning. Och han får medhåll från sin kollega Eric Hanse. - Den allmänna synen är att läkaryrket som många andra yrken är något som ingår i ett livslångt lärande. Och alla utbildning, även i det livslånga lärandet, är något som befrämjas av krav på individerna på alla nivåer. Men som det är nu i systemet så minskar kraven successivt ju längre man kommer i det livslånga lärandet. Och det är på sikt inte bra för inlärningskvaliteten. Så vi tror ändå att det är bra med krav på alla nivåer, även om man har vart yrkesverksam en längre tid, säger Eric Hanse. Olle Larkö bryter in. - Det är klart att det kan förekomma att kompetensbrister gör att man felbehandlar. Det är ju därför vi tycker att man ska förebygga detta så långt man kan. Med att hänga ut i utvecklingen helt enkelt. Läkare är inga fantommänniskor heller, utan vi kan göra fel även om man är kompetent. Det är olyckligt om man gör fel för att man är inkompetent, och vi vill så långt som möjligt gardera oss från detta, säger han. Kjell-Erik drabbades av grav hjärtinfakt men blev ordinerad ryggövningar I ett av fallen jag granskat, dyker orten Åmål upp. Här bor Ulla Pettersson och hennes make Holger. Vi går in Ullas kök. Efter en stund pekar hon på den rödvita mattan framför diskbänken och börjar berätta om sin lillebror, Kjell-Erik. - Här bara han ramla ner. Och blev liggandes ner här efter diskbänken. Alldeles precis efter här låg han. Så det var jobbigt att sköta matlagning och disk, det känns fortfarande jobbigt med den här bänken, för det påminner så mycket om det som hände då, säger Ulla Pettersson. Vi sätter oss i matrummet. Det var en oktoberdag som hennes lillebror Kjell-Erik kom hit, berättar hon. Kjell-Erik var blek, kallsvettig och klagade över en extrem smärta i ryggen och bröstet. Dom åker till vårdcentralen där dom blir ombedda att sätta sig i väntrummet.  - Nej, det orkar jag inte, sa min bror då. Men sen kom det en läkare. Och när vi hade berättat då att han hade så ont i ryggen, och han hade ont i mellangärdet och det tryckte över bröstet och han hade väldigt hjärtklappning. Då fick vi följa med in på ett undersökningsrum. Och där togs EKG. Och då sa han att, ja det syntes en liten förändring. Och så fråga han min bror om han hade haft en hjärtinfarkt tidigare. Och nej svarade ju min bror då, berättar Ulla. Läkaren ser fundersam ut, berättar Ulla. Han säger till Kjell-Erik att lugna ner sig och ta ett djupt andetag. Efter en stund säger han att Kjell-Eriks hjärtklappning bara är en panikattack, orsakad av inflammation i ryggen. - Och så skulle han visa min bror hur han skulle göra ryggövningar för att stärka upp ryggmuskulaturen. Så han fick lägga sig på britsen. Och så skulle han ha händerna utefter sidorna och sträcka upp överkroppen och huvudet. Och det kunde ju inte min bror. Läkaren fortsätter med att försöka få Kjell-Erik att göra ryggövningar. Efter en stund ber han Kjell-Erik och Ulla att gå in i ett annat rum och vänta, eftersom en annan patient står på tur. - Och då säger min bror till doktorn att. ”Ja, jag kommer inte att klara mig igenom det här”. Och då tog doktorn tag i armen på min bror. Och så sa han att ”Lugna ner dig nu. Lugna ner dig. För det som du känner bak i ryggen, det är inte farligt. Och inte det du känner tryck över mellangärdet. Och hjärtklappningen, det är inte farligt. Du behöver INTE oroa dig!”, berättar hon. "Jag kommer dö nu" Medan de väntar i rummet börjar Kjell-Erik att hosta kraftigt. Läkaren kommer senare tillbaka och gör bedömningen att Kjell-Erik även lider av lunginflammation. Han skriver ut lite antibiotika och skickar hem Ulla och Kjell-Erik. Väl hemma hos systern, börjar allt snurra för Kjell-Erik. Han har svårt att andas och svetten pärlas i hans panna. Ulla bestämmer sig för att ringa en ambulans.  - Och min bror, han sa att ”Jag kommer att dö nu”. Och då försökte jag trösta honom och säga att ”Bara ambulansen kommer”. Och ”Jag dör innan dom kommer…”. Det var det sista han sa. Och sen bara han rasa ihop på golvet.  Ulla försöker ropa och ruska om Kjell-Erik, men får inget svar. Hon springer till telefonen för att ringa 112 igen, när hennes man ser ambulansen stanna utanför. - Och dom började ju å jobba med honom på en gång. Och gjorde såna här tryck på bröstkorgen på’n. Ulla står ute i hallen medan personalen försöker få liv i Kjell-Erik. Efter en stund hör Ulla hur det blir tyst i köket. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att…”Tyvärr, det går inte att få något svar från din bror, hjärtat är stilla och det går inte att få igång det”. Och när dom kom med båren och….ja dom undrade ju om jag ville att han skulle vara kvar här tills en läkare kom och konstaterade dödsfallet. Eller om dom skulle ta med honom. Och då var han ju redan blå i det som man såg av ansiktet och så…Så då var det ju bara att konstatera att…han var död, säger Ulla medan tårarna rinner ner för hennes kinder. Chefläkare på Närhälsan och den vårdcentral som Ulla och Kjell-Erik besökte heter Monica Radeberg. Efter händelsen gjorde hon en egen utredning och anmälde även ärendet enligt Lex Maria. - Jag ser allvarligt på händelsen och beklagar den. Och det är av den anledningen som vi har gjort den här händelseanmälan och en Lex Maria-anmälan till IVO, säger Monica Radeberg. Den obduktion som gjordes efter Kjell-Eriks död, visade att han avlidit i en hjärtinfarkt. Och enligt både IVO och Monika Radeberg, borde läkaren ha förstått det redan första gången han såg resultatet av EKGt. Det visade nämligen tydliga tecken på att Kjell-Erik hade en akut hjärtinfarkt och läkaren borde ha ringt på en ambulans direkt. Hur kunde det bli så här? Det var en felbedömning. Och som jag också skrev i händelseutredningen och som också IVO höll med om, var att det handlade om kompetensbrist hos enskild hälso- och sjukvårdspersonal, säger Monica Radeberg, chefläkare på Närhälsan. Om en läkares kompetens brister i vissa avseenden som du säger. Hur kommer det sig att han jobbade där han gjorde? - I det här fallet handlade det om behov av läkare, alltså vikarier. Det var brist. Man har inte tillräckligt med ordinarie läkare och behöver ha bemanningsläkare eller vikarier. Så det var ju ett bemanningsföretag som hade hjälpt den här enheten med läkarbemanningen. Ni som anställer personal. Vad har ni för ansvar i det här? - Vi har ett ansvar att ta referenser…Att vi har personer med rätt kompetens…på rätt ställe.. Och vad var det som gick fel i det här fallet? – Ja, den här personen hade ju inte rätt kompetens i det här fallet……..Det jag vill tillägga är att jag beklagar detta. Det är en tråkig händelse som vi tagit på stort allvar. Den doktorn jobbar ju inte kvar i närhälsan. Vad jag vet, så gör han inte det, säger Monica Radeberg. Läkaren är fortfarande verksam inom vården i Västra Götaland och har i perioder varit stafettläkare på andra vårdcentraler i regionen. När jag ringer upp honom, håller han inte med om att hans kompetens varit otillräcklig. Men någon intervju där han kan utveckla det hela, vill han inte vara med i. Var han jobbar idag, vill han inte heller uppge. Läkarbristen förvärrar problemen Det är inte bara IVO som identifierat kompetensbrist som ett problem i den svenska vården. I december 2014 meddelar Riksrevisionen att även dom sett problem med kompetensen inom sjukvården i en förstudie. Senare i höst ska de presentera resultatet av en större granskning av kompetensproblemen inom vården. Men här ligger fokus mer på kompetensförsörjning, det vill säga frågan om rätt kompetens finns på rätt plats. Det råder idag brist på läkare med spetskompetens,  framförallt inom psykiatrin och allmänmedicin. Och enligt flera experter jag talat med är det ofta ur det perspektivet man ser problemet. Det stora problemet är inte inkompetent personal, utan snarare att det här inte kompenseras med annan, mer kompetent personal. Men kan det vara så att läkarbrist kan få konsekvenser även för enskilda läkare? Jag åker till Stockholm för att träffa Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. - Ja, det är allvarligt. Man kan säga att både legitimation och specialistbeviset är statens garant för att yrkesutövaren håller måttet, säger Heidi Stensmyren. För Heidi Stensmyren är det framförallt fortbildning som är viktig för att bibehålla god kompetens. Hon är inte övertygad om att recertifiering är rätt väg att gå, däremot skulle hon gärna se ett system som ställer högre krav på att läkarna får rätt fortbildning.  Samtidigt tror hon att läkarbrist och kompetensbrist hos enskilda läkare kan ha vissa samband. - Tittar man på primärvården, så är det ju många läkare som kanske är den enda läkaren på vårdcentralen. Och det innebär i stor grad ensamarbete. Och det här blir en nedåtgående spiral. För dom har då så få läkare på plats så man får svårt att delta i fortbildning och uppdatera sig. Eftersom det är så dåligt bemannat. Sen så blir det här en spiral som fortsätter. Man får inte fortbildning och får ta en större del i produktionen. Och så blir det bara produktion till sist. Det blir en ond cirkel.   På Södermalm i Stockholm, ligger huvudkontoret för Sveriges kommuner och landsting, SKL. Jag har stämt träff med chefen på SKL:s vård- och omsorgsavdelning, Hans Karlsson, för att fråga hur han ser på det här med kompetensbrister och att det sker fel i vården. Som lagen är skriven, är det idag upp till arbetsgivaren att se till vårdpersonalen har rätt kompetens. Jag har pratat med en del experter som menar att det är ett problem att Sverige inte har något riktigt system som kontrollerar läkarnas kompetens. Vad tänker du om det? - Ja, det beror på vad du menar med kontroll. Vi har ingen myndighet som på något sätt prövar kompetens efter ett visst antal år eller som följer upp det i den meningen. Däremot finns ju tillsynsmyndigheter, Inspektionen för vård och omsorg som har ett tillsynsansvar, säger Hans Karlsson på SKL. Det finns ju exempel på andra länder där man har till exempel recertifiering. Att man kollar upp kompetensen var femte år till exempel. Hur ser du på ett sånt system? - Om man söker sig till ett vårdande yrke så…har man…då är grundinställningen att man faktiskt ska kunna klara sitt yrke på ett bra sätt. Vi tror mindre på en formalisering i form av någon typ utav examen igen, utan det handlar om att ständigt vara upptagen av att lära sig lite mer.. Men som lagen är skriven så är det ju ändå arbetsgivaren som har ansvar att kontrollera läkarens kompetens. Varför kan det ändå ske sådana här fel i vården? - Ja, och det är ju en riktig beskrivning att arbetsgivaren, chefen ska vara ansvarig för det. Man ska se till att personen dels har rätt utbildning men också har fått rätt kompetensutveckling under tiden. Det är ett konstaterande att så här långt är systemet inte perfekt. Ingen är nöjd med det. Alla är upptagna med att försöka ta bort dom brister som finns. Eller att kompensera för det faktum att vi inte är perfekta människor. Det vi måste göra när vi vet att det är att göra ett fel eller att det är att det händer något som inte var avsett, är att det är en del av en vardag. Då handlar det om att acceptera att det förekommer, och bygga in system som säkerställer att dom här bristerna inte leder till att det drabbar en patient. Men hur ska man som patient veta att den läkare man träffar faktiskt har rätt kompetens? - Jag tycker att man som patient i svensk sjukvård ska kunna förutsätta det. Man ska inte behöva försäkra sig extra mot det eller vara oroad för det. Jag är övertygad om att i den absoluta majoriteten, nästintill alla fall, så kan du vara helt säker på det. Sen finns det exempel på att uppenbart inte kompetensen räckte, säger Hans Karlsson, chef på SKL:s vård- och omsorgsavdelning. I matrummet hemma hos Ulla Pettersson i Åmål igen. Hon visar en bild på sin bror Kjell-Erik. Han står på en fiskebåt, med gula regnkläder och håller upp en stor fisk. Det är en av de sista bilderna som togs på hennes bror. - Att det kunde gå så illa.. En doktor som ändå inte var så ung…utan hade lite erfarenhet. Att vi hade sådan otur att vi träffade den doktorn. Det är dom tankarna jag har, som snurrar runt i huvudet på mig både dag och natt. Och att en inte ska lita på en doktor längre. Jag kommer aldrig göra det mer…  Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg Andreas Lindahl Exekutiv producent Kaliber

