historia

  • 01-03-2017 #0 EN HISTORIA - Cero en Historia Javier Cansado - Programa Completo 0

    · Ilustres Ignorantes JAGV

    JAGV #0 EN HISTORIA En el primer episodio de "Cero en Historia", el maestro de ceremonias Joaquín Reyes y los concursantes habituales Silvia Abril, Raúl Cimas, Sara Escudero y J.J. Vaquero, cuentan con un juez excepcional, el gran Javier Cansado. "Cero en Historia" es un panel cómico que nos descubre que la historia es apasionante, sorprendente y divertida. Con humor y una mirada fresca y libre, Joaquín Reyes como maestro de ceremonias y Silvia Abril, Raúl Cimas, Sara Escudero y J.J. Vaquero como concursantes. "Cero en Historia" rememora momentos que cambiaron la Historia, anécdotas increíbles pero ciertas, inventos, objetos y personajes míticos. Cada programa tendrá un juez diferente, próceres de la categoría de Javier Cansado, Elvira Lindo, Santi Millán o Juanma López Iturriaga que impartirán justicia con los criterios que consideren oportunos. "Cero en Historia" se juega en cinco rondas de pruebas, al final de las cuales el juez decide quién es el ganador: 'El Fotomatón' especula acerca de la historia que encierra una fotografía, 'Veraz o falaz' plantea cuál de dos historias inverosímiles realmente ocurrió, 'Continuará' reta a imaginar el desenlace de una historia planteada por un vídeo protagonizado por gente de la talla de Al Capone, 'Trampantojo mierder' consiste en adivinar los "cuerpos extraños" introducidos en un cuadro histórico, mientras que en 'Cachivaches imposibles' conoceremos los objetos más locos que en su día alguien inventó y usó. En este programa todos los espectadores, cuñados incluidos, pueden jugar durante 50 minutos a ser detectives de la historia. Porque "Cero en Historia" es una apuesta por "la democratización del saber". El plató, con una puesta en escena sorprendente y original, se ha construido en el Parador Nacional del Castillo de Sigüenza, Guadalajara, una joya medieval de nuestro patrimonio histórico. #0 EN HISTORIA JAGV

    starstarstarstarstar
  • 84º Podcast Mises Brasil - Moacir José da Silva

    · Mises Brasil

    Apesar de embrionários, os estudos da Escola Austríaca no Brasil tem se desenvolvido de uma maneira extremamente interessante, rica e descentralizada. Há professores e estudantes de diversas regiões do país utilizando o instrumental teórico Austríaco na economia, no direito, nas relações internacionais e na história. Sim, também na história, como o leitor/ouvinte deste site pode constatar neste Podcast com o professor e pós-doutor Moacir José da Silva, da Universidade Estadual de Maringá (UEM). O professor Moacir, que se classifica como um historiador Austríaco e já participou do encontro da Sociedade Mont Pelerin, explica nesta entrevista o que é a Escola Austríaca de História e qual o seu diferencial em relação às escolas tradicionais. “A Escola Austríaca de História vê a história a partir do indivíduo e suas ações fazendo a história a partir de valores morais subjetivos. A Escola Austríaca aplicada à economia apresentou soluções que, na verdade, transcenderam a área específica de economia em termos de conhecimento, o que foi reconhecido pelo próprio Hayek no discurso em que recebeu o Prêmio Nobel. Existe uma Escola Austríaca de História, que não leva esse nome, e talvez possamos desenvolver estudos utilizando esse nome”.Graduado em história, mestre em economia, doutor em Engenharia de Produção e Sistemas e pós-doutor em Administração de Empresas pela Universidade de São Paulo (USP), Moacir atua com pesquisador catedrático da área de história econômica na UEM, onde estuda principalmente a Escola Austríaca e a sua aplicação no estudo da história. Neste podcast, ele explica o que é e como trabalha o historiador Austríaco. Ele também falou sobre os estudos desenvolvidos no departamento de história, sobre o seu livro História Econômica I, em que trata a origem e o declínio do feudalismo sob a perspectiva Austríaca, e que faz parte de uma coleção de 43 livros coordenada por ele e escrita por professores da UEM.

    starstarstarstarstar
  • Monument 4: "I varje monument finns en bild av framtiden"

