glomma

  • Efter mordet på mamma

    · 00:50:46 · P1 Dokumentär

    För 15 år sedan dödade Dianas pappa hennes mamma. Sedan sköt han ihjäl ytterligare en person. Diana, som var sex år vid tidpunkten för morden, gjorde allt för att glömma. Men nu vill hon minnas. Man försöker ganska hårt med att få ett normalt liv. Tyvärr så har mitt sätt att komma över, varit att glömma bort. Det har varit så himla enkelt att skita i vem egentligen man är eller vad man har för bakgrund. Så jag behöver nog ta reda på det för min egen skull, säger Diana. Hon har knappt några minnen kvar av sin mamma. Vem var hon? Vad var det egentligen som hände när hennes pappa mördade hennes mamma?  Diana har gett sig själv ett halvår. Under den tiden ska hon ta reda på allt hon kan om sin bakgrund. Jag tror att det kommer vara känslosamt som fan, men det behövs. Jag vill veta vad som hände och jag vill minnas henne. Av Alexandra Sannemalm

    starstarstarstarstar
  • 38: Sorg - Dumpa bagaget och kom in i livet - Anders Magnusson

    · Prestationspodden

    Varför får vi ett helt liv lära oss hur vi ska göra för att skaffa oss saker, relationer, jobb, pengar, men inte vad vi ska göra när vi förlorar detta? Förluster och förändringar i livet gör oss ofta handfallna. I brist på verktyg tar vi exempelvis till jobb, stress, mat och kemiska missbruk för att fly och glömma. Men vad är det egentligen vi flyr ifrån? Vad vill vi till varje pris inte komma i kontakt med?! Varför fungerar det inte att bara gå vidare och glömma? Och vad har det med utmattning att göra? Prestationspodden 38 – ett avsnitt om ett av de största tabun vi har i det här landet: sorg. Om de motstridiga känslorna som kan göra att vi fastnar. Men framförallt om en metod som gör det möjligt att komma vidare. En intervju med inspirerande Anders Magnusson, grundaren av Svenska institutet för sorgbearbetning, som använt sitt förflutna som missbrukare och kriminell för att idag vara till bästa nytta både för sig själv och andra.

    starstarstarstarstar
  • Världens längsta hockeymatch, träningsjeans och improvisationsfabrik med Per Andersson

    · 01:45:20 · Morgonpasset i P3

    Martina, David och Kodjo inleder veckan tillsammans med alldeles underbara komikern och skådespelaren Per Andersson, som just nu spelar i den svenska uppsättningen av Book of Mormon. Utöver det blir det även lite improvisationsfabrik med kvartetten, där det skapas ren och skär magi. Innan det så har David en briljant idé om att göra en kollektion med träningsjeans, men får snabbt reda på att det redan finns. Det hindrar inte trion från att spekulera i vem som ska vara jeansens talesperson (The Mauler anyone???). Sen får vi ju inte glömma rapporteringen om världens längsta hockeymatch! Drygt 8 timmar klarar vem som helst, eller hur? Måååndag! Martina, David och Kodjo inleder veckan tillsammans med alldeles underbara komikern och skådespelaren Per Andersson, som just nu spelar i den svenska uppsättningen av Book of Mormon. Utöver det blir det även lite improvisationsfabrik med kvartetten, där det skapas ren och skär magi. Innan det så har David en briljant idé om att göra en kollektion med träningsjeans, men får snabbt reda på att det redan finns. Det hindrar inte trion från att spekulera i vem som ska vara jeansens talesperson (The Mauler anyone???). Sen får vi ju inte glömma rapporteringen om världens längsta hockeymatch! Drygt 8 timmar klarar vem som helst, eller hur? Måååndag!

    starstarstarstarstar
  • Karlavagnen blickar i backspegeln 2016!