  • 170 | Beyond the To Do list - Digital Distraction with Erik Fisher

    · 01:05:30 · ADHD reWired with Eric Tivers

    This Week’s Episode: Erik Fisher has been producing his podcast, Beyond the To-Do List for more than four years.  His podcast focuses on productivity.  Erik is a social media manager at Social Media Examiner. He is also a member of the ADHD tribe. In this conversation, you will hear Erik and I discuss a variety of productivity techniques and resources.  We share several productivity apps that might be a fit for you and your routines.  We talk about “the drug” of social media and how to keep social media usage in check while we are trying to be productive. Throughout the episode, Erik shares how to achieve success by matching your priorities to your habits and “passing the baton to future you.” Connect with Erik Fisher: You’ll Learn: [06:01] - Erik shares why he decided to do a podcast on productivity. [07:25] - Erik was diagnosed with ADHD in 2005. He talks about what prompted him to seek his diagnosis. He also describes his experience with medication. [10:13] - We talk about digital distractions.  Erik works in the world of digital distractions and shares a few tips for keeping social media in check. [14:14] - Erik shares how he uses his Apple Watch as a satellite to help him filter information and notifications that could potentially distract him. [18:08] - Erik talks about dealing with distractions throughout the day. [21:06] - Erik recently moved. Because I am getting ready to move, Erik shares some strategies for dealing with a move. [23:24] - Erik explains how he sets up his schedule to stay productive through the day and week. This includes how he works within his workspace and working better with distractions. [33:20] - Erik and I talk about the apps we use for to-do lists and calendars. [41:42] - Erik shares some of the questions he is typically asked by people as a productivity guru. [45:18] - To stay productive, we need to cancel out the digital noise.  We discuss some strategies of keeping our technology in check. [49:03] - Erik shares some of the people he has interviewed for his podcast that have influenced him in the area of productivity.   [52:29] - Erik and I talk about Chronotherapy. [54:25] - While on Beyond the To-Do List, Michael Hyatt said, “Productivity isn’t about time management, it’s about energy management.”   [56:17] - Erik talks about internet-blocking software.   Your Resources: Sleep CycleOmniFocusBusyCalKitchen Safe TimerFreedom Internet BlockerPavlok Use my affiliate link for your favorite titles: ADHD reWired Coaching and Accountability Group The 10th season of the ADHD reWired Coaching and Accountability group starts on August 21st.  The “Still Kinda Early” early registration drive will open on June 1st.  If you register during one of the four early registration days, you can save $200!  Registration interviews will be held June 1st, 6th, 8th, and 15th.  Go to to learn more and schedule your registration interview. Support the podcast on Patreon Patreon allows listeners like you to support content creators like me.  With a monthly contribution, you can get access to different levels of perks.  Learn more at ADHD reWired Facebook Group: If you would like to join the ADHD reWired secret Facebook group, go to and fill out an application. Productivity Q&A Get your ADHD questions answered live!  These Q&A sessions take place on the 2nd Tuesday of every month at 12:30pm.  Go to ADHD Women’s Palooza If you missed the ADHD Women’s Palooza, you can purchase all 36 sessions (including mine) for only $197! Check it out here: Want to be a guest? Hey! What about you?  Do you have a story?  Are you a Coach?  Are you an ADHD Clinician?  If you answered yes to any of these questions and you’d like to be a guest, schedule a pre-interview call here.

  • 058: Entrepreneurship and Place-Based Economic Development

    · 00:23:06 · Infinite Earth Radio – weekly conversations with leaders building smarter, more sustainable, and equitable communities

    In This Episode: 01:14 Erik Pages is introduced. 01:39 Erik talks about how he ended up focusing his work in economic development and entrepreneurship. 02:27 Erik supplies the keys to success of communities that have reinvented themselves. 03:38 Erik explains why his approach to economic recovery is not more widely used. 04:44 Erik shares an example of a community that’s been successful with his kind of economic-recovery approach. 05:28 Erik describes what a place-based approach is. 06:17 Erik provides an example of someplace in Coal Country that is taking the place-based approach. 07:14 Erik gives advice to those living in a community that needed to reinvent itself. 08:04 Erick makes known how to leverage the entrepreneurial talent that’s found in every community. 09:12 Erik states how communities can make themselves more resilient to economic changes. 10:53 Erik tells if it’s possible to build an economy that will keep people’s jobs since technology is replacing some jobs. 12:25 Erik shares his thoughts on the Trump administration’s objective of creating more jobs through better trade deals and a better tax structure. 13:49 Erik speaks to the opportunity of the coal economy coming back. 15:46 Erik expresses how people can help the people in Coal Country make an easier transition so that they might have more political support for an alternative-energy economy. 17:20 Erik proposes a national-level policy that would move our economy forward. 19:18 Erik shares if there is a need of a better system for re-training and job-transition programs. 19:55 Erik gives his suggestion that would allow easier and faster reinvention of communities. 20:43 Erik tells how people can learn more about his work and entrepreneurial economic development. Guest: Erik Pages is the President of EntreWorks Consulting, an economic development consulting and policy development firm focused on helping communities and organizations achieve their entrepreneurial potential. Learn More About Erik Organization: Based in Arlington, VA, EntreWorks Consulting is an economic development consulting and policy development firm focused on helping communities, businesses, and organizations achieve their entrepreneurial potential. EntreWorks works with a diverse base of clients including state and local governments, Chambers of Commerce, business leaders, educational institutions, and non-profits. Since its founding, EntreWorks has worked with customers in forty states and overseas. EntreWorks Consulting works with communities, organizations, and civic leaders to design, implement, and promote innovative economic development strategies, policies, and programs. They help create and publicize the best of new thinking about community economic development. Their work is based on a belief that entrepreneurship in all its forms is the key to revitalizing our communities, ranging from the booming technology hot spots to distressed rural and urban communities. Take Away Quotes: “I think I come at entrepreneurship from a slightly different perspective of most people. I’m not one of these people that adores Bill Gates or adores Steve Jobs. I’m interested in entrepreneurship because I think it’s an economic-development strategy that’s available to all communities, unlike some other, say, high-tech-development strategy. So that’s why I’m a big fan of entrepreneurship, and I think it’s an economic-development strategy that can fit in almost any kind of community.” “I do think that there’s a couple things that successful communities do. One is that they engage everybody in the community. It’s not just a handful of leaders doing it. The other thing—and this is really the biggest challenge for economic-development folks—is you need to, what we like to say is, hit for singles, not for home runs. Don’t try to replace all of the lost jobs in one fell swoop, because that’s not possible. Recovery from an economic shock takes time, and you have to be in there for the long haul, and you’ve got to rebuild yourself one job at a time. That’s the way to do it.” “When we look at economic development, you could have a place-based strategy that tries to make a place better for business or for individuals, and we also have a people-based strategy where you provide education and training to people and give them the skills you want. Most of the programs that we have in the United States—public programs, at least—are people-based programs, primarily education and training programs. We don’t invest as much as we should in place-based programs that are trying to improve the quality of life in a place, that could improve the business prospects of a place so that every community, no matter where you live, you could have economic opportunity.” Resources: Infinite Earth Radio Episode 56: Autonomous Vehicles—The Future Much Sooner Than You Think, with Lisa Nisenson & Ryan Snyder 2017 New Partners for Smart Growth Conference EntreWorks Consulting Center for Rural Entrepreneurship Kauffman Foundation U.S. Economic Development Administration National Association of Development Organizations

