henrik lundqvist

  • 00:41:12

    Med utvidgade sinnen - Fixa idéer. Möt artisterna Madodds och Amanda Blomqvist.

    · Tollans musikaliska

    Bipoläre tonsättaren Berlioz använde en så kallad idée fixe i den fantastiska symfonin, Symphonie Fantastique. Lyssna på Rossinis maniska operaslut. som kallas Rossinis crescendo eller Rossinis raket. Tonsättaren Hector Berlioz var bipolär och i sina memoarer beskriver han depressioner: de mest fruktansvärda av alla livets djävligheter. Den hemska känslan av att vara ensam i ett tomt universum. - Under mina manier är jag gäckande, aktiv, passionerad, ondskefull och illvillig, skriver Berlioz.Tonsättaren Gioacchino Rossini skrev 40 operor på 20 år och tystades under lika många år av bipolär sjukdom.Idéhistorikern Karin Johannisson talar om att förnuft och känsla nuförtiden samarbetar; att känsla kan vara tänkt och tanke kan vara känt. Birgitta Tollan och Karin Johannisson funderar kring den känslorepertoar som erbjuds av dagens symfoniorkestrar. Är den förlegad och orsak till att unga människor flyr konserthusen? Idag behöver publiken mer differentierade känslouttryck, som ilska, aggression och nostalgi. Ungdomar bygger sina identiteter bortom den typ av stereotyper som mainstream symfonirepertoar erbjuder, resonerar Karin Johannisson. Hjärnforskaren Fredrik Ullén berättar om så kallade hjärnmaskar och om vad en CP-skada betyder. Han förklarar varför hälften av alla personer som föds blinda har absolut gehör och på det sättet har ett utvidgat hörselsinne. Låtskrivaren och sångerskan Amanda Blomqvist är blind, har absolut gehör och en CP-skada. För henne är ordet VÄG en fixstjärna i livet. Hör Amanda sjunga låtar ur egna CD:n Säg väg. Hennes mål är att sjunga i Globen i Stockholm. Fredrik Mbuyamba bär artistnamnet Madodds. Han har gjort den rosade singeln CP-skräck och planerar att ge ut en hel CD. Jag är så arg på kommunen. Jag sökte pengar för studiotid men jag fick avslag med motiveringen att jag skulle sättas på ett dagcenter för att snickra istället, berättar Madodds, som har spasmer och svårt att röra händer och fingrar. Men som ständigt skriver låttexter. Musiklista:"Fire and Improvisation"Emil JonasonEmil JonasonLIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004 RehabAmy WinehouseAmy Winehouse, m fl     CP-SkräckMadodds (Fredrik Mbuyamba)MadoddsPrivat inspelning "Fire and Improvisation"Emil JonasonEmil JonasonLIVE in Konserthuset 25/9 2004 VägAmanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.Säg VägPrivat inspelning Symphonie Fantastique (Op 14)Hector BerliozSimon Rattle | Berliner Philharmoniker La Pietra Del Paragone (KÄRLEK PA PROV) Voi Clarice(Final)ROSSINI, GIOACCHINO (C) ROMANELLI, LUIGI (A)JENKINS, NEWELL (DIR) ELGAR, ANNE _FULVIA_ (SOP) WOLFF, BEVERLY _CLARICE_ (MEZZ) BONAZZI, ELAINE _ASPASIA_ (MEZZ) CARRERAS, JOSE _GIOCONDO_ (TEN) REARDON, JOHN _ASDRUBALE_ (BAR) FOLDI, ANDREW _MACROBIO_ (BAR) DIAZ, JUSTINO _PACUVIO_ (BAR) MURCELL, RAY Ouvertyren ur Barberaren i SevillaRossiniFolkoperan. Kerstin Nerbe, dirigentCD: Folkoperan Live Manic DepressionJimi HendrixJimi Hendrix, gitarr och sång             "Fire and Improvisation"Emil JonasonEmil JonasonLIVE in Konserthuset 25/9 2004 VägAmanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.Säg VägPrivat inspelning Vägsingens hickaAmanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.Amandasäg väg När mina assistenter slutarAmanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.Amandasäg väg Emma FjindeAmanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.Amandasäg väg GaloppanAmanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.Amandasäg väg CP-SkräckMadodds (Fredrik Mbuyamba)MadoddsPrivat inspelning FallerMadodds (Fredrik Mbuyamba)MadoddsPrivat inspelning AvslagMadodds (Fredrik Mbuyamba)MadoddsPrivat inspelning BLOCK Special EditionMadodds (Fredrik Mbuyamba)MadoddsPrivat inspelning

    starstarstarstarstar
  • 01:24:51

    Henrik Dorsin

    · Sommar & Vinter i P1

    Skådespelare, komiker, sångare. I sitt Sommar slår han ett slag för alla "lillgamla människor därute" och till sin hjälp har han musiker som spelar live på plats i studion. Musiken i programmet 1 Sommar Sommar Sommar, (Sten Carlberg/Eric Sandström/ Henrik Dorsin) 2 Lustigkurre, (Andreas Grube/Henrik Dorsin) 3 Wiggen, (Rupert Wigg) 4 Blommig Servis, (Henrik Dorsin) 5 Qué Será, Será (Whatever Will Be, Will Be), (Jay Livingston/Ray Evens) 6 Ich Tanze Mit Dir In Den Himmel Hinein, (Friedrich Schroeder/Hans Bäckmann) 7 Om Jag Vore En Tant, (Henrik Dorsin) 8 Wiggen, (Rupert Wigg) 9 Käppalahymnen, (Göran Lindal/Henrik Dorsin) 10 Tuttinutt, (Henrik Dorsin) 11 Wiggen, (Rupert Wigg/Rupert Wigg) 12 Oboy, (Göran Lindal/Henrik Dorsin) 13 Wiggen, (Rupert Wigg) 14 Får Man Skämta Om Vadsomhelst?, (Henrik Dorsin) 15 Krögarnas Fel, (Henrik Dorsin/Andreas Grube) 16 Dra Åt Helvete, (Charles Trenet/Henrik Dorsin) 17 Wiggen, (Rupert Wigg) 18 Morsan Skjutsa Mig Hem, (Henrik Dorsin) 19 Älskade Hår, (Henrik Dorsin/Henrik Dorsin) 20 Las Vegas, (Göran Lindal/Henrik Dorsin) Om Henrik Dorsin Mest känd som odräglige grannen Ove Sundberg i Solsidan, som 2012 fick nytt liv i Kontoret, den svenska versionen av The Office. Medverkat i humorprogrammen Extra Extra och Parlamentet och sjungit i musikalerna Spamalot, I hetaste laget och Singin in the Rain. Med humorgänget Grotesco hade han en hit med schlagerparodin Tingeling. Fick Povel Ramels Karamelodiktstipendium 2007. År 2014 turnerade Dorsin med föreställningen Henrik Dorsin - näktergalen från Holavedsvägen, en "humorkonsert i två akter". Dorsin vann Kristallen 2014 som "Årets manliga skådespelare i en tv-produktion". Sedan 2014 driver han Scalateatern i Stockholm tillsammans med Michael Lindgren samt Conrad och Tova Nyqvist.  Producent: John Swartling

    starstarstarstarstar
  • 00:50:20

    Henrik Lundqvist

    · Sommar & Vinter i P1

    Hockeyspelare (målvakt i New York Rangers) Mentala bilder och en playlist med punklåtar. Så förbereder sig hockeystjärnan Henrik Lundqvist, 31, inför en match. Det berättar han i sitt Sommar i P1. Henrik Lundqvists Sommarprat är också en kärleksförklaring till staden New York, som kommit att bli hans hem. Han bor på Manhattan tillsammans med sin fru Therese, dobermann-hunden Nova och dottern Charlise som fyller ett år samma dag som han Sommarprat sänds. Varje år spelar New York Rangers-målvakten Henrik Lundqvist drygt 80 matcher. Timmarna innan matchen ser likadana ut från gång till gång. Exakt likadana. Bland annat förbereder han sig genom att framkalla mentala bilder: - Att se sig själv lyckas eller göra bra saker, att programmera hjärnan innan match ger mig ett helt annat lugn ute på isen, säger han i sitt Sommarprat. Om Henrik Lundqvist New York Rangers och Manhattan är hans hemvist sedan 2005. Blev förra säsongen, som andra svensk genom tiderna, utsedd till NHL:s bästa målvakt. Har varit nominerad till priset ytterligare fyra gånger. Tog OS-guld med Tre Kronor i Turin 2006 och har dessutom vunnit två SM-guld med Frölunda. Efter att i alla år spelat i samma lag som sin tvillingbror Joel ställdes de två mot varandra för första gången i mötet mellan Dallas Stars och New York Rangers 2006. Det var första gången i NHL:s historia som ett tvillingpar möttes som utespelare och målvakt. Spelar gitarr i ett coverband och har blivit utsedd till Sveriges bäst klädda man. Producent: Ylva Lindvall

    starstarstarstarstar_outline
  • 00:45:56

    #126: Ska vi vara oroliga för Henrik Lundqvist?