    · 01:28:49 · Karlavagnen

    Årets sista Karlavagn har fällt ut backspeglarna! Ikväll ser vi tillbaka på året som gått - hur har det varit för dig? Vad tar du med dig? Och vad skulle du helst vilja glömma? I kväll i Karlavagnen vill vi gärna höra hur ditt 2016 har varit. Vad tar du med dig med värme? Och vad skulle du helst vilja glömma? Vi kommer ägna hela kvällen åt att titta tillbaka på året då många av våra stora idoler sa adjö. Musik-ikoner som David Bowie, Prince, Leonard Cohen och nu senast George Michael lämnade oss. De första Star Wars-filmerna har nått kultstatus, och när Carrie Fisher som spelade prinsessan Leia dog härom dagen sörjde många fans.Var du en av dem som sörjde över att just din idol lämnade oss? Hur påverkade det dig? Det vill vi höra om. Men vi vill också höra om det där som hände i just ditt liv. Frieriet som ändrade dina planer eller det efterlängtade barnet som kom till. Kanske fick du det där drömjobbet under 2016? Dela med dig av dina erfarenheter från året som gått!Peter Wahlbeck är med dig med start klockan 21.40. Slussen öppnar som vanligt klockan 21, och numret är 099-110 90. Du kan också gärna mejla redan nu till karlavagnen@sverigesradio.se eller höra av dig i våra sociala medier @P4Karlavagnen. Karlavagnen karlavagnen@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • De dödas liv: Jane Austen attackeras av zombies och en robot spelar huvudrollen

    · 00:22:58 · Kulturpoddar i P1

    P1 Kultur pratar zombies, apropå en filmpremiär med systrarna i 1800-talsromanen "Stolthet och fördom" som mördarmaskiner. Och så om en annan ny film där androiden Geminoid F tar bladet från munnen. Mer om robotfilmen med Geminoid F: Från Blade runners ledsna androider som sörjde en barndom de aldrig haft, via SVT:s hushållshubbotar och diverse slå-och sparka-transformers till Geminoid F, som spelar en av huvudrollerna i den japanska filmen Sayonara av Koji Fukada. Det här är första gången i filmhistorien som en robot spelar sig själv. Står med i eftertexterna bland skådespelarna som just Geminoid F.Två unga kvinnor ensamma i ett hus på landsbygden efter den ultimata katastrofen då hela Japans befolkning ska evakueras. En människa och en maskin eller två vänner? Den här roboten är en gammal modell, har varit med sedan Tanya var liten, minns hela hennes barndom, för en robot är inte programmerad att glömma någonting. Är inte det smärtsamt att inte glömma? frågar Tanya. Jag vet inte, svarar roboten. Jag har aldrig upplevt glömska.Katarina Wikars ser filmen tillsammans med producenten Freddy Olsson som upptäckte den på Tokyo Film Festival.

    starstarstarstarstar
  • 14. Att inte glömma målet (Aron Anderson)

    · Mattias Ribbing Podcast

    Aron Anderson har cyklat armcykel till Paris, åkt Vasaloppet sittande och bestigit Kebnekajse i rullstol. I Mattias Ribbing Podcast/videopod ger han sina bästa råd för hur Du ska nå dina tufft satta mål. Vi får även höra hans gripande historia och se hur det gick när han denna månad gav sig ut för att bli först att simma från Sverige till Finland med bara armarna. Podcasten publiceras även av Modern Psykologi. Producent är Pontus Ströbaek. Innehåll: 01:40 Att få cancer som barn 06:17 Satsningen mot paralympics 08:24 Att börja om igen 10:28 Simma från Sverige till Finland 13:55 Att inte glömma målet 14:47 Involvera andra 17:33 Att ledas mot målet 19:18 Hantera motgångar 22:10 Fel målfokus 23:53 Att lura sig själv 25:13 Bota inre tomhet 28:43 Arons bästa råd till tittaren 30:42 Muscle-up med rullstol Se avsnittet på Youtube #ribbingpod www.AronAnderson.se www.MattiasRibbing.se www.Barncancerfonden.se

    starstarstarstarstar
  • Spekulativ ubåtsrapportering och när allmänheten blir blåljusfotografer

