institutet

  • 00:54:31

    Fokus på koncentration

    · Kropp & Själ

    Den är ofta en förutsättning för att vi ska få något gjort men den kan vara svår att behålla längre stunder. Det handlar om koncentrationen. Kan man träna upp sitt fokus och finns det hjälpmedel? Precisionsskytten Christina Bengtsson kämpade hårt för att hitta fokus på tävlingsbanan. Hon berättar om metoden som gjorde att hon lyckades ta hem titeln som världsmästare.  Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, har forskat om arbetsminne och simultanutförande. Han menar att det ständiga informationsflödet gör att våra hjärnor svämmar över. Höjden av koncentration brukar kallas flow, men hur når man egentligen det där mytomspunna tillståndet då tid och rum försvinner? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap har forskat om flow vid Karolinska Institutet.Och så besöker vi ett lab i Göteborg där forskare tror sig har upptäckt att vitt brus kan vara lösningen för dem som har svårt att koncentrera sig. Gäster: Christina Bengtsson, f.d världsmästare i precisionsskytte, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

    starstarstarstarstar
  • 00:19:15

    Bakteriofager slår direkt mot resistenta bakterier

    · Vetandets värld

    Det är ett växande problem att många typer av antibiotika inte längre biter på de infektioner de ska bekämpa, men det finns en annan bakteriedödande metod: Bakteriofager - en metod som är äldre än penicillinet och som nu får allt mer uppmärksamhet. Repris fr 2.11, 2.2. Läs mer om och lyssna på hela serien Jakten på framtidens antibiotika (se nedan)! Bakteriofagbehandling användes flitigt i forna Sovjetunionen, och de främsta forskarna håller till på det nästan nittio år gamla Eliava-institutet i Georgiens huvudstad Tbilisi, där det också finns en klinik. Hit söker sig nu patienter från väst som har drabbats av infektioner de inte kan få bot mot i sina hemländer. 67-åriga Valentina Neven du Mont är en patient som är mycket nöjd med behandlingen. Hon drabbades av antibiotikaresistenta bakterier efter en operation och plågades bland annat av svåra smärtor och blod i urinen. Nu har Valentina blivit av med de besvärliga bakterierna efter behandling med bakteriofager. Frilansjournalisterna Elise Bakke Arntzen och Kamilla Kvarntorp besökte Eliava-institutet och träffade Nina Chanishvili, laboratoriechef óch Revaz Adamia, chef för institutet. Du hörde också den svenska bakteriofagforskaren Anders Nilsson och antibiotikaexperten Otto Cars, Steve Projan från det amerikanska läkemedelsbolaget Medimmune, Revaz Adamia, chef för Eliava-institutet. Jakten på framtidens antibiotika – serie hösten 2011 i Vetandets värld (klicka på ljudfilssymbolen): 31 okt Antibiotikaresistens finns i alla världsdelar. Del 1 i programserien Jakten på framtidens antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier finns så gott som överallt. Såväl på den sibiriska tundran som på Antarktis isvidder har forskare funnit bakterier som står emot antibiotika. Lars Broström samtalar med infektionsöverläkaren Björn Olsen, som är professor på institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, och driver ett forskningsprojekt där de letar efter resistenta bakterier överallt de kommer åt - och hittar det överallt. 1 nov Vad ska vi ta till när de mediciner vi har inte längre biter, för att bakterierna utvecklat motståndskraft? En tänkbar lösning finns i Georgien. Det handlar om bakteriofager - bakteriedödande virus. De användes flitigt i Sovjetunionen på sin tid, men forskningen på andra håll kom av sig när penicillinet slog igenom. Vetandets värld besöker en klinik i Georgien, som fortfarande använder bakteriofager, och träffar en svensk forskare som är aktiv på området. De senaste har intresset ökat i väst för forskning om bakteriofager. Reportage av frilansjournalisterna Kamilla Kvarntorps och Elise Bakke Arntzen. 2 nov Antibiotikafiske i nordnorskt hav. I jakten på nya antibiotika åker forskare från universitetet i Tromsö ut på fångstexpedition på haven kring Nordnorge och Spetsbergen. De samlar in marina organismer, som sedan undersöks i ett nytt laboratorium i Umeå, där andra forskare försöker hitta molekyler med antibakteriell aktivitet - som kanske skulle kunna fungera som ett nytt antibiotikum med kraft att bekämpa även multiresistenta bakterier. Frilansjournalisten Mats Carlsson Lénart har gjort reportaget. 7 nov Professor Otto Cars ger sin syn på var forskningen står just nu och vilka möjligheter och problem som ligger framför oss, i en intervju gjord av Annika Östman. 8 nov Hur ska forskningen komma till stånd på ett område som är olönsamt för läkemedelsföretagen att satsa på? Anna Hedin på nätverket React intervjuas av Annika Östman. 11 nov Uppsamlande diskussion med anledning av programserien: Vetenskapsradions chef Ulrika Björkstén och medicinreportern Annika Östman reflekterar över läget i frågan just nu. Finns det grund för hopp eller snarare skäl till förtvivlan?. 5 mars 2012 Ett tilläggsprogram i serien: Ett sjukhus utan antibiotika. Frilansjournalisten Ylva Carlqvist Warnborg besöker Östra Sjukhuset i Göteborg med en oerhört konkret fråga: Hur ser sjukvården ut den dagen antibiotikan slutat fungera? Kan vi föreställa hur det skulle vara? Enkla operationer och cancerbehandlingar som trycker ner immunförsvaret kan knappast genomföras. Neaonatalavdelningen kommer inte att lyckas få för tidigt födda barn att överleva utan fungerande antibiotika.