    · NHL-timmen

    Henrik Lundqvist har sett så pass ringrostig ut under träningsmatcherna inför World Cup att det nog finns en och annan som är orolig för målvaktens form. I podcasten NHL-timmen slår dock förbundskapten Rikard Grönborg fast att han tror på ”Henkes” kapacitet. - Han kommer att producera när det väl är dags, säger Grönborg. World Cup står för dörren, och podcasten NHL-timmen är på plats i Toronto för att bevaka landslagsklassikern. I premiären för World Cup-sändningarna är Henrik Lundqvists dåliga form något som Linus Hugosson och Jonatan Lindquist diskuterar. - Men jag tycker inte att det finns anledning till oro, säger Jonatan Lindquist i podden. Han kommer att höja sig. Förbundskapten Rikard Grönborg är inne på samma spår, och slår fast att det är Lundqvist som startar matchen mot Ryssland. - Han kommer att producera när det väl är dags, säger Grönborg. ”Lika stort som OS för mig” Tre Kronors lagkapten Henrik Sedin pratar om vad som gick fel i träningsmatchen mot Team Europa, samt om möjligheten att World Cup blir hans sista matcher i landslaget. - För mig är det här lika stort som OS, inte minst för att det går i Kanada och det är sånt drag kring turneringen, säger han. Dessutom: Chris Johnston från Sportsnet gästar programmet och berättar varför han inte tror att NHL kommer att släppa sina spelare till OS 2018. Antti Mäkinen förklarar varför finska landslag ofta lyckas överträffa folks förväntningar i stora turneringar. Medverkande Linus Hugosson Jonatan Lindquist Gäster Antti Mäkinen Chris Johnston Henrik Sedin Rikard Grönborg

    starstarstarstarstar
  • #3 - Joel Lundqvist

    · Tack Sverige - De största idrottsprofilerna berä

    I avsnitt #3 träffar vi ishockeyspelaren Joel Lundqvist inför den nu pågående säsongen Efter ett par mindre bra år framför allt poängmässigt har han öst in poäng så här långt på säsongen. Med den fina starten blir det än mer intressant att höra hur Joel tänkte inför säsong. Det blev ett samtal om uppväxten i Åre, kärleken till Frölunda och hur han ser på svensk idrott i allmänhet och ishockey i synnerhet. Han har dubbla SM-guld med Frölunda, vunnit 2 VM-guld och spelat för Dallas i NHL.  Missa inte veckans auktion till välgörenhet. Start 1/12 och avslutas 9/12 kl 20:00. Du har chansen att lägga beslag på en matchtröja från Frölunda som hela laget har signerat. Alla intäkter går till Barncancerfonden. Auktionen finns här: http://www.tradera.com/item/280404/246820580/frolunda-matchtroja-signerad-av-hela-laget-gava-av-joel-lundqvist Mer information finns på http://tacksverige.nu Fram till 2/12 kl 20.00 kan du fortfarande även buda på J-O Waldner bordtennisracket. Schema med hålltider Avsnitt #3 – Joel Lundqvist:Del 1 – Välkommen & snabbfrågor 0:00 – 09:08. Del 2:1 – Uppväxt och karriären  09:08 – 21:03. Del 2:2 – Karriär forts, idag & framtid 21:03 – 38:07. Del 3 – Sverige som land och idrottsland 38:07 – 57:49. Del 4 – Välgörenhet & avslutning 57:49 – 61:01.   God lyssning!  http://tacksverige.nu  #tacksverige

    starstarstarstarstar
  • 00:53:17

    #129: "Sveriges oväntade X-faktor"

    · NHL-timmen

    NHL-timmen är tillbaka med en ny rapport från World Cup. I dagens avsnitt hyllas rätteligen Sveriges målvakt Henrik Lundqvist, som alltså höll nollan i comebacken. - Det var ett rejält statement från Henke, säger Uffe Bodin i podcasten. Det var en nervpärs, men matchen mot Finland slutade i seger för Tre Kronor, mycket tack vare Henrik Lundqvists storspel. I nya avsnittet av NHL-timmen diskuterar Uffe Bodin från hockeysverige.se och Linus Hugosson från Pro Hockey vad det här får för effekter inför fortsättningen av World Cup: - Diskussionen vi hade tidigare om Lundqvist eller Jakob Markström känns nästan löjlig nu, säger Hugosson. Tre Kronor har ett fint utgångsläge att gå vidare i gruppen, men Bodin och Hugosson har hittat ett antal punkter i lagets spel som borde bli bättre: - Jag är orolig för bristen på offensiv, säger Bodin, som efterlyser mer produktion från Filip Forsberg. Dessutom: Intervjuer med Henrik Lundqvist, Rikard Grönborg och Erik Karlsson. ”Sveriges X-faktor”: Grönborgs oväntade drag i Finlandsmatchen diskuteras. USA:s pinsamma debacle avhandlas. Allt detta i NHL-timmens 129:e avsnitt, inspelat på plats i Toronto. Medverkande Linus Hugosson Uffe Bodin Jonatan Lindquist

    starstarstarstarstar
  • 01:15:43

    #124: NHL:s 20 bästa svenskar, del 2

    · NHL-timmen

    NHL-timmen har rankat NHL:s bästa svenskar, och i veckans avsnitt presenteras topp tio av den exklusiva listan. Inte helt oväntat toppas den av Ottawa Senators superstjärna Erik Karlsson. – Det Erik gjorde förra säsongen var så fantastiskt bra att det är svårt att tro att en spelare ska kunna göra det igen, säger Jonatan Lindquist i podden. Erik Karlssons prestation under 2015–16 var på många sätt unik och beundransvärd. Inte nog med att han slog Nicklas Lidströms poängrekord för svenska NHL-backar genom att göra 82 pinnar på lika många matcher, utan han blev även den första backen på 30 år att komma bland topp fem i den totala poängligan. – Det var en av de allra bästa offensiva säsongerna en back har gjort, säger Jonatan Lindquist i podden NHL-timmen, som rankar Karlsson som ligans bästa svensk. NHL-experterna Lindquist, Uffe Bodin och Linus Hugosson diskuterar Karlssons storhet – och hur coachbytet i Ottawa kommer att påverka svenskens spel. – Jag är skeptisk till Guy Bouchers system, men det vore ju idiotisk att försöka förändra på Karlsson, säger Bodin. Hotet mot Lundqvist: ”En enorm börda” Henrik Lundqvist vann omröstningen både 2014 och 2015, men får nu se sig passerad av två spelare. Trots det är herrarna överens om att den 34-årige målvaktsstjärnan gjorde en strålande säsong i fjol. – Att han inte fick en enda Vezina-röst var märkligt, säger Lindquist. Hur kommer Lundqvist att åldras? Han fyller 35 under kommande säsong, och visade möjligen utslitningstecken i slutet av förra säsongen. – Hotet mot Lundqvist är inte åldern, utan Rangers uselhet, menar Bodin. Hur ska han orka stå 60-70 matcher för ett så defensivt dåligt lag? Det är en enorm börda. Dessutom: Är Filip Forsberg en man för kaptensrollen i Nashville? Kommer Oliver Ekman-Larsson någonsin att vinna Norris Trophy? Är Nicklas Bäckström NHL:s mest underskattade forward? Kommer Sedinarna att avsluta sina respektive karriärer i olika klubbar? Detta och mycket mer i det 124:e avsnittet av NHL-timmen! Medverkande Linus Hugosson Uffe Bodin Jonatan Lindquist