    · 00:09:28 · OBS

    Ibland rivs monumenten över despoter och diktatorer, ibland får de stå kvar. Och ibland blir det Bruce Lee och Frank Zappa som får stå staty. Dan Jönsson resonerar kring välta och ovälta monument. Jag har alltid undrat varför aktivisterna som ockuperade almarna i Kungsträdgården 1971 inte också passade på att välta en staty. Kanske handlade det helt enkelt om ovanligt svenska och fredliga aktivister; almstriden är väl ändå så nära vi här i Sverige har kommit en sådan där revolutionär torgockupation som nästan alltid brukar sluta med att ett eller annat monument välts överända - och bara några meter från de där almarna stod Johan Peter Molins Karl XII-staty. Ett givet vandaliseringsobjekt. Men inget hände: när ockupanterna avtågade från Kungsträdgården efter sin lysande seger såg torget ut precis som det alltid hade gjort. Inte bara almarna, utan också Karl XII-statyn stod kvar. Aktivisterna hade chansen att välta den, men tog den inte. Vad jag vet tänkte de inte ens tanken.Det finns förstås förklaringar. En annan tid, ett annat Sverige. Men ändå, Molins Karl XII-staty är antagligen Sveriges skadligaste monument, älskat av nationalister och nynazister där det står och proklamerar permanent krig i öster, som det har gjort nu i snart hundrafemtio år. Statyn sägs vara rest till minne av de döda vid Poltava, och inte mig emot, jag undrar bara om det inte finns bättre sätt att minnas dem än att hylla den blodbesudlade envåldshärskaren som drev dem i döden? Med sitt sublimerade, storsvenska revanschbegär ger Karl XII-statyn kropp åt all den irrationella ryssnoja som alltid satt sin prägel på den politiska debatten i det här landet, inte minst just nu, och jag är säker på att Sverige skulle vara ett både bättre och fredligare land utan den.Ta bort den, säger jag. Ta för den delen också gärna bort John Börjesons statyer över Karl X Gustav i Malmö och Karl XII:s general Magnus Stenbock i Helsingborg, två klockrena exempel på kränkande, imperialistiska monument - det sistnämnda, Magnus Stenbocksstatyn i Helsingborg, rest till minne av det fältslag 1710 där den svenska ockupationsmakten slutgiltigt befäste kontrollen över Skåne efter flera decenniers krigande och till priset av åttatusen människors liv. Stenbocksstatyn har varit omdebatterad, runt millennieskiftet lades en motion i Helsingborgs kommunfullmäktige om att riva den. Men motionen röstades ner, och själv misstänker jag att likgiltigheten delvis kan förklaras av att de flesta idag inte vet särskilt mycket om vem Magnus Stenbock var. Om den grymma massakern generalen ledde vid Helsingborg. Om nöden och repressionen som blev följden av Karl XII:s vanvettiga krigsäventyr.Men i grunden är det nog en fråga om hur man ser på historien. För några år sedan, när fullmäktige i Stockholm röstade ner en liknande motion om Molins Karl XII-staty, fick historikern Dick Harrison rycka ut i DN och förklara vilket skrattretande förslag det var: statyn är enligt Harrison en del av vår historia, och vi kan inte förneka den. Det har han förstås rätt i på sätt och vis. Men jag skulle vilja komma med en retorisk motfråga: vad menar Harrison med "vår historia"? Vem är "vi", vems historia är det som kommer till uttryck i dessa krigiska monument? Förresten, finns det verkligen en svensk historia, som vi alla är nödsakade att hålla fast vid? Är "historien" inte snarare bara ett av många spår, är inte det vi just nu kallar för "historien" bara det tillfälliga resultatet av en berättelsernas kamp, en kamp som till stor del förs med hjälp av just symboler, konst, arkitektur och som i varje stund kan växla över i ett helt annat spår, en helt annan berättelse? Och är det inte just väldigt historielöst att påstå något annat?Men kanske är vi lite historielösa i Sverige? Kanske har svensk historieskrivning alldeles för länge präglats av en osund samsyn, en sorts historisk saltsjöbadsanda ifråga om vad som är viktigt och relevant nog för att bilda stommen i den nationella berättelsen? I Sverige välter vi inga monument; kanske beror det på att vi saknar blick för laddningen, konflikterna? I många andra länder, där man i modern tid har varit med om krig, ockupation och stora omvälvningar, är detta tvärtom självklarheter. Monumentvältandets historia är en upprorens historia. Varje monument står som symbol över en strid, och dess segrare. Varje monument gestaltar en världsbild. En berättelse. En historia. Och varje historia pekar som bekant i sin tur mot en fortsättning. I varje monument finns därför en bild av framtiden.Jag tror det är det här vi har svårt att förstå. När nationalisterna i de baltiska och östeuropeiska länderna efter kommunismens fall rev ner statyerna av Lenin och andra socialistiska hjältar ville de inte bara radera den historia som statyerna stod för, utan också tanken på en framtida återkomst för de kommunistiska idéerna. När IS, Islamiska Staten, demolerar de arkeologiska världsarven i Mesopotamien är det heller inte monumentens konsthistoriska betydelse som är det viktiga; det man vill utplåna är den eklektiska, mångkulturella framtid som ligger i förlängningen av denna historieskrivning. Vore det bara för historien skulle nog varken Lenin eller Assurnasirpal ha någon starkare laddning är vad, säg, Magnus Stenbock har för helsingborgarna. Men historien är aldrig bara historia.Det är därför monumenten är politiska. Det säger mycket om den politiska kulturen i ett land hur det behandlar sina monument. Vilka som rivs, vilka som blir kvar. Vad som kommer istället. Att Leninstatyerna revs i Östeuropa är varken mer eller mindre betydelsefullt än att monumenten över Franco i Spanien i många fall fortfarande står kvar. Det säger också någonting att ett av de första monumenten som restes i Litauens huvudstad Vilnius efter självständigheten var en staty av Frank Zappa. I Prag var det Michael Jackson som fick äran. Och för tio år sedan restes en staty över karateskådespelaren Bruce Lee som ett fredsmonument i Mostar i Bosnien. Varken Lee, Jackson eller Zappa har förstås någon som helst historisk koppling till de här städerna. Snarare får man se det som en sorts antihistoriska proklamationer. Projektioner av en postpolitisk framtid där den globala populärkulturen ersatt kommunismen som internationalistisk ideologi.Därför har jag svårt att se våra svenska krigarmonument som bara ett okontroversiellt kulturarv. Karl XII i Kungsträdgården pekar inte mot det förflutna, utan mot framtiden. I hans symboliska hand är och förblir Sverige ett land som ännu drömmer om fornstora dar, ett land där militären och framför allt krigsindustrin fortfarande har ett avgörande inflytande på den förda utrikespolitiken. Man kan förstås tycka att det är så det ska vara, det är inte det jag diskuterar här - men det är naivt att påstå att det bara är ett gemensamt arv det handlar om. Det gemensamma arvet är något vi har rätt att acceptera eller avvisa, något som formas och omformas genom ständiga konflikter och motsättningar, i forskning, debatter, monument, och som i gengäld formar oss: vår syn på vårt förflutna, vår identitet, vår framtid. Har Molins Karl XII en plats där? Det kanske han har, trots allt - vi välter ju inte monument i Sverige, och möjligen går det att försvara statyn utifrån någon sorts historisk vidsynthetsprincip - men i så fall skulle jag för min del gärna vilja höra argumenten. Den riktigt skadliga historien är alltid den som ingen diskuterar.Dan Jönsson, kritiker och författare

    starstarstarstarstar
  • 009 Ágora Historia Ocio Antigua Roma

    · 01:00:00 · Agora Historia Oficial

    En el programa de esta semana de Ágora Historia en Gestiona Radio trataremos los siguientes temas: - Hablaremos sobre el ocio en la antigua Roma, siendo la sociedad más ociosa de la Historia, llegando a haber más días de ocio que días laborables. Para hablarnos sobre el ocio en Roma entrevistamos a Jesús Cepeda Ruiz, Doctor en Historia antigua por la UNED - Universidad Nacional de Educación a Distancia, y especialista en temas de historia de la mujer en el mundo antiguo. - Damos la bienvenida a Isabel Margarit, directora de la Revista Historia y Vida, que cada mes nos hablará sobre los temas más relevantes en torno a la Historia que recoge la revista. - En la sección "La Historia en imágenes", Alfonso Benito nos contará la historia en torno a una imagen muy conocida. Para terminar David Benito y Gema García Ruipérez nos traen las principales noticias acaecidas en torno a la Historia. Síguenos en Facebook: www.facebook.com/agorahistoriaprograma Síguenos en Twitter: https://twitter.com/agorahistoria www.agorahistoria.com