    starstarstarstarstar
  • 00:19:37

    Bakteriofager slår direkt mot resistenta bakterier

    · Vetandets värld

    Det är ett växande problem att många typer av antibiotika inte längre biter på de infektioner de ska bekämpa, men det finns en annan bakteriedödande metod: Bakteriofager. Det är faktiskt en metod som är äldre än penicillinet och som nu får allt mer uppmärksamhet. Reportaget sändes första gången den 2 november 2011 och ingår i serien Jakten på framtidens antibiotika. Bakteriofagbehandling användes flitigt i forna Sovjetunionen, och de främsta forskarna håller till på det nästan nittio år gamla Eliava-institutet i Georgiens huvudstad Tbilisi, där det också finns en klinik. Hit söker sig nu patienter från väst som har drabbats av infektioner de inte kan få bot mot i sina hemländer. 67-åriga Valentina Neven du Mont är en patient som är mycket nöjd med behandlingen. Hon drabbades av antibiotikaresistenta bakterier efter en operation och plågades bland annat av svåra smärtor och blod i urinen. Nu har Valentina blivit av med de besvärliga bakterierna efter behandling med bakteriofager. Frilansjournalisterna Elise Bakke Arntzen och Kamilla Kvarntorp besökte Eliava-institutet och träffade Nina Chanishvili, laboratoriechef óch Revaz Adamia, chef för institutet. Du hörde också den svenska bakteriofagforskaren Anders Nilsson och antibiotikaexperten Otto Cars, Steve Projan från det amerikanska läkemedelsbolaget Medimmune, Revaz Adamia, chef för Eliava-institutet.

    starstarstarstarstar
  • 00:19:44

    Bakteriofager slår direkt mot resistenta bakterier

    · Vetandets värld

    Det är ett växande problem att många typer av antibiotika inte längre biter på de infektioner de ska bekämpa, men det finns en annan bakteriedödande metod: Bakteriofager. Det är faktiskt en metod som är äldre än penicillinet och som nu får allt mer uppmärksamhet. Bakteriofagbehandling användes flitigt i forna Sovjetunionen, och de främsta forskarna håller till på det nästan nittio år gamla Eliava-institutet i Georgiens huvudstad Tbilisi, där det också finns en klinik. Hit söker sig nu patienter från väst som har drabbats av infektioner de inte kan få bot mot i sina hemländer. 67-åriga Valentina Neven du Mont är en patient som är mycket nöjd med behandlingen. Hon drabbades av antibiotikaresistenta bakterier efter en operation och plågades bland annat av svåra smärtor och blod i urinen. Nu har Valentina blivit av med de besvärliga bakterierna efter behandling med bakteriofager. Frilansjournalisterna Elise Bakke Arntzen och Kamilla Kvarntorp besökte Eliava-institutet och träffade Nina Chanishvili, laboratoriechef óch Revaz Adamia, chef för institutet. Du hörde också den svenska bakteriofagforskaren Anders Nilsson och antibiotikaexperten Otto Cars, Steve Projan från det amerikanska läkemedelsbolaget Medimmune, Revaz Adamia, chef för Eliava-institutet.