    starstarstarstarstar
  • 00:19:20

    Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än att bygga nytt

    · Vetandets värld

    Att riva kärnkraftverk kommer de närmaste åren att bli en allt viktigare fråga, i takt med fler och fler kärnkraftverk läggs ner. I hela världen idag finns mer än 125 kärnkraftverk som är nedlagda och väntar på att rivas - och det är ett tidskrävande och dyrt arbete. I många av de här kärnkraftverken har arbetet inte ens påbörjats trots att de varit nedlagda i flera år. Programmet sändes första gången i februari 2013  −Ers majestät! Mina damer och herrar. Vårt mål är att så snabbt som möjligt skaffa oss en sådan fond av erfarenheter rörande reaktorer att vi effektivt ska kunna bilaga till landets energiförsörjning i framtiden. (Ur ”Svensk atomkraft på väg” 26/11 1954) När det svenska kärnkraftprogrammet satte igång på 50-talet, med försöksreaktorn R1 i ett bergrum under Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm så var det inte många som tänkte på vad det en gång kommer att kosta att riva de här anläggningarna. Hundratusentals ton stål och betong som måste monteras ned och tas om hand på olika sätt. Tungt vatten, neutronbestrålning, radiologiska karteringar, friklassning, avfallsmanagement, dekontamination, sönderdelning av interndelar. Ja, sådana saker. En dyr och långsam process som inte är så rolig att tänka på. Det är som att städa upp efter en fest. Fram till idag så är också den enda riktiga reaktorn som någonsin rivits i Sverige just försöksreaktorn i KTH:s källare, och där rivningsskrotet idag förvaras i ett bergrum under Östersjön i Uppland. Men R1 var en mycket liten anläggning i jämförelse med de kommersiella kärnkraftverken.  − Som nästa steg är det som sagt troligt att vi kommer att bygga en verkligt energialstrande reaktor och vad den kommer att kosta kan man inte med någon säkerhet förutsäga idag. (Ur ”Svensk atomkraft på väg” 26/11 1954) Så vad kostar det att riva ett stort kärnkraftverk? Frågan är viktig. Det är vi som idag använder elen från kärnkraften som också ska se till att anläggningarna försvinner när de tjänat ut, så att framtida generationer slipper få en springnota på halsen. Kostnaden står kärnkraftsbolagen för. Och det är dyrt att riva kärnkraftverk. Ta till exempel ilvinas Jurkšus, chef för rivningen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen, han tycker inte att kostnaden på 25 miljarder kronor är dyrt - det är vad det kostar, säger han. – Den totala kostnaden för att avveckla anläggningen är 2,9 miljarder euro, säger ilvinas Jurkšus. I Sverige är det företaget Svensk kärnbränslehantering, SKB, som är ansvarigt för att räkna ut hur mycket det kommer att kosta - så att kärnkraftverken kan betala in pengar till en fond som ska täcka rivningskostnaderna. Och 25 miljarder kronor, priset för Ignalinarivningen, det är ungefär vad SKB i sin senaste rapport räknar med att det kommer att kosta att riva alla Sveriges 12 reaktorer.  Nu är förstås Ignalina en helt annan sorts kärnkraftverk än de svenska, och i de 25 miljarderna ingår dessutom kostnader för en massa andra saker. Men att kostnaden för att riva de svenska kärnkraftverken är för lågt satt har länge påpekats, bland annat av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning. – När man har börjat riva kärnkraftverk runtom i världen så har kostnaderna varit betydande jämfört med de som man hade tänkt sig att det skulle vara. Då har vi helt enkelt misstänkt att det i fallet Sverige skulle kunna vara likadant, att SKB:s rivningskostnader skulle ha kunnat varit underskattade, säger MKGs kanslichef Johan Swahn. – Hur länge har ni påpekat det här för dem, under hur många år? – Jag tror att första gången var 2006 då vi lämnade in vårat yttrande tillsammans med naturskyddsföreningen, svarar Johan Swahn. Varför är det så att SKB år efter år räknat med att Sverige skulle kunna riva för ett pris långt under vad andra länder får betala? Den mest konkreta rivningsplanen som finns idag är för det nedlagda Barsebäck, en samling stålgrå byggnader med en strålande utsikt över sundet och Köpenhamn. – Den kostnadsuppskattning som är gjord för Barsebäcks del ligger ungefär på 4,3 miljarder och då är det för hela anläggningen, säger Leif Roth som är chef för rivningsplaneringen på Barsebäck. – Så ni räknar med att kunna riva Barsebäck för 4,3 miljarder? – Det är den uppskattningen, det är den kunskap vi har idag, ja, svarar Leif Roth. 4,3 miljarder. Det blir alltså drygt två miljarder per reaktor. Låt oss behålla denna siffra i huvudet under resten av det här reportaget. En reaktor - två miljarder. Svenska SKB räknar alltså med att klara av att riva varje svensk reaktor för två drygt miljarder kronor per styck. För att jämföra prislappen på Barsebäck så förflyttar vi oss nu till Tyskland, till resterna av kärnkraftverket Würgassen vid den lilla floden Weser i närheten av Kassel. Precis som Barsebäck ägs det av Eon, och dessutom är det samma typ av reaktor som Barsebäcks. 1997 lades Würgassen ner på grund av att det var trasigt och för dyrt att laga - istället påbörjades rivningen.  I Eons reklamfilmer från rivningen ser man arbetare i orangea overaller flytta runt tolv centimeter tjocka stålplattor som skydd mot strålning när de arbetar i kärnkraftverket. Traverser åker fram och tillbaka och fjärrstyrda robotar dyker ner i det blåskimrande vattnet i reaktortanken. Det talas om centimeterprecision och noga timat arbete. Om två år ska Würgassen vara färdigrivet och beräknas då ha kostat drygt sex miljarder kronor för en enda reaktor - alltså tre gånger så mycket som vad SKB och Barsebäck räknat med. I en artikel i Sydsvenskan från 2005 säger dåvarande informationschefen på Barsebäck att rivningen i Tyskland är en förebild och att tillvägagångssättet kommer att bli snarlikt på Barsebäck. Det talas också om fördelarna med att kunna göra rent det radioaktiva skrotet så att det blir mindre volymer - det kan spara stora pengar, enligt företaget Studsvik som intervjuas i artikeln. Men idag åtta år senare, vill inte Leif Roth jämföra med rivningen av Würgassen. – Vi har ju tittat på Würgassen och sett hur de gör. Men själva genomförandet som rivningsprojekt, det... koncepten skiljer sig mycket åt, anser Leif Roth. Skillnaden i koncept som chefen för rivningsplanering, Leif Roth, talar om är att i Tyskland och andra europeiska länder så måste det radioaktiva skrotet från kärnkraftverk kapas ned i småbitar så att det kan gjutas in i tunnor och slutförvaras. I Sverige är planen istället att på amerikanskt manér plocka ut så stora bitar som möjligt, packa dem i containrar och köra bort dom som de är till slutförvar - så kallad "rip and ship". Genom att göra så räknar SKB med att spara in stora pengar. Det här berättade vi om i det första programmet i serien Atomnotan, en metod som Leif Roth, förklarade så här. – Det är ju som man säger "Rip and Ship", man river ner och transporterar bort avfallet från anläggningen. Man behandlar det inte så mycket på anläggningen för att till exempel tvätta och göra sådana här delar för att få det rent, utan man plockar ner det och skickar iväg det, säger Leif Roth. Sedan 2005, då Barsebäck såg Würgassen som en förebild, så tycks det alltså ha skett en omsvängning i synen på hur rivningen ska gå till. Det mycket noggranna Tyskland är ingen förebild längre. Istället har man låtit sig inspireras av USA. I ett flertal rapporter jämförs kostnaderna för att riva amerikanska reaktorer. Det är amerikansk teknik och tillvägagångsätt som inspirerat SKB. Vi ska återkomma till USA och vad det kostar att riva där. Men först vill vi veta mer om varför det är så att Tyskland är dyrt. På Öko-institut i Darmstadt i södra Tyskland finns Gerhard Schmidt. Hans institut arbetar med rivningsfrågor på uppdrag av tyska strålsäkerhetsmyndigheter och har många års erfarenhet av rivningsarbete på flera tyska kärnkraftverk. Han säger att det inte alltid har varit dyrt att riva kärnkraftverk i Tyskland, utan att kostnaderna i