    · 00:31:30 · Medierna

    Nyheten om en ubåt på Östersjöns botten fick alla medier att gå i kollektivt spinn. I samband med ubåtsfyndet har många frågor väckts om dolda agendor och listiga strategier och om vem som visste vad när. Läsarbilderna är ovärdeliga för tidningarna. Men tidningarna ställs inför svårigheter när det kommer att avgöra om bilderna tagits på ett etiskt riktigt sätt. Han slängde av sig kavajen och visade en ny bild av sig själv. Bilden av den dansande ryska presidenten Boris Jeltisn skulle få ryssarna att glömma. Och det lyckades. För en liten stund. Spekulativ rapportering om vrakfynd Frågan om ubåtskränkningar i svenska vatten har varit en följetong det senaste året. Så kanske var det helt logiskt att medierna gick i kollektivt spinn när Expressen i måndags publicerade uppgifter om ett upphittat ubåtsvrak. Under och efter det ubåtsintensiva nyhetsdygnet har många frågor väckts om dolda agendor och listiga strategier. Dykarna har anklagats för att ha undanhållit information, experter har kritiserats för att ha sagt för mycket för fort och det har spekulerats om vad Expressen visste om vraket. Reporter: Therese Rosenvinge När allmänheten blir blåljusfotografer Det sägs ofta att alla är fotografer. Men frågan är om alla är lämpliga pressfotografer. En fråga som blivit aktuell den senaste tiden, är vad som händer när medier, framför allt tidningar, ständigt och ibland med pengar i potten uppmanar allmänheten att bidra med foton och filmer. För medieetik omfattar ju inte bara vad som publiceras utan också hur uppgifter och material tas fram. Men hur garanterar redaktionerna det här när det gäller bilder från allmänheten? Och vilket ansvar har tidningarna? Reporter: Marie-Caroline Biver. Bilden som skulle få ryssarna att glömma Vi fortsätter vår sommarserie om legendariska pressfoton med att idag blicka utomlands. Vi ska titta närmare på ett foto som alla ryssar har på näthinnan och som många även här i Sverige säkert minns. Det är ett oväntat dansnummer med forne presidenten Boris Jeltsin i huvudrollen mitt i den ryska valrörelsen 1996. Det här är en berättelse om vad bilder kan betyda för politisk image och politiskt kampanjarbete. Och visar det sig, för en av berättelsens huvudpersoner rymmer det här fotoögonblicket också en koppling till den aktuella ryska politiken och till Rysslands ockupation av Krim förra året. Reporter: Per Shapiro Bilden där den hjärtsjuke Jelstin rockade loss i 40-gradig hetta. (Foto: Alexandr Zemlanitjenko)

    starstarstarstarstar
  • Vad var det bästa med 2014?

    · 01:58:29 · Karlavagnen

    I Karlavagnen ikväll vill vi höra om det bästa som hände dig under året som gått! Gifte du dig äntligen med din älskade? Fick du det där drömjobbet? Eller är det något du hoppas ska ske i år? Vann ni Korpligan eller kommer du aldrig glömma när du och mamma cyklade Vättern Runt? I kvällens program vill vi helt enkelt höra om dina bästa minnen från 2014! Ring 099-110 90 i kväll eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se! Du kan också kommentera här på hemsidan eller på vår Facebooksida. Vad var det bästa med 2014 – enligt dig? Vad det den underbart långa, soliga och varma sommaren? Eller kommer du aldrig att glömma den där festen då du träffade din käresta? I kvällens Karlavagnen minns vi det bästa med 2014!  Hör av dig och dela med dig av dina toppar från året som gått. Ring Karlavagnen och programledare Harald Treutiger, 099-110 90 är numret, telefonslussen öppnar kl 20.00 och programmet startar 21.03. Det går som vanligt även att mejla in sina tankar i förväg. Skriv då till karlavagnen@sverigesradio.se och skicka med ditt telefonnummer om du vill vara med i radio!

    starstarstarstarstar
  • Mitt bästa musikminne!

    · 01:22:49 · Karlavagnen

    I kvällens Karlavagnen snackar vi om musikminnen. Ring in och berätta om ditt bästa, mäktigaste, konstigaste och finaste musikminne! Var det när du träffade din man till tonerna av Guldbruna ögon, kommer du aldrig glömma när du såg Alicia Keyes live första gången? Eller kommer du aldrig glömma den dagen då du fick din allra första skiva? Ring 099-110 90 i kväll eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se! Du kan också kommentera här på hemsidan eller på vår Facebooksida. Musik ska byggas utav glädje har vi hört ett otaligt antal artister sjunga genom åren. I kvällens program vill vi höra om era glädjestunder kopplade till musiken? Vilken konsert glömmer du aldrig, varför? Är du fortfarande skakig när du tänker på den gången då du fick hälsa på Sting en solig dag på Ströget? Eller var det dagen då du fick sjunga solo på skolavslutningen i 9:an? Hör av dig och berätta om det musikminne som du aldrig glömmer! Ring Karlavagnen och programledare Matilda Sjöström, 099-110 90 är numret, telefonslussen öppnar kl 21.00 och programmet startar 21.40. Det går som vanligt även att mejla in sina tankar i förväg. Skriv då till karlavagnen@sverigesradio.se och skicka med ditt telefonnummer om du vill vara med i radio!

    starstarstarstarstar
  • Mitt värsta sportminne!