    starstarstarstarstar
  • HISTORIA SOM VERKTYG, VAPEN OCH VILLOSPÅR

    · 00:54:59 · Konflikt

    Konflikt denna vecka handlar om statligt påbjuden glömska i Kambodja och rysk revidering av historien i nationens intresse. Dessutom samtal om hur samtidens politiska mål styr historieskrivningen också hos oss och om Museet för glömska - nytt intiativ i kritiken av hur berättelsen om Irak formas.Lördag 22 september I den dagliga rapporteringen formas vår historia och den som kontrollerar historien, kontrollerar ju som bekant samtiden, och därmed kanske också framtiden. Det här är en sanning som synts genom en mängd olika regeringars agerande, världen över.Vi har till exempel i somras bråket om den ryska akademins översyn av landets viktigaste historieböcker, där man ville mjuka upp bilden av Stalins grymheter och dämpa bilden av Sovjetunionen som förlorare av det kalla kriget. Minns spänningarna mellan Kina och Japan, för ett par år sedan, när de japanska läromedlen förskönade ockupation och åtföljande massakrer i Kina under 1930- och 1940-talen men se också ett Kina som har ett järngrepp om sin egen historia och ofta glömmer dess offer.Ett annat exempel nära i tiden är den franska kontroversiella lagen som uppmanar franska historielärare att i undervisningen om kolonialtiden betona den franska kolonialismens positiva rollOm vi går österut i Kambodja nämns inte de röda khemerernas skräckår i landets skolböcker.Pol Pots andreman ställs nu inför rätta. I onsdags arresterades Noun Chea, broder nummer två, och Pol Pots närmaste man under de röda khmerernas skräckvälde i slutet av 70-talet. Nu hoppas många att tribunalen mot de åldrande ledarna för de röda khmererna äntligen ska leda till försoning och upprättelse i landet.Men frågan är hur Kambodjas befolkning ska kunna gå vidare efter skräckåren utan tillgång till sin egen historia? Petra Quiding besökte Kambodjas huvudstad Phnom Penh och träffade flera kambodjaner som alla hade sin egen, lilla grymma del av den stora historien att berätta. Hon intervjuade Niamh Hanafin, kommunikations- och mediekonsult som efter många års arbete i Kambodja, la  fram sin studie om kambodjaners historiekunskap inom Malmö Högskolas program ”Communication for Development”. Studien visar att många kambodjaner fortfarande, 28 år efter kriget, är okunniga om vad som faktiskt hände mellan åren 1975 och 1979. Trots att man uppskattar att 1,7 miljoner människor dog. Idag redogörs de fyra åren med ett par rader i skolböckerna. Där står att ”Den 19 april 1975 möttes Kommittén för Det demokratiska Kampuchea för att byta namn på landet och efter detta massakrerades många kambodjaner”.Problemet är, säger Hanafin, att många inom dagens stat och förvaltning, både offer och bödlar, delar behovet att glömma.  Konsekvensen är att rädslan och våldet därför fortplantas till Kambodjas unga.Länk till Malmö Högskolas hemsida där du så småningom kan läsa Niamh Hanafins avhandling ”Unaswered questions and empty spaces: The challenge of communicating history and memory in post-genocide Cambodia”http://www.mah.se/Länk till tribunalen, ECCC, i Kambodjas officiella hemsidahttp://www.eccc.gov.kh/Diskussionen i studion hålls med Peo Hansen, statsvetare och docent vid Tema Etnicitet, Linköpings universitet och Eskil Franck, nyutnämnd chef för myndigheten Forum för levande historia. Forum för levande historia har i uppdrag att medverka till att demokratin stärks och att insikten om alla människors lika värde ökar framförallt med utgångspunkt av lärdomar från förintelsen men nu också genom att visa upp kommunismens brott mot mänskligheten i forna Sovjetunionen, Kina och Kambodja. I Ryssland har president Vladimir Putin visat sig mindre villig än sin föregångare att rensa ut Rysslands sovjetiska förflutna från historien. Han har hävdat att vilka brott den forna kommunistregimen än gjort sig skyldig till, så utgör den trots allt en viktig del av Rysslands historia och har spelat en stor roll i utformandet av dagens ryska samhälle. Det senaste exemplet som vållat debatt är införandet av nya läromedel för ämnena historia och samhällskunskap i den ryska skolan. En dag före president Putins träff med utvalda historielärare i somras presenterades en ny nationell manual för lärare i ämnet historia och Putin talade om vikten av historieundervisning som gör ryska skolelever stolta över fosterlandet och debatten gick igång. På den oberoende radiostationen Echo Moskvy debatteras det häftigt under rubriken ”Historiens lektioner – är det myter eller sanningen som formar medborgaren?” I ena ringhörnan historikern och journalisten Nikolaj Svanidze och i den andra Aleksandr Prochanov, chefredaktör för den ultranationalistiska tidningen ”Zavtra” ,”Morgondagen”. Svanidze skäller på det läger som enligt honom gör rysk historia till en återvändsgränd som alltid slutar i terror och nya Gulag. Prochanov välkomnar en utrensning av liberala lögner och lovprisar Stalins utrensningar och får i en omröstning efter programmet stöd av nästan hälften av lyssnarna. Alexander Semyonov, redaktör för den historiska facktidskriften Ab Imperio, tycker inte det är konstigt. Folk i allmänhet är trötta på en debatt som pågått ända sedan Sovjetunionens sammanbrott om olika tolkningar av historien och om det politiska spelet kring de komplikationerna, säger Alexander Semyonov. De nu aktuella nya statliga manualerna för historieundervisningen erbjuder just det, en väg till en enkel nationell självkänsla igen, säger Semyonov.Det är livsviktigt att bearbeta konflikter, menar Johan Galtung, den världsberömde norske freds- och konfliktforskaren. Till exempel finns det fortfarande risk för nya konflikter på Balkan, eftersom historien inte har bearbetats av alla parter och han är inte säker på att rättegångar av västerländsk sort, som i Kambodjas fall, är den rätta vägen att gå för att uppnå försoning. Istället berättar han om Rwandas Gacaca tradition, en talad tradition för konfliktlösning som tar vid där den traditionella, internationella domstolen tar slut och där förövaren ställs inför sina medmänniskor, öppet.Länk till freds- och utvecklingsinstitutet Transcendhttp://www.transcend.org/Museer brukar av tradition vara platser som ska hjälpa oss att minnas det förgångna. Men nästa vecka öppnar ett nytt museum i Norrköping, ett museum om vad det är som får oss att glömma. Idén till ”Museet för glömska” som mer liknar ett konstprojekt än ett traditionellt museum föddes ur frustrationen över nyhetsrapporteringen om kriget i Irak. Samhällsvetaren och frilansskribenten Erik Berggren, är en av initiativtagarna till projektet. I ett samtal med Konflikts reporter Daniela Marquardt, beskriver han krigsrapporteringen som en maskin som producerar glömska. http://www.museetforglomska.se/ Länk till Erik Berggrens essä i DN: Medier utan minne (publicerad 2006-07-30)http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=&a=562861Programledare: Petra QuidingProducent: Mikael Olssonkonflikt@sr.se