takt med växande erfarenhet från ett flertal omfattande rivningsprojekt gått upp. – Det var inte alltid så dyrt som idag. Med erfarenhet av att riva flera reaktorer så har kunskapsbasen blivit bättre och bättre och utgifterna har ökat i takt med den ökande kunskapen, säger Gerhard Schmidt. I Tyskland har man helt enkelt lärt sig att vara försiktiga. – Om man inte tidigare har rivit en stor reaktor, så kan det verka billigare än det blir i slutändan, förklarar Gerhard Schmidt. En sak som Tyskarna lärt sig av sina rivningar är att det är viktigt med omfattande och noggranna kontroller för att se till att allt går rätt till. – Det är ganska dyrt att följa friklassningsreglerna för metall och betong, enligt Gerhard Schmidt. Det mesta av ett kärnkraftverk är trots allt inte radioaktivt men för att vara säker på att det inte är det så måste det kontrolleras. Varenda vägg, varenda tak, varenda manick, skruv och verktyg måste mätas så att man vet säkert att det är fritt från radioaktivitet. Det innebär att tusentals ton skrot måste köras in i en särskilt mätanläggning. Detta arbete kallas för friklassning och kräver en mycket omfattande kontrollapparat som är dyr och omständig. I Tyskland görs många av de här kontrollerna av fristående konsulter på uppdrag av myndigheterna. Dyrt och omständigt kanske, men tack vare det så har vi också upptäckt fel som har gjorts, säger Gerhard Schmidt. När Barsebäck och de andra kärnkraftverken i Sverige så småningom ska rivas så kommer det att vara ägarna själva som ser till att allt går rätt till. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, gör bara stickprovskontroller, förklarar Henrik Efraimsson som arbetar med rivningsfrågor: – Det är en skillnad i hur man utövar tillsyn och vilken grad av oberoende kontroller som man kräver. Vår reglering och tillsyn bygger väldigt mycket på att tillståndshavarna själva ska ta ansvaret. De ska själva förvissa sig om att de ligger inom våra gränser, säger Henrik Efraimsson. Mindre omfattande säkerhetskontroller av att friklassningsarbetet går rätt till kan alltså bidra till att göra rivningar billigare i Sverige. – Ett alternativ för att spara pengar är förstås att ha en låg säkerhetsstandard , men det kan straffa sig om befolkningen tappar förtroendet för vad du gör så blir du inte av med ditt rivningsskrot, resonerar Gerhard Schmidt: Vi återvänder till det tomma och ekande Barsebäck igen. Planen är alltså att Barsebäck ska rivas med en amerikansk metod. Att det bara ska kosta drygt 2 miljarder att riva varje reaktor i Barsebäck har den amerikanska konsultfirman TLG Services räknat ut. – De har erfarenhet. Vi har utnyttjat dem och vi tror att den [studien] håller ganska hög kvalité, enligt Leif Roth. Men hur billigt är det då att riva i USA? Vetenskapsradion har sammanställt kostnaden för de fem största av de amerikanska reaktorerna som rivits och som är jämförbara i storlek med de svenska. Våra siffror visar att det i USA, trots billiga metoder, har kostat dubbelt så mycket att riva kärnreaktorer där som vad SKB räknar med. Att det inte blir billigare än så att riva i USA bekräftas också av NRC (Nuclear Regulatory Commission) USA:s motsvarighet till Strålsäkerhetsmyndigheten. I en mejlväxling med vetenskapsradion nämner de genomsnittspriser för att riva en reaktor som är två till tre gånger så höga som SKB:s beräkningar. NRC skriver också att det som gör att vissa rivningar har blivit mycket dyrare i USA på senare år beror på hur rent man vill att det ska vara på marken när kärnkraftverket väl är borta. Vi snackar alltså om den gröna ängen igen. När ett kärnkraftverk har rivits så finns en gräns för hur mycket radioaktivitet det får finnas kvar i marken. Vi frågar rivningsexperten Henrik Efraimsson på Strålsäkerhetsmyndigheten, hur det här gränsvärdet kan påverka kostnaderna för att riva. – Den kan ha väldigt stor betydelse. Särskilt om man har en anläggning där man har haft läckage, mark som har blivit förorenad, där den här jorden då kan vara väldigt stora mängder [volymer] om den måste hanteras som radioaktivt avfall eller inte, svarar Henrik Efraimsson på SSM. Genom åren har det skett flera läckage av radioaktiva vätskor på Barsebäck som runnit ner och förorenat marken. Det handlar om 700 kubikmeter jord som förorenats. En volym som motsvarar cirka 100 personbilar. Men i den amerikanska kostnadsstudien för Barsebäck så utgår beräkningarna för att ta hand om den förorenade marken från de amerikanska gränsvärdena för hur rent det måste vara efter avslutad rivning av Barsebäck. En gräns som är 25 gånger högre än till exempel i Tyskland. En anledning till att USA satt ett högt gränsvärde är att man på flera platser i landet sprängt atombomber och tillverkat plutonium som förorenat marken och grundvattnet. − På många platser har de en väldigt besvärlig situation efter kärnvapenprogrammet där man har haft kontamination av grundvattnet och där radioaktiva vätskor kommit ut. Man har ju till och med sprängt kärnvapen i landet i öknar och så. Så man har en annan skala på problemen där, förklarar Henrik Efraimsson. I Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten ännu inte bestämt hur mycket radioaktivitet kärnkraftverken ska få lämna efter sig där de en gång stod. Men allt tyder på att det blir en mycket lägre nivå än i USA, eftersom vi i Sverige från början inte har förorenat marken och därmed kan ställa högre krav. – Förhoppningsvis så kan man komma ner till väldigt låga nivåer i Sverige, säger Henrik Efraimsson. Så hårda krav på hur ren marken måste vara efter rivningen kan alltså driva upp kostnaderna för att städa upp efter Barsebäck och de andra svenska kärnkraftverken. – Jag tycker att det ska vara väldigt rent och noggrant kontrollerat att det inte finns några radioaktiva föroreningar kvar som är av betydelse, säger Henrik Efraimsson. – Du ska våga åka dit med dina barn och bada med dem där? – Precis, bekräftar Henrik Efraimsson. Ännu dröjer det många år innan kuststräckan vid Salviken i Skåne är en grön äng, eller en badstrand, kanske. Och många årtionden innan alla kärnkraftverk är rivna. Så vad kommer det att kosta då? Ja, om vi jämför oss med Tyskland så har SKB räknat nästan 50 miljarder kronor för lågt. Om vi jämför oss med USA så kan det saknas mer än 20 miljarder kronor.  Men redan med de kostnadsberäkningar som finns idag så är rivningen av de svenska kärnkraftverken den enskilt största kostnaden för hela det svenska kärnavfallsprogrammet och dubbelt så dyrt som till exempel vad det beräknas kosta att bygga slutförvaret för använt kärnbränsle. Problemet med att SKB under många års tid räknat med för låga rivningskostnaderna är att det nu saknas pengar i de fonder som ska bekosta rivningarna och därmed en potentiell risk för att det i slutändan blir skattebetalarna som får stå för notan. Nu till våren ska uppdaterade rivningsrapporter för alla de svenska kärnkraftverken vara klara. SKB anser att det är fullt möjligt för Sverige att riva reaktorer för hälften mot vad det kostar i USA. − Vi bedriver ingenting som i USA. Varför ska vi driva rivningar som i USA? De har sina lagar, de har sitt sätt att driva projekt på, vi har vårt eget. Så jag har ingen anledning att tro på något annat. Har vi några siffror, ja då har vi gjort vårt absolut bästa för att göra den bedömningen och ligger de där så är det de siffror vi har och inga andra, säger Saida Laârouchi Engström som är direktör på SKB. – Känner du till en reaktor i världen jämförbar i storlek med de svenska som har rivits för två miljarder kronor? – Nej jag har inte letat heller så jag känner inte till någon, svarar Saida Laârouchi Engström. – Tror du att det finns någon? – Ingen aning, fortsätter Saida Laârouchi Engström. – Men vad tror du? – Jag tror att när vi river en av våra reaktorer så kommer de siffror vi har att ligga i den härad som vi har räknat fram, avslutar Saida Laârouchi Engström. Reportagen i serien Atomnotan görs av Marcus Hansson och ansvarig producent är Johan Bergendorff. Referenser:

    starstarstarstarstar
  • 00:19:46

    Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än att bygga nytt

    · Vetandets värld

    Att riva kärnkraftverk kommer de närmaste åren att bli en allt viktigare fråga, i takt med fler och fler kärnkraftverk läggs ner. I hela världen idag finns mer än 125 kärnkraftverk som är nedlagda och väntar på att rivas - och det är ett tidskrävande och dyrt arbete. I många av de här kärnkraftverken har arbetet inte ens påbörjats trots att de varit nedlagda i flera år.  −Ers majestät! Mina damer och herrar. Vårt mål är att så snabbt som möjligt skaffa oss en sådan fond av erfarenheter rörande reaktorer att vi effektivt ska kunna bilaga till landets energiförsörjning i framtiden. (Ur ”Svensk atomkraft på väg” 26/11 1954)  När det svenska kärnkraftprogrammet satte igång på 50-talet, med försöksreaktorn R1 i ett bergrum under Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm så var det inte många som tänkte på vad det en gång kommer att kosta att riva de här anläggningarna.  Hundratusentals ton stål och betong som måste monteras ned och tas om hand på olika sätt. Tungt vatten, neutronbestrålning, radiologiska karteringar, friklassning, avfallsmanagement, dekontamination, sönderdelning av interndelar. Ja, sådana saker. En dyr och långsam process som inte är så rolig att tänka på. Det är som att städa upp efter en fest.  Fram till idag så är också den enda riktiga reaktorn som någonsin rivits i Sverige just försöksreaktorn i KTH:s källare, och där rivningsskrotet idag förvaras i ett bergrum under Östersjön i Uppland. Men R1 var en mycket liten anläggning i jämförelse med de kommersiella kärnkraftverken.   −Som nästa steg är det som sagt troligt att vi kommer att bygga en verkligt energialstrande reaktor och vad den kommer att kosta kan man inte med någon säkerhet förutsäga idag. (Ur ”Svensk atomkraft på väg” 26/11 1954)  Så vad kostar det att riva ett stort kärnkraftverk? Frågan är viktig. Det är vi som idag använder elen från kärnkraften som också ska se till att anläggningarna försvinner när de tjänat ut, så att framtida generationer slipper få en springnota på halsen. Kostnaden står kärnkraftsbolagen för. Och det är dyrt att riva kärnkraftverk. Ta till exempel ilvinas Jurkšus, chef för rivningen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen, han tycker inte att kostnaden på 25 miljarder kronor är dyrt - det är vad det kostar, säger han. - Den totala kostnaden för att avveckla anläggningen är 2,9 miljarder euro, säger ilvinas Jurkšus.  I Sverige är det företaget Svensk kärnbränslehantering, SKB, som är ansvarigt för att räkna ut hur mycket det kommer att kosta - så att kärnkraftverken kan betala in pengar till en fond som ska täcka rivningskostnaderna. Och 25 miljarder kronor, priset för Ignalinarivningen, det är ungefär vad SKB i sin senaste rapport räknar med att det kommer att kosta att riva alla Sveriges 12 reaktorer.  Nu är förstås Ignalina en helt annan sorts kärnkraftverk än de svenska, och i de 25 miljarderna ingår dessutom kostnader för en massa andra saker. Men att kostnaden för att riva de svenska kärnkraftverken är för lågt satt har länge påpekats, bland annat av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning. - När man har börjat riva kärnkraftverk runtom i världen så har kostnaderna varit betydande jämfört med de som man hade tänkt sig att det skulle vara. Då har vi helt enkelt misstänkt att det i fallet Sverige skulle kunna vara likadant, att SKB:s rivningskostnader skulle ha kunnat varit underskattade, säger MKGs kanslichef Johan Swahn. - Hur länge har ni påpekat det här för dem, under hur många år? - Jag tror att första gången var 2006 då vi lämnade in vårat yttrande tillsammans med naturskyddsföreningen, svarar Johan Swahn.  Varför är det så att SKB år efter år räknat med att Sverige skulle kunna riva för ett pris långt under vad andra länder får betala?  Den mest konkreta rivningsplanen som finns idag är för det nedlagda Barsebäck, en samling stålgrå byggnader med en strålande utsikt över sundet och Köpenhamn. - Den kostnadsuppskattning som är gjord för Barsebäcks del ligger ungefär på 4,3 miljarder och då är det för hela anläggningen, säger Leif Roth som är chef för rivningsplaneringen på Barsebäck. - Så ni räknar med att kunna riva Barsebäck för 4,3 miljarder? - Det är den uppskattningen, det är den kunskap vi har idag, ja, svarar Leif Roth.  4,3 miljarder. Det blir alltså drygt två miljarder per reaktor. Låt oss behålla denna siffra i huvudet under resten av det här reportaget. En reaktor - två miljarder. Svenska SKB räknar alltså med att klara av att riva varje svensk reaktor för två drygt miljarder kronor per styck.  För att jämföra prislappen på Barsebäck så förflyttar vi oss nu till Tyskland, till resterna av kärnkraftverket Würgassen vid den lilla floden Weser i närheten av Kassel. Precis som Barsebäck ägs det av Eon, och dessutom är det samma typ av reaktor som Barsebäcks. 1997 lades Würgassen ner på grund av att det var trasigt och för dyrt att laga - istället påbörjades rivningen.  I Eons reklamfilmer från rivningen ser man arbetare i orangea overaller flytta runt tolv centimeter tjocka stålplattor som skydd mot strålning när de arbetar i kärnkraftverket. Traverser åker fram och tillbaka och fjärrstyrda robotar dyker ner i det blåskimrande vattnet i reaktortanken. Det talas om centimeterprecision och noga timat arbete. Om två år ska Würgassen vara färdigrivet och beräknas då ha kostat drygt sex miljarder kronor för en enda reaktor - alltså tre gånger så mycket som vad SKB och Barsebäck räknat med.  I en artikel i Sydsvenskan från 2005 säger dåvarande informationschefen på Barsebäck att rivningen i Tyskland är en förebild och att tillvägagångssättet kommer att bli snarlikt på Barsebäck. Det talas också om fördelarna med att kunna göra rent det radioaktiva skrotet så att det blir mindre volymer - det kan spara stora pengar, enligt företaget Studsvik som intervjuas i artikeln. Men idag åtta år senare, vill inte Leif Roth jämföra med rivningen av Würgassen. - Vi har ju tittat på Würgassen och sett hur de gör. Men själva genomförandet som rivningsprojekt, det... koncepten skiljer sig mycket åt, anser Leif Roth.  Skillnaden i koncept som chefen för rivningsplanering, Leif Roth, talar om är att i Tyskland och andra europeiska länder så måste det radioaktiva skrotet från kärnkraftverk kapas ned i småbitar så att det kan gjutas in i tunnor och slutförvaras. I Sverige är planen istället att på amerikanskt manér plocka ut så stora bitar som möjligt, packa dem i containrar och köra bort dom som de är till slutförvar - så kallad "rip and ship".  Genom att göra så räknar SKB med att spara in stora pengar. Det här berättade vi om i det första programmet i serien Atomnotan, en metod som Leif Roth, förklarade så här. - Det är ju som man säger "Rip and Ship", man river ner och transporterar bort avfallet från anläggningen. Man behandlar det inte så mycket på anläggningen för att till exempel tvätta och göra sådana här delar för att få det rent, utan man plockar ner det och skickar iväg det, säger Leif Roth.  Sedan 2005, då Barsebäck såg Würgassen som en förebild, så tycks det alltså ha skett en omsvängning i synen på hur rivningen ska gå till. Det mycket noggranna Tyskland är ingen förebild längre. Istället har man låtit sig inspireras av USA. I ett flertal rapporter jämförs kostnaderna för att riva amerikanska reaktorer. Det är amerikansk teknik och tillvägagångsätt som inspirerat SKB. Vi ska återkomma till USA och vad det kostar att riva där. Men först vill vi veta mer om varför det är så att Tyskland är dyrt.  På Öko-institut i Darmstadt i södra Tyskland finns Gerhard Schmidt. Hans institut arbetar med rivningsfrågor på uppdrag av tyska strålsäkerhetsmyndigheter och har många års erfarenhet av rivningsarbete på flera tyska kärnkraftverk. Han säger att det inte alltid har varit dyrt att riva kärnkraftverk i Tyskland, utan att kostnaderna i takt med växande erfarenhet från ett flertal omfattande rivningsprojekt gått upp. - Det var inte alltid så dyrt som idag. Med erfarenhet av att riva flera reaktorer så har kunskapsbasen blivit bättre och bättre och utgifterna har ökat i takt med den ökande kunskapen, säger Gerhard Schmidt.  