handikapp

  • Mirakelmetoden del 1: brottet

    · 00:16:50 · Kaliber

    Att kunna kommunicera är en mänsklig rättighet. Om du inte kan prata ska samhället hjälpa dig göra din röst hörd. Det finns olika metoder för det här. En del är kontroversiella. Del 1: brottet Att kunna kommunicera är en mänsklig rättighet. Om du inte kan prata så ska samhället göra allt det kan för hjälpa dig göra din röst hörd på annat sätt. Man kan till exempel använda bilder, tecken eller talapparater. Vissa sådana här metoder är vedertagna. Andra mer kontroversiella.Det här är berättelsen om en sådan metod. Första delen: Brottet.Jag är hemma hos Flemming i hans hus i Göteborg. Du fick kortet på Becca va?Ja, jättefint. Från snön. Ja just det. Jag har ju väldigt mycket fina kort på henne också.Vi har gått ner på bottenvåningen, där Flemming har sin tandläkarpraktik. Han tar fram pärmar där han sparat all sin dokumentation som handlar om ett av de hemskaste brotten man kan bli anklagad för. Det är just det vi ska prata om. Det börjar hösten 2012.Anklagelser om sexövergrepp Min son, som var god man för Rebecca, han fick då ett meddelande från tingsrätten där advokat Anna, ja, vi kan kalla henne bara advokat Anna, hade utsetts till målsägarbiträde för Rebecca i ett fall som rörde sexuellt umgänge med avkomling. Vi blev ju helt vad är detta? Det var väl inte mening att jag skulle få veta något överhuvudtaget, men sexuellt umgänge med avkomling, det var väl pappan då i första hand som skulle vara misstänkt. Pappan är alltså Flemming. Och för att tala i klarspråk: sexuellt umgänge med avkomling, betyder i det här fallet att Flemming misstänks för att ha förgripit sig på sin då 19-åriga dotter Rebecca. Uppgifterna var ju att hon hade berättat om övergrepp. Och då gör vi som vi brukar att vi ska höra den som sagt sig vara utsatt för det här, det vill säga målsägande, säger åklagare Stefan Lind, som var förundersökningsledare för det här fallet. Det blev väl i viss mån en liten överraskning när förhörsledaren, polisen, tog in henne och skulle prata med henne.Kunde bara några få ordRebecca föddes med en ovanlig kromosomförändring. En så kallad ringkromosom på tjugoförsta kromosomparet. Det betyder att hon har en grav utvecklingsstörning och inte heller har något tal. Pappa Flemming förklarar. I Beccas fall så var hon kanske på en två-treårings nivå mentalt. Jag tror hon hade kanske en 30-40 ord och hälften av dem var namn. Och hon hade ju svårt att säga vissa saker. Mamma och pappa kunde hon säga men sen när hon skulle säga Thomas, som var fritidsledare, så sade hon Goff och när hon skulle säga Sanna, som också var fritidsledare, så kallade hon Sanna för Ash, berättar Flemming.Jag läser i Rebeccas vård- och omsorgsinsatser under den här tiden. Där står att hon behöver stöd med allt i det dagliga livet. Och så finns fyra mål för vårdinsatserna uppsatta. Ett av målen är överstruket som om det redan uppfyllts: att hon ska känna sig trygg i sin lägenhet på stödboendet där hon bor i veckorna. De andra tre målen är inte överstrukna: att Rebecca ska kunna göra saker själv, kunna kommunicera med andra och begripa sin vardag. Vi brukar när det gäller den här typen av ärenden, antingen när det är barn som är utsatta eller när det är människor som har olika handikapp, framförallt mentala handikapp, så brukar vi spela in förhören på video. Vilket vi också gjorde, berättar åklagare Stefan Lind."Då är det videoförhör, kompletterande förhör, i K-nummer 178768 för -12, Västra Götaland, Lkp Gbr Ut. Hörd person: Rebecca, målsägande." (Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012). Och sen framkom det då i det första förhöret att hon inte pratade om det här utan att hon hade en personlig assistent som hjälpte henne att skriva ner sin berättelse på en dator, fortsätter Stefan Lind."Det blev ju inte riktigt som vi trodde""Elevassistenten översätter efterhand som Rebecca visar, och assisterar med sin hand under hela förhöret. Förhöret videoinspelas. Närvarande är också kammaråklagare Stefan Lind." (Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012). Det blev ju inte riktigt som