  • Den svenska ekomaten som försvann

    · 00:29:29 · Kaliber

    Regeringens vision är mer svensk och ekologisk mat. Hur är det i kommuner och landsting? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i våra skolkök, äldreboenden och sjukhuskök. Det är jättegott. Jag brukar inte gillar korv, men jag gillar det med ris.Eleverna Molly Klinteman, Felicia Christensson och Milla Nilsson som går på Ängelholms Montessoriskola äter lunch. På porslinstallrikar ligger en av dagens två rätter. Morötter och korvgryta.Det är korv Stroganoff och ris.Har ni någon koll på var maten kommer ifrån? Nej, jag vet inte vad riset kommer ifrån, det har jag säkert glömt.Vad tror du korven kommer ifrån? Kanske grisen.Morötterna då? Från ett frö.Vad tycker du är viktigast med maten? Att det är gott. Och ekologiskt. Det är bra.Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014:En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja svensk och ekologisk matkonsumtion.Visionen om mer svenskt och ekologiskt på tallriken är tydlig. Hur ser det ut i verkligheten?Idag handlar Kaliber om maten i kommuner och landsting om maten våra skolbarn, äldre och sjuka äter.Frågan är om målen i skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar går hand i hand med regeringens.Sven-Erik vad har du ätit för lunch idag? Jag åt ugnsgratinerad torsk. Det var fantastiskt gott.Sven-Erik Bucht (S) är landsbygdsminister och den som är ytterst ansvarig för arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi den som ska leda till mer svensk och ekologisk mat. Han satte igång med jobbet dagen efter statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring 2014 då han som nytillträdd statsminister nämnde strategin första gången. Planen är att ha den klar till försommaren. Vi är ett av få länder i Europa som saknar en nationell livsmedelsstrategi. Vi har alla möjligheter att producera mycket mera livsmedel i Sverige. Och det anser regeringen att vi ska göra. Det skapar jobb på landsbygden, men det handlar också om att vi har en hållbar produktion i Sverige. Vi har väldigt säkra och miljövänliga livsmedel och det vill vi ta vara på. Vi kan inte bara förlita oss på världen i övrigt att hämta allt käk utifrån. Vi måste producera själva också, säger Sven-Erik Bucht.Är svenska livsmedel viktiga? Mycket viktiga. Och framförallt är säkra och väldigt klimatsmarta jämfört med andra länder. Så jag vill väldigt gärna att svenska livsmedel konsumeras mer. Både i vårt land men också i världen i övrigt."De miljöregler vi har gör ju en kostnad"Vi är hos Bengt Johansson, på hans gård i Horred, en tätort i södra delen av Marks kommun belägen på västra sidan av Viskan. På visitkortet står det naturvårdare. Det är den stora delen med nötkreatur, det är de sköter betesmarker och naturmarker och sånt, säger bonden Bengt Johansson, som driver vidare gården efter sina föräldrar. Han har gjort den ekologisk och har här 400 kor och så en hel del mark. Det är intresset som man tycker, att förvalta det kulturlandskapet som vi har då va.Att gården är ekologisk innebär bland annat att det inte används kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer här och att djuren först och främst äter ekologiskt foder härifrån.På sommaren går korna på naturbete vilket också är en förutsättning för att gården ska få kallas ekologisk. Nu är det torkat gräs som Bengt Johansson skyfflar fram för hand som gäller. Det här puttar jag till flera gånger om dagen. Det finns ju maskiner för det här, men de kostar ju pengar och då måste man ju få bra betalt för sina varor om man ska kunna investera i ytterligare maskiner och hjälpmedel. Och så länge lönsamheten inte hänger med får armar och ork ta det istället, säger Bengt Johansson.Köttet från den här gården slaktas och styckas några mil härifrån och säljs sen på restauranger i närheten. Restauranger som stoltserar med köttets ekologiska stämpel och ursprung i menyn. Men till de offentliga köken kommer det inte, trots att ekologiskt kött hamnar högt på kommunernas önskelista. Sen är det väl oftast prislappen som styr, för vid upphandlingar är man ju två parter. Jag vill ha så mycket som möjligt och köparen vill ge så lite som möjligt. Men det vi måste trycka på från lantbrukarled är ju att offentlig upphandling måste följa svensk djurskyddslag, och de miljöregler vi har i Sverige gör ju en kostnad som gör att våra produkter blir mycket dyrare och då måste vi få betalt för det. Man måste vara konsekvent där, att ställer man en lag som kräver att vi ska ha mer utrymme till djuren, låg antibiotikaanvändning och att vi ska ha miljöregler som är långt vida övriga länder, då tycker jag att man ska följa själv och köpa enligt de lagar och förordningar, säger Bengt Johansson.Hej! Hej!Claes-Erik Bergstrand är också ekologisk nötköttsproducent. Hans gård ligger i Vallda i Kungsbacka, några mil från Bengt Johanssons gård. För några år sen serverades kött härifrån på skolor i Göteborg. Men priset gjorde att det konkurrerades ut av utländskt. Den grossisten fick billigare kravgodkänt kött från Holland vid det tillfället, säger Claes-Erik Bergstrand.Ville ni fortsätta sälja till kommuner? Ja, det är en prisfråga. Vi måste ju hålla de priser vi har för att kunna betala våra leverantörer som gör ett bra jobb.Kossor i fjärdedelar hänger i rader i krokar i taket. De hängmöras i fjorton dagar innan de styckas i rummet bredvid. Det är djur från den egna gården på andra sidan gatan men också från kravmärkta gårdar häromkring som hamnar i de stora vita frigolitlådorna som går till den privata marknaden. Det här är kött som ska till en hamburgerrestaurang i Kungsbacka som maler själva och gör hamburgare.Ekologiskt framför svensktMen Claes-Erik Bergstrand hoppas liksom Bengt Johansson i Horred att köttet kan nå förskolor, skolor och äldreboenden i närheten. Han säger att det skulle betyda mycket för ekonomin om det skulle gå att få till en leverans med kontinuitet vilket är förhoppningen med att leverera till en kommun. Han har nyligen varit i kontakt med Kungsbacka kommun. Det skulle såklart vara kul att leverera till den kommun man verkar i.Är de beredda att betala? Ja, det får vi se.Regeringen har som mål att vi ska producera och äta mer svenskt och ekologiskt. Så bönderna Bengt Johansson och Claes-Erik Bergstrand borde väl ha stora möjligheter att få in sitt kött i de offentliga köken. De är ju både svenska och ekologiska. Men så är det alltså inte - och vi undrar om det är så här det ser ut i hela Sverige?Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i skolkök, på äldreboenden och i sjukhuskök.För där - hos kommuner, landsting och regioner serveras runt tre miljoner måltider varje dag.Och det visar sig vara en hel del som står i vägen för svenska bönders mat i de offentliga köken.Enligt GPS:en ska det ta 27 minuter att köra från Claes-Erik Bergstrands gård i Vallda till centrala Göteborg. Det är drygt tre mil. För några år sen landade alltså en del av köttet från den ekologiska gården i Vallda i Göteborg. Men, inte längre.Vad ser vi, EU-ekologisk står det, det är en EU-jordbruksstämpel på den. Ja, Felix. Köttbullar, strimlad falukorv och skivad falukorv står väl där, du ser kanske.EU-ekologisk eller svensk-ekologisk?Gunilla Williander som är kökschef på Johannebergsskolan i Göteborg visar vad som står på de rostfria hyllorna i frysen. Det är kartonger med ekologiska nötfärsbiffar, ekologisk pytt i panna och MSC-märkt fryst fisk som används i nödfall när den färska inte räcker. Här har vi kycklingkorven, men det är ursprung Italien.Tillsammans letar vi efter klisterlappar på kartongerna som ska berätta hur innehållet är producerat om det är ekologiskt eller inte och varifrån det kommer. För de olika klisterlapparna berättar mycket, man kan kort säga att svenska ekologiska livsmedel med den svenska så kallade KRAV-certifiering har producerats under hårdare krav än samma livsmedel som kommer från ett annat EU-land och istället har en EU-ekologisk märkning. Det handlar framförallt om djurens välfärd, till exempel måste grisar få beta utomhus på en KRAV-gård till skillnad mot en EU-ekologisk gård och organisationen KRAV ställer hårdare krav kring slakt och djurtransporter.Nu vill ju regeringen att vi ska äta mer av den svenska och ekologiska maten och i frysrummet i Göteborg visar det sig att de ekologiska köttbullarna är gjorda på svensk nötfärs. Men annars är det som sagt EU-ekologiskt på det mesta, tyvärr, säger Gunilla Williander.Jag tar hjälp av Lena Ekelund Axelsson som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, eftersom jag vill ha reda på vilka livsmedel som egentligen är bra och på vilka sätt. Hon har speciellt intresserat sig för livsmedel och klimat- och miljöfrågor.Vi letar oss fram till köttdisken i en matvarubutik i Lomma och använder oss av det danska köttet för att jämföra kött från ett annat EU-land med det svenska. Man har helt andra regler i Danmark även för det ekologiska. Även fast det ekologiska danska är djurmässigt bättre än det konventionella danska så har man inte så strikta regler som de svenska produktionerna, säger Lena Ekelund Axelsson.Så det svenska ekoköttet är det högst upp i skalan? Ja, absolut. Ja.Sen kan inte Lena Ekelund Axelsson säga vad hon tycker kommer på andra plats. Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht slår som sagt ett slag för det svenska jordbruket, som han anser är tillräckligt bra som konventionellt. Svenskt så kallat konventionellt jordbruk brukar jag säga är egentligen det svenska miljöanpassade jordbruket och sen har vi det svenska ekologiska jordbruket som har speciella kriterier, säger Sven-Erik Bucht. Om vi nu importerar ekoprodukter istället för konventionella odlade så bidrar vi till ekologisk odling någon annanstans. Så det är en poäng med eko. Sen är ju en annan fråga om man i den offentliga sektorn ska bidra till det lokala näringslivet. Och det är ingen enkel fråga. Eller ska man tänka på något annat sätt. Ska man tänka globalt, vad som är billigast för eller ska man tänka på något annat sätt, säger Lena Ekelund Axelsson.Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht brinner alltså extra mycket för den svenska maten. Frågan är hur det ser ut på de tallrikar som våra barn, äldre och sjuka får.Vanligt med ekologiska målNär Kaliber i en enkät frågar landets kommuner, regioner och landsting om deras mål för maten i de offentliga köken i våra skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar till exempel så kör det allra flesta på med mål som i Göteborg. Där har man har mål kring andelen ekologiska livsmedel, men inga satta mål kring matens ursprung.198 kommuner och 17 landsting och regioner har svarat på Kalibers enkät och det visar sig att åtta av tio har mål för hur mycket av maten som ska vara ekologisk.Betydligt färre - två av tio - har uttalade mål om andelen svenskproducerade eller ännu mer lokala livsmedel. Ännu färre har mål om att den ekologiska maten också ska vara svensk.Flera ringer och mejlar mig och tycker att frågan om mål om den svenska maten är korkad eftersom den inte går ihop med lagen om offentlig upphandling (LOU) - lagen som kortfattat säger att man inte får premiera mat från det egna landet. Lagen bygger på EU-regler och syftet är det ska vara lika för alla inom EU. I praktiken innebär det att svenska ekologiska livsmedel har svårt i konkurrens med utländska ekologiska, eftersom de generellt är dyrare. Samma sak gäller för svenska konventionella livsmedel i förhållande till utländska. Naturligtvis vill vi köpa svensk mat, men nu är det så att Sverige är en del av Europa och då är det Europa som är varukorgen. Olyckligtvis är det så, säger Ulla Lundgren som jobbar på miljöförvaltningen i Göteborgs kommun med hållbar mat. Sen är det så att man naturligtvis vill ha mer svenskt, men det är en omöjlig ekvation. Det handlar om pengar naturligtvis.Råvarorna i den stora grönsakskylen på Johannebergsskolan skvallrar om kommande meny. Det är blandade rivna rotfrukter i stora plastpåsar och spänstiga röda tomater på kvist i kartong. Vi hittar ekologiska livsmedel som är odlade i olika EU-länder, bland annat Spanien och Holland. Men kökschefen Gunilla Williander skulle önska att mer av innehållet hade svenskt ursprung. Det är en prisfråga för det mesta. Är det några kronor så köper man hellre svenskt då, men det får inte skilja för mycket. Det får inte vara tjugo kronor kilot eller så, det blir väldigt mycket pengar om man ska göra för 1100. Då får man ha ett litet tillskott i ekonomin så hade det funkat, säger Gunilla Williander.Göteborgs kommun är alltså en av dem som har mål kring andelen ekologiskt. De har jobbat för att 40 procent av alla livsmedel som serveras på kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och vårdboenden ska vara ekologiska 2018. Målet är redan nått. Hur mycket som är svenskt, det vet man inte. Och det är inte heller så viktigt. Det finns ingen skillnad egentligen i om köttet är producerat i Sverige, Danmark eller Polen. Frågan är hur de har producerats. Men sen finns det ett egenvärde i att man inte kör saker för långt, säger Ulf Kamne som är miljöpartist och kommunalråd i Göteborg med ansvar för miljöfrågor.Hur kommer det sig att ni vill ha ekologisk mat i kommunen? Därför att vi vet att det finns väldigt många fördelar, både för dem som äter men framförallt för den miljöpåverkan som matproduktionen innebär. Och det är egentligen det enda mätbara sättet att använda sig av. Alla andra mått, eller verktyg, man pratar om att köpa närproducerat och svenskt, det är så väldigt diffust och det är väldigt varierande vad man faktiskt får då, säger Ulf Kamne.Och om han skulle få bestämma själv så skulle han vilja att kommunen jobbade för att all mat som serveras här ska vara ekologisk så småningom.  Alltså, allt annat verkar ju tokigt. Vi kan ju inte säga att det är bra med en viss mängd bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödsel och så där. Vi måste ju naturligtvis se att målet är 100 procent ekologiskt. Men det är ingenting som kommunen har bestämt och det är inget som vi har något årtal för. Och nu sitter vi i diskussioner kring hur vi ska se på det här för de närmaste två åren och då ska jag inte prata bredvid mun tror jag, för då blir de bara sura.Det finska exempletSari Väänänen jobbar som projektledare för Ekocentria i Finland. Det är en nationell utvecklingsenhet som jobbar för en hållbar matkedja och särskilt för de offentliga köken. I Finland har kommunerna valt en annan väg än de svenska.  We work both for organic food and finish food, but the most important thing is that it is local and finish food, säger Sari Väänänen och berättar att de i Finland framförallt jobbar för att maten ska vara lokal och finsk.Finland är ganska likt Sverige när det kommer till mat i offentliga kök. Vi är båda med i EU och har alltså samma regler att förhålla oss till och så erbjuder vi båda fri mat i skolan. Därför har jag valt att jämföra de båda grannländerna med varandra.En undersökning som Ekocentria har gjort tillsammans med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet är 70 procent av maten i de finska offentliga köken från Finland och 15 procent är så kallad lokal mat vilket innebär att det är uppfött eller producerat i samma kommun som den tillagas och serveras i.I Sverige finns ingen heltäckande statistik över det här alltså varifrån maten, som landar i de svenska kommunala köken, kommer. Och vi lyckas inte heller ta reda på det eftersom majoriteten av kommunerna inte mäter ursprung.Istället har Kaliber tagit reda på vad kommuner och landsting har för mål när det kommer till svensk och ekologisk mat, så vi har inga siffror som går att jämföra med de finska.Why is it important for the public kitchen in Finland to have finish food? They want to support our farming system, they think that our farming system here is pure and clean, they want products with short transportation. And they think that the food is fresh when they buy it from near, and they think that the quality is better.Sari Väänänen på Ekocentria säger att lokalpolitiker i Finland vill stötta de finska bönderna, bland annat handlar det om de tycker att maten är fräschare när ursprunget är nära. Och så anser de att kvaliteten är bättre, säger hon. Det här har bland annat lett till att finska kommuner i hög grad säger nej till ekologisk mat eftersom mycket av ekomaten i Finland är importerad. Därför säger de nej till ekologisk mat, eftersom de hellre vill ha finsk eller lokal mat i de offentliga köken.Så, frågan som måste ställas är om inte EU är sura på Finland för att de aktivt jobbar för sina inhemska livsmedel. Men så är det inte alls, säger Sari Väänänen. Oh no, they are not angry. They also want us to use finish products.Hon säger att man i Finland använder sig av kriterier och krav inom lagen för att nå så mycket inhemsk mat som möjligt. I Sverige säger flera kommuner och landsting att lagen sätter stopp. Men även inom våra landsgränser går det att tolka lagen på olika sätt.Hej, jag letar efter matsalen. Matsalen har du där borta, om du går igenom glasdörrarna och följer efter barnen där borta så har du matsalen där.Tack så mycket!Ängelholms Montissoriskola är en skola i ett plan. Det var i den här matsalen vi började."Vi vill inte krocka med det svenska"Genom stora fönster som går hela vägen upp till taket ser man ner mot vattnet. I Ängelholms kommun står livsmedel från närområdet högst på listan. Bakom det här ligger till största del måltidschefen i Ängelholms kommun sen tre år tillbaka Jennie Andersson. När jag kom hit fanns det inget svenskt överhuvudtaget. Och man hade i stort sett inget ekologiskt alls. Första året när jag kom och vi mätte så hade vi tre procent ekologiskt och inget svenskt. Så kom jag rakt in i upphandlingen och vi satte jättemånga krav för att styra mot det svenska i alla fall, vilket lyckades väldigt väl, säger Jennie Andersson.Men det handlar inte bara om det svenska: Ängelholms kommun har också som mål att 25 procent av den mat som kommunen köper in och som sedan alltså hamnar på bland annat de här porslinstallrikarna här på Ängelholms Montessoriskola ska vara ekologisk nästa år. Men som det ser ut nu så är det där vi har satt gränsen. För vi vill inte krocka med det svenska mot det ekologiska. Vi vill ha inriktningen svenskt kött, och sen när vi har valt det ekologiska ska har vi valt vitkål, morötter och mjölk, sånt som vi vet är både svenskt och ekologiskt, säger Jennie Andersson.Du sa att ni inte vill krocka, är det lätt hänt? Ja, när man kommer upp till större mängd ekologiskt så finns det en risk att man kan krocka eftersom det inte finns så mycket svenskt ekologiskt kött att få tag i och det stiger i priser också.Om en halvtimme kommer första gänget elever till matsalen, yngst först. Christina Svensson och Stina Persson som jobbar i köket jobbar så att maten blir klar efter hand när eleverna dyker upp. Ris och bulgur kokas i stora bleck, grönsakerna till salladsbuffén hackas, rivs, kryddas och strimlas. Rödbetor, palsternacka jobbar vi mycket med. Rotselleri är de inte så glada för, men rödbetor är de jätteglada för. Så de kör vi i ugnen med lite salt och olja på. Sen kyler vi ner dem och smular ner lite fetaost. Och sen ut i salladsbuffén. Så nu har de börjat äta mer och mer av det.Och till dagens korv Stroganoff går det åt 17 kilo svensk strimlad falukorv till de fyrtio liter som ska ut idag. Det är det eller den vegetariska mexikanska grytan som går att välja mellan. I grytan så har jag lagt ekologisk krossad tomat. Sen föredrar vi att slå sönder löken så att den inte märks så tydligt i grytorna så får de i sig grönsaker i alla fall. Vare sig de vill eller inte.Allt färskt kött som serveras i kommunen kommer från Skåne. Morötter och potatis från Skåne eller Halland. Kycklingen är svensk. Och kommunen strävar efter att allt som köps in och serveras ska produceras så nära som möjligt antingen i Skåne eller Halland, eller Sverige det beror på vilka livsmedel det handlar om, säger Jennie Andersson.I upphandlingar ställer kommunen krav om bland annat tid till slakt, att kött inte ska vacuumförpackas och att djur ska bedövas helt innan det tappas på blod allt för att maximera chansen att det kommer från Sverige. Alltså svensk djurskyddslag är den som ställer mest krav och då tycker vi att då måste man leva upp till det kravet på det köttet vi serverar i restaurangen också.Vi är ju med i EU och det är ett frihandelsavtal. Går man inte runt det när man skriver upphandlingar som ni gör? Nej, egentligen med de kraven vi har ställt kan vem som helst lämna nu, alltså det spelar ju ingen roll vilket land bara du lever upp till alla kraven som vi har ställt. På så sätt gör vi helt rätt. Sen om det är en dansk som har en djuruppfödning som lever upp till alla de kraven så är det okej det också, men vi vet att de svenska djurskyddhållningsreglerna är de mest omfattande. Och då vore det ju konstigt om våra barn inte ska få köttet härifrån också, säger Jennie Andersson.Inga pekpinnarDet handlar alltså om en regering som vill att vi ska producera och konsumera mer svenskt och ekologiskt med betoning på det svenska - och kommuner och landsting som till största del satsar ekologiskt, men inte får till det, eller helt enkelt inte vill satsa på det svenska.Vi ska tillbaka till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han är medveten om de hinder som kommuner och landsting möter, och han är inte särskilt förvånad över att det är få kommuner som jobbar med satta mål för att få in svenska livsmedel. Och trots sin vurm för den svenska maten vill han inte styra över det. Jag känner att politiken inte ska gå in allt för hårt och säga vad du ska ha på ditt frukostbord eller lunchbord. Utan vi från politiken ska ge god information till svenska konsumenter och se till att det finns möjligheter att producera livsmedel på ett hållbart sätt. Sen är det konsumenten som får möjlighet att göra medvetna val.Så vi kan inte förvänta oss några nationella mål? Mål kan ju beskrivas på många sätt än med ett procenttal. Men jag är övertygad, när det kommer till den nationella livsmedelsstrategin att vi kommer att vilja öka vår totala livsmedelsproduktion i Sverige, säger Sven-Erik Bucht.Landsbygdsministern hoppas att de nya upphandlingsreglerna som är på gång ska ge en skjuts för den svenska maten och vill alltså inte genom den kommande livsmedelsstrategin ge några pekpinnar till det offentliga Sverige. Jag tycker inte att vi från nationell nivå ska styra hur kommunerna väljer att prioritera. Kommunerna i Sverige har ett självstyre och allra högsta grad i de här frågorna så måste de själva ta ställning i hur de prioriterar. Jag blir glad om de prioriterar höga djurskyddskrav eller ekologiskt, eller djurvälfärd och så vidare.Jennie Andersson, måltidschefen i Ängelholm, hoppas däremot på en hjälpande hand i och med livsmedelsstrategin: Det är väl ett stort hopp till den. Det kan inte vara meningen att om vi man vill ge barnen bra mat, att det ska vara så himla jobbigt att få det. Jag hoppas att den kommer att göra så att det underlättar för oss som upphandlar. Hade man kunnat skriva att det ska vara svenskt kött för att leva upp till det, så hade det underlättat väldigt mycket istället för att vi ska behöva skriva flera sidor för att få det.Reporter: Samira OthmanProducent: Annika H ErikssonKontakt:         

