henrik dorsin

  • Henrik Dorsin

    · Sommar & Vinter i P1

    Skådespelare, komiker, sångare. I sitt Sommar slår han ett slag för alla "lillgamla människor därute" och till sin hjälp har han musiker som spelar live på plats i studion. Musiken i programmet 1 Sommar Sommar Sommar, (Sten Carlberg/Eric Sandström/ Henrik Dorsin) 2 Lustigkurre, (Andreas Grube/Henrik Dorsin) 3 Wiggen, (Rupert Wigg) 4 Blommig Servis, (Henrik Dorsin) 5 Qué Será, Será (Whatever Will Be, Will Be), (Jay Livingston/Ray Evens) 6 Ich Tanze Mit Dir In Den Himmel Hinein, (Friedrich Schroeder/Hans Bäckmann) 7 Om Jag Vore En Tant, (Henrik Dorsin) 8 Wiggen, (Rupert Wigg) 9 Käppalahymnen, (Göran Lindal/Henrik Dorsin) 10 Tuttinutt, (Henrik Dorsin) 11 Wiggen, (Rupert Wigg/Rupert Wigg) 12 Oboy, (Göran Lindal/Henrik Dorsin) 13 Wiggen, (Rupert Wigg) 14 Får Man Skämta Om Vadsomhelst?, (Henrik Dorsin) 15 Krögarnas Fel, (Henrik Dorsin/Andreas Grube) 16 Dra Åt Helvete, (Charles Trenet/Henrik Dorsin) 17 Wiggen, (Rupert Wigg) 18 Morsan Skjutsa Mig Hem, (Henrik Dorsin) 19 Älskade Hår, (Henrik Dorsin/Henrik Dorsin) 20 Las Vegas, (Göran Lindal/Henrik Dorsin) Om Henrik Dorsin Mest känd som odräglige grannen Ove Sundberg i Solsidan, som 2012 fick nytt liv i Kontoret, den svenska versionen av The Office. Medverkat i humorprogrammen Extra Extra och Parlamentet och sjungit i musikalerna Spamalot, I hetaste laget och Singin in the Rain. Med humorgänget Grotesco hade han en hit med schlagerparodin Tingeling. Fick Povel Ramels Karamelodiktstipendium 2007. År 2014 turnerade Dorsin med föreställningen Henrik Dorsin - näktergalen från Holavedsvägen, en "humorkonsert i två akter". Dorsin vann Kristallen 2014 som "Årets manliga skådespelare i en tv-produktion". Sedan 2014 driver han Scalateatern i Stockholm tillsammans med Michael Lindgren samt Conrad och Tova Nyqvist.  Producent: John Swartling

    starstarstarstarstar
  • Henrik Dorsin (Repris från 2012)

    · Sommar & Vinter i P1

    Skådespelare, komiker, sångare. I sitt Sommar slår han ett slag för alla "lillgamla människor därute" och till sin hjälp har han musiker som spelar live på plats i studion. Robert Pettersson måste tyvärr lämna återbud och istället sänds Henrik Dorsins uppskattade Sommar från 2012. Om Henrik Dorsin Mest känd som odräglige grannen Ove Sundberg i Solsidan, som 2012 fick nytt liv i Kontoret, den svenska versionen av The Office. Medverkat i humorprogrammen Extra Extra och Parlamentet och sjungit i musikalerna Spamalot, I hetaste laget och Singin in the Rain. Med humorgänget Grotesco hade han en hit med schlagerparodin Tingeling. Fick Povel Ramels Karamelodiktstipendium 2007. År 2014 turnerade Dorsin med föreställningen Henrik Dorsin - näktergalen från Holavedsvägen, en "humorkonsert i två akter". Dorsin vann Kristallen 2014 som "Årets manliga skådespelare i en tv-produktion". Sedan 2014 driver han Scalateatern i Stockholm tillsammans med Michael Lindgren samt Conrad och Tova Nyqvist.  Producent: John Swartling

    starstarstarstarstar
  • #12 Satir - med Henrik Dorsin

    · 00:51:59 · Scenpodden

    Satiren riktar ofta en komisk udd mot samtidens makthavare och ryggar aldrig för sin tids brännheta ämnen. Som litterär genre har satiren samtidigt urgamla rötter. Vad lägger vi egentligen i ordet satir idag? Hur skiljer vi den från parodi och pastisch? Måste den vara elak – och måste satirikern tro på vad hen själv säger? Veckans avsnitt vrider och vänder på begreppet satir.Gäst i studion är Henrik Dorsin, komiker och skådespelare som varit verksam i de flesta komiska genrer – från satirisk humor-tv som TV4:s Parlamentet till kupletter och musikaliska revyer. Han är en av medlemmarna i den satiriska humorgruppen Grotesco, men är kanske allra mest känd för sin roll som Ove Sundberg i tv-serien Solsidan. Just nu spelar Dorsin operachefen Benny Zetterberg i sin egen bearbetning av den klassiska operetten "Glada änkan" på Operan i Stockholm.Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.Avsnittsbilden visar Henrik Dorsin i Glada änkan på Operan i Stockholm. Foto: Markus Gårder.

    starstarstarstarstar
  • Henrik Dorsin om humorns gränser

    · Teaterprogrammet

    Om varför Henrik Dorsin aldrig skulle kunna skriva manus till Solsidan och om priset för att få stå på scen. Och om skam och humorns gränser. Henrik Dorsin är en av Sveriges mest folkkära komiker, skådespelare och manusförfattare. I ett samtal med Roger Wilson berättar han om sin vånda inför varje scenframträdande och om humorns gränser. Varför ströks numret "Hitlers svensexa" ur en föreställning? Och varför skulle sångnumret "Det är bögarnas fel" ibland behöva åtföljas av en brasklapp, en slags "parental guidence"; humorpoänger kan komma ur sitt sammanhang och bli helt fel.