vi trodde från början då. Vi var väl säkra på att vi skulle göra ett videoförhör direkt i och med att vi fick en uppfattning om att det fanns ett handikapp här. Men inte att det skulle vara på det här sättet. Det tror jag inte vi förstod från början.Polisanmälan om att Rebecca ska ha utsatts för sexuella övergrepp av sin pappa kommer från hennes skola. Sättet som det här har kommit fram på är genom en då ny metod på skolan som de börjat använda sig av bland elever som inte kan kommunicera genom att prata. Tidigt på våren 2012, vill jag minnas, fick jag besked från skolan att de introducerat en ny metod med datorkommunikation med eleverna. Och den kallades för FC, facilitated communication.Flemming berättar om hur han först kom i kontakt med den här metoden, som heter faciliterad kommunikation på svenska. Det är Rebeccas elevassistent i skolan som visar hur det fungerar. Hon tog Rebeccas hand. Och vi stod bakom Rebecca då, och Rebecca satt framför datorn och tangentbordet. Och bara för att vi stod bakom så vred Rebecca på huvudet 180 grader och tittade på oss som stod bakom. Under tiden så daskar den här runt med Rebeccas hand på tangentbordet och efteråt säger hon att det här har Rebecca skrivit. Och ut kommer då ett ganska grammatiskt intakt referat om vinterfåglar. Och i Rebeccas vokabulär så ingick inte sidensvansar, domherrar, bofinkar, talgoxar och vad det nu var. Och att hon tyckte bättre om vinterfåglar än sommarfåglar. Alltså, vi fattade ju att det var ju inte Rebecca som hade skrivit, säger Flemming.Kontroversiell metodFlemming och hans äldsta son, Rebeccas storebror som också var god man för Rebecca, säger att de inte trodde på metoden men att de höll god min. Vi är positiva ändå, det kan väl inte hända något, det kan väl inte göra någon skada i alla fall? Kom vi överens om då. Men det visade sig ju sen vara helt fel, säger Flemming.Faciliterad kommunikation går ut på att en stödperson, en så kallad faciliterare, hjälper den som inte kan prata att uttrycka sig genom att fysiskt stödja personen. Vanligen genom att beröra personens hand, handled eller underarm så att personen med hjälp av det här fysiska stödet kan peka på till exempel en bokstavstavla eller skriva på ett tangentbord. Det är en kontroversiell metod som figurerat i flera länder ända sedan 70-talet. Runt 2010-2011 introducerades metoden i flera särskolor i Göteborg av personer med koppling till antroposofisk läkepedagogik. Och de gav också kurser för föräldrar, säger Flemming.Flemming tror alltså inte på metoden. Men Rebeccas mamma Catharina var lite mer positiv. Rebeccas föräldrar är skilda och har under den här tiden hand om henne varannan helg. Jag gick ju på de här kurserna med FC och jag kunde se de andra barnen. Jag blev helt förvånad över vissa grejer som de andra barnen kunde uttrycka, säger Catharina. Hon övar lite grand på faciliterad kommunikation med Rebecca. Alltså det var ju så att hon hade sådana här bokstäver och så skulle man föra hennes hand, eller hålla den lätt, och så skulle hon peka och så. Det hände ändå vissa grejer som jag tyckte var väldigt konstigt som ändå stämde.Hon minns särskilt en gång. Det var en lärare som hade brutit armen och det hade jag ingen aning om va. Och det kom också fram när jag höll på med henne, med FC. Då frågade hon mig om den här läraren var bra i armen, berättar hon vidare.Liknande saker här hände vid ett par tillfällen säger Catharina. Hon tror inte att hennes ex-make har begått några sexuella övergrepp mot deras dotter. Men trots att de anklagelserna kom fram just genom faciliterad kommunikation är hon inte helt emot metoden. Hon vet inte hur hon annars skulle kunna förklara vissa av sakerna som kom fram när hon övade med Rebecca.Kan det vara så att det är du som på något sätt fått fram de här orden när du skrev med Rebecca och samma sak för de andra föräldrarna? På något undermedvetet plan? Nej, jag vet inte. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag vet inte. Hur skulle jag kunna skriva och fråga angående hennes lärare om hon har brutit armen. Jag hade ingen aning om det, förstår du?Socialstyrelsen avråder2010, två år innan Flemming blir misstänkt för sexuella övergrepp på sin dotter som har en grav utvecklingsstörning, så har Socialstyrelsen gjort en inspektion på ett boende för ungdomar med funktionsnedsättningar som använde faciliterad kommunikation. Slutsatsen efter den inspektionen var att Socialstyrelsen tills vidare avråder från att använda metoden i väntan på en större kartläggning.Och i maj, fem månader innan skolan anmäler Flemming, så går Sahlgrenska Universitetssjukhusets DART-enhet ut med en skrivelse där de bestämt avråder från metoden. DART är ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning och där jobbar logopeder, specialterapeuter och pedagoger. Så här skriver de om FC som faciliterad kommunikation ofta förkortas:"Att använda FC strider mot vetenskapligt grundad metodik och god praktisk erfarenhet, och är att ge sig ut på mycket djupt vatten. Personer med kommunikationssvårigheter har rätt till egen självständig kommunikation! Det är alltid detta vi måste sträva mot. Det finns inga genvägar eller mirakelmetoder hur gärna vi än skulle önska." (Ur Användning av faciliterad kommunikation, DART 30 maj 2012)Trots att de här är känt när förundersökningsledaren och åklagaren Stefan Lind kallar Rebecca till förhör så förhörs hon med just faciliterad kommunikation. Vi kunde ju inte förhindra henne att berätta på det sättet som hon behövde berätta. I det här fallet hade vi ju inget val. Om vi skulle vi få hennes berättelse så var det på här sättet eller inget sätt, säger han.Och den som stöder Rebeccas arm under polisförhöret är samma elevassistent som skrev med henne när de misstänkta övergreppen först kom fram på skolan.Du säger det sätt som hon skriver och berättar på, men egentligen så vet inte du om det är målsäganden eller skrivaren som är upphov till det här, eller? Nej, teoretiskt är det naturligtvis så att vi inte kan vara säkra på det, säger Stefan Lind.Säger "mamma", skriver "pappa"Polisens andra förhör med Rebecca hålls den 18 december 2012. Förhörsledaren börjar med att fråga hur Rebecca har haft det efter det första polisförhöret.Elevassistenten håller Rebeccas högra hand i vad som ser ut att vara ett stadigt grepp så att bara hennes pekfinger sticker ut. Elevassistenten för först Rebeccas pekfinger över den nedskrivna frågan på dataskärmen. Sedan flyttar de ner till tangentbordet och deras händer rör sig hackigt fram och tillbaka över tangenterna.Jag kan inte säga helt säkert vem det är som styr, men jag kan säga att Rebecca verkar fullt upptagen med annat än att skriva. Hon pillar sig i ansiktet, pillar på sina glasögon, vänder sig om och tittar bakåt. Vid ett tillfälle börjar hon fingra på ett par hörlurar som hänger över skrivbordslampan på bordet. Allt medan hennes och elevassistentens händer fortsätter slå på tangenterna. Hon låter ibland, gör ljud. Och ibland hör man hela ord lite tydligare, som här:"Rebecca: MammaElevassistenten: Pappa. Jag har varit hos pappa."(Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012)Vad får du för intryck när du ser det här nu? Ja, nu när man ser det igen så ser man ju tydligt att dels så tittar hon inte särskilt mycket på varken den som skriver, eller hjälper henne skriva, hon tittar inte på skärmen eller på tangentbordet. Och säger tydligt vid ett ställe mamma medan den som skriver säger pappa och skriver pappa. Och man kan naturligtvis fundera på varför det blir den typen av missförstånd då, för ett av de få orden hon sade tydligt var ju mamma faktiskt, säger åklagare Stefan Lind.Så, hur löd hela svaret på frågan hur Rebecca haft det sen sist? Så här står det i det utskrivna polisförhöret:"Det har varoit bra jag har varitn hos pappa och han har hotat mig med att jag ska få en fin present lom jag ine berättgzar mer om detta som han gjort ,med mig (Ur polisens utskrivna förhör med Rebecca den 18 december 2012) Det här var första delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fortsätt lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida. Del 2 publiceras måndag den 14 mars.Reporter: Mikael SjödellProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se 