    starstarstarstarstar
  • 00:55:25

    DEN NYA KAPPLÖPNINGEN OM AFRIKA

    · Konflikt

    Lördag 13 september Kina och Indien konkurrerar om råvaror, handel och inflytande på den afrikanska kontinenten. De vet vad de vill ha ut av Afrika - men kan de afrikanska länderna också få ut vad de behöver av förhållandet till de nya asiatiska stormakterna?Om en dryg vecka arrangerar Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala en stort upplagd internationell konferens om Kina och Indien i Afrika. Ungefär samtidigt har det brittiska Afrikainstitutet en något mindre konferens i samma ämne. Kinas intåg och expansion i Afrika är välkänd, massiv och håller hög profil. Indiens har skett senare, i mindre skala och mer lågmält.Dessa två framväxande, och rivaliserande, asiatiska stormakters förhållande till Afrika, som ger upphov till rader av konferenser och floder av artiklar och böcker har nu också börjat dyka upp i deckarvärlden, senast i Henning Mankells bok Kineser.Frågan är hur den nya kampen om Afrika kan bli till gagn för kontinenten och inte destruktiv, som den koloniala kampen om Afrika på slutet av 1800-talet.Reportage av frilans-journalisten Karine Mannerfeldt som har besökt kopparbältet i norra Zambia, det land där det finns starkast anti-kinesiska känslor. I gruvsamhället Chambishi lever kineserna isolerade bakom höga murar. Gruvarbetarna är frustrerade över dåliga arbetsvillkor i de kinesiska gruvorna och jämför med indiska gruvor där villkoren är bättre. Den franske journalisten Serge Michel har följt det kinesiska spåret genom Afrika. Tillsammans med journalisten Michel Beuret och fotografen Paolo Woods skildrar han den kinesiska expansionen i en nyutkommen bok: ”La Chinafrique” - med undertiteln Pekings erövring av den svarta kontinenten. Det som gjorde starkast intryck på Serge Michel var kinesernas uppfattning av Afrika som en kontinent full av möjligheter, dit man åker i hopp om framgång och rikedom. Daniela Marquardt intervjuar Serge Michel.Läs mer av Serge Michel:He Wenping är professor vid institutet för Västasiatiska och Afrikastudier i Peking, och forskar om relationen mellan Kina och Afrika. I höst är hon gästforskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, där Konflikts Marie Liljedahl träffade henne. Läs mer av He Wenping:I den kinesisk-indiska konkurrensen ligger Indien långt efter men de har en betydelsefull kulturell konkurrensfördel. Bollywood – den indiska filmindustrins svulstiga alster med sina melodramatiska handlingar och storslagna sång-och dansscener, har en förbluffande genomslagskraft i Afrika - långt bortom de regioner och länder där det finns indiska samfund. Shashank Bengali, afrikakorrespondent för den amerikanska tidningskedjan McClatchy Newspapers och själv av indisk härkomst, har till sin häpnad stött på  Bollywoodfans på de mest oväntade ställen. Bollywood-musik som hörs i programmet:För en afrikansk analys av den indisk-kinesiska kapplöpningen och av kampen om Afrika ringde Agneta Ramberg upp Elizabeth Sidiropoulos, chef för det sydafrikanska utrikespolitiska institutet i Johannesburg. Delar av den nutida kampen om Afrika har drag som kan påminna om kolonialmakternas kamp om inflytande och råvaror under det sena 1800-talet. Afrika på 2000-talet är visserligen ett annat Afrika än 1800-talets men en viktig parallell är att Afrika nu som då saknar en egen strategi för vad vi vill ha ut av förhållandet, säger Elizabeth Sidiropoulos.Läs mer av Elizabeth Sidiropoulos:Institutet har en hel avdelning för forskning under rubriken ”Kina i Afrika”, vars arbete ska gå ut på att bidra till att Afrika får ut vad det behöver. Chefen för den avdelningen, Chris Alden sammanfattar förhållandet till Kina på följande sätt: ”Skiljelinjerna mellan Kina som utvecklingspartner, Kina som ekonomiskt hot och Kina som partner till icke-rumsrena regimer är svåra för många i Afrika att urskilja och att befästa ett förhållande som blir till ömsesidig nytta är en väldig uppgift.” Men, skriver Chris Alden på det sydafrikanska utrikespolitiska institutet, ”Afrikas framtid, precis som världens, är förmodligen kinesisk.”Programledare: Agneta RambergProducent: Daniela Marquardt