    starstarstarstarstar
  • Episode 67 - Micke Dorsin

    · 01:42:24 · NRK – Heia Fotball

    Ukas gjest er fotballspiller av yrke! Han er kaptein, back, seriemester i tre forskjellige land, landslagsspiller for Sverige, snart utdannet jurist og youtube-fenomen - Mikael “Micke” Dorsin!Dorsin forteller om da Rosenborg i Champions League rundspilte et Valencia-lag bestående av bl.a. Joaquín, David Silva, Fernando Morientes, David Villa og Juan Mata, hvordan det er å spille med Zlatan, Fredrik Ljungberg og Henke Larsson og da CFR Cluj solgte han til en russisk klubb uten at han selv visste det.Sven og Nettsjef Lars har vært i hardt vær på Levanger, Tete ringer nok en gang til England, denne gangen Liverpool og hele redaksjonen (gru)gleder seg til Manchester United – West Brom.Abonner gjerne på podkasten vår i iTunes eller sjekk oss ut på Instagram, Facebook, Twitter og Snapchat: @P3HeiaFotball - send oss epost: heiafotball@nrk.no

    starstarstarstarstar
  • Terrorfinansiering, Dorsins Glada änka och uddlös Sting

    · 00:41:00 · Nordegren & Epstein i P1

    Så undviker du att främja svarta pengar och därför ville Henrik Dorsin göra om Oprerettklassikern Glada änkan. Kan vi omedvetet delta i att tvätta pengar för yrkeskriminella och terrorister? Apropå en ny kampanj från Finansinspektionen talar vi med Linda Staaf från polisens nationella operativa avdelnings underrättelseenhet och terroristforskaren Jonas Clausen-Mork . Och sen verkar det vara som Thomas misstänkt. Plastförpackningar återvinns inte alltid till ny plast utan eldas upp. Och där har han stått och diskat plast och sorterat. Operetten Glada änkan gör succé på kungliga operan. Henrik Dorsin och Elin Rombo kommer till studion och sjunger ut. För Hela livet är en glad operett. Programldedare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Naila Saleem.

    starstarstarstarstar
  • Henrik Dorsin, The Crown och Ekot

    · 00:51:15 · PP3

    Henrik Dorsin är aktuell i den nya filmen "Flykten till framtiden". Vi pratar om det nya kostymdramat "The Crown" OCH frågar Ekot varför de börjat hålla på att skämta på sociala medier.

    starstarstarstarstar
  • #168: Henrik Dorsin

    · 01:52:22 · Värvet

    Det svåra hundrasextioåttonde avsnittet med skådespelaren/underhållaren Henrik Dorsin. Vi pratade om jante, Min så kallade pappa, teater, ångest, solsidan, framtidsplaner, funny bones, ”En gaffel kort”, att känna att man behöver få vara ifred, hår, Ove Sundberg, klassbegreppet, utseende, Scalateatern, manodepressivitet, Strängnäs, Grotesco, felval, kändisskapet och givetvis en hel del om hur svårt det är att lösa ett lästal i matematik.Avsnittet presenteras av e.on.Redaktör och redigering: Lovisa Ohlson. Distribution: Acast. (För Android här! Och i App store här!)

    starstarstarstarstar
  • Henrik Dorsin

    · Morronens gäst

    Henrik Dorsin gästar Adam, Brita och Marko denna onsdagsmorgon. Hör honom berätta om sin nya föreställning Näktergalen från Holavedsvägen samt avslöja vad som sker bakom kulisserna i komedivärlden.

    starstarstarstarstar
  • Henrik Dorsin 2012-02-10

    · P4 Premiär

    Sveriges svar på Ricky Gervais heter Henrik Dorsin.På söndag startar komediserien "Kontoret" med Henriks hatälskade karaktär "Ove" i huvudrollen.

    starstarstarstarstar
  • Ulf Elfving möter Henrik Dorsin

    · Elfving möter

    Han har kallats Sveriges roligaste och väcker minst sagt känslor med sina karaktärer. Ove i Solsidan har retat upp många, likaså har hans humorgrupp Grotesco. Hans förebilder är Hasse och Tage och Povel Ramel spelades för jämnan på hans freestyle under tonåren. ”Jag var en kuf och hängde med punkarna” berättar Dorsin hos Ulf Elfving på söndag. I höst är han aktuell med föreställningen Spamalot på Oscarsteatern, en musikal baserad på filmen Monty Python and the Holy Grail.

    starstarstarstarstar
  • Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än att bygga nytt