I Tyskland har man helt enkelt lärt sig att vara försiktiga. - Om man inte tidigare har rivit en stor reaktor, så kan det verka billigare än det blir i slutändan, förklarar Gerhard Schmidt. En sak som Tyskarna lärt sig av sina rivningar är att det är viktigt med omfattande och noggranna kontroller för att se till att allt går rätt till. - Det är ganska dyrt att följa friklassningsreglerna för metall och betong, enligt Gerhard Schmidt.  Det mesta av ett kärnkraftverk är trots allt inte radioaktivt men för att vara säker på att det inte är det så måste det kontrolleras. Varenda vägg, varenda tak, varenda manick, skruv och verktyg måste mätas så att man vet säkert att det är fritt från radioaktivitet. Det innebär att tusentals ton skrot måste köras in i en särskilt mätanläggning.  Detta arbete kallas för friklassning och kräver en mycket omfattande kontrollapparat som är dyr och omständig. I Tyskland görs många av de här kontrollerna av fristående konsulter på uppdrag av myndigheterna. Dyrt och omständigt kanske, men tack vare det så har vi också upptäckt fel som har gjorts, säger Gerhard Schmidt.  När Barsebäck och de andra kärnkraftverken i Sverige så småningom ska rivas så kommer det att vara ägarna själva som ser till att allt går rätt till. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, gör bara stickprovskontroller, förklarar Henrik Efraimsson som arbetar med rivningsfrågor: - Det är en skillnad i hur man utövar tillsyn och vilken grad av oberoende kontroller som man kräver. Vår reglering och tillsyn bygger väldigt mycket på att tillståndshavarna själva ska ta ansvaret. De ska själva förvissa sig om att de ligger inom våra gränser, säger Henrik Efraimsson.  Mindre omfattande säkerhetskontroller av att friklassningsarbetet går rätt till kan alltså bidra till att göra rivningar billigare i Sverige. - Ett alternativ för att spara pengar är förstås att ha en låg säkerhetsstandard , men det kan straffa sig om befolkningen tappar förtroendet för vad du gör så blir du inte av med ditt rivningsskrot, resonerar Gerhard Schmidt:  Vi återvänder till det tomma och ekande Barsebäck igen. Planen är alltså att Barsebäck ska rivas med en amerikansk metod. Att det bara ska kosta drygt 2 miljarder att riva varje reaktor i Barsebäck har den amerikanska konsultfirman TLG Services räknat ut. - De har erfarenhet. Vi har utnyttjat dem och vi tror att den [studien] håller ganska hög kvalité, enligt Leif Roth.  Men hur billigt är det då att riva i USA? Vetenskapsradion har sammanställt kostnaden för de fem största av de amerikanska reaktorerna som rivits och som är jämförbara i storlek med de svenska. Våra siffror visar att det i USA, trots billiga metoder, har kostat dubbelt så mycket att riva kärnreaktorer där som vad SKB räknar med.  Att det inte blir billigare än så att riva i USA bekräftas också av NRC (Nuclear Regulatory Commission) USA:s motsvarighet till Strålsäkerhetsmyndigheten. I en mejlväxling med vetenskapsradion nämner de genomsnittspriser för att riva en reaktor som är två till tre gånger så höga som SKB:s beräkningar.  NRC skriver också att det som gör att vissa rivningar har blivit mycket dyrare i USA på senare år beror på hur rent man vill att det ska vara på marken när kärnkraftverket väl är borta. Vi snackar alltså om den gröna ängen igen. När ett kärnkraftverk har rivits så finns en gräns för hur mycket radioaktivitet det får finnas kvar i marken.  Vi frågar rivningsexperten Henrik Efraimsson på Strålsäkerhetsmyndigheten, hur det här gränsvärdet kan påverka kostnaderna för att riva. - Den kan ha väldigt stor betydelse. Särskilt om man har en anläggning där man har haft läckage, mark som har blivit förorenad, där den här jorden då kan vara väldigt stora mängder [volymer] om den måste hanteras som radioaktivt avfall eller inte, svarar Henrik Efraimsson på SSM.  Genom åren har det skett flera läckage av radioaktiva vätskor på Barsebäck som runnit ner och förorenat marken. Det handlar om 700 kubikmeter jord som förorenats. En volym som motsvarar cirka 100 personbilar.  Men i den amerikanska kostnadsstudien för Barsebäck så utgår beräkningarna för att ta hand om den förorenade marken från de amerikanska gränsvärdena för hur rent det måste vara efter avslutad rivning av Barsebäck. En gräns som är 25 gånger högre än till exempel i Tyskland. En anledning till att USA satt ett högt gränsvärde är att man på flera platser i landet sprängt atombomber och tillverkat plutonium som förorenat marken och grundvattnet.  −På många platser har de en väldigt besvärlig situation efter kärnvapenprogrammet där man har haft kontamination av grundvattnet och där radioaktiva vätskor kommit ut. Man har ju till och med sprängt kärnvapen i landet i öknar och så. Så man har en annan skala på problemen där, förklarar Henrik Efraimsson.  I Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten ännu inte bestämt hur mycket radioaktivitet kärnkraftverken ska få lämna efter sig där de en gång stod. Men allt tyder på att det blir en mycket lägre nivå än i USA, eftersom vi i Sverige från början inte har förorenat marken och därmed kan ställa högre krav. - Förhoppningsvis så kan man komma ner till väldigt låga nivåer i Sverige, säger Henrik Efraimsson.  Så hårda krav på hur ren marken måste vara efter rivningen kan alltså driva upp kostnaderna för att städa upp efter Barsebäck och de andra svenska kärnkraftverken. - Jag tycker att det ska vara väldigt rent och noggrant kontrollerat att det inte finns några radioaktiva föroreningar kvar som är av betydelse, säger Henrik Efraimsson. - Du ska våga åka dit med dina barn och bada med dem där? - Precis, bekräftar Henrik Efraimsson.  Ännu dröjer det många år innan kuststräckan vid Salviken i Skåne är en grön äng, eller en badstrand, kanske. Och många årtionden innan alla kärnkraftverk är rivna. Så vad kommer det att kosta då? Ja, om vi jämför oss med Tyskland så har SKB räknat nästan 50 miljarder kronor för lågt. Om vi jämför oss med USA så kan det saknas mer än 20 miljarder kronor.   Men redan med de kostnadsberäkningar som finns idag så är rivningen av de svenska kärnkraftverken den enskilt största kostnaden för hela det svenska kärnavfallsprogrammet och dubbelt så dyrt som till exempel vad det beräknas kosta att bygga slutförvaret för använt kärnbränsle. Problemet med att SKB under många års tid räknat med för låga rivningskostnaderna är att det nu saknas pengar i de fonder som ska bekosta rivningarna och därmed en potentiell risk för att det i slutändan blir skattebetalarna som får stå för notan.  Nu till våren ska uppdaterade rivningsrapporter för alla de svenska kärnkraftverken vara klara. SKB anser att det är fullt möjligt för Sverige att riva reaktorer för hälften mot vad det kostar i USA.  −Vi bedriver ingenting som i USA. Varför ska vi driva rivningar som i USA? De har sina lagar, de har sitt sätt att driva projekt på, vi har vårt eget. Så jag har ingen anledning att tro på något annat. Har vi några siffror, ja då har vi gjort vårt absolut bästa för att göra den bedömningen och ligger de där så är det de siffror vi har och inga andra, säger Saida Laârouchi Engström som är direktör på SKB. - Känner du till en reaktor i världen jämförbar i storlek med de svenska som har rivits för två miljarder kronor? - Nej jag har inte letat heller så jag känner inte till någon, svarar Saida Laârouchi Engström. - Tror du att det finns någon? - Ingen aning, fortsätter Saida Laârouchi Engström. - Men vad tror du? - Jag tror att när vi river en av våra reaktorer så kommer de siffror vi har att ligga i den härad som vi har räknat fram, avslutar Saida Laârouchi Engström. Reportagen i serien Atomnotan görs av Marcus Hansson och ansvarig producent är Johan Bergendorff.  Referenser:

    starstarstarstarstar
  • Henrik Lundqvist, Emma Eliasson & Magnus Wahlmans utspel om SHL-kvalet

    · Radiosportens hockeypodd

    Hör Sveriges främste målvakt, Henrik Lundqvist. Lundqvists NY Rangers hoppas säkra en plats i NHL-slutspelet och Lundqvist berättar om tankarna kring detta, World cup i höst och hans vinnarskalle. Dessutom i veckans Istid: Hockeyreporter Magnus Wahlman tar ställning i frågan om upp- och nedflyttning mellan SHL och Hockeyallsvenskan och han får medhåll av expert L-G Jansson.Vi hör Skellefteå-kaptenen Jimmie Ericsson som inte får ledigt nu, trots att man är klart för SM-semifinalspelet som inleds först 1 april.Och så träffar vi Damkronornas Hanna Olsson och Emma Eliasson inför VM som inleds på måndag. Eliasson, vars luleå säkrade klubbens första SM-guld i söndags, firade rejält tillsammans med sina lagkamrater.Martin Sundelius martin.sundelius@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:59:10

    Aron Flam 's DEKONSTRUKTIV KRITIK möter Jonathan Lundqvist

    · Dekonstruktiv kritik

    I det här avsnittet av DEKONSTRUKTIV KRITIK träffar jag Jonathan Lundqvist. Ordförande för reportrar utan gränser. Mest för att tala om det rasistiska sexistiska memo:t från Google. För varför inleds ett sexistiskt hatmanifest med orden:”Jag värderar mångfald och inkludering, förnekar inte att sexism existerar, och tycker inte att man ska förstärka stereotyper.”En märklig inledning på ett sexistiskt rasistiskt hatbrev. Jag får nämligen hatbrev med jämna mellanrum och de brukar rivstarta enligt min erfarenhet. Men det kanske bara den effekt jag har på människor?Eftersom jag ändå hade tänkt att talamed Jonathan om Googles nya satsning Perspective API. En sökrobot med articifiell intelligens som ska mäta toxiciteten i poster på nätet för att kunna sortera bort dem från kommentarsfält och sökningar. Mitt eget namn – Aron Flam – när det skrivs in i Perspective är 14 procents sannolikhet att uppfattas som giftigt. Som vanligt är det ingen som menar något illa när de kommer på något sånt här – ”vi vill ju bara skydda folk från att bli kränkta och upprörda!” – men det här är censur.Att det har med det återkommande temat KROSSA SOCIALISMEN att göra är uppenbart då de tankar som ligger till grund för både Google’s memo-skandal och för att deras nya API är intersektionalitet och genusvetenskap. Jonathan Lundqvist är dock inte med på mitt korståg mot Socialismen. Däremot ser han problemen med att sätta en grupps rättigheter före individens.Och det är om det som mitt och Jonathans samtal handlar om i DEKONSTRUKTIV KRITIK.Jonathan Lundqvist kan du hitta på twitter där han kallar sig för @j_lindqvist med Q och V om du undrar något om yttrandefrihet eller journalistik.Länkar till de artiklar och saker vi talar om samt skärmdumpar på saker jag testat i Googles Perspective finner du under avsnittet på Patreon.DECONSTRUCTIVECRITICISM is financed via patreon: http://bit.ly/supportaDKSWISHA: 0768943737PayPal: aron.flam@gmail.comIntro by:Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...)Source: incompetech.com/music/royalty-...Artist: incompetech.com/

    starstarstarstarstar_outline
  • Filip Forsberg och Viktor Arvidsson om JOFA-kedjans målsuccé, Joel Lundqvist om Frölundas säsong och ett förmodat kvaldrama i Dalarna

    · Radiosportens hockeypodd

    Vi hör Nashvilles succétrio, JOFA-kedjan, med de två svenskarna Filip Forsberg och Viktor Arvidsson. Joel Lundqvist recenserar Frölundas grundserie. Dessutom listas seriens floppar och skrällar. Från minut 4: Allt talar för ett kvaldrama i Dalarna mellan Leksand och Mora. Magnus Wahlman och L-G Jansson tror att den kvalserien kommer stjäla mycket av fokuset från SM-slutspelet och vågar knappt spekulera kring utgången.  Från minut 10: JOFA-kedjan i Nashville Predators; Filip Forsberg, Viktor Arvidsson och Ryan Johansen förklarar varför de funkar så bra tillsammans. Forsberg ger sin syn på att målskyttet plötsligt har lossnat rejält den här säsongen, efter två hattrick i följd.  Från minut 21: L-G Jansson och Magnus Wahlman summerar SHL:s grundserie och utser största floppen, överraskningen och det eller den som har imponerat mest under säsongen.  Från minut 29: Frölundas lagkapten Joel Lundqvist ger oss sin syn på Göteborgsklubbens grundserie och blickar fram mot SM-slutspelet. Lundqvist ser Växjö Lakers som Frölundas främsta utmanare om guldet.  Från minut 35: Smålandspostens Daniel Enestubbe pratar om seriesegrande Växjö Lakers säsong tillsammans med Radiosportens Janne Rindstig. Enestubbe tippar Växjö mot HV 71 i SM-final.  Martin Sundelius martin.sundelius@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Stryktipsets Podcast S1415e10 – Henrik Strömblad På Besök

    · Oddsbloggen » Podcast stryktipset

    Den här veckan får Pierre och Micke besök av Viasat Fotbolls kommentator Henrik Strömblad. Vi avslöjar en match på nästa veckas kupong och går sedan igenom den här veckan som innehar en jackpot på ca 9,5 miljoner kr. https://soundcloud.com/svenskaspel/stryktipsets-podcast-s1415e10-henrik-stromblad-pa-besok Ladda ner här!… Inlägget Stryktipsets Podcast S1415e10 – Henrik Strömblad På Besök dök först upp på Oddsbloggen.

    starstarstarstarstar
  • VM-podden 13 maj: Bäckström och Nylander i samma kedja & platsar lagkapten Joel Lundqvist?