    starstarstarstarstar
  • Historia som marknadsföring

    · 00:24:51 · Vetenskapsradion Historia

    Det går att tjäna pengar på historia. Detta har svenska företag nu börjat inse, som i allt större utsträckning använder företagets egen historia i marknadsföringen. - Historia är helt klart något som blir allt viktigare för att stärka det egna företagets identitet, och för att skapa förtroende hos konsumenterna, berättar Helena Donar, marknadsdirektör på Arla Foods, som redan aktivt arbetar med att kommunicera sin historia såväl internt som extern. På Centrum för Näringslivshistoria, organisationen som hjälper svenska företag att bevara och kommunicera sin historia, tror man att historia kommer att bli allt viktigare i framtiden och nu vill man också utreda hur mycket pengar som företag faktiskt kan tjäna på detta. - Det handlar i första hand om immateriella värden när vi talar om historia i marknadsföringen, berättar Alexander Husebye, vd för Centrum för Näringslivshistoria. Men det här också en fråga om reda pengar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu i dagarna är exakt 300 år sedan Sverige förlorade sina sista besittningar i Balticum, och frågar hur svenskt Baltikum egentligen kom att bli, och hur svenskt det är ännu idag. - Svensktiden i Estland brukar ju målas i ljusa färger av esterna själva, och det är helt klart att många av de reformer som svenska kungar införde på 1600-talet fortfarande präglar vårt grannland i öster, berättar Torkel Jansson, historieprofessor vid Uppsala universitet. Programledare är Tobias Svanelid.

    starstarstarstarstar
  • AntiCast 130 – Como o Botafogo Conquistou a China

    · 02:20:59 · AntiCast

    AntiCast 130 – Como o Botafogo Conquistou a Chinacom Ivan Mizanzuk, Rafael Ancara, Bruno Porto e Almir MirabeauOlá, antidesigners e brainstormers!Neste programa, Ivan Mizanzuk, Rafael Ancara e Almir Mirabeau conversar com Bruno Porto sobre seu novo livro, “Como o Botafogo Conquistou a China”, contando a fantástica, absurda, tão difícil de acreditar que é impossível não ser verdade, sobre como o Botafogo possui uma torcida com mais de 600 milhões de pessoas! É ouvir (e ler) para crer! Sinopse do livro: “Banido na China por décadas, chega finalmente ao Brasil o inacreditável relato que abalará a história do futebol brasileiro e mundial. Da Nanjing dos anos 1930 à cosmopolita Xangai do século 21, a dramática e verossímel epopeia que deu ao Botafogo de Futebol e Regatas 620 milhões de torcedores.”>> 0h11min20seg Pauta principal>> 1h47min15seg Leitura de comentários>> 2h16min43seg Música de encerramento: “Adrenalize”, da banda In This MomentTrailer do livro https://www.youtube.com/watch?v=K2MExmEOF_kLink para compra: http://imaeditorial.com/ima3/botafogochina/LinksWorkshops História da Arte para CriativosSão Paulo – 22 de Junho https://eventioz.com.br/e/sp-historia-da-arte-para-criativos-conceitos-tecniCuritiba – 19 de Julho https://eventioz.com.br/e/curitiba-historia-da-arte-para-criativos-conceitosBelo Horizonte – 26 de Julho https://eventioz.com.br/e/bh-historia-da-arte-para-criativos-conceitos-tecniRecife, Rio e Brasília – CANCELADOSHANGOUTS08 de Junho (daqui um mês) https://eventioz.com.br/e/hangout-historia-da-arte-para-criativos-conceitos03 de Agosto https://eventioz.com.br/e/hangout-historia-da-arte-para-criativos-conceitos--210 de Agosto https://eventioz.com.br/e/hangout-historia-da-arte-para-criativos-conceitos--3Curso Introdução à Filosofia Contemporânea – Módulo 1 – com Marcos Beccari.Data/horário: aulas semanais aos sábados, de 07 a 28 de junho de 2014, das 15h00 às 17h00. Carga horária: 8 horas.Investimento: R$ 160,00 ou duas parcelas de R$ 80,00.Escopo e programa de aulas: disponível, em breve, na página de cursos do FdD: http://filosofiadodesign.com/cursos/.Local: Mímesis Conexões Artísticas – Rua João Manuel, 74, São Francisco (entre o Largo da Ordem e a Cinemateca de Curitiba).Informações e inscrições: contato@filosofiadodesign.com.Websérie sobre Flusser www.facebook.com/web.parimperfeitoPost no blog da Ani (esposa do Ivan) sobre a tal reforma do apartamento http://www.docequotidiano.com.br/2014/05/14/reformando-um-apartamento-antigo/Vídeos recomendados pelo Cícero, do Olavo de Carvalho (sim, ele mesmo):O Cristianismo, a Salvação e a Justiça Divina https://www.youtube.com/watch?v=vPW2SPaazfcIgreja, Inquisição, Protestantismo e anti-semitismo na Idade Média https://www.youtube.com/watch?v=rMZThtPDnbgInfluência Gnóstica x Cristianismo - Olavo de Carvalho https://www.youtube.com/watch?v=MNk6IyL5Ri8Olavo de Carvalho - Os motivos para destruição da família https://www.youtube.com/watch?v=nKuPHWHqWDAPodcast sobre teologia, falando sobre Santo Agostinho e sua experimentação com o gnosticismo http://bibotalk.com.br/site/podcast/btcast-072-a-evolucao-do-pensamento-de-agostinhoPalestra “A morte como quase acontecimento”, de Eduardo Viveiros de Castro https://www.youtube.com/watch?v=nz5ShgzmuW4

    starstarstarstarstar
  • 13 La batalla de los campos Cataláunicos - Relatos Históricos

    · 01:02:09 · Antena Historia

    «La nación bárbara de los hunos [...] creció tanto que más de cien ciudades fueron tomadas y Constantinopla estuvo a punto de peligrar [...] y había tantos asesinatos y derramamiento de sangre que era imposible contar los muertos. Incluso tomaron las iglesias y los monasterios y mataron a grandes números de monjes y monjas».(Calínico, relatando el ataque de los hunos en la década del 440).Basado en el artículo de Antonio García Palacios en el nº3 de la revista digital de Historia Rei MilitarisBibliografíaBOCK, S., Los hunos, tradición e historia, Universidad de Murcia: Secretariado de Publicaciones, Murcia, 2002.DE SOUZA, P., El mundo antiguo en guerra: una historia global, Akal, Tres Cantos (Madrid), 2008.GOLDSWORTHY, A., La caída del Imperio Romano: el ocaso de Occidente, La Esfera de los Libros, Madrid, 2009.HEATHER, P., La caída del Imperio Romano, Crítica, Barcelona, 2006.HEATHER, P., Emperadores y bárbaros: el primer milenio de la historia de Europa, Crítica, Barcelona, 2010.HOWARTH, P., Atila, Ariel, Barcelona, 2001.JONES, T. Roma y los bárbaros: una historia alternativa, Crítica, Barcelona, 2008.LÓPEZ, P. y LOMAS F. J., Historia de Roma, Akal, Madrid, 2004.NICOLLE, D., Atila y sus hordas nómadas, Ediciones del Prado, Madrid, 1995.SÁNCHEZ, J. M. (trad. y edic.), Origen y gestas de los godos, Cátedra, Madrid, 2001. VVAA, Técnicas bélicas del mundo antiguo (3000 a. C.-500 d. C.): equipamiento, técnicas y tácticas de combate, Libsa, Madrid, 2007. VVAA, Historia Universal: Roma, Salvat, Barcelona, 2004.