    · 01:29:16 · Karlavagnen

    Idrotten och sportandet ser ju de flesta av oss som en källa till glädje och tillfredsställelse, men det blir ju inte alltid som man tänkt sig. I kvällens Karlavagnen vill vi höra era berättelser om när det sket sig, gick åt fanders, och helt enkelt inte blev bra! Ring och snacka loss med Harald Treutiger i kväll! Ring 099-110 90 i kväll eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se! Du kan också kommentera här på hemsidan eller på vår Facebooksida. Hur du förlorade lusten för att gympaläraren var en despot? Joggingturen som blev 12 kilometer längre än planerat eftersom du råkat välja fel spår, eller den där gången du bröt benet i skidbacken redan under första åket? För att inte tala om det där spinningpasset då magsjukan slog in! Minns du det som om det var igår? Ditt värsta sportminne! Kommer du aldrig glömma gympaläraren i 5:e klass som körde slut på allt och alla? Eller när du bestämt dig för att pröva på golf och råkade slå instruktören på tårna? För att inte tala om när du skulle se ditt favoritlag för första gången och de förlorade med 7-0? I kvällens Karlavagnen pratar vi om de där sportincidenterna vi helst av allt vill glömma! Vilket är ditt värsta sportminne? Ring till Harald Treutiger i kväll på 099-110 90 (telefonslussen öppnar 21.00) eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se! Mejla gärna i förväg och skicka med ditt telefonnummer om du vill vara med i kvällens program! Programmet startar klockan 21.40! Kommentarer här på hemsidan ska vara kopplade till artikeln. Inlägg som inte håller sig till ämnet riskerar att tas bort. Allmänna synpunkter eller frågor hänvisar vi till Lyssnarservice. Kommentarerna bör utmärkas av respekt för andra och hålla en god ton. Läs också Sveriges Radios regler gällande kommentering.

    starstarstarstarstar
  • Efter sorgeåret

    · 00:49:31 · Kropp & Själ

    När Christina var 28 år försvann hennes mamma i Estoniakatastrofen. Först levde familjen med förhoppningen att hon skulle finnas bland de överlevande, men till slut förstod de inte skulle få träffa henne mer. Idag, knappt 20 år senare, är sorgen över mamman fortfarande stark även om sorgattackerna kommer alltmer sällan.    - Man vill ju aldrig glömma, säger Helena, som förlorade sin dotter i plötslig spädbarnsdöd. Hon firar döds- och födelsedagen varje år för att hålla kvar vid smärtan. Dagens program handlar om sorgen över att mista någon som står en nära och vad man gör med den när sorgeåret är över, när folk runtomkring tycker att man ska börja leva som vanligt igen och försöka glömma. Gäster i programmet är Lance Cederström, existentiell terapeut och Barbo Lennéer Axelson, psykoterapeut och Ylva Hård af Segerstad, forskare i informationsteknologi.