    · 00:19:20 · Vetandets värld

    Att riva kärnkraftverk kommer de närmaste åren att bli en allt viktigare fråga, i takt med fler och fler kärnkraftverk läggs ner. I hela världen idag finns mer än 125 kärnkraftverk som är nedlagda och väntar på att rivas - och det är ett tidskrävande och dyrt arbete. I många av de här kärnkraftverken har arbetet inte ens påbörjats trots att de varit nedlagda i flera år. Programmet sändes första gången i februari 2013  −Ers majestät! Mina damer och herrar. Vårt mål är att så snabbt som möjligt skaffa oss en sådan fond av erfarenheter rörande reaktorer att vi effektivt ska kunna bilaga till landets energiförsörjning i framtiden. (Ur ”Svensk atomkraft på väg” 26/11 1954) När det svenska kärnkraftprogrammet satte igång på 50-talet, med försöksreaktorn R1 i ett bergrum under Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm så var det inte många som tänkte på vad det en gång kommer att kosta att riva de här anläggningarna. Hundratusentals ton stål och betong som måste monteras ned och tas om hand på olika sätt. Tungt vatten, neutronbestrålning, radiologiska karteringar, friklassning, avfallsmanagement, dekontamination, sönderdelning av interndelar. Ja, sådana saker. En dyr och långsam process som inte är så rolig att tänka på. Det är som att städa upp efter en fest. Fram till idag så är också den enda riktiga reaktorn som någonsin rivits i Sverige just försöksreaktorn i KTH:s källare, och där rivningsskrotet idag förvaras i ett bergrum under Östersjön i Uppland. Men R1 var en mycket liten anläggning i jämförelse med de kommersiella kärnkraftverken.  − Som nästa steg är det som sagt troligt att vi kommer att bygga en verkligt energialstrande reaktor och vad den kommer att kosta kan man inte med någon säkerhet förutsäga idag. (Ur ”Svensk atomkraft på väg” 26/11 1954) Så vad kostar det att riva ett stort kärnkraftverk? Frågan är viktig. Det är vi som idag använder elen från kärnkraften som också ska se till att anläggningarna försvinner när de tjänat ut, så att framtida generationer slipper få en springnota på halsen. Kostnaden står kärnkraftsbolagen för. Och det är dyrt att riva kärnkraftverk. Ta till exempel ilvinas Jurkšus, chef för rivningen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen, han tycker inte att kostnaden på 25 miljarder kronor är dyrt - det är vad det kostar, säger han. – Den totala kostnaden för att avveckla anläggningen är 2,9 miljarder euro, säger ilvinas Jurkšus. I Sverige är det företaget Svensk kärnbränslehantering, SKB, som är ansvarigt för att räkna ut hur mycket det kommer att kosta - så att kärnkraftverken kan betala in pengar till en fond som ska täcka rivningskostnaderna. Och 25 miljarder kronor, priset för Ignalinarivningen, det är ungefär vad SKB i sin senaste rapport räknar med att det kommer att kosta att riva alla Sveriges 12 reaktorer.  Nu är förstås Ignalina en helt annan sorts kärnkraftverk än de svenska, och i de 25 miljarderna ingår dessutom kostnader för en massa andra saker. Men att kostnaden för att riva de svenska kärnkraftverken är för lågt satt har länge påpekats, bland annat av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning. – När man har börjat riva kärnkraftverk runtom i världen så har kostnaderna varit betydande jämfört med de som man hade tänkt sig att det skulle vara. Då har vi helt enkelt misstänkt att det i fallet Sverige skulle kunna vara likadant, att SKB:s rivningskostnader skulle ha kunnat varit underskattade, säger MKGs kanslichef Johan Swahn. – Hur länge har ni påpekat det här för dem, under hur många år? – Jag tror att första gången var 2006 då vi lämnade in vårat yttrande tillsammans med naturskyddsföreningen, svarar Johan Swahn. Varför är det så att SKB år efter år räknat med att Sverige skulle kunna riva för ett pris långt under vad andra länder får betala? Den mest konkreta rivningsplanen som finns idag är för det nedlagda Barsebäck, en samling stålgrå byggnader med en strålande utsikt över sundet och Köpenhamn. – Den kostnadsuppskattning som är gjord för Barsebäcks del ligger ungefär på 4,3 miljarder och då är det för hela anläggningen, säger Leif Roth som är chef för rivningsplaneringen på Barsebäck. – Så ni räknar med att kunna riva Barsebäck för 4,3 miljarder? – Det är den uppskattningen, det är den kunskap vi har idag, ja, svarar Leif Roth. 4,3 miljarder. Det blir alltså drygt två miljarder per reaktor. Låt oss behålla denna siffra i huvudet under resten av det här reportaget. En reaktor - två miljarder. Svenska SKB räknar alltså med att klara av att riva varje svensk reaktor för två drygt miljarder kronor per styck. För att jämföra prislappen på Barsebäck så förflyttar vi oss nu till Tyskland, till resterna av kärnkraftverket Würgassen vid den lilla floden Weser i närheten av Kassel. Precis som Barsebäck ägs det av Eon, och dessutom är det samma typ av reaktor som Barsebäcks. 1997 lades Würgassen ner på grund av att det var trasigt och för dyrt att laga - istället påbörjades rivningen.  I Eons reklamfilmer från rivningen ser man arbetare i orangea overaller flytta runt tolv centimeter tjocka stålplattor som skydd mot strålning när de arbetar i kärnkraftverket. Traverser åker fram och tillbaka och fjärrstyrda robotar dyker ner i det blåskimrande vattnet i reaktortanken. Det talas om centimeterprecision och noga timat arbete. Om två år ska Würgassen vara färdigrivet och beräknas då ha kostat drygt sex miljarder kronor för en enda reaktor - alltså tre gånger så mycket som vad SKB och Barsebäck räknat med. I en artikel i Sydsvenskan från 2005 säger dåvarande informationschefen på Barsebäck att rivningen i Tyskland är en förebild och att tillvägagångssättet kommer att bli snarlikt på Barsebäck. Det talas också om fördelarna med att kunna göra rent det radioaktiva skrotet så att det blir mindre volymer - det kan spara stora pengar, enligt företaget Studsvik som intervjuas i artikeln. Men idag åtta år senare, vill inte Leif Roth jämföra med rivningen av Würgassen. – Vi har ju tittat på Würgassen och sett hur de gör. Men själva genomförandet som rivningsprojekt, det... koncepten skiljer sig mycket åt, anser Leif Roth. Skillnaden i koncept som chefen för rivningsplanering, Leif Roth, talar om är att i Tyskland och andra europeiska länder så måste det radioaktiva skrotet från kärnkraftverk kapas ned i småbitar så att det kan gjutas in i tunnor och slutförvaras. I Sverige är planen istället att på amerikanskt manér plocka ut så stora bitar som möjligt, packa dem i containrar och köra bort dom som de är till slutförvar - så kallad "rip and ship". Genom att göra så räknar SKB med att spara in stora pengar. Det här berättade vi om i det första programmet i serien Atomnotan, en metod som Leif Roth, förklarade så här. – Det är ju som man säger "Rip and Ship", man river ner och transporterar bort avfallet från anläggningen. Man behandlar det inte så mycket på anläggningen för att till exempel tvätta och göra sådana här delar för att få det rent, utan man plockar ner det och skickar iväg det, säger Leif Roth. Sedan 2005, då Barsebäck såg Würgassen som en förebild, så tycks det alltså ha skett en omsvängning i synen på hur rivningen ska gå till. Det mycket noggranna Tyskland är ingen förebild längre. Istället har man låtit sig inspireras av USA. I ett flertal rapporter jämförs kostnaderna för att riva amerikanska reaktorer. Det är amerikansk teknik och tillvägagångsätt som inspirerat SKB. Vi ska återkomma till USA och vad det kostar att riva där. Men först vill vi veta mer om varför det är så att Tyskland är dyrt. På Öko-institut i Darmstadt i södra Tyskland finns Gerhard Schmidt. Hans institut arbetar med rivningsfrågor på uppdrag av tyska strålsäkerhetsmyndigheter och har många års erfarenhet av rivningsarbete på flera tyska kärnkraftverk. Han säger att det inte alltid har varit dyrt att riva kärnkraftverk i Tyskland, utan att kostnaderna i takt med växande erfarenhet från ett flertal omfattande