    starstarstarstarstar
  • 00:46:05

    Hans Rosling 2005

    · Sommar & Vinter i P1

    Professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet Arbetet som läkare och grötforskare i Afrika gjorde mig till professor i internationell hälsa på Karolinska Institutet. Jag ska berätta om händelser som förstärkt eller kullkastat mina åsikter från 1968. Det handlar om min beundran för nunnor, piloter och kvinnliga afrikanska bönder, den glädje som kommer från barn, cirkus, dataspel och globalisering, samt om hur svårt det är att argumentera med Fidel Castro och Utbildningsdepartementet. Om Hans Rosling Professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet. Har arbetat med global hälsa i 25 år som föreläsare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Ha varit rådgivare åt bl.a. Sida och WHO och arbetat som distriktsläkare i Mocambique. Hans Rosling har varit Vinterpratare 2013. Rättelse: 50 min in i programmet talas om medellivslängden i industriländerna. Rätt siffra för år 1960 är 70 år. Producent: Anders Wennersten

    starstarstarstarstar
  • 00:19:30

    Luktforskning – bland mormormolekyler och motorvägar i hjärnans inre

    · Vetandets värld

    Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret. Dofter och lukter påverkar oss mer än man kan tro - i bland annat partnerval och för att undvika faror. Men vad är egentligen en lukt, och hur kan en speciell doft vara så viktig för att framkalla ett minne? Vår reporter Katarina Sundberg använder sin favoritdoft för att hitta svaret. I programmet hör du också Johan Lundström, docent vid Karolinska institutet, Janina Seubert, forskarassistent, Karolinska institutet och Saskia Borg, student vid Leidenuniversitetet. Missa inte del två i miniserien om vårt luktsinne: Luktexperiment i magnetkamerans vrål

    starstarstarstarstar
  • 00:54:31

    Vårdad av en robot

    · Kropp & Själ

    En dator som ställer diagnos och en virtuell terapeut som känner av om en person är nedstämd, det är några exempel på hur ny teknik bryter ny mark inom sjukvården. Kan du tänka dig att ha en robot i ditt hem? I ett samarbete mellan KTH och Karolinska institutet försöker forskare ta fram en robot som kan flytta hem till en person som fått demens för att snabbt kunna upptäcka om personen försämras i sin sjukdom. Artificiell intelligens och smarta datorer kommer att påverka sjukvården på många plan i framtiden. Den tekniska utveckligen väcker frågor, vems fel är det om datorn ställer fel diagnos? Är vi som patienter beredda att acceptera robotar som tar hand om oss när vi är sjuka? I Studion: Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier, Kjell Asplund, Statens medicinsk-etiska råd, Christian Smith, datavetare, Kungliga tekniska högskolan och Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet.

    starstarstarstarstar
  • 00:32:23

    Avsnitt 22: Nu kan alla räkna på hälsa

    · Health for wealth

    Vad kostar den psykiska ohälsan egentligen i reda pengar? Nu finns ett väl underbyggt verktyg som gör det enkelt att beräkna ohälsans kostnader just där du jobbar.  När Johan Rudborg för 18 år sen började räkna på hälsoekonomi hade han hört att man kunde satsa en krona på hälsa och få fem tillbaka. Den sortens påståenden är vanliga, men saknar ofta källhänvisningar. Johan insåg att många saknade en modell för att räkna på hälsa. Analysverktyg för allaI det arbetshälsoekonomiska analysverktyg som Karolinska Institutet i samarbete med Johans företag Proactive Health tagit fram kan man tydligt se att det finns enorma summor att spara in om man får bukt med både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Initiativet kommer från Karolinska Institutet och institutet för miljömedicin som tar fram riktlinjer för företagshälsa. Arbetet har pågått i över ett år för att ta fram tillförlitliga underlag och beräkningsmodeller som alla typer av organisationer kan använda. Eftersom många som arbetar med hälsofrågor inte har en ekonomisk bakgrund har man också fokuserat på att göra beräkningsmodellen tillgänglig för de som inte är vana att göra ekonomiska kalkyler. Tar fram både kostnader och orsaker Men det handlar inte bara om att räkna, verktyget innehåller också en modell för verksamhetsanalys där man kan få hjälp med att identifiera själva orsaken till de psykiska ohälsokostnaderna. Ju mer data man själv kan mata in desto exaktare siffror men man kan också använda verktygets egna schabloner. De är försiktigt beräknade i underkant, berättar Johan, som menar att modellen inte går att skjuta i sank.  Han tycker att verktyget förstås lämpar sig att använda när man vill beräkna ohälsan. Men det är också ett verktyg när man vill kommunicera vad kostnaden faktiskt är för de som är på jobbet men inte mår bra, sjuknärvaron alltså. Den beräkningen kan hjälpa att motivera åtgärder inom hälsa som en investering snarare än en kostnad. Här finns verktyget Mer om det arbetshälsoekonomiska analysverktyget och själva verktyget hittar du här. Nu hoppas vi att ni vill berätta om och hur ni använt det? Vad är era erfarenheter? Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook. Dela gärna tankar, frågor och berätta hur ni gör på din arbetsplats!