    · Radiosportens hockeypodd

    Tre Kronors VM-lag förstärks med målvakten Henrik Lundqvist och centrarna Nicklas Bäckström och Oscar Lindberg. Förväntningarna på ett svenskt VM-guld trissas upp alltmer här i Köln. Men vilka får spela med stjärncentern Nicklas Bäckström? Och platsar verkligen lagkapten Joel Lundqvist nu när NY Rangers-centern Oscar Lindberg också ansluter? Radiosportens hockeykännare L-G Jansson och Magnus Wahlman ger sin syn på det svenska VM-lagbygget och arrangemanget i Köln. Expert L-G Jansson delar med sig av sina minnen från VM-vistelsen i Köln, när han nu reser hem till Sverige och ersätts av Jörgen Jönsson. Martin Sundelius, Köln martin.sundelius@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • P6 BEAT efterår: Henrik Aagaard 2017-10-02

    · P6 BEAT Efterår

    Henrik Aagaard er stemmen som vækker P6 BEATs lyttere om morgenen. I denne podcast kan du lære lidt om, hvad Henrik elsker allermest ved de tidlige morgener, og hvorfor hans andet program "Henrik & Pladepusherne" forsat inspirerer ham. Musikken er med The Brian Jonestown Massacre og Tindersticks.I "P6 BEAT efterår" inviterer Anders Bøtter sine kolleger fra P6 BEAT i studiet til en snak om deres programmer og efterårets toner.Du får to stærke efterårsnumre i hver podcast og en chance for at høre mere om, hvad P6 BEATs værter elsker allermest ved deres arbejde og efteråret.Vært: Anders Bøtter (P6 BEAT)Medvirkende: Henrik Aaagard (Morgenbeatet og Henrik & Pladepusherne)

    starstarstarstarstar
  • 01:04:09

    EP134 | Henrik Udd

    · Unstoppable Recording Machine Podcast

    “Gone With The Wind” by Architects is the song for June’s Nail the Mix, and Henrik Udd is here to discuss the recording of Our Gods Have Abandoned Us, along with a ton of other priceless info. Henrik is an absolute monster of a producer. The results he gets are undeniable, and this episode provides a glimpse of mindset he ... Read More The post EP134 | Henrik Udd appeared first on Unstoppable Recording Machine.

    starstarstarstarstar
  • 01:03:27

    Pod #71 - Henrik Boström, O-Ringen AB:s första år och framtid

    · Radio O-Ringen

    I Radio O-Ringen podcast #71 möter Per Forsberg O-Ringen AB:s Vd Henrik Boström. Det har nu gått ganska precis 3 år sedan Henrik Boström startade sitt jobb på det nybildade bolaget.- Ett modigt beslut av Svenska orienteringsförbundet, säger Henrik Boström.I denna podcast hör ni om dessa tre första år för bolaget, om hur det har varit en spännande resa på outforskade marker när det ideella ska införlivas med ett AB. Det var dock detta som lockade Henrik Boström.- Att O-Ringen bolagiserades var avgörande för att jag sökte jobbet.I podden hör ni också om den nya plattformen som precis har sjösatts för anmälan mm. Även prat om framtiden, siffror och att samarbetet med IOF om en världscupen inte kommer igång till 2018. Lyssna till Henrik Boström i podcast #71 från Radio O-Ringen. Har ni frågor eller synpunkter, skriv till radio@oringen.se.

    starstarstarstarstar
  • 00:41:43

    Episode 98--The Mountain Top--How To Be A Worldly Man, In The Best Way Possible

    · The Mountain Top (Chick Whisperer): The Art Of Style, Mens Dating, Seduction, Masculine Charm, Self Improvement, Confidence

    Co-Host Henrik Jeppesen (http://www.mountaintoppodcast.com/travel) At age 28, Henrik Jeppesen makes Johnny Cash jealous. He's been everywhere, man. Seriously...he is the youngest man ever to travel to every country in the world. Trust fund baby? Guess again... Right out of the gate Henrik gives you his secrets to traveling for very little, or even NO money. He then reveals the weird but wonderful ways his travels have helped him overcome shyness and fear of rejection...in all areas of life. Discover the surprising, unexpected reasons why Henrik wanted to go to every country rather than to the same places favored by tourists again and again. Plus, you'll hear the ironic reason why world adventurers also tend to be couch potatoes in their "downtime" moments. What are the countries that are really safe contrary to popular belief...and vice-versa? Best of all, you'll hear Henrik's account of being the only tourist in Syria when he went just last year, along with what it's like to shake hands with the Prime Minister of Libya. To top it all off, you'll get Henrik's golden (and ridiculously logical) advice for those seeking to travel to every country in the world. Ready to be a better man and attract the greatest women on Earth? Visit http://www.mountaintoppodcast.com and schedule your 1-on-1 discovery call with me personally. === HELP US SEND THE MESSAGE TO GREAT MEN EVERYWHERE === We'll keep the solid, actionable content coming...all for free. If you love what you hear, please give us a 'thumbs up' by rating the show (takes one second) and leaving us a review. As we say here in Texas, we appreciate you!

    starstarstarstarstar
  • 01:15:08

    160: Ampersand.js, SPAs, and WebRTC with Henrik Joreteg

    · The Changelog

    Henrik Joreteg joined the show to talk about Single Page Apps (SPAs), Ampersand.js, WebRTC, JavaScript coding styles, and more. Sponsors Codeship –  If it works with Docker, it works with Codeship Jet. Toptal –  Join Toptal and work with awesome people from anywhere in the world. Freelance with companies like Airbnb, Artsy & IDEO. Featuring Adam Stacoviak – Twitter, GitHub, Website Jerod Santo – Twitter, GitHub, Website Notes and Links Henrik Joreteg is a JavaScript Developer, the author of Human JavaScript, and the creator of Ampersand.js. Henrik Joreteg (@HenrikJoreteg) on Twitter Henrik Joreteg on GitHub &yet Read Human JavaScript for free online! Ampersand.js Intro to npm, Browserify & Modules Henrik's "A Single Page Story" talk RealtimeConf 2015 Subscribe to Changelog Weekly Did You Pick the Wrong Web Framework?! MonolithFirst feross/standard Backbone.js HenrikJoreteg/SimpleWebRTC WebRTC in the real world: STUN, TURN and signaling - HTML5 Rocks ORTC (Object RTC) | Object API for RTC – Mobile, Server, Web Otalk Loren Brichter (@lorenb) on Twitter Loren Brichter on GitHub TJ Holowaychuk on GitHub Feross Aboukhadijeh on GitHub Guillermo Rauch on GitHub React Native Surge - Static Web Publishing for Front-End Developers

    starstarstarstarstar
  • The Changelog - 160: Ampersand.js, SPAs, and WebRTC with Henrik Joreteg

    · Changelog Master Feed

    Henrik Joreteg joined the show to talk about Single Page Apps (SPAs), Ampersand.js, WebRTC, JavaScript coding styles, and more. Sponsors Codeship –  If it works with Docker, it works with Codeship Jet. Toptal –  Join Toptal and work with awesome people from anywhere in the world. Freelance with companies like Airbnb, Artsy & IDEO. Featuring Adam Stacoviak – Twitter, GitHub, Website Jerod Santo – Twitter, GitHub, Website Notes and Links Henrik Joreteg is a JavaScript Developer, the author of Human JavaScript, and the creator of Ampersand.js. Henrik Joreteg (@HenrikJoreteg) on Twitter Henrik Joreteg on GitHub &yet Read Human JavaScript for free online! Ampersand.js Intro to npm, Browserify & Modules Henrik's "A Single Page Story" talk RealtimeConf 2015 Subscribe to Changelog Weekly Did You Pick the Wrong Web Framework?! MonolithFirst feross/standard Backbone.js HenrikJoreteg/SimpleWebRTC WebRTC in the real world: STUN, TURN and signaling - HTML5 Rocks ORTC (Object RTC) | Object API for RTC – Mobile, Server, Web Otalk Loren Brichter (@lorenb) on Twitter Loren Brichter on GitHub TJ Holowaychuk on GitHub Feross Aboukhadijeh on GitHub Guillermo Rauch on GitHub React Native Surge - Static Web Publishing for Front-End Developers

    starstarstarstarstar