rivningsprojekt gått upp. – Det var inte alltid så dyrt som idag. Med erfarenhet av att riva flera reaktorer så har kunskapsbasen blivit bättre och bättre och utgifterna har ökat i takt med den ökande kunskapen, säger Gerhard Schmidt. I Tyskland har man helt enkelt lärt sig att vara försiktiga. – Om man inte tidigare har rivit en stor reaktor, så kan det verka billigare än det blir i slutändan, förklarar Gerhard Schmidt. En sak som Tyskarna lärt sig av sina rivningar är att det är viktigt med omfattande och noggranna kontroller för att se till att allt går rätt till. – Det är ganska dyrt att följa friklassningsreglerna för metall och betong, enligt Gerhard Schmidt. Det mesta av ett kärnkraftverk är trots allt inte radioaktivt men för att vara säker på att det inte är det så måste det kontrolleras. Varenda vägg, varenda tak, varenda manick, skruv och verktyg måste mätas så att man vet säkert att det är fritt från radioaktivitet. Det innebär att tusentals ton skrot måste köras in i en särskilt mätanläggning. Detta arbete kallas för friklassning och kräver en mycket omfattande kontrollapparat som är dyr och omständig. I Tyskland görs många av de här kontrollerna av fristående konsulter på uppdrag av myndigheterna. Dyrt och omständigt kanske, men tack vare det så har vi också upptäckt fel som har gjorts, säger Gerhard Schmidt. När Barsebäck och de andra kärnkraftverken i Sverige så småningom ska rivas så kommer det att vara ägarna själva som ser till att allt går rätt till. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, gör bara stickprovskontroller, förklarar Henrik Efraimsson som arbetar med rivningsfrågor: – Det är en skillnad i hur man utövar tillsyn och vilken grad av oberoende kontroller som man kräver. Vår reglering och tillsyn bygger väldigt mycket på att tillståndshavarna själva ska ta ansvaret. De ska själva förvissa sig om att de ligger inom våra gränser, säger Henrik Efraimsson. Mindre omfattande säkerhetskontroller av att friklassningsarbetet går rätt till kan alltså bidra till att göra rivningar billigare i Sverige. – Ett alternativ för att spara pengar är förstås att ha en låg säkerhetsstandard , men det kan straffa sig om befolkningen tappar förtroendet för vad du gör så blir du inte av med ditt rivningsskrot, resonerar Gerhard Schmidt: Vi återvänder till det tomma och ekande Barsebäck igen. Planen är alltså att Barsebäck ska rivas med en amerikansk metod. Att det bara ska kosta drygt 2 miljarder att riva varje reaktor i Barsebäck har den amerikanska konsultfirman TLG Services räknat ut. – De har erfarenhet. Vi har utnyttjat dem och vi tror att den [studien] håller ganska hög kvalité, enligt Leif Roth. Men hur billigt är det då att riva i USA? Vetenskapsradion har sammanställt kostnaden för de fem största av de amerikanska reaktorerna som rivits och som är jämförbara i storlek med de svenska. Våra siffror visar att det i USA, trots billiga metoder, har kostat dubbelt så mycket att riva kärnreaktorer där som vad SKB räknar med. Att det inte blir billigare än så att riva i USA bekräftas också av NRC (Nuclear Regulatory Commission) USA:s motsvarighet till Strålsäkerhetsmyndigheten. I en mejlväxling med vetenskapsradion nämner de genomsnittspriser för att riva en reaktor som är två till tre gånger så höga som SKB:s beräkningar. NRC skriver också att det som gör att vissa rivningar har blivit mycket dyrare i USA på senare år beror på hur rent man vill att det ska vara på marken när kärnkraftverket väl är borta. Vi snackar alltså om den gröna ängen igen. När ett kärnkraftverk har rivits så finns en gräns för hur mycket radioaktivitet det får finnas kvar i marken. Vi frågar rivningsexperten Henrik Efraimsson på Strålsäkerhetsmyndigheten, hur det här gränsvärdet kan påverka kostnaderna för att riva. – Den kan ha väldigt stor betydelse. Särskilt om man har en anläggning där man har haft läckage, mark som har blivit förorenad, där den här jorden då kan vara väldigt stora mängder [volymer] om den måste hanteras som radioaktivt avfall eller inte, svarar Henrik Efraimsson på SSM. Genom åren har det skett flera läckage av radioaktiva vätskor på Barsebäck som runnit ner och förorenat marken. Det handlar om 700 kubikmeter jord som förorenats. En volym som motsvarar cirka 100 personbilar. Men i den amerikanska kostnadsstudien för Barsebäck så utgår beräkningarna för att ta hand om den förorenade marken från de amerikanska gränsvärdena för hur rent det måste vara efter avslutad rivning av Barsebäck. En gräns som är 25 gånger högre än till exempel i Tyskland. En anledning till att USA satt ett högt gränsvärde är att man på flera platser i landet sprängt atombomber och tillverkat plutonium som förorenat marken och grundvattnet. − På många platser har de en väldigt besvärlig situation efter kärnvapenprogrammet där man har haft kontamination av grundvattnet och där radioaktiva vätskor kommit ut. Man har ju till och med sprängt kärnvapen i landet i öknar och så. Så man har en annan skala på problemen där, förklarar Henrik Efraimsson. I Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten ännu inte bestämt hur mycket radioaktivitet kärnkraftverken ska få lämna efter sig där de en gång stod. Men allt tyder på att det blir en mycket lägre nivå än i USA, eftersom vi i Sverige från början inte har förorenat marken och därmed kan ställa högre krav. – Förhoppningsvis så kan man komma ner till väldigt låga nivåer i Sverige, säger Henrik Efraimsson. Så hårda krav på hur ren marken måste vara efter rivningen kan alltså driva upp kostnaderna för att städa upp efter Barsebäck och de andra svenska kärnkraftverken. – Jag tycker att det ska vara väldigt rent och noggrant kontrollerat att det inte finns några radioaktiva föroreningar kvar som är av betydelse, säger Henrik Efraimsson. – Du ska våga åka dit med dina barn och bada med dem där? – Precis, bekräftar Henrik Efraimsson. Ännu dröjer det många år innan kuststräckan vid Salviken i Skåne är en grön äng, eller en badstrand, kanske. Och många årtionden innan alla kärnkraftverk är rivna. Så vad kommer det att kosta då? Ja, om vi jämför oss med Tyskland så har SKB räknat nästan 50 miljarder kronor för lågt. Om vi jämför oss med USA så kan det saknas mer än 20 miljarder kronor.  Men redan med de kostnadsberäkningar som finns idag så är rivningen av de svenska kärnkraftverken den enskilt största kostnaden för hela det svenska kärnavfallsprogrammet och dubbelt så dyrt som till exempel vad det beräknas kosta att bygga slutförvaret för använt kärnbränsle. Problemet med att SKB under många års tid räknat med för låga rivningskostnaderna är att det nu saknas pengar i de fonder som ska bekosta rivningarna och därmed en potentiell risk för att det i slutändan blir skattebetalarna som får stå för notan. Nu till våren ska uppdaterade rivningsrapporter för alla de svenska kärnkraftverken vara klara. SKB anser att det är fullt möjligt för Sverige att riva reaktorer för hälften mot vad det kostar i USA. − Vi bedriver ingenting som i USA. Varför ska vi driva rivningar som i USA? De har sina lagar, de har sitt sätt att driva projekt på, vi har vårt eget. Så jag har ingen anledning att tro på något annat. Har vi några siffror, ja då har vi gjort vårt absolut bästa för att göra den bedömningen och ligger de där så är det de siffror vi har och inga andra, säger Saida Laârouchi Engström som är direktör på SKB. – Känner du till en reaktor i världen jämförbar i storlek med de svenska som har rivits för två miljarder kronor? – Nej jag har inte letat heller så jag känner inte till någon, svarar Saida Laârouchi Engström. – Tror du att det finns någon? – Ingen aning, fortsätter Saida Laârouchi Engström. – Men vad tror du? – Jag tror att när vi river en av våra reaktorer så kommer de siffror vi har att ligga i den härad som vi har räknat fram, avslutar Saida Laârouchi Engström. Reportagen i serien Atomnotan görs av Marcus Hansson och ansvarig producent är Johan Bergendorff. Referenser:

    starstarstarstarstar
  • Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än att bygga nytt

    · 00:19:46 · Vetandets värld

    Att riva kärnkraftverk kommer de närmaste åren att bli en allt viktigare fråga, i takt med fler och fler kärnkraftverk läggs ner. I hela världen idag finns mer än 125 kärnkraftverk som är nedlagda och väntar på att rivas - och det är ett tidskrävande och dyrt arbete. I många av de här kärnkraftverken har arbetet inte ens påbörjats trots att de varit nedlagda i flera år.  −Ers majestät! Mina damer och herrar. Vårt mål är att så snabbt som möjligt skaffa oss en sådan fond av erfarenheter rörande reaktorer att vi effektivt ska kunna bilaga till landets energiförsörjning i framtiden. (Ur ”Svensk atomkraft på väg” 26/11 1954)  När det svenska kärnkraftprogrammet satte igång på 50-talet, med försöksreaktorn R1 i ett bergrum under Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm så var det inte många som tänkte på vad det en gång kommer att kosta att riva de här anläggningarna.  Hundratusentals ton stål och betong som måste monteras ned och tas om hand på olika sätt. Tungt vatten, neutronbestrålning, radiologiska karteringar, friklassning, avfallsmanagement, dekontamination, sönderdelning av interndelar. Ja, sådana saker. En dyr och långsam process som inte är så rolig att tänka på. Det är som att städa upp efter en fest.  Fram till idag så är också den enda riktiga reaktorn som någonsin rivits i Sverige just försöksreaktorn i KTH:s källare, och där rivningsskrotet idag förvaras i ett bergrum under Östersjön i Uppland. Men R1 var en mycket liten anläggning i jämförelse med de kommersiella kärnkraftverken.   −Som nästa steg är det som sagt troligt att vi kommer att bygga en verkligt energialstrande reaktor och vad den kommer att kosta kan man inte med någon säkerhet förutsäga idag. (Ur ”Svensk atomkraft på väg” 26/11 1954)  Så vad kostar det att riva ett stort kärnkraftverk? Frågan är viktig. Det är vi som idag använder elen från kärnkraften som också ska se till att anläggningarna försvinner när de tjänat ut, så att framtida generationer slipper få en springnota på halsen. Kostnaden står kärnkraftsbolagen för. Och det är dyrt att riva kärnkraftverk. Ta till exempel ilvinas Jurkšus, chef för rivningen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen, han tycker inte att kostnaden på 25 miljarder kronor är dyrt - det är vad det kostar, säger han. - Den totala kostnaden för att avveckla anläggningen är 2,9 miljarder euro, säger ilvinas Jurkšus.  I Sverige är det företaget Svensk kärnbränslehantering, SKB, som är ansvarigt för att räkna ut hur mycket det kommer att kosta - så att kärnkraftverken kan betala in pengar till en fond som ska täcka rivningskostnaderna. Och 25 miljarder kronor, priset för Ignalinarivningen, det är ungefär vad SKB i sin senaste rapport räknar med att det kommer att kosta att riva alla Sveriges 12 reaktorer.  Nu är förstås Ignalina en helt annan sorts kärnkraftverk än de svenska, och i de 25 miljarderna ingår dessutom kostnader för en massa andra saker. Men att kostnaden för att riva de svenska kärnkraftverken är för lågt satt har länge påpekats, bland annat av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning. - När man har börjat riva kärnkraftverk runtom i världen så har kostnaderna varit betydande jämfört med de som man hade tänkt sig att det skulle vara. Då har vi helt enkelt misstänkt att det i fallet Sverige skulle kunna vara likadant, att SKB:s rivningskostnader skulle ha kunnat varit underskattade, säger MKGs kanslichef Johan Swahn. - Hur länge har ni påpekat det här för dem, under hur många år? - Jag tror att första gången var 2006 då vi lämnade in vårat yttrande tillsammans med naturskyddsföreningen, svarar Johan Swahn.  Varför är det så att SKB år efter år räknat med att Sverige skulle kunna riva för ett pris långt under vad andra länder får betala?  Den mest konkreta rivningsplanen som finns idag är för det nedlagda Barsebäck, en samling stålgrå byggnader med en strålande utsikt över sundet och Köpenhamn. - Den kostnadsuppskattning som är gjord för Barsebäcks del ligger ungefär på 4,3 miljarder och då är det för hela anläggningen, säger Leif Roth som är chef för rivningsplaneringen på Barsebäck. - Så ni räknar med att kunna riva Barsebäck för 4,3 miljarder? - Det är den uppskattningen, det är den kunskap vi har idag, ja, svarar Leif Roth.  4,3 miljarder. Det blir alltså drygt två miljarder per reaktor. Låt oss behålla denna siffra i huvudet under resten av det här reportaget. En reaktor - två miljarder. Svenska SKB räknar alltså med att klara av att riva varje svensk reaktor för två drygt miljarder kronor per styck.  För att jämföra prislappen på Barsebäck så förflyttar vi oss nu till Tyskland, till resterna av kärnkraftverket Würgassen vid den lilla floden Weser i närheten av Kassel. Precis som Barsebäck ägs det av Eon, och dessutom är det samma typ av reaktor som Barsebäcks. 1997 lades Würgassen ner på grund av att det var trasigt och för dyrt att laga - istället påbörjades rivningen.  I Eons reklamfilmer från rivningen ser man arbetare i orangea overaller flytta runt tolv centimeter tjocka stålplattor som skydd mot strålning när de arbetar i kärnkraftverket. Traverser åker fram och tillbaka och fjärrstyrda robotar dyker ner i det blåskimrande vattnet i reaktortanken. Det talas om centimeterprecision och noga timat arbete. Om två år ska Würgassen vara färdigrivet och beräknas då ha kostat drygt sex miljarder kronor för en enda reaktor - alltså tre gånger så mycket som vad SKB och Barsebäck räknat med.  