    starstarstarstarstar
  • 00:19:46

    Jakten på beboeliga platser i rymden

    · Vetandets värld

    Finns det förutsättningar för liv i rymden? Just nu bygger forskare på Rymdcampus i Kiruna mätinstrument till två rymdprojekt som ska bidra i sökandet efter beboeliga rymdmiljöer. Mars och en av Jupiters månar räknas till de mest lovande kandidaterna i jakten på liv i vårt solsystem. Svenska forskare bygger nu de rymdinstrument som ska bidra i sökandet. På Rymdcampus i Kiruna förbereder forskarna sina instrument genom att simulera rymdmiljöer. Atmosfärsforskarna Javier Martín-Torres och María-Paz Zorzano vid Luleå tekniska universitet leder just nu arbetet med att utveckla instrumentet HABIT som ska samla in vatten på Mars. Instrumentet ska bevisa teorin att det finns förutsättningar för flytande vatten i det översta lagret av Mars yta. HABIT följer med rymdbilen ExoMars som ska borra efter liv på Mars. På Institutet för rymdfysik, IRF, leder forskaren Stas Barabash arbetet med att bygga instrumentet PEP, ett av tio instrument som ska undersöka rymdmiljöerna kring Jupiter i det europeiska rymdprojektet JUICE. Jupiters måne Europa som verkar ha en stor vattenocean under isen har seglat upp som en av de mest lovande himlakropparna i jakten på liv. I programmet medverkar Javier Martín-Torres, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, María-Paz Zorzano, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, Stas Barabash, professor rymdfysik Institutet för rymdfysik och Stefan Karlsson, forskningsingenjör Institutet för rymdfysik. Programmet är en repris från den 29 april 2016.Petra Olsson vet@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:19:46

    Jakten på beboeliga platser i rymden

    · Vetandets värld

    Finns det förutsättningar för liv i rymden? Just nu bygger forskare på Rymdcampus i Kiruna mätinstrument till två rymdprojekt som ska bidra i sökandet efter beboeliga rymdmiljöer. Mars och en av Jupiters månar räknas till de mest lovande kandidaterna i jakten på liv i vårt solsystem. Svenska forskare bygger nu de rymdinstrument som ska bidra i sökandet. På Rymdcampus i Kiruna förbereder forskarna sina instrument genom att simulera rymdmiljöer. Atmosfärsforskarna Javier Martín-Torres och María-Paz Zorzano vid Luleå tekniska universitet leder just nu arbetet med att utveckla instrumentet HABIT som ska samla in vatten på Mars. Instrumentet ska bevisa teorin att det finns förutsättningar för flytande vatten i det översta lagret av Mars yta. HABIT följer med rymdbilen ExoMars som ska borra efter liv på Mars. På Institutet för rymdfysik, IRF, leder forskaren Stas Barabash arbetet med att bygga instrumentet PEP, ett av tio instrument som ska undersöka rymdmiljöerna kring Jupiter i det europeiska rymdprojektet JUICE. Jupiters måne Europa som verkar ha en stor vattenocean under isen har seglat upp som en av de mest lovande himlakropparna i jakten på liv. I programmet medverkar Javier Martín-Torres, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, María-Paz Zorzano, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, Stas Barabash, professor rymdfysik Institutet för rymdfysik och Stefan Karlsson, forskningsingenjör Institutet för rymdfysik. Petra Olsson vet@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:19:43