    starstarstarstarstar
  • Skattekriget

    · 00:56:01 · Konflikt

    Om det globala slaget om de smitande skatterna. Vad händer när allt fler länder vill ha tillbaka sina pengar från schweiziska banker och holdingbolag på Caymanöarna? Vi tittar närmare på en världsomspännande batalj - från schweiziska bankvalv och svenska skattekontor till italienska lyxboutiquer och ghananska skolgårdar - om pengarna som flytt. Grekland på randen till konkurs. Spanien och Portugal inte långt därefter. Och med allt raskare kliv närmar sig också Italien katastrofens rand. Dramatiken i larmrapporterna tycks aldrig avta. Och i takt med att krisen spetsas till, har också jakten på pengar blivit mer och mer intensiv, inte minst de pengar som borde ha flutit in i de skuldtyngda ländernas statskassor men som istället strömmar till bankkonton i Zürich och Genève eller deras filialer i Västindien, Hong Kong och Singapore. I förra veckans program gick Konflikt på jakt efter pengarna. För pengar finns uppenbarligen, också i ett skuldkrisande Europa. Det berättade bland andra Rudolf Elmer - mannen som för tio år sedan läckte information om att hans dåvarande arbetsgivare, den största schweiziska privatbanken Julius Bär, ska ha medverkat till skattebrott och pengatvätt. Han visade runt i sina gamla kvarter - Bahnhofstrasse i Zürich där banker, jurister, skatterådgivare och försäkringsbolag ligger vägg i vägg. Sedan finanskrisen 2008 har EU och USA pressat Schweiz allt hårdare. Man vill att Schweiz lättar på den närmast heliga banksekretessen och ökar insynen i utländska medborgares konton så att hemländerna ska kunna hämta in skatter som hålls undan där. Den regeringstalesman vi träffade, var ytterst mån om att tvätta bort bilden av Schweiz som en trygg hamn för fifflare och skattesmitare. ”Banksekretessen är bara till för ärliga människor”, förklarade Mario Tuor på finansdepartementet i Bern. Och vi vill medverka till att andra länder får sina rättmätiga skattepengar och bekämpa skattebrott. Men hur illa de orden rimmar med verkligheten blev vi själva vittnen till när vi gick in på ett av Julius Bärs mondäna kontor för att öppna ett konto och höra vilka möjligheter det fanns att slippa betala skatt i Sverige. ”Jag tänker naturligtvis inte uppmana dig att inte deklarera dina pengar. Men om du nu skulle vilja glömma att göra det - så är det förstås lättare att glömma här än där”, påpekade den tillmötesgående bankmannen. Och så gick han igenom en rad olika sätt att kommunicera med banken utan att det skulle märkas utåt. Ja, resan till Schweiz gav en hel del motsägelsefulla intryck och lämnade ännu fler frågor efter sig: Vilken betydelse har egentligen skatteflykt och kampen om att återbörda skattepengar till hemländerna i dagens skuldtyngda Europa? Och vad betyder det för Sverige? Debatten om Carema - riskkapitalbolag som för ut vinster till skatteparadis - hänger det ihop med det internationella skattekriget? Vi börjar med att vända blicken från Schweiz - mot de länder som länge blött pengar till skatteparadis och som nu försöker få tillbaka dem i en slags finanspolitisk brottningsmatch. Konflikts Ivar Ekman har tittat närmare på den här kampen och börjar med att ta oss den korta vägen från Genève till Alpernas södra sluttningar och Italien. Där pågår just nu ett "skattekrig", som det stod i La Repubblica häromdagen - något som också märktes på en gata i centrala Milano förra helgen. Vi har hört om skattkriget i Europa men debatten om skattemoral är ju i högsta grad aktuell också här i Sverige. Inte minst efter avslöjandena om gamla människor som vanvårdas på äldreboenden ägda av riskkapitalbolag - bolag vars främsta syfte är att göra så stor vinst som möjligt och att betala så lite skatt för den som möjligt. Hur stort problem är egentligen skatteflykten från Sverige och hur arbetar svenska myndigheter med frågan. Konflikts Mikael Olsson bestämde träff med chefen för skatteverkets arbete med skatteparadisen i entrén till skatteverkets lokaler i Stockholm. Men först tog han miste och presenterade sig för fel tjänsteman. Samtidigt som EU-länderna och USA nu drabbas av den rådande globala finansordningen, där pengar enkelt flyttas mellan olika länder och till skatteparadis, där myndigheterna inte har någon insyn, så medverkar också västerländska företag till att urholka de offentliga finanserna på andra håll i världen. Bernard Anaba, ekonomi vid frivilligorganisationen ISODEC i Ghana, är glad att de europeiska länderna, nu när de sjäva drabbas, får upp ögonen för problemen med skatteflykt. Konflikts Lotten Collin pratade med honom. Gäster är Hans Lindberg, statsekreterare på finansdepartementet, med inriktning på skattefrågor och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman

    starstarstarstarstar
  • Slaget ved Langnes Skanse

    · 00:26:18 · NRK – Museum - et program om norsk historie

    Mer enn tusen norske soldater fra Valdres og Opplandene lå klar med sine 8 kanoner og skarpskyttere ved Langnes skanse i Østfold den 8.august 1814. Hele vinteren 1813 og våren 1814 hadde dette neset ut i Glomma blitt forskanset, med oppgravde voller og et palisadeverk. På en høy kolle sto kanonene og bak stillingene var det bygget en pontongbru for retrett over Glomma. På Hafslund hovedgård ledet generalløytnant Bernhard Ditlef von Staffeldt den norske overkommandoen, og plasserte ut den norske hæren foran den såkalte ”Glommalinjen” som var den vedtatte forsvarsplanen i den unge nasjonen.Da kampene brøt ut midt på natten var det et overhendig regnvær, så svenskene som stormet batteriåsen hadde problemer med å fyre svartkruttet i sine musketter. Kardeskene fra de norske kanonene feide angrepet tilbake og gjorde stor skadde på de svenske stillingene. Men så våknet kong Christian Frederik på Spydeberg prestegård noen kilometer unna. Han red ned til skansen og beordret full retrett. – Alt for mye blod spillet på mine vegne, sa han. - Nei, konge, alt for lite, var svaret fra soldatene. I MUSEUM forteller historiker Trond Svandal om militær taktikk, forberedelser og slagets gang . Vi besøker også restene etter de forlatte skansene på Langnes, bare noen hundre meter fra Fossum bru, hvor et av de største slagene sto under felttoget i april 1940.

    starstarstarstarstar
  • Vem hjärtar du?

    · 00:24:33 · Språket

    Språket den 26 februari Med lyssnarnas hjälp erbjuder veckans program det senaste om hur hälsningsordet hej används idag. Det gamla uttrycket bryta sig kommenteras av en lyssnare från Västergötland och ett ganska nytt och ganska ouppmärksammat verb, att hjärta någon, får sin stund.Frågorna som kommenteras i programmet av Lars-Gunnar Andersson:- nej först i mening- hej först i brev- bryta sig, ett gammalt uttryck- dörren har börnat, eller kanske gistnat- möbla- vem hjärtar du- göra sig illa eller göra illa sig- glömma och glömma av- ta till harvärjan- flasa, som i flasa ut snuset, flasa-skala potatis och flasa inte isär benen!- om slutligen om ordet nepotism som saknas i ordlistan - en (ovanlig) miss!