I en artikel i Sydsvenskan från 2005 säger dåvarande informationschefen på Barsebäck att rivningen i Tyskland är en förebild och att tillvägagångssättet kommer att bli snarlikt på Barsebäck. Det talas också om fördelarna med att kunna göra rent det radioaktiva skrotet så att det blir mindre volymer - det kan spara stora pengar, enligt företaget Studsvik som intervjuas i artikeln. Men idag åtta år senare, vill inte Leif Roth jämföra med rivningen av Würgassen. - Vi har ju tittat på Würgassen och sett hur de gör. Men själva genomförandet som rivningsprojekt, det... koncepten skiljer sig mycket åt, anser Leif Roth.  Skillnaden i koncept som chefen för rivningsplanering, Leif Roth, talar om är att i Tyskland och andra europeiska länder så måste det radioaktiva skrotet från kärnkraftverk kapas ned i småbitar så att det kan gjutas in i tunnor och slutförvaras. I Sverige är planen istället att på amerikanskt manér plocka ut så stora bitar som möjligt, packa dem i containrar och köra bort dom som de är till slutförvar - så kallad "rip and ship".  Genom att göra så räknar SKB med att spara in stora pengar. Det här berättade vi om i det första programmet i serien Atomnotan, en metod som Leif Roth, förklarade så här. - Det är ju som man säger "Rip and Ship", man river ner och transporterar bort avfallet från anläggningen. Man behandlar det inte så mycket på anläggningen för att till exempel tvätta och göra sådana här delar för att få det rent, utan man plockar ner det och skickar iväg det, säger Leif Roth.  Sedan 2005, då Barsebäck såg Würgassen som en förebild, så tycks det alltså ha skett en omsvängning i synen på hur rivningen ska gå till. Det mycket noggranna Tyskland är ingen förebild längre. Istället har man låtit sig inspireras av USA. I ett flertal rapporter jämförs kostnaderna för att riva amerikanska reaktorer. Det är amerikansk teknik och tillvägagångsätt som inspirerat SKB. Vi ska återkomma till USA och vad det kostar att riva där. Men först vill vi veta mer om varför det är så att Tyskland är dyrt.  På Öko-institut i Darmstadt i södra Tyskland finns Gerhard Schmidt. Hans institut arbetar med rivningsfrågor på uppdrag av tyska strålsäkerhetsmyndigheter och har många års erfarenhet av rivningsarbete på flera tyska kärnkraftverk. Han säger att det inte alltid har varit dyrt att riva kärnkraftverk i Tyskland, utan att kostnaderna i takt med växande erfarenhet från ett flertal omfattande rivningsprojekt gått upp. - Det var inte alltid så dyrt som idag. Med erfarenhet av att riva flera reaktorer så har kunskapsbasen blivit bättre och bättre och utgifterna har ökat i takt med den ökande kunskapen, säger Gerhard Schmidt.  I Tyskland har man helt enkelt lärt sig att vara försiktiga. - Om man inte tidigare har rivit en stor reaktor, så kan det verka billigare än det blir i slutändan, förklarar Gerhard Schmidt. En sak som Tyskarna lärt sig av sina rivningar är att det är viktigt med omfattande och noggranna kontroller för att se till att allt går rätt till. - Det är ganska dyrt att följa friklassningsreglerna för metall och betong, enligt Gerhard Schmidt.  Det mesta av ett kärnkraftverk är trots allt inte radioaktivt men för att vara säker på att det inte är det så måste det kontrolleras. Varenda vägg, varenda tak, varenda manick, skruv och verktyg måste mätas så att man vet säkert att det är fritt från radioaktivitet. Det innebär att tusentals ton skrot måste köras in i en särskilt mätanläggning.  Detta arbete kallas för friklassning och kräver en mycket omfattande kontrollapparat som är dyr och omständig. I Tyskland görs många av de här kontrollerna av fristående konsulter på uppdrag av myndigheterna. Dyrt och omständigt kanske, men tack vare det så har vi också upptäckt fel som har gjorts, säger Gerhard Schmidt.  När Barsebäck och de andra kärnkraftverken i Sverige så småningom ska rivas så kommer det att vara ägarna själva som ser till att allt går rätt till. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, gör bara stickprovskontroller, förklarar Henrik Efraimsson som arbetar med rivningsfrågor: - Det är en skillnad i hur man utövar tillsyn och vilken grad av oberoende kontroller som man kräver. Vår reglering och tillsyn bygger väldigt mycket på att tillståndshavarna själva ska ta ansvaret. De ska själva förvissa sig om att de ligger inom våra gränser, säger Henrik Efraimsson.  Mindre omfattande säkerhetskontroller av att friklassningsarbetet går rätt till kan alltså bidra till att göra rivningar billigare i Sverige. - Ett alternativ för att spara pengar är förstås att ha en låg säkerhetsstandard , men det kan straffa sig om befolkningen tappar förtroendet för vad du gör så blir du inte av med ditt rivningsskrot, resonerar Gerhard Schmidt:  Vi återvänder till det tomma och ekande Barsebäck igen. Planen är alltså att Barsebäck ska rivas med en amerikansk metod. Att det bara ska kosta drygt 2 miljarder att riva varje reaktor i Barsebäck har den amerikanska konsultfirman TLG Services räknat ut. - De har erfarenhet. Vi har utnyttjat dem och vi tror att den [studien] håller ganska hög kvalité, enligt Leif Roth.  