    Nytt test hittar den farliga prostatacancern

    · Vetandets värld

    Prostatacancer är svårdiagnostiserad. Det behövs bättre testmetoder. I höstas publicerades resultaten från det som enligt den svenska forskargruppen är världens största prostatacancerstudie. Varje år dör 2 500 män i Sverige i prostatacancer. Det är svårt att diagnostisera sjukdomen. Om blodprovet visar ett förhöjt värde kan det tyda på cancer, men behöver inte vara det. Det pågår mycket forskning för att hitta bättre testmetoder. Drygt 58 000 män mellan 50 och 70 år i Stockholmstrakten har deltagit i det som enligt forskargruppen vid Karolinska institutet i Stockholm är världens största prostatacancerstudie. En av dem är Tommy Hellström. Han är på läkarbesök hos urolog Markus Aly, som också är en av forskarna. Forskningsledaren Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi, berättar om resultaten av studien. Professor Jonas Hugosson vid Göteborgs universitet leder en annan forskningsgrupp som utvecklar en alternativ väg för tidig upptäckt av farlig cancer och han kommenterar Stockholm3-studien. I programmet medverkar Henrik Grönberg, professor cancerepidemiologi Karolinska institutet, Tommy Hellström, deltagare studien i Stockholm, Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och Markus Aly, urolog och forskare vid Karolinska institutet. Studien är publicerad i The Lancet Oncology Programmet är en repris. Reporter: Lillemor Lagerdahl vet@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:19:43

    Nytt test hittar den farliga prostatacancern

    · Vetandets värld

    Prostatacancer är svårdiagnostiserad. Det behövs bättre testmetoder. I dag publiceras resultaten från det som enligt den svenska forskargruppen är världens största prostatacancerstudie. Varje år dör 2 500 män i Sverige i prostatacancer. Det är svårt att diagnostisera sjukdomen. Om blodprovet visar ett förhöjt värde kan det tyda på cancer, men behöver inte vara det. Det pågår mycket forskning för att hitta bättre testmetoder. Drygt 58 000 män mellan 50 och 70 år i Stockholmstrakten har deltagit i det som enligt forskargruppen vid Karolinska institutet i Stockholm är världens största prostatacancerstudie. En av dem är Tommy Hellström. Han är på läkarbesök hos urolog Markus Aly, som också är en av forskarna. Forskningsledaren Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi, berättar om resultaten av studien. Professor Jonas Hugosson vid Göteborgs universitet leder en annan forskningsgrupp som utvecklar en alternativ väg för tidig upptäckt av farlig cancer och han kommenterar Stockholm3-studien. I programmet medverkar Henrik Grönberg, professor cancerepidemiologi Karolinska institutet, Tommy Hellström, deltagare studien i Stockholm, Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och Markus Aly, urolog och forskare vid Karolinska institutet. Studien är publicerad i The Lancet Oncology Reporter: Lillemor Lagerdahl vet@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 66: Jeff Deist – President för mises.org

    · Radio Mises

    Studion gästades av Jeff Deist, president för amerikanska mises-institutet. Ett mer radikalt möte än väntat. Jeff är från början skattejurist, men tog över styret av institutet för drygt ett år sedan. Mitt i internetåldern tror han fysiska möten är nyckeln till friheten. Vänster-högerskalan har ersatts av en konflikt mellan vanligt folk och galningar. Jeff har Ludwig von Mises-Institutet i Sverige

    starstarstarstarstar
  • 00:19:35

    Svar om adhd söks i register

    · Vetandets värld

    Ingen vet orsaken bakom adhd, men forskare på Karolinska institutet använder svenska register för att se på möjliga samband. De har också försökt se hur livet blir för dem som får diagnosen. Det finns inga enkla svar, konstaterar Henrik Larsson, docent i psykiatrisk epidemiologi. Det möjliga samband som forskarna på Karolinska institutet hittills har sett kan ha en liten påverkan är låg födselvikt, för tidig födsel eller en äldre pappa. Det finns heller ingen adhd-gen som enskilt kan förklara ökad risk för ärftlighet. Det handlar snarare om en mängd olika gener. Symptomen för adhd tycks också variera över tid. Hyperaktiviteten kan avta medan problem med uppmärksamhet för en del tycks bestå. Men inte heller här vet forskarna vad det kan bero på. I de över 40 studier som epidemiologen Henrik Larsson och hans forskarkollegor har publicerat under fyra års tid har man också undersökt hur livet blev för personer med diagnosen adhd. Här har forskarna exempelvis tittat på kriminalitet, självmord och trafikolyckor. Men något som är svårare att få grepp om är hur resurserna i skolan eventuellt kan påverka den dramatiska utvecklingen av antalet personer med diagnoser och antalet som behandlas med adhd-läkemedel. I programmet medverkar Henrik Larsson, docent i psykiatrisk epidemiologi, Karolinska institutet i Solna. Reporter: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:19:39