    starstarstarstarstar
  • #010: Handikapp Ultras

    · 00:38:31 · Dampsnack

    Avsnitt nummer tio av #Dampsnack gästas utav Albin Håkansson som har grundat Handikapp Ultras för MFF. Vilken arena är sämst handikappanpassad och snack om bengaler. En podd av Fotbollsdamp & Bethard.

    starstarstarstarstar
  • Utsatt och i beroendeställning

    · 00:29:24 · Tendens – kortdokumentärer

    När kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar utsätts för våld och övergrepp sker det ofta i det tysta. Samhällets ofta fördomsfulla inställning att "det finns väl ingen som skulle utnyttja en persons med handikapp" gör att många av kvinnorna som blivit utsatta aldrig får någon hjälp eller möjlighet till upprättelse. - Jag älskar det här stället, men jag är alltid rädd när jag lämnar lägenheten. Det säger Mimmi som du möter idag och som blivit utsatt för övergrepp tre gånger. Samhällets ofta fördomsfulla inställning att "det finns väl ingen som skulle utnyttja en persons med handikapp" gör att många av kvinnorna som blivit utsatta aldrig får någon hjälp eller möjlighet till upprättelse Att leva med en intellektuell funktionsnedsättning kan också innebära att du inte vet var en del sociala gränser går, vilket kan vara förödande i mötet med en förövare som ofta är en person i offrets närhet eller som hon står i beroendeställning till. I veckans Tendens möter Barnaministeriet från UR några av de kvinnor som utsatts och som trots att de tillhör en grupp som man vet är extra utsatt, fortsätter att misstros, nonchaleras och ytterligare stigmatiseras efter att har blivit utsatta för övergrepp. - Jag älskar det här stället, men jag är alltid rädd när jag lämnar lägenheten. När Mimmi var 3 år fick hon cancer i hjärnan. Det var i början på 70-talet och strålbehandlingen hon fick gav henne problem med minnet och balansen för resten av livet. Hon klarar det mesta. Ibland tar det kanske lite längre tid bara. Tre gånger har hon blivit utsatt för sexuella övergrepp. En gång blev hon förföljd och antastad mitt i natten. De två andra gångerna har det varit av personer som funnits i hennes vardag för att hjälpa henne.  – När jag skulle anmäla de här händelserna har det varit uppenbart att jag inte uppfattades som trovärdig eftersom jag har svårt med vissa detaljer och kommer inte ihåg var jag har varit eller i vilken ordning saker har hänt. Men det värsta tycker jag är de här personerna, som har till uppgift att hjälpa mig, som gjort det här äckliga mot mig. Det har förstört så otroligt mycket för mig. Den första delen av tre i serien ”Utsatt i flera led” – om personer med intellektuella funktionsnedsättningar som utsätts för våld och övergrepp i det tysta, producerad av UR Barnaministeriet för Tendens. Reportrar: Karin Andersson och Daniel Persson Mora.