    starstarstarstarstar
  • HISTORIA SOM VERKTYG, VAPEN OCH VILLOSPÅR

    · 00:54:59 · Konflikt

    Konflikt denna vecka handlar om statligt påbjuden glömska i Kambodja och rysk revidering av historien i nationens intresse. Dessutom samtal om hur samtidens politiska mål styr historieskrivningen också hos oss och om Museet för glömska - nytt intiativ i kritiken av hur berättelsen om Irak formas.Lördag 22 september I den dagliga rapporteringen formas vår historia och den som kontrollerar historien, kontrollerar ju som bekant samtiden, och därmed kanske också framtiden. Det här är en sanning som synts genom en mängd olika regeringars agerande, världen över.Vi har till exempel i somras bråket om den ryska akademins översyn av landets viktigaste historieböcker, där man ville mjuka upp bilden av Stalins grymheter och dämpa bilden av Sovjetunionen som förlorare av det kalla kriget. Minns spänningarna mellan Kina och Japan, för ett par år sedan, när de japanska läromedlen förskönade ockupation och åtföljande massakrer i Kina under 1930- och 1940-talen men se också ett Kina som har ett järngrepp om sin egen historia och ofta glömmer dess offer.Ett annat exempel nära i tiden är den franska kontroversiella lagen som uppmanar franska historielärare att i undervisningen om kolonialtiden betona den franska kolonialismens positiva rollOm vi går österut i Kambodja nämns inte de röda khemerernas skräckår i landets skolböcker.Pol Pots andreman ställs nu inför rätta. I onsdags arresterades Noun Chea, broder nummer två, och Pol Pots närmaste man under de röda khmerernas skräckvälde i slutet av 70-talet. Nu hoppas många att tribunalen mot de åldrande ledarna för de röda khmererna äntligen ska leda till försoning och upprättelse i landet.Men frågan är hur Kambodjas befolkning ska kunna gå vidare efter skräckåren utan tillgång till sin egen historia? Petra Quiding besökte Kambodjas huvudstad Phnom Penh och träffade flera kambodjaner som alla hade sin egen, lilla grymma del av den stora historien att berätta. Hon intervjuade Niamh Hanafin, kommunikations- och mediekonsult som efter många års arbete i Kambodja, la  fram sin studie om kambodjaners historiekunskap inom Malmö Högskolas program ”Communication for Development”. Studien visar att många kambodjaner fortfarande, 28 år efter kriget, är okunniga om vad som faktiskt hände mellan åren 1975 och 1979. Trots att man uppskattar att 1,7 miljoner människor dog. Idag redogörs de fyra åren med ett par rader i skolböckerna. Där står att ”Den 19 april 1975 möttes Kommittén för Det demokratiska Kampuchea för att byta namn på landet och efter detta massakrerades många kambodjaner”.Problemet är, säger Hanafin, att många inom dagens stat och förvaltning, både offer och bödlar, delar behovet att glömma.  Konsekvensen är att rädslan och våldet därför fortplantas till Kambodjas unga.Länk till Malmö Högskolas hemsida där du så småningom kan läsa Niamh Hanafins avhandling ”Unaswered questions and empty spaces: The challenge of communicating history and memory in post-genocide Cambodia”http://www.mah.se/Länk till tribunalen, ECCC, i Kambodjas officiella hemsidahttp://www.eccc.gov.kh/Diskussionen i studion hålls med Peo Hansen, statsvetare och docent vid Tema Etnicitet, Linköpings universitet och Eskil Franck, nyutnämnd chef för myndigheten Forum för levande historia. Forum för levande historia har i uppdrag att medverka till att demokratin stärks och att insikten om alla människors lika värde ökar framförallt med utgångspunkt av lärdomar från förintelsen men nu också genom att visa upp kommunismens brott mot mänskligheten i forna Sovjetunionen, Kina och Kambodja. I Ryssland har president Vladimir Putin visat sig mindre villig än sin föregångare att rensa ut Rysslands sovjetiska förflutna från historien. Han har hävdat att vilka brott den forna kommunistregimen än gjort sig skyldig till, så utgör den trots allt en viktig del av Rysslands historia och har spelat en stor roll i utformandet av dagens ryska samhälle. Det senaste exemplet som vållat debatt är införandet av nya läromedel för ämnena historia och samhällskunskap i den ryska skolan. En dag före president Putins träff med utvalda historielärare i somras presenterades en ny nationell manual för lärare i ämnet historia och Putin talade om vikten av historieundervisning som gör ryska skolelever stolta över fosterlandet och debatten gick igång. På den oberoende radiostationen Echo Moskvy debatteras det häftigt under rubriken ”Historiens lektioner – är det myter eller sanningen som formar medborgaren?” I ena ringhörnan historikern och journalisten Nikolaj Svanidze och i den andra Aleksandr Prochanov, chefredaktör för den ultranationalistiska tidningen ”Zavtra” ,”Morgondagen”. Svanidze skäller på det läger som enligt honom gör rysk historia till en återvändsgränd som alltid slutar i terror och nya Gulag. Prochanov välkomnar en utrensning av liberala lögner och lovprisar Stalins utrensningar och får i en omröstning efter programmet stöd av nästan hälften av lyssnarna. Alexander Semyonov, redaktör för den historiska facktidskriften Ab Imperio, tycker inte det är konstigt. Folk i allmänhet är trötta på en debatt som pågått ända sedan Sovjetunionens sammanbrott om olika tolkningar av historien och om det politiska spelet kring de komplikationerna, säger Alexander Semyonov. De nu aktuella nya statliga manualerna för historieundervisningen erbjuder just det, en väg till en enkel nationell självkänsla igen, säger Semyonov.Det är livsviktigt att bearbeta konflikter, menar Johan Galtung, den världsberömde norske freds- och konfliktforskaren. Till exempel finns det fortfarande risk för nya konflikter på Balkan, eftersom historien inte har bearbetats av alla parter och han är inte säker på att rättegångar av västerländsk sort, som i Kambodjas fall, är den rätta vägen att gå för att uppnå försoning. Istället berättar han om Rwandas Gacaca tradition, en talad tradition för konfliktlösning som tar vid där den traditionella, internationella domstolen tar slut och där förövaren ställs inför sina medmänniskor, öppet.Länk till freds- och utvecklingsinstitutet Transcendhttp://www.transcend.org/Museer brukar av tradition vara platser som ska hjälpa oss att minnas det förgångna. Men nästa vecka öppnar ett nytt museum i Norrköping, ett museum om vad det är som får oss att glömma. Idén till ”Museet för glömska” som mer liknar ett konstprojekt än ett traditionellt museum föddes ur frustrationen över nyhetsrapporteringen om kriget i Irak. Samhällsvetaren och frilansskribenten Erik Berggren, är en av initiativtagarna till projektet. I ett samtal med Konflikts reporter Daniela Marquardt, beskriver han krigsrapporteringen som en maskin som producerar glömska. http://www.museetforglomska.se/ Länk till Erik Berggrens essä i DN: Medier utan minne (publicerad 2006-07-30)http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=&a=562861Programledare: Petra QuidingProducent: Mikael Olssonkonflikt@sr.se