Men hur billigt är det då att riva i USA? Vetenskapsradion har sammanställt kostnaden för de fem största av de amerikanska reaktorerna som rivits och som är jämförbara i storlek med de svenska. Våra siffror visar att det i USA, trots billiga metoder, har kostat dubbelt så mycket att riva kärnreaktorer där som vad SKB räknar med.  Att det inte blir billigare än så att riva i USA bekräftas också av NRC (Nuclear Regulatory Commission) USA:s motsvarighet till Strålsäkerhetsmyndigheten. I en mejlväxling med vetenskapsradion nämner de genomsnittspriser för att riva en reaktor som är två till tre gånger så höga som SKB:s beräkningar.  NRC skriver också att det som gör att vissa rivningar har blivit mycket dyrare i USA på senare år beror på hur rent man vill att det ska vara på marken när kärnkraftverket väl är borta. Vi snackar alltså om den gröna ängen igen. När ett kärnkraftverk har rivits så finns en gräns för hur mycket radioaktivitet det får finnas kvar i marken.  Vi frågar rivningsexperten Henrik Efraimsson på Strålsäkerhetsmyndigheten, hur det här gränsvärdet kan påverka kostnaderna för att riva. - Den kan ha väldigt stor betydelse. Särskilt om man har en anläggning där man har haft läckage, mark som har blivit förorenad, där den här jorden då kan vara väldigt stora mängder [volymer] om den måste hanteras som radioaktivt avfall eller inte, svarar Henrik Efraimsson på SSM.  Genom åren har det skett flera läckage av radioaktiva vätskor på Barsebäck som runnit ner och förorenat marken. Det handlar om 700 kubikmeter jord som förorenats. En volym som motsvarar cirka 100 personbilar.  Men i den amerikanska kostnadsstudien för Barsebäck så utgår beräkningarna för att ta hand om den förorenade marken från de amerikanska gränsvärdena för hur rent det måste vara efter avslutad rivning av Barsebäck. En gräns som är 25 gånger högre än till exempel i Tyskland. En anledning till att USA satt ett högt gränsvärde är att man på flera platser i landet sprängt atombomber och tillverkat plutonium som förorenat marken och grundvattnet.  −På många platser har de en väldigt besvärlig situation efter kärnvapenprogrammet där man har haft kontamination av grundvattnet och där radioaktiva vätskor kommit ut. Man har ju till och med sprängt kärnvapen i landet i öknar och så. Så man har en annan skala på problemen där, förklarar Henrik Efraimsson.  I Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten ännu inte bestämt hur mycket radioaktivitet kärnkraftverken ska få lämna efter sig där de en gång stod. Men allt tyder på att det blir en mycket lägre nivå än i USA, eftersom vi i Sverige från början inte har förorenat marken och därmed kan ställa högre krav. - Förhoppningsvis så kan man komma ner till väldigt låga nivåer i Sverige, säger Henrik Efraimsson.  Så hårda krav på hur ren marken måste vara efter rivningen kan alltså driva upp kostnaderna för att städa upp efter Barsebäck och de andra svenska kärnkraftverken. - Jag tycker att det ska vara väldigt rent och noggrant kontrollerat att det inte finns några radioaktiva föroreningar kvar som är av betydelse, säger Henrik Efraimsson. - Du ska våga åka dit med dina barn och bada med dem där? - Precis, bekräftar Henrik Efraimsson.  Ännu dröjer det många år innan kuststräckan vid Salviken i Skåne är en grön äng, eller en badstrand, kanske. Och många årtionden innan alla kärnkraftverk är rivna. Så vad kommer det att kosta då? Ja, om vi jämför oss med Tyskland så har SKB räknat nästan 50 miljarder kronor för lågt. Om vi jämför oss med USA så kan det saknas mer än 20 miljarder kronor.   Men redan med de kostnadsberäkningar som finns idag så är rivningen av de svenska kärnkraftverken den enskilt största kostnaden för hela det svenska kärnavfallsprogrammet och dubbelt så dyrt som till exempel vad det beräknas kosta att bygga slutförvaret för använt kärnbränsle. Problemet med att SKB under många års tid räknat med för låga rivningskostnaderna är att det nu saknas pengar i de fonder som ska bekosta rivningarna och därmed en potentiell risk för att det i slutändan blir skattebetalarna som får stå för notan.  Nu till våren ska uppdaterade rivningsrapporter för alla de svenska kärnkraftverken vara klara. SKB anser att det är fullt möjligt för Sverige att riva reaktorer för hälften mot vad det kostar i USA.  −Vi bedriver ingenting som i USA. Varför ska vi driva rivningar som i USA? De har sina lagar, de har sitt sätt att driva projekt på, vi har vårt eget. Så jag har ingen anledning att tro på något annat. Har vi några siffror, ja då har vi gjort vårt absolut bästa för att göra den bedömningen och ligger de där så är det de siffror vi har och inga andra, säger Saida Laârouchi Engström som är direktör på SKB. - Känner du till en reaktor i världen jämförbar i storlek med de svenska som har rivits för två miljarder kronor? - Nej jag har inte letat heller så jag känner inte till någon, svarar Saida Laârouchi Engström. - Tror du att det finns någon? - Ingen aning, fortsätter Saida Laârouchi Engström. - Men vad tror du? - Jag tror att när vi river en av våra reaktorer så kommer de siffror vi har att ligga i den härad som vi har räknat fram, avslutar Saida Laârouchi Engström. Reportagen i serien Atomnotan görs av Marcus Hansson och ansvarig producent är Johan Bergendorff.  Referenser:

    starstarstarstarstar
  • #71 Live Fra Trondheim med Gøran Sørloth, Micke Dorsin og Egon Holstad

    · 01:07:24 · Fotballklubben

    Vi podkaster live fra Byscenen i Trondheim, og får besøk på scenen av RBK-legendene Mikael Dorsin og Gøran Sørloth, og RBK-elskeren Egon Holstad. Gøran forteller om en spektakulær middag hjemme hos Gordon Strachan, skyting i Tyrkia og hvorfor han misliker Brann. Micke forteller om bestikkelser i Romania, hvorfor han følte seg gammel i RBK-dusjen og å sparke hull i vegger i Molde. Mens Egon forteller om da han fikk rødt kort for å sparke ned Tom Kåre Staruvik og gjør sitt ypperste for å like Rosenborg Ballklubb.

    starstarstarstarstar
  • 32 - Mikael Dorsin

    · 01:22:59 · Lundh

    Avsnitt 32 av Sveriges mest nyfikna fotbollspodd gästas av Mikael Dorsin. Den tidigare Dif-spelaren har blivit en institution i norska Rosenborg och under flera år varit Norges bäst betalde spelare. Ytterbacken talar om besvikelsen att det inte blev mer landslagsspel, hur tiden i rumänska Cluj slutade med hot, stämning och försök till tvångsförsäljning till Ryssland. Dessutom om att Dif inte hållit kontakten med honom, juridikstudierna, om pengarna i Norge och att han inte glömt ett betyg på en geting för tio år sedan.

    starstarstarstarstar
  • Stryktipsets Podcast S1415e10 – Henrik Strömblad På Besök

    · Oddsbloggen » Podcast stryktipset

    Den här veckan får Pierre och Micke besök av Viasat Fotbolls kommentator Henrik Strömblad. Vi avslöjar en match på nästa veckas kupong och går sedan igenom den här veckan som innehar en jackpot på ca 9,5 miljoner kr. https://soundcloud.com/svenskaspel/stryktipsets-podcast-s1415e10-henrik-stromblad-pa-besok Ladda ner här!… Inlägget Stryktipsets Podcast S1415e10 – Henrik Strömblad På Besök dök först upp på Oddsbloggen.

    starstarstarstarstar
  • P6 BEAT efterår: Henrik Aagaard 2017-10-02

    · P6 BEAT Efterår

    Henrik Aagaard er stemmen som vækker P6 BEATs lyttere om morgenen. I denne podcast kan du lære lidt om, hvad Henrik elsker allermest ved de tidlige morgener, og hvorfor hans andet program "Henrik & Pladepusherne" forsat inspirerer ham. Musikken er med The Brian Jonestown Massacre og Tindersticks.I "P6 BEAT efterår" inviterer Anders Bøtter sine kolleger fra P6 BEAT i studiet til en snak om deres programmer og efterårets toner.Du får to stærke efterårsnumre i hver podcast og en chance for at høre mere om, hvad P6 BEATs værter elsker allermest ved deres arbejde og efteråret.Vært: Anders Bøtter (P6 BEAT)Medvirkende: Henrik Aaagard (Morgenbeatet og Henrik & Pladepusherne)

    starstarstarstarstar
  • EP134 | Henrik Udd

    · 01:04:09 · Unstoppable Recording Machine Podcast

    “Gone With The Wind” by Architects is the song for June’s Nail the Mix, and Henrik Udd is here to discuss the recording of Our Gods Have Abandoned Us, along with a ton of other priceless info. Henrik is an absolute monster of a producer. The results he gets are undeniable, and this episode provides a glimpse of mindset he ... Read More The post EP134 | Henrik Udd appeared first on Unstoppable Recording Machine.

    starstarstarstarstar
  • Pod #71 - Henrik Boström, O-Ringen AB:s första år och framtid

    · Radio O-Ringen

    I Radio O-Ringen podcast #71 möter Per Forsberg O-Ringen AB:s Vd Henrik Boström. Det har nu gått ganska precis 3 år sedan Henrik Boström startade sitt jobb på det nybildade bolaget. - Ett modigt beslut av Svenska orienteringsförbundet, säger Henrik Boström. I denna podcast hör ni om dessa tre första år för bolaget, om hur det har varit en spännande resa på outforskade marker när det ideella ska införlivas med ett AB. Det var dock detta som lockade Henrik Boström. - Att O-Ringen bolagiserades var avgörande för att jag sökte jobbet. I podden hör ni också om den nya plattformen som precis har sjösatts för anmälan mm. Även prat om framtiden, siffror och att samarbetet med IOF om en världscupen inte kommer igång till 2018. Lyssna till Henrik Boström i podcast #71 från Radio O-Ringen. Har ni frågor eller synpunkter, skriv till radio@oringen.se.

    starstarstarstarstar