  • Trad-Podden 3a: Folkmusikfältets formering – Om Bourdieus fältteori och Jon-Erik Hall

    · Trad-Podden

    En Podcast om traditionell spelmansmusik av och med Thomas von Wachenfeldt. Musik i vinjetten: Kornvagna', gammal "Helsingepålska" efter Jon-Erik Hall. Avsnitt 3a: Ett program om folkmusikfältets autonomisering och konstituering i början på 1900-talet med fokus på Jon-Erik Hall. Text, musik och berättare: Thomas von Wachenfeldt. Spår 13, 17 och 18 är tagna från albumet Sensommarsånger av och med Tomas Söderlund och Thomas von Wachenfeldt. Länk: Musik i programmet: 1. Fru Granhammars polska (Jon-Erik Öst) 2. Vallmusik vid Harsasjön 3. I skymningen (Jon-Erik Hall) 4. Ranungspolska nr. 1 (Jon-Erik Öst) 5. Hjortingen (efter Hjort Anders Olsson) 6. Polska efter Jon-Erik Hall 7. Polska efter Erik Forss 8. Gränsforsschottisen av Gustavspôjkarna 9. Forssens polska efter Erik Forss (även känd som Hultkläppens a-mollpolska) 10. Åderlåten (Thomas von Wachenfeldt) 11. Två polskor av Pelle Schenell framförda av Svenska Nationaltruppen (Jon-Erik Hall och Thore Härdelin d.ä.) 12. Oppigårn’ (Jon-Erik Hall) 13. Säterjäntans söndag (Ole Bull) 14. Vallåtar (Thomas von Wachenfeldt) 15. Visa (Jon-Erik Hall) 16. Polska komponerad till spelmanstävlingen i Hudiksvall 1910 (Jon-Erik Hall) 17. I skymningen (Jon-Erik Hall) 18. Laforsens brus (Jon-Erik Hall)

  • 11. Ola Wallstrom

    · Framtidspodden

    Ola Wallström - Dr. KlarsyntJag träffar Ola Wallström på entreprenörveckan i Båstad och pratar med Ola om kreativt och socialt företagande och framtiden.Ola verkar för att vi ska förstå hur vi människor fungerar. Han är en serieentreprenör som nu mera föreläser för och coachar företagare.Det gäller att få Klarsynthet.När vi eldar upp oss kommer problemen.Jobba med insikterTa in nyttReflekteraLägg pusselSe världen på ett bättre sättHamna i flow med dina tankar och ett avslappnat förhållande till domVälj vilka tankar du väljer att lyssna påVåra tankar är inte sanningenVi skapar vår verklighet sekund för sekund beroende på vilka tankar vi väljer att lyssna på. - Ola WallströmI varje givet ögonblick har du potentialen att tänka en annan tanke som förändrar din verklighetPeter Sage och dom 4 nivåer av medvetenhetå 1 är offerkoftan och att världen händer på en.Nivå 2 är att ta kontroll och affimera sig fram.Nivå 3 medveten om sina egna tankar och plats i Världen.Nivå 4 bli ett med världenFörr brukade Ola för på nivå 2Affirmera & Fake it till you makeLyft det till nästa nivå istället-Livet är ett äventyr som ska levasTa inte bort några känslorFörstå vad du känner och tänker iställetDet är okej att vara arg och ledsen. Var medveten om dina känslor och stanna inte i dom-Vi måste bort från kvartalsrapporterna och kortsiktiga beslut i företag. Att gå från en utdelgenom börsen till att betala ut dividends igen. Detta pratar Douglas Rushkoff & Mitch Joel så bra om i denna podden:Douglas Rushkoff & Mitch Joel Rocks at the Google Bus: How Growth Became the Enemy of Prosperity - Douglas Rushkoff från OlaReinventing Organizations - Frederic Laloux Inside Out Revolution - Michael Neil Neil on TEDxBend - Why Aren't We Awesomer? en tanke - Din guide till villkorslöst välmående - Dennis Westerbergänk om - Du stressar i onödan - Tomas Lydahl hemsida - Mera Mål:öm final song is: Summoner's Battle curtesy of David Bowick is awesome presentation by Parag Khanna about our connected world :) Framtidskapten