    starstarstarstarstar
  • CP-docka, prinsessans bokskåp och uppföljning av ALS

    · Nordegren i P1

    - Prinsessan Estelle fick ett bokskåp fyllt med 200 barnböcker utan några prinsessböcker. Säger det något annat om regeringens förhållande till prinsesslitteratur? - Är vi alltför snälla mot folk som har synliga handikapp apropå en aktuell CP-docka. - Vad är ett liv värt? Uppföljning av inslag om ALS i måndags. bisittare: Louise Epstein Prinsessan Estelle fick ett bokskåp fyllt med 200 barnböcker i doppresent av regeringen och riksdagen utan några prinsessböcker eftersom Estelle säkert kommer få det av när och kära enligt statsministern. Men säger det något annat om regeringens förhållande till prinsesslitteratur? Jan Hansson, chef Svenska Barnboksinstitutet, Per Gustavsson, författare till flera böcker om prinsessor och Ulla Rhedin, kritiker och bilderboksforskare som också sitter i juryn för Astrid Lindgrens ALMA-pris medverkar. Litteraturlista med alla 200 böckerna: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/33/92/e05cb29d.pdf CP-dockan GIL vill visa att många visar alltför mycket respekt för CP-skadade. Är vi alltför snälla mot folk som har synliga handikapp? Anders Westgerd, verksamhetsledare på Göteborgskooperativet för Independent Living medverkar. Vad är ett liv värt? En fråga som blev aktuell efter måndagens inslag i Nordegren om hur olika Sverige och Danmark verkar förhålla sig till ALS-sjuka. Niels Lyhnöe, professor i medicinsk etik på Karolinska Institutet medverkar. bisittare: Louise Epstein

    starstarstarstarstar
  • Claes Hultling

    · 00:50:33 · Sommar & Vinter i P1

    Läkare och docent - Är glaset halvtomt, eller halvfullt, det återstår att se. Hur viktigt är det att ha rätt attityd till livet, och vad är rätt attityd till livet? Den frågan ställer sig Claes Hultling som i sitt Sommarprogram pratar om vården i Sverige, om hur handikapp inte behöver vara något handikapp och om hur rädd vårdpersonal torkar tårar snabbare än trygg och om "varför rehabilitering måste rocka fett". Om Claes Hultling Arbetade som narkosläkare då han 1984 krossade sin sjätte halskota i en dykolycka och blev förlamad från bröstet och ner. Har startat Stiftelsen Spinalis, som i över 20 år haft som huvudsyfte att hjälpa andra ryggmärgsskadade till ett bättre liv. Är först i världen att som ryggmärgsskadad bli pappa genom IVF – så kallad provrörsbefruktning. Har utsetts till årets företagare i Solna och varit gästprofessor vid neurokirurgiska kliniken på Stanford. Har givit ut Kokbok för lama, tillsammans med Stephan Rössner och Spinalishandboken tillsammans med Richard Levi. Tycker om att åka skidor utför och varit med och representerat Sverige i Paralympics i Sidney i segling. Producent: Karsten Thurfjell

    starstarstarstarstar
  • Frysboxen - möt Andreas Thuresson

    · Frysboxen

    Han är Tyringekillen uppvuxen i en hockeyfamilj. Han är snabb, han är tuff och han är en av de viktigaste kuggarna i Malmö Redhawks lagmaskin. Möt Andreas Thuresson i avsnitt 23 av Frysboxen. Vi får reda på varför man väljer att lira i Sibirien och KHL och det blir en tur till såväl countryns huvudstad som ölens huvudstad i USA. Andreas berättar också om projektet "Idrott för alla" - handikapp, ekonomi eller andra faktorer ska inte vara avgörande för individens möjlighet att ta del av det utbud av idrott som finns. Detta och mycket mer i veckans avsnitt. Välkommen till avsnitt 23 av Frysboxen! Ciceroner rinkside är som vanligt Skånesports Ole Törner och Retro FM:s Hasse Strandberg.                                          

    starstarstarstarstar
  • - nyheter på ett enklare sätt

    · 00:04:59 · Klartext

    Tisdagens Klartext handlar om att många elever på högstadiet undviker att duscha efter skolidrotten. Många är rädda för att visa sig avklädda inför andra, bli mobbade eller filmade. Dessutom berättar vi om att handikappskyltar kan missförstås. Det handlar inte bara om handikapp som syns utanpå.