    starstarstarstarstar
  • 158 Ágora Historia - Don Carlos - El punto sobre la Hª - Tebas victoriosa

    · 01:45:00 · Agora Historia Oficial

    En Ágora Historia 158 tenemos los siguientes contenidos:- En la primera parte tratamos la fogura de Don Carlos, hijo de Felipe II, con frecuencia, maltratado por la historia. Charlamos con el historiador Fernando Bruquetas. - Después damos la bienvenida a Lorenzo Gallardo, uno de los integrantes del programa de radio y televisión "El Punto sobre la Historia". Hoy en día es raro que un programa de telvisión de "historia" y junto al invitado se analizarán las claves del éxito del programa. Además charlarán de las cultura y los medios. Con lorenzo Gallardo... las risas están aseguradas. - El tercer invitado es Eduardo Kavanagh, director de la revista Desperta Ferro historia antigua y Medieval. Con él viajamos hasta el Egeo en el siglo IV a.C. El tema de hoy es "Tebas victoriosa".- Gisela Pagés, editora de Metahistoria, nos trae las novedades de libros y la agenda. Muy atentos todos porque hablaremos del Trivial que haremos en el programa. Podréis demostrar cuánto sabéis de historia y ganar premios. Diremos cómo podéis participar.www.agorahistoria.comhttp://www.facebook.com/agorahistoriaprogramaTwitter: @agorahistoria

    starstarstarstarstar
  • A Ascensão do Dinheiro | Niall Ferguson

    · Podcast Livros & Negócios

    Em “A Ascensão do Dinheiro” de Niall Ferguson, reconhecido como a maior referência do mundo em história econômica, apresenta a história do mundo sobre a perspectiva financeira ao mostrar quais foram os impactos do dinheiro no desenvolvimento de nossas sociedades ao longo dos últimos 4 mil anos. O homem sempre foi muito criativo e a história comprova isso, em 1792 a.C, no reinado de Hammurabi, na babilônia, o comércio fervilhava, as relações econômicas floresciam e o dinheiro representado por tabuletas de barro permitia o livre comercio. Barro, ouro ou papel, o dinheiro sempre foi uma representação, a representação de uma promessa consolidada pela credibilidade subjacente da promessa de reembolso. Tanto é que a raiz da palavra “crédito” é palavra latina “credo”, “Eu acredito”. O dinheiro só tem valor na medida que todos ou uma grande maioria lhes atribui valor e confiança, do contrário o dinheiro não tem utilidade, seja qual for sua forma. Ao longo dos séculos o desenvolvimento das sociedades esteve intrinsecamente ligado ao dinheiro. As cruzadas, guerras e conquistas tiveram sempre como centro o interesse econômico, estratégias para consolidação e soberania de reis, sociedades ou países. O autor deixa bem claro que o progresso do homem tem total relação com as ferramentas financeiras e com o apetite natural do mesmo pelo acumulo e domínio. O homem encontrou no dinheiro uma forma de expressão de sua natureza e um objeto de desejo que o moveu a criar quase tudo que conhecemos; remédios, roupas, carros, navios e etc. O mundo moderno foi amplificado pelos instrumentos e relações financeiras, reduzindo distâncias e derrubando fronteiras, o mundo passou ser global, países estabeleceram relações comerciais mais intensas e a tecnologia serviu de suporte criar uma rede ainda maior e mais fluída. O livro de Niall é um prato cheio para todos amantes de economia, recheado de números e histórias, o livro nos dá uma visão holística da economia, passamos a ver o volume dos booms e quebradeiras ao longo da história e perceber que a volatilidade economia está totalmente relacionada a nossa volatilidade emocional. Top 5 Aprendizados 1 - A economia sempre teve momentos inconstantes Fica claro no livro que ao longo de toda nossa história financeira, as crises sempre foram muito recorrentes, causando impactos sociais profundos. Essa abordagem histórica mais completa nos mostra que o mundo já enfrentou momentos e crises piores. 2 - Em relação ao futuro, pouco podemos concluir Gênios matemáticos, analistas, economistas, videntes, todos ao longo da história, independente dos instrumentos, erraram retumbantemente em suas previsões. O futuro é incerto, pouco do passado serve de referência e pouco das ferramentas que temos atualmente ajuda em previsões. Os cisnes negros são possíveis e imprevisíveis. 3 - Bolsa de valores é um reflexo da psique humana O comportamento da economia é um reflexo da volatilidade emocional do homem. Podemos fazer cálculos, projeções e estimativas, mas o comportamento instável e imprevisível do homem tende a mudar todo o contexto,. 4 - O dinheiro amplifica nossa tendência para reagir exageradamente Ao longo da história, os maiores problemas econômicos sempre estiveram relacionados aos comportamentos extremos do homem. O autor comenta que os booms e as quebradeiras são produtos da nossa volatilidade emocional. 5 - O homem sempre foi muito inteligente e criativo Tendemos a enxergar o homem antigo como primitivo e menos capaz. Mas em 1792 a.C, o homem já comercializava e emitia dinheiro.   Confira mais no vídeo e podcast abaixo: https://youtu.be/D8x8hieVSiY O post A Ascensão do Dinheiro | Niall Ferguson apareceu primeiro em