    Globala utbildningar bra för alla

    · Vetandets värld

    Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa, har varit med och skapat en utbildning som tjänar både rika länder och utvecklingsländer. Forskarstudenterna får dubbla doktorsgrader - en i hemlandet och en i Sverige. Stefan Swartling Peterson kommer från byn Södra Vånga i Västergötland, en by med 50 invånare. Där fick han inspiration till att se problemen i världen, och det ledde honom till jobbet som professor i global hälsa. Nu har han tillsammans med kollegor sammanställt sina erfarenheter från en ny utbildningsform för forskare från fattiga länder. Forskarstudenterna doktorerar både vid Makerere universitet i Kampala i Uganda och vid Karolinska institutet i Solna. Flera doktorsavhandlingar har gjorts, bland annat om psykisk sjukdom i Uganda och hur man söker vård inom traditionell medicin. Men det kan också handla om livmoderhalscancer eller HPV bland unga kvinnor. I programmet medverkar Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i Solna samt Makarere universitetet, Kampala i Uganda. Referens: Sewankombo N et al "Enabling dynamic partnerships through joint degrees between low- and high-income countries for capacity development in global health research: experience from the Karolinska Institutet/Makerere University partnership." PLoS Med. Reporter: Annika Östman        annika.ostman@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:19:24

    Jakten på arvet utanför generna

    · Vetandets värld

    Kan en persons händelser och erfarenheter i livet sätta spår som ärvs till nästa generation, och nästnästa? Det är en av de heta frågorna inom epigenetiken, som handlar om hur våra gener slås av och på. Nyligen diskuterades epigenetik på en konferens i Uppsala av både medicinare och filosofer, naturvetare och samhällsvetare. Det tycks finnas ett arv som förmedlas mellan generationerna biologiskt, men utanför generna. Men här saknas mycket kunskap fortfarande, och för att komma vidare behövs olika typer av forskning. Elizabeth Radford från Cambridge närmar sig frågan genom att undersöka vad som händer med generna, eller rättare sagt genuttrycket, i möss under flera generationer. Juha Kere, molekylärgenetiker från Karolinska institutet, forskar på människor och letar epigenetiska förklaringar till vår tids utbredda allergi och astma. LH "bertie" Lumey har studerat gravida kvinnor i Nederländerna som drabbades av svält under senare delen av andra världskriget. Han har funnit att deras barn i kom att löpa ökad risk för diabetes, men kan inte förklara hur den påverkan fungerar. Eero Castrén, neurovetare från Helsingfors, berättar i Vetandets värld om mediciner som verkar genom epigenetiska mekanismer, alltså genom att påverka vilka gener som är av- och påslagna. Och Denny Vågerö, som är medicinsk sociolog, ska försöka upprepa omtalade forskningsresultat från Överkalix. En studie gjord där har visat att om en pojke svälter i unga år får hans barnbarn ökade chanser att bli långlivade. – Överkalixstudien är gjord på ganska litet material. Nu ska vi göra motsvarande forskning på 15 000 personer och deras barn och barnbarn. Vi håller nu på att leta reda på föräldrarna till de här personerna, och försöker få information om deras uppväxtförhållanden och näringstillståndet under deras barndom, säger Denny Vågerö. Men Juha Kere är skeptisk till att den epigenetiska programmeringen kan gå i arv - för ingen har kunnat visa hur det skulle gå till: – Jag skulle vilja förstå mekanismerna bakom det. Först när vi ser hur det kan gå till börjar jag tro mera på resultaten. I programmet medverkar Eero Castrén, neurovetare Neuroscience Center i Helsingfors, Juha Kere, professor i molekylärgenetik vid Karolinska institutet i Stockholm, LH Lumey, Columbia University, Elizabeth Radford, Cambridge University, Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet och Karolinska institutet Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:19:43