    starstarstarstarstar
  • Så hanterar jag min fobi

    · 01:19:57 · Karlavagnen

    Får spindlar dig att frysa till is? Fasar du för att åka hiss, eller passera över ett torg? Fobier kan i värsta fall begränsa livet. Men nu finns en ny metod som behandlar fobier mer effektivt. De flesta människor har något de känner en överdriven rädsla inför och hos 10-15 procent av befolkningen blir det så stort att man utvecklar en fobi. Nu har Svenska forskare hittat en ny metod för att behandla fobier på ett effektivare sätt. I Karlavagnen ikväll vill vi prata om Dina fobier och till synes obefogade rädslor. Vad är det du känner ett riktigt obehag inför och vad har det fått för konsekvenser? Hur började din fobi? Känns den mest pinsam eller har den blivit ett handikapp som begränsar ditt liv? Har du gått upp för varenda trappsteg i Eiffeltornet för att du inte vågar åka hiss eller gjorde rädslan för baciller att du inte kunde åka buss? Ring Karlavagnen och Leif Hedegärd och berätta om din fobi, hur du håller den i schack och om det går att komma ur den. 099-110 90 är numret. Telefonslussen öppnar kl 21 och programmet startar 21.40. Redan nu går det bra att höra av sig med ett mejl eller i våra sociala medier.   Karlavagnen karlavagnen@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Lex: Clownparaplyet

    · wollinochwollin's podcast

    Om hembygdsbröst och påhittade handikapp. Vi minns när Malin försökte kränka en död släkting och konstaterar att David Bowie fortfarande är död. Dessutom: Gud! Ha det fint! 

    starstarstarstarstar
  • 35. Tonåren

    · 00:57:12 · Jag är sjuk i huvudet

    Vilka var vi som tonåringar och vad hade vi behövt för att må bättre? Kristina var den andra vinnaren i vår tävling "önska tema" och föreslog att vi skulle diskutera hur man som anhörig, lärare, kompis eller förälder kan stötta och hjälpa tonåringar som har det svårt, oavsett om det beror på mobbning, handikapp eller diagnos. Viktor och Jessica har växt upp med väldigt olika förväntningar på sig, något som påverkade deras val under tonåren. Jessica delar med sig av forskning kring bestraffning respektive belöning, faktorer som styr barns självkänsla och vilka negativa konsekvenser curlinguppfostran kan ge. Ett både informativt och personligt avsnitt med fokus på både nutid och dåtid. Del 2 på temat tonåren kommer.OBS: Vi ber om ursäkt för det raspande ljudet vid två tillfällen i avsnittet, Jessica kom åt sin tröja. Ha överseende!Klippare: Marcus LarssonMusik: Douglas GårdhLästips: Jesper Juul - Ditt kompetenta barnLästips 2: Jesper Juul - Din kompetenta familj

    starstarstarstarstar
  • Norm

    · 00:04:25 · Bildningsbyrån

    En norm kan vara rättsligt reglerad eller en vedertagen social norm. Camilla Nordgren är lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på Malmö högskola. Hon pratar om ordet norm i förhållande till sin egen forskning och undervisning.

    starstarstarstarstar
  • Att leva med en snarkare

    · 01:29:24 · Karlavagnen

    100 000-tals svenskar snarkar. Inte bara personen som gör det blir lidande. Även partnern och kanske hela familjen drabbas av sömnproblem på grund av att det låter som en motorväg i sovrummet. Ring 099-110 90 i kväll eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se! Du kan också kommentera här på hemsidan eller på vår Facebooksida. Vad gör du för att stå ut? Eller gick det så långt att det splittrade familjen? Och du som drar timmerstockar, har snarkandet blivit ett socialt handikapp där du väljer bort resor, dejtande och konferenser med jobbet? Massor av hjälpmedel finns att tillgå, bettskenor, andningsmasker, snarkspray, näsvidgare... Men vad gör man om inget av det hjälper? Vi pratar inte så ofta om det som sker innan för sovrummets väggar, men ikväll i Karlavgnen vill programledare Pernilla Arvidsson höra din berättelse om att leva som eller med en snarkare. Ring 099-110 90, slussen öppnar kl.21. Mejla redan nu karlavagnen@sverigesradio.se. Kommentarer här på hemsidan ska vara kopplade till artikeln. Inlägg som inte håller sig till ämnet riskerar att tas bort. Allmänna synpunkter eller frågor hänvisar vi till Lyssnarservice. Kommentarerna bör utmärkas av respekt för andra och hålla en god ton. Läs också Sveriges Radios regler gällande kommentering.