    starstarstarstarstar
  • Halva nattens historia

    · 00:11:24 · OBS

    Det är en fröjd att läsa idéhistorikern Gunnar Brobergs miniessäer om nattmössor och fladdermöss. Men varför finns det nästan bara plats för män i "Nattens historia"? Det undrar Gabriella Håkansson. Jag har varit sömnlös ända sedan tidig ålder. Som liten brukade jag vandra runt i huset när alla andra sov. Jag gick oändligt långsamt, ett litet steg i taget, väntade, lyssnade på syskonens andetag, insöp ensamatmosfären, och tog ett litet myrsteg till för att inte väcka någon, och för att anpassa mig till nattens tempo.Sömnlösheten har sedan följt mig genom livet. Jag har vakat mig igenom julaftnar och midsommaraftnar, legat sömnlös på hotellrum, och ägnat tusentals nätter i min säng i väntan på gryningen. De sömnstörda timmarna mellan tolv på natten och sex på morgonen är smärtsamma, men de för också med sig en slags själslig amnesti. Natten är ett är undantagstillstånd från det borgliga livet. Den ställer inga krav på prestationer. Du syns inte. Du förväntas inte arbeta, du behöver inte följa några sociala konventioner, du är bara dig själv.Men varför är det så egentligen - varför är vår uppfattning om natten så skild från dagen? Kanske finns svaret på frågan i professor Gunnar Brobergs nya bok, Nattens historia - nordiskt mörker och ljus under tusen år.Oj vilka ambitioner. På drygt fyrahundra sidor försöker Gunnar Broberg förstå vad natten har betytt för oss nordbor ända sedan medeltiden. Hur har vi skilt mellan dag och natt rent tekniskt, vad har natten symboliserat i kultur och konst, och hur har vetenskapen hanterat ämnet? Broberg, som kanske är Sveriges mest tongivande idéhistoriker, har hur mycket lärdom som helst att dela med sig av.Han börjar när vi nordiska hedningar kristnades. I en gudfruktig medeltidsvärld arbetade man alla dygnets ljusa timmar. Man steg upp fyra på morgonen, gick och la sig åtta på kvällen. Nattaktivteter - var synd. Att gå ut efter nio - kom inte på tal.Beckmörkt var det också, både på landet och i stan. Klockan var ännu inte uppfunnen.De enda som höll reda på tiden var nunnor och munkar som var tvungna att passa bönestunderna. På gatan gick istället nattmannen och ropade ut timmarna i mörkret. Han var klädd i svart rock, bar en lykta och en väktarsax som han kunde fånga brottslingar med. Nattmannens uppgift var att skydda medborgarna, men han tömde också latriner och forslade undan lik. Allt smutsigt och förkastligt föll på hans lott, han var en outsider, fruktad och skydd, en undantagsmänniska som stod över lagen.Och kanske var det klockan, som professor Broberg menar, som tickade igång den moderna industriella eran? Nattmannen försvann när uret hamnade i var mans ficka. Och nu skulle det medeltida mörkret fördrivas. Tretusen lyktor fanns det i Stockholm 1757 - varde ljus!Men drömmen om den rena, upplysta staden blev det inget med. Hemlösa, prostituerade och tiggare bosatte sig nu på gatan. Och som en reaktion mot upplysningens förnuftstro och lyktmani smyger sig romantiken under 1800-talet på som en underjordisk motståndsrörelse. Först nu får natten ett egenvärde. Filosoferna ser den som ett löfte om befrielse, ett hopp om en ny och sannare upplysning som hämtar kunskap på hemliga vägar - genom drömmen, ritualen, konsten och gud. Man börjar intressera sig för människans mörkersidor. Galenskap, melankoli, passion, somnanbuli. Det är de stora känslorna tid, och geniernas. De manliga vill säga.Och det är här jag börjar undra om det inte är något lite skevt med professor Brobergs historieskrivning? Den anekdotiska formen och snuttifieringen, ja, jag kan köpa det.Men nattens historia är ju till stor del berättelsen om de som har skett i det fördolda. De politiska konspirationerna, arbetarupproren, ordensväsendet - det är delar av historien som fortfarande väntar på att bli skrivna.Suffragetterna möttes i mörkret efter den långa arbetsdagen, de homosexuella träffades i parkernas skumrask, och väldigt lite av detta nämns hos Broberg, som istället återanvänder sin egen forskning inom främst nordisk vetenskapshistoria. Det är mycket Linné och Swedenborg och det är en otrolig mängd kungar, adelsmän, präster och mindre kända manliga akademiker som lyfts fram, och det refereras flitigt till skalder som Tegnér och Strindberg. Ja, det blir visserligen bättre längre fram i berättelsen, men ändå börjar jag ställa mig frågan vad kunskap är? Räcker det att rada upp fakta, måste man inte också dela med sig av sina insikter?Och rösterna som hörs, utgör de verkligen ett representativt urval?Om man gav Brobergs bok till en ung flicka skulle hon kunna tro att män reproducerade sig genom delning ända fram till 1900-talet, eftersom enbart ett fåtal kvinnor citeras på de första hundra sidorna, och därefter sparsamt.Men hur kan man ta sig förbi svensk upplysning utan att närmare diskutera Charlotta Nordenflychts betydelse? Vad är romantiken utan Mary Shelleys Frankenstein, och hur kan man ens prata om modernitetens ljus utan att referera Edith Södergran eller nämna Marie Curie. Och varför citerar man en manlig skalbaggssamlare istället för nobelpristagaren Sigrid Undset?Jag vet inte.Efter flera decenniers intensiv forskning inom alla akademiska discipliner har vi idag för första gången historisk kunskap om kvinnliga skriftställare, slottsfruar, prostituerade och naturvetare. Det finns inte längre någon ursäkt att exkludera halva världen ur historieskrivningen.De här reflexionerna kring hur historia har skrivits och bör skrivas är förstås personliga. Bortser man från dem så är Nattens historia full av inspirerande fakta. Mellan de längre svepen ligger små miniessäer om nattmössor, jazzfärger och fladdermöss insprängda. Det är en fröjd att läsa. Jag gillar särskilt den kargt effektiva och sardoniska stilen Broberg använder.Den passar oss sömnlösa bra.Det är svårt att läsa långa meningar när man är trött. Redan efter ett dygns förlorad sömn börjar intellektet hibernera. Brist på melatonin och överskott på adrenalin skapar ett besynnerligt, zombieartat tillstånd där kroppens ork är borta samtidigt som skallen mullrar av tankeåska. Plötsligt slår geniala idéer ner som blixtar. Det gäller att skriva ner dem snabbt, strax är de borta.De tyska romantikernas fragment är bra om man vill provocera fram ett riktiga, oväder.Korta och koncisa, fulla av hugskott, precis som Gunnar Broberg.Baksidan är att sinnet blir överhettat. Sömnlösheten slår över i mani. Tankarna rusar - men idéerna blir för stora. De går inte att omsätta i verkligheten.Kanske är det också att spänna bågen lite för hårt det här med att skriva tusen års historia? Det är ett grepp som springer ur idén om det romantiska geniet - en ensam man utvald av ödet ska förklara världen för oss andra.Som kvinna och sömnstörd är jag skeptisk. Författare som Gibbons, Michelet och Spengler, som tagit fascinerande, men inte helt vetenskapliga, millenniegrepp på historien - deras tid är förbi. Precis som rätt kombination av Imovane och Propavan kan försänka den mest förhärdade nattmänniska i djupsömn, så har den moderna forskningen gjort romantikens historiesyn obsolet.Frågan om vad kunskap är, och hur historien skall skrivas, måste ställas på nytt för varje ny generation. En ödmjukare syn på historieskrivning håller på ta gestalt. Många större verk författas i kollektivform och får ett mer demokratiskt och folkbildande tilltal. Och även om jag uppskattar Brobergs bok och kommer återvända till hans många anekdoter, så lever den inte riktigt upp till förväntningarna. Jag saknar fortfarande ett verk som tar nattens epistemologi och oss sömnlösa, på allvar.Gabriella Håkansson, författareRättelse: I en tidigare version påstods det felaktigt att inte en kvinna citeras på de första hundra sidorna i boken. Texten har därför uppdaterats. /Mats Kolmisoppi, producent