  • 072: Charting the National Healthy Communities Platform

    · 00:24:51 · Infinite Earth Radio – weekly conversations with leaders building smarter, more sustainable, and equitable communities

    Topic: Incorporating Public Health Considerations in the Local Government Planning Process In This Episode: 02:40 Co-host Paul Zykofsky is introduced. 02:48 Guests Miguel Vazquez and Erik Calloway are introduced. 03:10 Miguel tells how he came to be working on healthy-communities issues. 04:13 Erik tells how he came to be working on healthy-communities issues. 05:02 Erik describes ChangeLab Solutions. 05:41 Miguel describes the Riverside University Health System-Public Health (RUHS-PH). 09:09 Miguel shares about the National Healthy Communities Platform. 09:44 Erik expresses why there’s a need for a National Healthy Communities Platform. 11:13 Erik evaluates the state of the healthy-communities movement. 12:25 Miguel gives his evaluation of the state of the healthy-communities movement. 13:42 Miguel identifies what he hopes will come out of the National Healthy Communities Platform. 15:04 Erik comments on the breakdowns of the social limitations of health. 15:51 Erik supplies his recommendations of how to get started to address the issues of the social limitations of health. 18:30 Miguel states the challenges that will be encountered as the healthy-communities movement is pushed forward. 20:45 Erik states the challenges that will be encountered as the healthy-communities movement is pushed forward. CoHost: Paul Zykofsky directs the Local Government Commission’s (LGC) programs related to land use and transportation planning, community design, and health and the built environment. In the past 20 years, he has worked with over 300 communities to improve conditions for infill development, walking, bicycling, and transit. Mr. Zykofsky provides technical assistance to communities throughout the nation on issues related to smart growth, infill development, transit-oriented development, street and sidewalk design, health and the built environment, and public participation in the planning process. Mr. Zykofsky is a co-author of Building Livable Communities: A Policymaker’s Guide to Transit Oriented Development and Emergency Response: Traffic Calming and Traditional Neighborhood Streets. In 2006, Mr. Zykofsky co-wrote (with Dan Burden of Walkable Communities) the section on “walkability” in the American Planning Association’s Planning and Urban Design Standards. Guests & Organizations: As a senior planner at ChangeLab Solutions, Erik Calloway focuses on the links between the built environment and health. He conducts research, prepares strategies, and develops tools to help communities support healthy living and sustainability. Prior to joining ChangeLab Solutions, Erik worked for 13 years as an urban design consultant. He has led multidisciplinary teams on streetscape and public space design, district and corridor restructuring, city planning, neighborhood development, and downtown revitalization projects. Learn More About Erik Miguel Vazquez, currently serves as the Healthy Communities Planner for the Riverside University Health System-Public Health (RUHS-PH) (formerly known as Riverside County Department of Public Health) in California. Our work directly impacts the quality of life of 2.2 million people living in 28 cities and the unincorporated area of Riverside County. For the past five years, my leadership role has focused on the integration of planning and health through policy, programs and outreach. Learn More About Miguel’s Career Journey as a Planner Take Away Quotes: “My journey has been kind of strange in a sense that I’m an urban planner, but urban planners typically don’t work for public-health departments. Now, a conference like the New Partners for Smart Growth Conference has provided an open door for everyone to understand each other, so my boss saw that connection of public health and planning, and at some point he decided to hire a planner. So, somebody said, hey, there’s an opportunity, would you be interested in applying for it; so I went for it, and here I am.”—Miguel “ChangeLab Solutions is a nonprofit organization. Our mission is healthier communities through law and policy. And so we work…to help communities integrate health into their everyday actions of planning—land-use planning, community outreach, complete streets. So we do model policies, we do technical assistance, and we help communities build their own capacity to transform themselves.”—Erik “In Riverside County, we’re responsible for the health of 2.3 million people, and the statistics have shown that 63 percent of our deaths are related to mainly three major conditions: they have to do with cancer, respiratory conditions, and diabetes. And they are correlated to three behaviors—behaviors are actually given by the places in which you live, work, play, and learn—and they are how much physical activity you have, access to healthy foods and vegetables and clean water, and smoking.”—Miguel “I think that a National Healthy Communities Platform can provide some clarity to those various sectors—development sector, planning…health departments—so that the actions that they do, they’re aware of what other sectors play, what role that they play, in supporting their own outcomes so that everybody, when they’re doing their work, can all be aligned and heading in the same direction.”—Erik Resources: Climate X Change – Carbon Pricing Awareness Raffle – Buy a Raffle Ticket! Health in All Policies ChangeLab Solutions Riverside University Health System-Public Health

  • 8 Erik Niva bland Buster och punk på sidan 377

    · 00:58:14 · Blandbandet

    Vi är smått starstruck då journalisten Erik Niva gästar oss. Han berättar om vad som hände med hans Bustersamling och vad han gjorde med sidan 377 på Text-TV. Vi botaniserar hej vilt bland mer läsk, Samantha Fox (igen! Jag, Niklas, SKA skärpa mig men det är typ halva 80-talet. JO det är det) och Status … Fortsätt läsa 8 Erik Niva bland Buster och punk på sidan 377

  • How to be a Grownup with Erik Andress: Harder to Kill Radio 043

    · Harder to Kill Radio – Forging Unbreakable Human

    Subscribe to Harder to Kill Radio: iTunes | Stitcher | RSS feed | Review Thank you to our incredible sponsors, Prep Dish and Fat Face Skincare!  Check out our sponsor Prep Dish, a Paleo-based meal planning service. Each week, you receive an email that contains an organized grocery list & simple instructions for prepping your meals ahead of time. Not only is this a time saver, but the meals are simple AND delicious, for example: Smoky Paprika Chicken Legs with Roasted Carrots, Parsnips & Fennel or Chipotle Bison & Kale Chili. Prep Dish gives you step-by-step instructions for having a fridge full of homemade meals.  Try it FREE for a month. Click here! Meet Episode 43's Guest, Erik Andress I have to give Erik Andress a lot of credit. Lots and lots of folks email me because they want to be on the podcast, and he's one of two that was a complete stranger to me and earned an automatic yes because of his down-to-earth, authentic, enthusiastic nature. (The other is Maris Degener who was a guest on Ep 31.) Erik's a teacher, author, and podcaster who's inspiring his students to reach for more and weather tough times with grace. He struggled with disordered eating, depression and substance abuse for much of his life, but in 2009, he decided enough was enough and decided to integrate holistic care and physical fitness into his daily regimen. He got sober, quit cigarettes after smoking for 14 years, and lost over 100 pounds. His mission in life is to help young people understand that it is their birthright to be amazing and that they have the tools to do so through the right nutrition, exercise and a transformational mindset. Erik makes me want to be a better human, and I can't wait for you to meet him. In This Episode of Harder to Kill Radio, You’ll Learn: How and why Erik decided to take back his health The habits he changed to help him get started Why he started a podcast for his students Where he thinks we're going wrong with the education system Erik's thoughts on what it means to be a grownup What Erik thinks is the key ingredient to build an unbreakable human Links & Resources Mentioned In This Episode: Erik's website and his podcast, How to be a Grownup Erik's Instagram | Twitter My interview on Erik's podcast Watch this episode of Harder to Kill Radio on YouTube: Sweet! Thanks for Tuning In! Thanks so much for joining me again this week. Have some feedback to share? Leave a note in the comment section below. If you liked this episode, please share it via the social media buttons on the left side of the post. I’d so appreciate if you take a moment to subscribe and leave a review for Harder to Kill Radio in iTunes! When you rate and review the show, it really helps others discover Harder to Kill Radio, and I am so grateful for your feedback. Subscribe: iTunes | Stitcher | RSS feed | Review Join me next week for Episode 44 for my interview with a guy with a heart of gold who's had a huge transformation and reclaimed his health after some pretty disappointing life setbacks. Pin these images from Harder to Kill Radio for later: The post How to be a Grownup with Erik Andress: Harder to Kill Radio 043 appeared first on Stupid Easy Paleo.

  • Julspecial #2 - Erik Niva

    · Tack Sverige - De största idrottsprofilerna berä

    I julspecial del 2 möter vi fotbollsjournalisten Erik Niva. Niva berättar bland annat om sitt bästa idrottsminne, favoritidrottare och vad han önskar sig i julkapp. Erik Niva är en hyllad journalist som syns och hörs bland annat på Viasat och Aftonbladet. 2012 fick han priset som årets sportjournalist.   Missa inte veckans ordinarie avsnitt #4 där curlingspelaren Niklas Edin är gäst i Tack Sverige. Mer info finns på hemsidan Maila gärna till för frågor, synpunkter, förslag på gäster med mera. Alla tips uppskattas! God lyssning!

  • 248 RR The Crystal Programming Language with Erik Michaels-Ober

    · 01:18:35 · All Ruby Podcasts by

    01:49 - Erik Michaels-Ober Introduction Twitter GitHub Ruby Rogues Episode #127: Erik Michaels-Ober 02:07 - The Crystal Programming Language and Statically Typed Programming Languages Erik Michaels-Ober: An Introduction to Crystal @ PolyConf 15 06:54 - Type Inference Union Types Duck Typing Monkey Patching Sandi Metz Blog Post on the Wrong Abstraction 15:06 - Crystal vs Rust or Go 20:10 - Linting Rubocop 20:44 - Type Annotations and Perimeters Keyword Arguments 22:53 - The History of Crystal and its Development as a Language Crystal Docs Crystal GitHub Repo The Future of Crystal (Christmastime Blog Post) 24:41 - Annotation and Return Value 25:35 - Type Inferencing (Cont’d) 28:24 - Crystal REPL (ICR) 32:15 - Getting Involved with Crystal and the Development of the Language Crystal to_proc 40:08 - Threading and Concurrency 44:28 - Crystalshards Crystal Weekly 49:30 - Use Cases and Benchmarks Crystal Standard Library 01:03:15 - Compile Errors     More on Crystal Erik Michaels-Ober: Crystal Programming Language @ RubyC 2015 Interview for RubyC-2015 with Erik Michaels-Ober Built-in formatting tool Issue Picks Easy Bash Prompt Generator (Jessica) Logitech Wireless Headset Dual H820e Double-Ear Stereo Business Headset (David) Ruby Rogues Episode #127: Erik Michaels-Ober (Erik) fish shell (Erik) Rails Girls Summer of Code (Erik) RescueTime (Avdi) The 7 Habits of Highly Effective People: Powerful Lessons in Personal Change by Stephen R. Covey (Avdi) Whiplash White IPA (Avdi)