    Epigenetiken styr ditt öde

    · Vetandets värld

    Vill du lära dig mer om ett expansivt forskningsfält som hoppas hitta botemedel för så skilda sjukdomar som cancer, schizofreni och ledgångsreumatism? Vetandets värld idag handlar om epigenetik, om hur gener kan slås av och på beroende på vad vi äter och hur de förändringarna kan gå i arv. Om din farfar svalt kan det göra att du lever längre. Den oväntade positiva effekten har studier visat i Överkalix där man studerat nästan två tusen personer och deras överlevnad. Forskarna såg att, beroende på om förfäderna utsatts för svält eller inte, så påverkade det hur länge deras efterkommande levde. Orsaken tror man beror på epigenetik, ett oerhört expansivt forskningsfält. Epigenetik innebär förenklat att gener slås av eller på och att den förändringen kan gå i arv. Om generna slås av eller på kan påverkas av den mat vi äter, eller den stress vi utsätts för eller andra miljöfaktorer. Det finns stora förhoppningar om att epigenetiska kunskaper ska revolutionera vårt sätt att behandla sjukdomar. Många av våra folksjukdomar, som ledgångsreumatism, schizofreni och alkoholism, har epigenetik som en gemensam nämnare. Detta innebär också att det finns stora möjligheter att finna botemedel för dessa sjukdomar. Botemedel som baseras på epigenetiska landvinningar. Upptäckaren av arvsmassans grundstruktur, professor och Nobelpristagaren James Watson, har sagt att epigenetiken är den stora utmaningen, nu när uppbyggnaden av människans arvsmassa är känd i detalj. Medverkar i programmet gör Olle Bygren, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet i Huddinge, Rolf Ohlsson, professor i genomets integritet vid Karolinska institutet i Solna, Marta Imreh, labbchef för Rolf Ohlsson grupp vid Karolinska institutet i Solna, David Allis, professor och chef för labb om kromatin och epigenetik, Rockefeller University, New York. Reporter: Annika Östman

    starstarstarstarstar
  • 00:26:05

    Akademipodden om hjärnan

    · Akademipodden

    Kan hjärnan bli full? Hur kan olika personers minnen av samma händelser vara så olika? Hur kommer det sig att kognitiv beteendeterapi är till hjälp? Gustaf Arrhenius, VD vid Institutet för Framtidsstudier och professor i filosofi vid Stockholms Universitet leder ett podsamtal med Christian Broberger, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Mia Lindskog, forskare inom neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, samtliga ledamöter i Sveriges unga akademi.Vi spelade in podden på Bokmässan 2013.

    starstarstarstarstar
  • 00:19:45

    Epigenetiken styr ditt öde

    · Vetandets värld

    Vill du lära dig om ett forskningsfält som är otroligt expansivt och där man hoppas kunna hitta botemedel för så skilda folksjukdomar som cancer, schizofreni och ledgångsreumatism? Lyssna i så fall på Vetandets värld idag som handlar om epigenetik, om hur gener kan slås av eller på beroende på bland annat av vilken mat vi äter och hur de förändringarna kan gå i arv. Om din farfar svalt kan det göra att du lever längre. Den oväntade positiva effekten har studier visat i Överkalix där man studerat nästan två tusen personer och deras överlevnad. Forskarna såg att, beroende på om förfäderna utsatts för svält eller inte, så påverkade det hur länge deras efterkommande levde. Orsaken tror man beror på epigenetik, ett oerhört expansivt forskningsfält. Epigenetik innebär förenklat att gener slås av eller på och att den förändringen kan gå i arv. Om generna slås av eller på kan påverkas av den mat vi äter, eller den stress vi utsätts för eller andra miljöfaktorer. Det finns stora förhoppningar om att epigenetiska kunskaper ska revolutionera vårt sätt att behandla sjukdomar. Många av våra folksjukdomar, som ledgångsreumatism, schizofreni och alkoholism, har epigenetik som en gemensam nämnare. Detta innebär också att det finns stora möjligheter att finna botemedel för dessa sjukdomar. Botemedel som baseras på epigenetiska landvinningar. Upptäckaren av arvsmassans grundstruktur, professor och Nobelpristagaren James Watson, har sagt att epigenetiken är den stora utmaningen, nu när uppbyggnaden av människans arvsmassa är känd i detalj. Medverkar i programmet gör Olle Bygren, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet i Huddinge, Rolf Ohlsson, professor i genomets integritet vid Karolinska institutet i Solna, Marta Imreh, labbchef för Rolf Ohlsson grupp vid Karolinska institutet i Solna, David Allis, professor och chef för labb om kromatin och epigenetik, Rockefeller University, New York. Reporter: Annika Östman

    starstarstarstarstar