    starstarstarstarstar
  • 044 Ágora Historia El grabado

    · 01:00:00 · Agora Historia Oficial

    En el programa de esta semana de Ágora Historia en Gestiona Radio, tendremos los siguientes contenidos: - En la primera parte del programa, Coca Garrido, Doctora en Bellas Artes por la Universidad Complutense de Madrid, nos hablará de las técnicas y procesos de una de las artes más antiguas, el grabado. - En la sección "La historia de las cosas" Gema García Noemí nos hablará sobre la historia del resfriado. - David Benito entrevista a Juan Gibaja, investigador del CSIC y coordinador principal del proyecto para conocer la historia de los yacimientos neolíticos del barrio barcelonés de “El Raval”. - Como cada mes Isabel Margarit, directora de la revista Historia y Vida, nos adelantará en Ágora Historia los principales temas de la publicación de Junio. - Para terminar repasaremos las noticias de actualidad más destacadas de la mano de Gema García Ruipérez y David Benito.

    starstarstarstarstar
  • AntiCast 129 – A Idade Media

    · 02:28:51 · AntiCast

    Olá, antidesigners e brainstormers!Neste programa, Ivan Mizanzuk, Pablo de Assis, Jussara Almeida e a estreante Tati Boulhosa conversam sobre a Idade Média, um dos períodos mais fascinantes da história da humanidade. Falamos sobre heresias, bruxas, política, conflitos e, longe de ser algo homogêneo e controlador, a Idade Média é marcada por uma série de manifestações culturais paradoxais. Esqueça tudo o que você aprendeu na escola e ouça logo!>> 0h10min51seg Pauta principal>> 2h24min29seg Música de encerramento: “Emerald Sword”, da banda RhapsodyWorkshop “História da Arte para Criativos”, com Ivan MizanzukSão Paulo – 22 de Junho https://eventioz.com.br/e/sp-historia-da-arte-para-criativos-conceitos-tecniCuritiba – 19 de Julho https://eventioz.com.br/e/curitiba-historia-da-arte-para-criativos-conceitosRio de Janeiro – 26 de Julho https://eventioz.com.br/e/rj-historia-da-arte-para-criativos-conceitos-tecniRecife – 03 de Agosto https://eventioz.com.br/e/recife-historia-da-arte-para-criativos-conceitos-tBrasília – 10 de Agosto https://eventioz.com.br/e/brasilia-historia-da-arte-para-criativos-conceitosQuer o workshop na sua cidade também? Preencha e divulgue este questionário https://docs.google.com/forms/d/1nR9NmmgcVAHwzmXKGiey9uOyWCYVgTv4iKUux9WQf-8/viewformCurso Introdução à Filosofia Contemporânea – Módulo 1 - com Marcos Beccari.Data/horário: aulas semanais aos sábados, de 07 a 28 de junho de 2014, das 15h00 às 17h00. Carga horária: 8 horas.Investimento: R$ 160,00 ou duas parcelas de R$ 80,00.Escopo e programa de aulas: disponível, em breve, na página de cursos do FdD: http://filosofiadodesign.com/cursos/.Local: Mímesis Conexões Artísticas - Rua João Manuel, 74, São Francisco (entre o Largo da Ordem e a Cinemateca de Curitiba).Informações e inscrições: contato@filosofiadodesign.com.

    starstarstarstarstar
  • 023 Ágora Historia Hª País Vasco

    · 01:00:00 · Agora Historia Oficial

    En el programa de esta semana de Agora Historia en Gestiona Radio, tendremos los siguientes contenidos: - Tendremos como tema principal la historia del País Vasco, para ello contaremos con la presencia del poeta, novelista y ensayista Jon Juaristi (Bilbao, 1951) autor del libro "Historia mínima del País Vasco". Jon Juaristi, nos aportará su visión de la historia, la evolución, los protagonistas y los escenarios que han definido el País Vasco, desde las prehistoria hasta el siglo XXI. Donde Juaristi, busca acabar con "los mitos" de una historia que, afirma, ha sido "pródiga en falsificaciones". - Sera Sánchez, en su sección de filosofía "Héroes del pensamiento", nos hablará de la figura del filósofo griego Arístipo, fundador de la escuela cirenaica que identificaba el bien con el placer, propugnadora del Hedonismo. - El arqueólogo José Antonio Benavente nos guiará a través de la Ruta Ibérica. - Conoceremos las principales noticias acaecidas en torno a la Historia, de la mano de David Benito y Gema García Ruipérez. Os recordamos que también nos podéis seguir a través de: Twitter: https://twitter.com/agorahistoria Facebook: www.facebook.com/agorahistoriaprograma www.agorahistoria.com

    starstarstarstarstar
  • 014 Ágora Historia Velázquez

    · 01:00:00 · Agora Historia Oficial

    En el programa de esta semana de Agora Historia de gestiona radio, tendremos un especial sobre la figura del pintor barroco Diego Velázquez. - Dav id Benito entrevistará a Bartolomé Bennassar, historiador e hispanista francés, profesor emérito de Historia Contemporánea en la Universidad de Toulouse y considerado como una autoridad en la Historia de España moderna y contemporánea, además autor del libro "Velázquez. Vida" de la Editorial Cátedra. - En la sección "La historia en imágenes" Alfonso Benito nos hablará de la historia en torno al cuadro "El Cristo crucificado, o Cristo de San Plácido" de Velázquez. - Hablaremos con Javier Portús, comisario de la exposición "Velázquez y la familia de Felipe IV" del Museo Nacional del Prado, la cual se puede visitar hasta el 9 de febrero de 2014. - Conoceremos las principales noticias acaecidas en torno a la Historia, de la mano de David Benito y Gema Noemí García Ruipérez. Os recordamos que también nos podéis seguir a través de: Twitter: https://twitter.com/agorahistoria Facebook: www.facebook.com/agorahistoriaprograma www.agorahistoria.com