  • Landstingens dilemma - priset på ett liv

    · 00:30:25 · Kaliber

    Det kommer allt fler nya mediciner för patienter med sällsynta och allvarliga sjukdomar. Kaliber granskar särläkemedlen som hjälper svårt sjuka men kostar så mycket att det går ut över annan vård. - Jag har då inga njurar som fungerar, så jag ligger i dialys fem dagar i veckan a fyra timmar. För att rena det dina njurar gör i vanliga fall, gör den här maskinen åt mig.Hur mår du när du ligger här?- Det är väl okej, det blir ju väldigt mycket tid av ens liv att ligga i maskin. Du har ganska ont när man sticker med metallnålar som är ganska grova för att kunna få den här dialysmaskinen att fungera och få ett bra flöde. Blodet går grunt hela tiden, ju fortare blodet går runt desto bättre dialys får jag.Hanna ligger under en gul filt i en sjukhussäng i Halmstad. Persiennerna är neddragna och blodet pumpas runt genom plastslangar och en maskin som renar det, en behandling som heter dialys.Hanna har den ovanliga och livshotande sjukdomen aHUS, atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom. Den leder till blodbrist och till slut slås njurarna ut.- AHUS för mig är ett liv i maskin, som det ser ut nu. Och det finns då ett läkemedel som gör det möjligt för mig att få en njure och blir transplanterad och slippa maskinen 20 timmar i veckan, och tillbringa den tiden med min familj och mina barn.Soliris är det första läkemedlet för patienter med aHUS.Det kan göra Hanna frisk.Och är, per patient och år, bland de dyraste läkemedlen i världen.Cirkapriser: Soliris 4,5 miljoner kronor per patient och år, Vimizim 3,8 miljoner, Kyprolis 2,5 miljoner.Kaliber idag handlar om priset för särläkemedel, det vill säga nya läkemedel för patienter med ovanliga och allvarliga sjukdomar.För att få fram nya och bättre särläkemedel har EU infört regler som gynnar läkemedelsbolagen. Och nu ser vi resultatet fler nya läkemedel och högre kostnader i sjukvården.I Sverige hamnar kostnaden på landstingen och staten.Samtidigt som de nya läkemedlen kan hjälpa svårt sjuka med sällsynta sjukdomar så trängs annan vård undan. En svår ekvation.Kaliber har tittat närmare på två av de dyraste särläkemedlen, Soliris och Translarna.- Vi står i vårt kök och det är ganska stort för att killarna ska kunna köra med sina rullstolar här inne.I det här röda huset med vita knutar bor Carin. Hon är mamma till två pojkar med den ovanliga och allvarliga muskelsjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Huset är ombyggt för att pojkarna ska kunna växa här med sjukdomen. Det saknas trösklar och i hallen finns en stor vit hiss. För sjukdomen förvärras med tiden.- Och sen toaletten är lite större, med höj- och sänkbara handfat. Sen är det stort utrymme för att kunna använda just en stol inne i duschen eller senare kanske en brits för att kunna duscha. Så man har ju sett lite framåt.Tänker du framåt? - Jag vågar nästan inte det. Det är ju lite läskigt. Det är lite skrämmande. Man vet ju lite grann om det man har läst om sjukdomen. Men man försöker att inte tänka på det hela tiden. För att orka med att leva så måste man glömma bort det ett tag.Men du vet att det kommer att hamna en brits här?- Ja, så kommer det ju att bli. Förhoppningsvis så sent som möjligt.Duchennes muskeldystrofi drabbar ungefär tio personer i Sverige varje år, oftast pojkar. Muskelfibrerna bryts succesivt ned, den motoriska utvecklingen stannar av. Det är vanligt att drabbade inte längre kan gå vid tio års ålder.Det nya läkemedlet Translarna kan bromsa sjukdomsförloppet. Det kan hjälpa ungefär var tionde patient, och det är bara de som kan få läkemedlet.I Sverige är det Carins söner och ett tiotal till som får Translarna. I dagsläget får Carins yngsta son det av läkemedelsbolaget. De flesta andra har fått det för att de varit med i en studie.- Det här är ju vårt hopp som vi lever på. Vårt hopp för framtiden. Det känns som att den gör väldigt bra för Rasmus.Cirkapriser: Translarna drygt 3 miljoner kronor per patient och år. Procysbi 1,6 miljoner, Revestive 2,2 miljoner, Vyndaqel 1,2 miljoner. - Hej, tjena välkommen!En som jobbar med att göra bedömningar om nya särläkemedel är värda sitt pris, om de är kostnadseffektiva, är Lars Sandman. Han är professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet och också etisk rådgivare till NT-rådet, landstingens gemensamma organ som tar fram rekommendationer om nya läkemedel ska användas i landstingen.- Det som blir problematiskt är naturligtvis att vi skulle kunna säga att ett liv är oändligt mycket värt, vi borde kunna lägga hur mycket som helst, då riskerar vi ju liv i en annan ände av systemet. Lägger vi otroligt mycket på en patient eller en liten patientgrupp så kommer andra patienter att bli utan, vi förlorar liv i den andra änden i stället. Så i någon bemärkelse kommer vi alltid att ställas inför problemet att vi faktiskt måste sätta ett pris på ett liv, hur obehagligt det än kan kännas.Nya dyra läkemedel för sällsynta sjukdomar väcker alltså frågan vad ett läkemedel för en patient får kosta. Och de ställer landstingen inför ett dilemma - vård ställs mot annan vård.Att det har kommit fler särläkemedel är ett resultat av att USA, Japan och EU har infört regler som gynnar läkemedelsföretagen. Systemet i EU gör att bolagen bland annat får ensamrätt för ett särläkemedel i tio år och därmed ingen konkurrens om priset.I EU är det europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, som godkänner särläkemedel. För att klassas som ett särläkemedel ska det rikta sig mot ovanliga sjukdomar som är livshotande eller innebär mycket allvarliga tillstånd och så ska läkemedlet vara mycket bättre än de som redan finns eller innebära en helt ny behandling för sjukdomar där det tidigare saknats behandling.Samtidigt som fler allvarligt sjuka kan få ett bättre liv så varnar den internationella organisation OECD för de ökande globala kostnaderna.Läkemedelsbolagen ökar försäljningen och marknaden går starkt framåt.EvaluatePharma jobbar med statistik och rapporter kring läkemedel.- Hello. Oh my name is Lisa Urquhart. I am editor of EP Vantage, which is a part of EvaluatePharmaEvaluatePharma ser en enorm utveckling.2010 såldes särläkemedel för 70 miljarder dollar globalt.Förra året var siffran 102 miljarder dollar.Och 2020 förväntas försäljningen vara uppe i 178 miljarder dollar.- Its growing quite strongly, actually. Its growing at 11 percent annually.Marknaden för särläkemedel växer med runt 11 procent per år och det är dubbelt så mycket som den totala läkemedelsmarknaden växer.Det är en attraktiv marknad, bland annat för att läkemedelsbolagen kan ta ett högt pris och för de regler som ger bolagen ekonomiska fördelar, säger Lisa Urquhart.- I think its a very attractive market as well, particularly for drug developers. Because, mainly, the prices that developers can take and the fact that there is limited competition.Det finns ingen statistik över hur mycket särläkemedel säljs för i Sverige.Kaliber har därför tagit fram nya, unika siffror i samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting.Vi har kollat vad de läkemedel som idag klassas som särläkemedel av EU kostade i Sverige 2015.Och summan blev närmare 1,2 miljarder kronor. Det är ungefär fyra procent av landstingens kostnader för läkemedel.Årsnota: Revlimid 239 miljoner, Soliris 130 miljoner, Vidaza 52 miljoner, Elaprase 49 miljoner, Vyndaqel 34 miljoner. Kostnaderna för särläkemedel hamnar till större del på landstingen än vad övriga receptbelagda läkemedel gör.Det beror på att särläkemedlen i större utsträckning är utanför högkostnadsskyddet och subventioneras då inte av staten.De flesta landsting och regioner, 19 av 21, svarar i en enkät som Kaliber har gjort att kostnaderna för särläkemedel ökar.Flera landsting uppger också att de ökande kostnaderna för särläkemedel går ut över annan vård. - Hej, Anders Carlqvist söker jag.Anders Carlqvist är läkemedelschef i Västra Götalandsregionen: - Det finns ju alltid en alternativ användning av alla pengar. Om du lägger pengar på något så kunde du ha lagt de på någonting annat, och alla vet ju att det finns behov inom vården, så att någon viss undanträngningseffekt är det alltid.De ökande kostnaderna gör att sjukvården hamnar inför svåra avvägningar om de resurser som finns, säger han.- Alltså man skulle önska att man kunde ge all behandling till alla patienter som behöver det. Men nu är det så att gapet mellan vad som är möjligt att göra medicinskt och med läkemedel och de resurser som finns ökar.Kaliber kan konstatera att nästan alla landsting lägger mer och mer pengar på särläkemedel.Behandlingarna tränger undan annan vård samtidigt som de kan vara livsavgörande för svårt sjuka patienter.Hur mår du? Hur känner du dig?- Huvudvärk, yr, lite skakig är man ju absolut efter varje behandling.Vi återvänder till Hanna, som precis har avslutat fyra timmar i dialys.Hon kom hit från jobbet som sjuksköterska och ska hem till barnen.- Livet fortsätter ju även om jag ligger fastlås i en maskin.Hanna är en av omkring 45 personer i Sverige som lider av sjukdomen aHUS.För henne är det självklart att landstingen ska bekosta medicinen.Hur tänker du kring prissättningen? Det är ju läkemedelsbolaget som sätter priserna. Har du tänkt något kring det? - Det krävs ju oerhörda forskningsresultat och forskning bakom till att få fram ett sånt här läkemedel och jag tänker att det någon gång måste betalas tillbaka.Trots att läkemedlet Soliris och njurtransplantation skulle göra att Hanna slipper den här dialysmaskinen och att Translarna skulle bromsa den allvarliga muskelsjukdomen hos Carins barn, så är det inte självklart att de får behandlingarna.Det beror på att läkemedel, trots att de är godkända som särläkemedel i EU, kan bedömas vara för dyra eller ha för dålig effekt i förhållande till priset i Sverige.Det är NT-rådet som ger rekommendationer till landstingen om ett läkemedel bör användas eller inte.Rådet är landstingens gemensamma organ där NT står för nya terapier.I dagsläget avråds landstingen från att använda ett tiotal särläkemedel.Det kan bero på att läkemedlen bedöms vara för dyra i förhållande till vilken effekt de har, eller att det ännu inte har utretts hur kostnadseffektiva de är.Stefan Back är ordförande i NT-rådet:-Vid extrema kostnader så är det ju så att det blir ju undanträngningseffekter också. Det ska ju också vara en jämlikhet och solidaritet mot andra sjukdomstillstånd och andra behandlingar inom landet, så att man inte får undanträngningseffekter. Vi är ju satta just för att göra de här kostnadseffektivitetsbedömningarna och övervägandena.Varför är det då viktigt att komma med sådana här rekommendationer?- Ja, vi vill ju ha tillgång till läkemedel på samma sätt i hela Sverige. En jämlik läkemedelstillgång och läkemedelsanvändning.Meningen med att avråda från ett läkemedel som anses för dyrt eller där effekten är otydlig är alltså att vården ska vara rättvis och jämlik i hela landet oavsett vilken sjukdom man har.Men NT-rådets rekommendationer ifrågasätts. När NT-rådet i juni 2015 rekommenderade landstingen att inte ge behandling med Soliris för sjukdomen aHUS väckte det debatt. En som var kritisk till NT-rådets beslut var Diana Karpman, överläkare i Region Skåne och professor i pediatrik vid Lunds universitet.- Det går helt emot läkarkoden att avstå en behandling som finns och som dessutom är extremt effektiv. Så om du frågar mig som läkare så är det förstås oacceptabelt. Däremot kan jag förstå resonemanget att det är för dyrt. Resonemanget är att, om man tar samtliga särläkemedel, så är det en enorm kostnad om man tar allihop. Men varje särläkemedel för sig, för den patientgruppen den ska bota är inte så dyr. Det är bara ett fåtal patienter, så det är liksom ingenting.Hanna, som har haft sjukdomen aHUS i 14 år, är också kritisk till NT-rådets beslut.- Det handlar om en så stor livskvalitetändring för den som får Soliris, så man kan inte prata kostnad. Dels kan personen få gå tillbaka till jobb och samhället slipper betala massa sjukpengar till personen i fråga.Soliris är dokumenterat väldigt effektivt, till skillnad från vissa andra särläkemedel. Så i det här fallet handlar NT-rådets beslut enbart om priset, som ju läkemedelsbolaget sätter.NT-rådets ordförande Stefan Back:- Hade det varit ett dåligt läkemedel och lika dyrt, då hade det varit ett väldigt enkelt beslut. Likadant om man har sjukdomar som inte påverkar möjligheten för fortsatt liv. Är behandlingen extremt dyr, så är det inte alltid man får ett ok från oss.Så vad är grundproblemet?