    starstarstarstarstar
  • Nyheter på lätt svenska

    · 00:10:00 · Klartext

    Måndagens Klartext handlar om att 3 personer har knivhuggits i Norrköping. Vi berättar också om att minst 2 svenska barn har smittats av hjärnhinneinflammation på ett scoutläger i Japan. Vi berättar också om en bomb som har sprängts vid ett tempel i Thailands huvudstad Bangkok. Dessutom berättar vi om att det blivit vanligare med parkeringsfusk, där personer skriver ut falska intyg för att parkera på handikapp-platser, trots att de inte alls har några funktionshinder och bara tar andras platser. Vi berättar också om en ny ambulans för psykiskt sjuka personer i Stockholm. Nu kan de snabbt få vård direkt i ambulansen istället för att hämtas av polis.

    starstarstarstarstar
  • Jag vill sluta tappa bort mig själv

    · 00:28:24 · Radiopsykologen

    Karin känner sig vilsen och ostabil. Hon förstår att hon måste hitta tryggheten i sig själv. Men rädslan att inte bli älskad gör att hon lägger undan sina egna behov. Rädslan har blivit ett socialt handikapp. Karin är 39 år och tycker att hennes otrygghet ställer till det i hennes relationer. Hon fokuserar på sin sambo och vet till slut inte vad hon själv vill eller behöver. Det här har varit ett mönster genom hela livet. Men nu är hon trött på att må dåligt och att vara i destruktiva relationer. Hon vill bli av med det tunga och börja känna sig fri. Producent: Anna-Brita Lindqvist

    starstarstarstarstar
  • #71 - När tiden står still

    · Philip & Svanberg

    Philip & Svanberg gör inledningsvis vad de gör bäst, de pratar om deras upplevelser i skolan. Philip berättar om en speciell stund som provvakt. Svanberg erkänner att han är dränkt i nationella prov. Ett lyssnarmail om Aspergers syndrom ger upphov till en intressant diskussion om dolda handikapp och leder Philip in på en anekdot om när det blev dålig stämning hos vaktmästaren. En annan lyssnarönskan handlar om drömmar och både Philip & Svanberg delar med sig av drömmar de har kvar att uppfylla i livet.

    starstarstarstarstar
  • Signaturen 'Ost'

    · Via Lascaris

    Värsta snackiga fredagsradiovajben när Fredrik, Sara och Jörgen samlas och tuggar tilltugg och sveper friktionsfritt i tanke och tal. Dessutom svarar de på ERA frågor från Twitter. Någongång nämns en handikapp-kanon...

    starstarstarstarstar
  • Kan man råda bot på Emmas kulinariska handikapp?

    · Knyckare i P3

    Hemkunskapsblocket VT2014 i livets mjuka skola börjar med chokladbollsrecept. Carl Bodin Svensk är Emmas hemkunskapslärare, och han hade rostat hasselnötter. Emma hade också med sig något speciellt att ha med i smeten.

    starstarstarstarstar
  • Helena-Irmeli Pekkala, NO-lärare med dyslexi

    · 00:29:25 · Lärarrummet

    Hon är läraren som inte kan stava. Men HP, som hon kallas, låter inte sin dyslexi hindra henne i klassrummet. Med lite stavningshjälp från eleverna går det alldeles utmärkt att genomföra lektionerna i NO och matte, som är hennes ämnen. HP är en omtyckt och respekterad bland både kolleger och elever på sin skola. HP själv är övertygad om att hennes funktionshinder gör henne till en bättre lärare. Jag tänker lite annorlunda än andra lärare på grund av mitt handikapp och är extra mån om att göra mina lektioner så visuella och lättfattliga som möjligt, säger Helena-Irmeli Pekkala.

    starstarstarstarstar