    starstarstarstarstar
  • Det händer i hjärnan när du handlar

    · 00:33:57 · Kapitalet

    Vad är det som pågår i huvudet när vi köper saker, och hur kan det här exploateras av smarta marknadsförare? Reklamforskaren Erik Modig berättar hur hjärnan står i vägen för rationella beslut. Dessutom hör vi hur framväxten av Facebook och Google får bolag lägger att lägga krokben för sig själva och glömma bort det kanske viktigaste av allt: varumärket.     

    starstarstarstarstar
  • Oops!

    · 00:27:24 · Skolpodden - med Carro och Sophie

    I det här avsnittet lämnar vi läroplaner och annat seriöst och gluttar in i personalrummet. Vad döljer sig bakom de stängda dörrarna? Vi blottar oss lite och berättar om några pinsamma händelser vi helst hade velat glömma, hänger ut några kära stackars kollegor och annat smått och gott. 

    starstarstarstarstar
  • Kvällspasset "Syner som etsat sig fast"

    · 01:04:06 · Kvällspasset i P4

    Många berättelser i veckan har haft det gemensamt att människorna som varit med aldrig kommer glömma vad de sett. Därför är dagens ämne"syner som etsat sig fast".

    starstarstarstarstar
  • Förlåt - Att förlåta andra (del 2)

    · Bibelpodden

    Det här är andra delen och fortsättningen på förra avsnittet med samma titel där vi fördjupar oss i ämnet om att förlåta andra. Vi tittar bl a på Josefs liv, en pojke som blev såld som slav vid 17 års åldern av sina egna bröder. Vi får se hur han hanterade det oväntade mötet med dem många år senare och funderar över om det går att glömma vad någon gjort mot en och om man bör förlåta någon trots att de inte bett om förlåtelse.Som pricken över i:et tittar vi såklart också på vår största förebild Jesus som även han blev sviken och överlämnad av sina närmaste och dessutom torterad till döds trots att han var helt oskyldig. Vad kan vi lära oss av hans agerande?Eftersom det här är det allra sista avsnittet i temat Förlåt vill vi hjälpa dig att på ett praktiskt sätt förlåta den som gjort dig illa och släppa taget om det förflutna. Lyssna till slutet!Vill du själv läsa hela berättelsen om Josef så hittar du den i 1 Moseboken 37 och fler kapitel framåt.Bibelord som tas upp:- 1 Moseboken 37:19-22- 1 Moseboken 41:51- 1 Moseboken 50:15-20- Lukasevangeliet 23:34

    starstarstarstarstar
  • 5. Supernannyns tuffaste uppgift hittills

    · 00:57:36 · Gerts Värld

    Anna-Karin Wyndhamn är doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, hon är TV3-programledaren som hjälper föräldrar som tappat kontrollen över sina barn - och hon har dessutom en bakgrund som gymnasielärare. Hon är vass, välformulerad och utrustad med en ängels tålamod. Men ska dessa erfarenheter och egenskaper räcka till för att klara en holmgång i soffan hemma hos skjutjärnsjournalisten och radiolegenden Gert Fylking? I ”Gerts Värld” pressas Anna-Karin bland annat om curling-föräldrar, barnaga, nakenhet i hemmet och ungdomssynderna hon helst velat glömma.

    starstarstarstarstar