- Grundproblemet är prissättningen.Hur ser ni på den?- Det är företagets roll. Det är de som sätter priset, vi sätter inte det.NT-rådet har kommit med två olika rekommendationer för Soliris för två olika sjukdomar, aHUS och PNH. PNH är också en ovanlig sjukdom, som runt 60 personer i Sverige har. Här är NT-rådets rekommendation lite öppnare, de som bedöms verkligen behöva läkemedlet bör få behandlingen.När det gäller läkemedlet Translarna så är NT-rådets rekommendation att de pojkar som varit med i studier får fortsatt behandling om läkemedlet har en effekt man kan se. Men NT-rådet avråder från att nya patienter behandlas med Translarna eftersom man vet för lite om hur effektivt det är i förhållande till kostnaden, säger ordföranden Stefan Back. Vi vet ju inte vilken prisnivå det hamnar på och vilka effekter som finns på läkemedlet, om det är försvarbart eller inte.Även det beslutet har lett till kritik, bland annat från Mar Tulinius, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottning Silvias barnsjukhus. Han har lett en av studierna av Translarna och har ägnat många år åt att diagnosticera och behandla barn med muskelsjukdomar.- Jag är övertygad om att desto tidigare man kan börja med läkemedlet desto bättre effekt når man på lång sikt. Och allt som kan hjälpa dem att förlora funktioner lika fort är bra.Så kostnaden spelar mindre roll egentligen?- Jag tycker att det är försvarbart att ha den kostnaden med tanke på att allt som bromsar upp den här sjukdomen ökar livskvalitén så pass mycket och gör att pojkarna behåller funktion längre. Så på det sättet tycker jag att det är samhällsekonomiskt försvarbart.- Rasmus börjar du bli redo? Är du redo? Då får du ställa dig i startposition Spring så fort du kan Heja dig hejaheja heja.Rasmus, som har Duchennes muskeldystrofi och får Translarna, är mitt uppe i tester här på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Var tredje månad går han i trappa, testar hur långt han kan gå på sex minuter, lyfter vikter, springer på tid och blåser i maskin.Mamma Carin väntar utanför.- Jag tycker inte att man kan sätta nåt pris på ett barns liv. De är värda hur mycket som helst. Ovärderliga. Mina barn är ju min dröm som gick i uppfyllelse. Så det känns jättekonstigt att det ska behöva kosta så mycket.Vad tycker du om ett läkemedel som kostar tre och halv miljon kronor per år och patient? Är det rimligt?- Jag tycker att det är helt vansinnigt. Det är svårt att förstå det som vanlig förälder liksom.Var ska vi kapa kostnaden? - Det är väl läkemedelsbolagen i första hand som kan kapa dem, tror jag. För det finns ju ett behov av det, så det borde kunna gå att sänka kostnaden för det och få in pengar ändå.På andra våningen i ett kontorshotell i Göteborg sitter Roger Johansson som är vd för den nordiska delen av PTC Therapeutics, vars viktigaste produkt är Translarna. Vi vill veta varför bolaget har satt priset som de har gjort.- Här sitter vi. Välkommen! Vi har två små rum härTranslarna kostar drygt 3 miljoner kronor per patient och år och tillhör därmed de dyrare läkemedlen.Även om försäljningen beräknas öka med 150 procent i år, så har bolaget ännu inte gått med vinst och enligt PTC har det har tagit 18 år och kostat 4,5 miljarder kronor att utveckla läkemedlet.- Lång utvecklingskostnad, stora investeringar och få patienter. Då får man den här typen av kostnadsläge på ett läkemedel.Vad säger du om priset? - I ett företag så måste det finnas nåt slags incitament för att starta detta. Det är också därför man har ett regelverk som hanterar särläkemedel. Man stimulerar företag att forska och utveckla den här typen av läkemedel och då måste det finnas en möjlighet att också tjäna pengar och få tillbaka det man investerar. För oss kommer det att dröja många, många år ens om vi någonsin kommer break even, trots att vi har det prisläget som vi har. Det är det svaret jag har.Soliris är alltså ett av de dyraste läkemedlen i världen. Det kostar uppemot 4,5 miljoner kronor per patient och år. Även överläkaren Diana Karpman, som arbetar med svårt njursjuka barn som blir hjälpta av Soliris tycker att läkemedelsbolaget Alexion har satt ett orimligt pris. - Jag tycker det är enormt. Alltså priset är ofattbart enormt. Vinsten är enorm. Den diskussionen måste man ta för att de har vissa lättnader och incitament för att utveckla läkemedel. Det tar flera, flera år att utveckla. De har monopol i ett antal år. Så då får man ha en diskussion med läkemedelsindustrin om prissättningen.Alexion har sålt Soliris för över 10 miljarder dollar sen 2008, enligt årsredovisningarna. Succén har lett till att bolaget under samma period gjort en vinst efter skatt på 2 miljarder dollar.- Det är klart att det är exceptionellt stora siffror, när det är en produkt som riktar sig till en mindre patientgrupp. Sätter man det i sitt sammanhang, så ser vi då att i läkemedelsindustrin så är det en tydlig trend mot mera specialist- och nischläkemedel. Och den här prisfrågan blir också aktuell förstås, säger Johan Unnerus, analytiker på Swedbank.Kaliber har försökt att få en intervju med Alexion. Vi vill veta varför priset är satt som de är, hur Alexion ser på kritiken om att Soliris är orimligt dyrt och om bolaget har planer på att sänka priset. Enligt kommunikationsavdelningen i Schweiz har Alexion inte möjlighet att ge en intervju, men kan svara på våra frågor via mejl.Bolaget svarar i ett uttalande att det är ungefär 100 personer i Sverige som har de två sjukdomarna PNH och aHUS, att Soliris har ett stort värde för vården och att det lilla antalet patienter innebär en begränsad kostnad för landstingen.Men Alexion svarar inte på frågorna om varför bolaget har satt priset som man har gjort. Det finns olika uppfattningar om priset ska kunna sätta stopp för ett läkemedel.Det är ett komplext problem där många gånger höga kostnader för läkemedel till enskilda patienter med svåra sällsynta sjukdomar ställs mot annan vård.Vi har därför tittat närmare på om landstingen ändå gett de särläkemedel som NT-rådet avråder ifrån. Och vad det får för konsekvenser. Kalibers granskning visar att landsting har gett särläkemedel som till exempel Soliris trots att NT-rådet avrått att ge behandling. I Västra Götalandsregionen säger de att man följer NT-rådets rekommendationer och att de är viktiga, men i vissa fall måste beslut om enskilda patienter ändå fattas.Regionen har till exempel gett en patient behandling med Soliris och en patient Translarna efter NT-rådets avrådan. För i slutändan är det den behandlande läkaren eller kliniken som får besluta att ge läkemedlen ändå.Vi frågar Anders Carlqvist, som är läkemedels- och hjälpmedelschef där, vad en rekommendation då spelar för roll?- I vissa fall, som de du nämner nu, så spelar dem ju inte så stor roll.Vad blir konsekvensen på det stora hela?- Alla pengar har ju som jag sa en alternativ användning. Och nåt annat blir inte gjort eller nån kö blir längre, eller någonting.I Region Skåne får alla aHUS-patienter som drar nytta av Soliris läkemedlet, enligt överläkare Diana Karpman. Hon är med i den expertgrupp i regionen som beslutar om en patient ska få Soliris eller inte.Hon anser att NT-rådets rekommendation öppnar upp för orättvisor eftersom det i slutändan är läkare eller kliniker som fattar besluten.- Ja, det gör det eftersom de har fattat beslut på gruppnivå, vilket innebär att man kan på en individuell nivå fatta andra beslut. Där kanske inte finns expertis i just den här sjukdomen, för de är sällsynta sjukdomar. Och då kan skillnaden vara mellan liv och död beroende på var du bor i landet. Vilket egentligen inte är acceptabelt, tycker jag.Vi återvänder till NT-rådets etiska rådgivare Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik. Han tycker att det är viktigt att landstingen följer rekommendationerna för att vården ska vara jämlik._ Det finns ju också en risk om vissa landsting är duktiga på att vara följsamma medan andra inte är det så finns det en risk att de landstingen spelas ut mot varandra, både i relation till patienter, till professionen, men också i relation till läkemedelsföretag, eller de som producerar de här läkemedlen.Vad blir konsekvensen då? Jag tror att den stora konsekvensen är dels att det upplevs som orättvist att vissa patienter får de här läkemedlen som vi har sagt nej till och andra inte.Behandlande läkare har stor makt över om patienter ska få ett särläkemedel eller inte. Och de behöver alltså inte följa NT-rådets avrådan.Kalibers granskning visar också att läkare som är med och fattar såna beslut kan ha kopplingar till läkemedelsföretaget som säljer läkemedlet de beslutar om.Till exempel när det gäller Translarna.Studien, som nyligen avslutades, bekostades av läkemedelsföretaget PTC och leddes av överläkare Mar Tulinius. Samtidigt som han i sin roll som överläkare inom Västra Götalandsregionen är med och beslutar om patienter ska få Translarna så är han också rådgivare åt PTC och har fått ersättningar från bolaget.- Jag har fått konsultarvode för att delta i vissa möten och någon enstaka gång även för att hålla föredrag för kollegor.Hur ser du på din delaktighet i att få ut läkemedlet och samtidigt ha lyft ersättning från läkemedelsbolaget? - Jag ser det som två helt olika saker. Det som har jag fått arvode för har handlat om en specifik uppgift där jag har deltagit med min erfarenhet av läkemedlet. Och jag kan inte se hur man skulle kunna undvika att ha den typen av möten. Man måste ändå få samla den kunskap som finns hos dem som har den kunskapen. Jag har inte fått betalt för att göra studierna, det tror jag är väldigt viktigt.Det har inte påverkat dig på något sätt. Att du har lyft en ersättning?- Nej det tycker jag inte. Jag kan inte se att det har påverkat mig på något sätt. Det har inte varit den typ av arvoden.När det gäller Soliris har läkemedelsbolaget Alexion bekostat en internationell studie som överläkare. Diana Karpman var samordnare för i Sverige. För det fick hon betalt av Alexion.Karpman har också hållit föreläsningar på Alexions utbildningar. Men hon har då inte tagit betalt, säger hon.- För studien fick vi ersättning för att det var genom landstinget, så det är reglerat. Men man kan tacka nej till arvode för föreläsningar och det gör jag. För min del är det så att jag bedriver forskning inom detta område och vill vara oberoende av läkemedelsföretaget för att min forskning ska vara oberoende.Efter att systemet i EU med att få fram fler nya särläkemedel infördes, så har det har det också blivit fler särläkemedel på marknaden. Men det har också lett till svåra ekonomiska avvägningar i sjukvården. Det finns också kritik mot att läkemedelsbolagen sätter orimliga priser.Vad det gäller framtiden så är ett hundratal nya särläkemedel på väg. Och kostnaderna förväntas öka ännu mer.Det är ett komplext problem utan enkla lösningar.Flera vi har pratat med tycker att systemet behöver förändras för att få ned priserna.En av dem är professor Lars Sandman.- Jag tror att det krävs någon form av förhandling eller kanske någon form reglering på en mer central nivå. Dels kanske vi måste förhandla på en högre nivå, inte bara i Sverige och framförallt inte bara de enskilda landstingen, men lyfta det till en nordisk nivå eller kanske till och med europeisk nivå. Kanske behövs någon form av reglering kring vad som är en rimlig kostnad.För personer med ovanliga sjukdomar kan läkemedlen förändra livet.Numera har Hanna alltid telefonen på och bredvid sig. För hon har blivit lovad läkemedlet Soliris så fort det dyker upp en ny njure så att hon kan göra en njurtransplantation.- Jag har haft tur. Jag har haft ett fantastiskt landsting som har hjälpt mig.Vad kommer att hända när du får Soliris tänker du?- Jag tänker att jag kan träna ännu mer än jag gör idag. Jag kan återgå till mitt jobb som narkossköterska vilket jag älskar och framförallt att jag får en frihet. Och tiden jag tillbringar i den här maskinen slipper jag. Så tiden och livskvaliteten kommer att bli enorm för mig.Reportrar: Daniel Värjö och Samira OthmanProducent: Andreas LindahlKontakt:

  • #16 – Erik Niva

    · Agendasättarna

    “Agendasättarna” är ett poddsamtal mellan Anders Cedhamre och aktörer i sportjournalistiken. I detta avsnitt: Erik Niva. Erik är en av Sveriges mest uppskattade fotbollsskribenter. Han har tre år i rad vunnit omröstningar som “Årets krönikör” och “Årets sportjournalist alla kategorier.” Följ hans … Continue reading →

  • Episode #118: Rediscover your Creativity with Graffiti Artist & Keynoter Extraodinaire, Erik Wahl

    · 01:01:02 · Future² Innovation

    Listen on iTunes: Listen on Stitcher: Erik Wahl is an internationally recognized graffiti artist, author, philathropist and entrepreneur, Erik redefines the term “keynote speaker.” Pulling from his history as both a businessman and an artist, he has grown to become one of the most sought-after corporate speakers available today. Erik’s on-stage painting seamlessly becomes a visual metaphor to the core of his message, encouraging organizations toward profitability through innovations and superior levels of performance. His list of clients includes AT&T, Disney, London School of Business, Microsoft, FedEx, Exxon Mobil, Ernst & Young, and XPrize; Erik has even been featured as a TED presenter. The responses received have been nothing short of incredible, with standing ovations to prove it. In 2011, Wahl created a 10,000 square-foot Mona Lisa in a desert near Los Angeles. The following year, he was selected by TED as a speaker for the TED2012: Full Spectrum series. Wahl wrote the book Unthink: Rediscover Your Creative Genius in 2013 which was named CEO Reads book of the year in 2013.[13] As of release, Erik is just days away from releasing his new book The Spark And The Grind: Ignite the Power of Disciplined Creativity which comes out on March 7. Topics discussed: - The beauty of long haul flights - The Spark & The Grind (Erik’s New Book) - Why we are all creative - Art and expanded consciousness - Stepping back from linear thinking and not being afraid - How important the discipline of daily habit is to creativity - How to seek inspiration - The human connection - How to prime yourself for any performance (including stadium keynotes!) - What would you knew you could not fail? - Why balance between the right brain and left brain is necessary - Meditation and fitness - Being comfortable with being uncomfortable - 80s heavy metal bands (my fault!) Show Notes: 1) Erik Art of Vision Website: 2) Erik New Book: 3) Unthink book - 4) Erik’s blog post about champions - 5) Twitter: 6) Facebook: 7) LinkedIn: If you've got any questions on this podcast feel free to send an email to or tweet me on Twitter @steveglaveski or @future_squared Like us? It'd make our day if you took 1 minute to show some love on iTunes, Stitcher or Soundcloud by subscribing, sharing and giving us a 5 star rating. To sign up to our mailing list head to For more information on Collective Campus, our innovation hub, school and consultancy based in Melbourne, Australia and Singapore check out

  • Podcast #141 - With Erik Ownings of Mushin NYC

    · 00:45:47 · The Less Doing Podcast with Ari Meisel: The Best Life Hacks And Productivity Tips For Less Doing, More Living

    Episode 141   Summary: In Episode #141 Ari chats with Erik Owings of Mushin NYC, a New York-based gym that specializes in mixed martial arts fitness and training. In this interview Ari shares his personal history with Brazilian jujitsu while asking Erik about nutrition, mixed martial arts and entrepreneurship.   Special Announcements: Less Doing Does Europe! Watch Ari bring the lessons of Less Doing to some of Europe’s most famous cities including Barcelona, Munich, Amsterdam and Budapest for the 2015 European Growth Summit. Ari will be joined by fellow masters of entrepreneurship Steve Martin, Director of Influence at Work in the UK, and Verne Harnish, founder and CEO of Gazelles. EO Vancouver On June 18th, join Ari at the Fairmont Waterfront Hotel in b-e-a-utiful Vancouver, B.C. as he takes the microphone for EO Vancouver. Enjoy this unique opportunity to watch Ari candidly discuss life as an Author, Speaker, Teacher and – most importantly – Achievement Architect. Less Doing Ringtone Want to get access to the FREE Less Doing Ringtone? Click here to Tweet about our live event and get instant access to the ringtone created by our very own Fantastic Felix! Less Doing Live Event The Less Doing LIVE Event in NYC is less than six months away! The best minds in business and productivity are joining Ari in his hometown of New York City to share their tips, strategies and secrets for success. Visit to learn more about this fantastic opportunity running from May 1st – 3rd. Mastermind Talks Looking for an opportunity to see Ari speak live somewhere on the west coast?—Look no further! On April 29th and 30th, Ari will be featured at the Mastermind Talks event in Napa, California. To learn more about this opportunity to watch Ari “Optimize, Outsource and Automate” in wine country, click here.   Time Stamped Show Notes: 15:04 – Introduction of Erik Owings of Mushin and Effectus 17:35 – Erik doesn’t enjoy the fighting of mixed martial arts, but he does love the lifestyle and training 18:55 – Brazilian jujitsu is an art of control, not submission 19:58 – There are 4 subsets of jujitsu that are all distinctly different  21:35 – Brazilian jujitsu conquers two fears Getting really close to your opponent Fighting from your back 24:00 – The best part of Brazilian jujitsu?—At no point should one be vulnerable 24:35 – There is no better workout than a boxing workout 25:30 – The adrenal dump in professional fighting is incomparable to any other sport 26:30 – A lot of people expend 50% of their energy before the fight begins because of the anticipation 27:45 – Erik explains how he knows so much about nutrition 28:10 – Look for consistency in the information you read and use common sense  29:15 – It took Erik nearly 18 years to fully grasp good nutrition – His goal is to pass it along to the passes quickly and effectively 30:40 – If someone has a proper diet, dietary supplements become unnecessary 32:10 – 32:50 – The easiest way to lose weight? – Eliminate the BAD FOODS! 33:20 – Effectus’ 3 main supplements 35:52 – Erik talks multivitamins 37:25 – Erik talks about digestive enzymes 38:15 – The paradox of choice hinders people when it comes to supplement selection 39:18 – Erik’s Top 3 Tips for Being More Effective: 39:28 – Have a goal 39:36 – Make a plan, then simplify it 39:52 – Execute the plan 41:50 – 42:00 – Use coupon code “ARI” to get a 20% discount   7 Key Points: Life, like Brazilian jujitsu, is about control not submission. It takes time – sometimes decades – and intense passion to remotely master any subject so do not quit. There is no better workout than a boxer’s workout. Want to improve your health in the easiest way possible?—Focus on eliminating the bad foods. Beware the paradox of choice. Reduce any plan to its simplest form in order to maximize the likelihood of success. Practicing strong and healthy dietary habits can essentially eliminate the need for supplements.   Resources Mentioned:  Why Men Like Big Butts – Yes, there is a SCIENTIFIC reason behind why men like big butts! Dressing for House of Cards – An article discussing an algorithm that helps people achieve the same looks as their favorite TV shows like House of Cards Send Letterly – Yet another service that allows users to send hand-written letters or cards, digitally Make YOU Happy – The 5 daily rituals that will make YOU happy from Barking up the Wrong Tree Dream Cheaper – A web-based service designed to make hotel reservations cheaper, EVEN if they’ve already been booked SpritzInc – A speed-reading service that WORKS The Brain and Sugar – An article explaining the benefits of cutting sugar from your diet Money and Messenger – Facebook’s answer to square cash à Money transfers via Facebook’s messanger   Credits:          Music and Audio Editing provided by Felix Bird          Show Notes provided by Mike Rossi

  • #11 Erik Niva - Den sista folkrörelsen

    · 00:55:50 · UTVIK & BÖCKER

    Möt fotbollens filosof och det svenska kollektivets försvarare, Erik Niva. I sin nya bok ”Jag är fotboll” tar han med oss till jordens mest avlägsna platser och berättar om en fotbollsklubb i Japan som räddade ett helt samhälle efter att staden drabbats av en tsunami. Erik Niva är Sveriges mest respekterade och prisbelönta sportjournalist.

  • 103 - Erik Niva

    · 01:36:28 · Lundh

    Avsnitt 103 av Sveriges nyfiknaste podd gästas av Erik Niva. Aftonbladets reporter och krönikör och Viasats expert är Sveriges mest prisade och populäraste sportjournalist och Niva förklarar varför han fastnade för internationell fotboll, hur han försökte lära sig att hålla på Hammarby och Sundsvall, vilken syn han har på allsvenskan, fansens kraft och bengaler på läktarna. I podden berättar han även om relationen till Tottenham, hatkärleken till den allt rikare Premier League, ambivalensen inför Champions League och att Leicesters ligatriumf ger hopp för fotbollen. Dessutom om kärleken till det svenska U21-landslaget, om A-landslaget efter Zlatan Ibrahimovic och hur Erik Hamrén och Lars Lagerbäck såg på Nivas sågning av Oscar Wendt. Naturligtvis även en del om Nivas karriärväg, om att skriva krönikör på slutsignal och den nya boken. Producent: Olle Juhnell-Lindberg

  • Roadrage fail yao, sexologen Sven och Erik Niva om fotboll som politisk symbol

    · 01:50:26 · Morgonpasset i P3

    David, Hanna och Kodjo inleder denna måndagsmorgon med att halka in på en favorit, men med en twist, nämligen roadrage fail yao! Kodjo hittar en ny off-air karaktär, nämligen den upphetsade sexologen Sven (finns att se på instagram och snapchat). Vår fotbollskompis Erik Niva är tillbaka och berättar bland annat om varför U21 landslaget blivit ett politiskt argument. David, Hanna och Kodjo inleder denna måndagsmorgon med att halka in på en favorit, men med en twist, nämligen roadrage fail yao! Kodjo hittar en ny off-air karaktär, nämligen den upphetsade sexologen Sven (finns att se på instagram och snapchat). Vår fotbollskompis Erik Niva är tillbaka och berättar bland annat om varför U21 landslaget blivit ett politiskt argument.