    starstarstarstarstar
  • RapaduraCast 284 - Branca de Neve

    · RapaduraCast

    A história da Branca de Neve já faz parte da cultura popular há 200 anos. Porém, a história passou a ficar na cabeça das pessoas principalmente após a primeira animação dos estúdios Disney. Ainda funciona nos dias de hoje? Os dois filmes lançados em 2012 falando sobre a história da personagem fizeram bem o seu papel? Por que a história conhecida é tão diferente da dos irmãos Grimm? Comentamos sobre a animação Branca de Neve (1937), e os live-actions Espelho, Espelho Meu (2012) e Branca de Neve e o Caçador (2012).Jurandir Filho (Juras), Maurício Saldanha (Mau), Carolina Munhóz (Carol) e Raphael Draccon (Draccon) adentraram nesse mundo encantado da Branca de Neve. O que significa o Espelho da história? Por que a madrasta é má? Quem interpretou melhor a protagonista: Lily Collins ou Kristen Stewart? A história tem que ser considerada infantil ou interpretada de forma diferente pelo público adulto? Qual a real função dos anões?O programa tem spoilers bem leves sobre os filmes, afinal, a história é popular.

    starstarstarstarstar
  • Tidningarna som skriver historia

    · 00:24:33 · Vetenskapsradion Historia

    Det har gått 20 år sedan Populär Historia drog igång marknaden för historiska tidskrifter i Sverige. Sedan dess har utvecklingen exploderat och idag finns mer än ett halvdussin publikationer. Den senaste i raden av historiska tidskrifter är Biografi, systertidning till Populär Historia, som hamnar i butikerna denna vecka. Vetenskapsradion Historia frågar redaktören Anna Larsdotter varför det behövs ännu fler historietidskrifter. - Vi har sett att intresset för historia blir allt bredare och mer diversifierat. Dessutom är läsarna allt mer intreserade av de personliga berättelserna och av människoöden, och tidningen Biografi är tänkt att tillmötesgå dessa önskemål, berättar Anna Larsdotter. Bodil Axelsson, som forskat om svenska historietidningar, menar att tidskrifterna med små förändringar återberättar samma historia om krig och kungligheter, och att denna historieskrivning i allt högre grad formar allmänhetens historiesyn. Vetenskapsradion Historia träffar också historikern Klas Åmark, aktuell med boken "Att bo granne med ondskan", för att ta reda på varför vårt intresse för andra världskriget aldrig tycks falna. - En orsak till det stora intresset är att Nazityskland och Förintelsen på ett djupt plan ifrågasätter våra föreställningar om det moderna samhället. Det visade sig att ondskan var möjlig även i vår tid, i samhällen som vi trott var civiliserade, moderna, bland människor som var ungefär som vi själva. Hur ska vi då se på Sveriges agerande och hållning gentemot Nazityskland? Finns det överhuvudtaget mer att säga? Programledare är Tobias Svanelid.

    starstarstarstarstar
  • Djupdykning i Nordens Venedig

    · 00:24:35 · Vetenskapsradion Historia

    Stockholms historia har alltid präglats av vattnet, men trots detta har stadens marina historia ofta hamnat i skymundan. Nu kommer den första heltäckande avhandlingen om Stockholms våtare historia, där marinarkeologen Marcus Hjulhammar går igenom hundratals marina fynd, från fiskebryggor, hamnar, kvarnar och varv till de drygt 150 båtar och skepp som grävts upp ur jorden, men som i århundraden hamnat i skuggan av det ståtliga Vasaskeppet. - Det här är inte en okänd, men en bortglömd historia, menar Marcus Hjulhammar, som säger att han gärna ser att Stockholms poltiker och byggentreprenörer kunde satsa litet extra på att markera några av alla de marina miljöer som är osynliga idag. Sammantaget berättar båtarna och skeppen om Stockholms ständiga behov av sjötransporter, såväl långväga som lokala, och många av båtarna skvallrar också om det rika fisket som bedrevs kring Stockholms centrala delar. - I Gamla Stan har man hittat hundratals fynd av fiskeredskap, och Kastellholmen kallades ju tidigare för Notholmen på grund av fiskevattnen där, berättar Marcus Hjulhammar. Dessutom har Slussen alltid varit känt för sitt goda ålafiske, och längs Skeppsholmen och i Nybroviken fanns mängder av enorma silltunnor uppställda under hundratals år. I den tredje delen i serien om sexualitetens historia berättar idéhistorikern och RFSU-ordföranden Lena Lennerhed om de homo-, bi- och transsexuellas historia - en historia som alltid hamnat i skymundan och som kantats av förtryck och fördomar. - Vi befinner oss i en situation där det finns olika perspektiv samtidigt när det gäller frågan om identitet, menar Lena Lennerhed. Programledare är Tobias Svanelid.

    starstarstarstarstar
  • Hur det himmelska imperiet blev modern stormakt

    · 00:25:00 · Vetenskapsradion Historia

    Vetenskapsradion Historia i P1 den 3 april 13.20, repris 5 april 19.35 samt 9 april 01.15 Den 29 augusti 1842 vände Kinas historia. Det himmelska imperiet hade just förlorat ett krig mot ”barbarerna i väster” och påtvingades ett ofördelaktigt handelsavtal. I Vetenskapsradion Historia berättar professor Torbjörn Lodén hur Kina förvandlades från bakåtsträvande koloss till modern stormakt – en utveckling som tog sin början i och med Opiumkriget i mitten av 1800-talet, och som ännu inte avslutats, menar han.- Först idag börjar Kinas kulturtradition och historia återigen blivit rumsren i Kina, säger Torbjörn Lodén, och i och med landets ekonomiska utveckling och förnyade självförtroende så börjar man nu, för första gången, blicka tillbaka på sitt historiska arv.Tom Hart, professor vid Handelshögskolan i Stockholm förklarar också hur Kina idag ser på sin historia mellan Opiumkrigets förnedring till dagens högkonjunktur.- Det har länge betraktats som en pinsam period i landets historia, och präglar fortfarande i hög grad hur kineser ser på sig själva.I Vetenskapsradion Historia fortsätter också serien om nazisternas maktövertagande i Tyskland för 75 år sedan. Historikern Paul Levine berättar om riksdagshusbranden i februari 1933.Programledare är Tobias Svanelid.

    starstarstarstarstar
  • Preguntas a la Historia - ¿Qué significaba en el siglo XIX enviar a alguien los padrinos? - 13/10/17

    · 00:01:30 · Preguntas a la Historia

    Prescribía el código del honor que el ofendido designase dos padrinos que acudirían a pedir explicaciones al ofensor antes de que transcurrieran veinticuatro horas. A su vez, éste debía nombrar otros dos. Los padrinos estudiaban la naturaleza de la ofensa y cómo resolver el conflicto. Miguel Martorell, profesor de Historia Social de la UNED Escuchar audio

    starstarstarstarstar