journalistik

  • "Konstruktiv journalistik" kan slå undan benen för mediernas legitimitet

    · 00:09:06 · OBS

    Som ett svar på en mörk mediebild av världen har idén om "konstruktiv journalistik" börjat spridas. Men journalistikens grundläggande uppgift står på spel, menar frilansjournalisten Petter Larsson. För några år sedan uppstod ett bråk i den lilla danska staden Kolding. En hund sprang gång på gång in på grannens tomt. Denne hotade att skjuta det arma djuret om det skedde igen. Historien berättades i lokaltidningen.Ur journalistiskt perspektiv kunde därmed saken vara klar. Tidningen berättar vad som hänt. End of story.Men man gick istället vidare. Under vinjetten "Vägen framåt" lät man läsarna komma med förslag på hur konflikten kunde lösas. Med staket, polishjälp, rättssystemet.Det är ett litet vardagsexempel på det som kallas konstruktiv journalistik. Journalisterna som griper in och försöker peka ut lösningar. Det är den nya trenden inom nyhetsjournalistiken.Även om det finns föregångare i USA startade den i Danmark för några år sedan, och flera ansedda medier i både Danmark och Sverige säger sig nu bedriva konstruktiv journalistik, bland annat SVT och Sveriges Radio.Att du förmodligen inte hört talas om den beror på att det är intern diskussion bland journalister. Men den angår egentligen oss alla som lyssnare, läsare och medborgare. För det handlar ytterst om vad vi ska ha journalistiken till.Vad som avses med konstruktiv journalistik är långt ifrån glasklart, det beror på vem man frågar. En av de mest kända och i det här sammanhanget radikala profeterna är den danska journalisten Cathrine Gyldensted. Hon har skrivit böcker och artiklar i ämnet och reser runt på redaktionerna för att sprida sitt budskap.Konstruktiv journalistik, understryker hon, handlar inte om att skriva om vissa ämnen eller leta upp glada nyheter, utan om att ha så att säga mer positiva glasögon på sig vilket ämne man än närmar sig. Man ska alltså inte bara fokusera på problem, utan också på möjligheter och styrkor. På så vis ska publiken inte känna sig så nedtryckt i skorna av världens elände, utan uppleva att de har makt och möjligheter. Slutmålet är att skapa ett "blomstrande samhälle."Hon har, som kanske redan gissat, hämtat de här idéerna från psykologisk forskning inom det som kallas positivt tänkande och från parterapi, där syftet är att skapa en bättre relation. När den danska journalisten Fred Jacobsen i en universitetuppsats försökt ringa in begreppet med hjälp av intervjuer med mediechefer, så landade han i att kärnan stavas "lösningsorienterad och handlingsanvisande".En journalistik med mål att visa på möjliga lösningar, som gör det möjligt för allmänheten att agera, alltså. Så här kan ni göra. Det kanske vanligaste sättet att göra detta i praktiken är att hitta goda exempel.Har man problem med skolk på en skola, så kan tidningen berätta om en annan skola som löst sina skolkproblem, till exempel.Man ska, med andra ord, aktivt försöka göra världen lite bättre.Bättre för vem och vad bättre egentligen betyder har jag däremot inte sett någon debattör som försökt förklara.Som alla initiativ till förändring bottnar trenden mot konstruktiv journalistik i problem som ska lösas.Det ena är mediekrisen. Tidningarna tappar annonser till internetbolagen i rasande fart och lyckas inte få läsarna att betala för online-nyheter. Tusentals journalister sparkas, lokalredaktioner läggs ner på löpande band.Då står den konstruktiva journalistikens förespråkare där med lockande löften: om ni får läsarna att må bättre, kommer de att vilja betala. Det finns tydligen undersökningar som visar att nyheter med något slags konstruktivt inslag och gärna en happy ending, dels får större spridning, dels gör att läsarna eller lyssnarna känner sig bättre informerade och är mer redo att handla. Det klingar förstås vackert hos pressade mediebolag, eftersom det är en förändring som inte behöver kosta en krona.Det andra, mer principiellt intressanta problemet man lovar att lösa, är mediernas programmatiska pessimism.Detta problem är högst reellt. Eftersom journalistiken alltid varit inriktad på att peka ut problem, avslöja oegentligheter och berätta om det skandalösa och avvikande, är risken förstås uppenbar att vi i slutändan blir vilseledda att tro att världen är en mycket hemskare plats än den kanske är.För att ta ett exempel. När Brottsförebyggande rådet frågar folk om de tror att brottsligheten ökar i Sverige, svarar mellan 65 och 80 procent ja. År efter år samma sak. Detta trots att brottsligheten i själva verket sjunker sen många år tillbaka.Jag skulle vilja tillägga att mediernas problemfokus dessutom får politiska följdverkningar. En av de saker som utmärker anhängarna till de högerradikala partierna i Europa brukar vara en ohygglig svartsyn. Sverigedemokrater litar mycket mindre på folk i sin omgivning än andra partiers väljare. Medan bara två procent av tyskarna tycker att landet utvecklas i fel riktning, är siffran 96 procent bland anhängarna till högerradikala Alternative für Deutschland.Pessimismen går att göra politik av. Och det är ju onekligen ett demokratiskt problem om denna svartsyn då bygger på felaktig grund.Så långt håller jag alltså med i kritiken: det finns en bias i rapporteringen som gör att världen ser värre ut än den är. Men för den sakens skull ska man inte kasta ut barnet med badvattnet.Det som givit och ger de moderna medierna deras legitimitet är det demokratiska uppdrag man tagit på sig. Det består av två delar: att stå för den fria åsiktsbildningen. Det sker på ledare, kultur, och debattsidor. Och att granska problem i samhället, och ställa den politiska eller ekonomiska makten till svars för dem. Denna granskning sker från en tänkt neutral utsiktspunkt, där det inte ingår i uppdraget att söka lösningar. Det får politiker och allmänhet göra själva. Och om de mår bra eller inte, är inte journalisternas problem. Detta ideal står fortfarande starkt på redaktionerna.De som förespråkar en konstruktiv journalistik är därför noga med att presentera den som ett komplement till denna den traditionella rollen. Vi ska inte granska mindre, vi ska göra både och. Så argumenterar den som vill förändra något ofta, det minskar nämligen motståndet. Men det är ett förrädiskt sätt att resonera.För om man ska göra mer av något, så måste man göra mindre av något annat. Mixen i det medierna producerar förändras.Det innebär alltså en förskjutning av journalistiken och journalistrollen. Fred Jacobsen beskriver det som att man istället för demokratins vakthund förvandlas i riktning mot en räddningshund, som rycker ut för att lösa problem, inte bara ger skall när man ser dem. Det tror jag, på längre sikt, skulle slå undan benen för journalistikens legitimitet och faktiskt också göra världen sämre.Risken är uppenbar att tilliten till medierna skulle skadas, om folk misstänker att de skönmålar eller har något slags egen problemlösande dagordning, som börjar likna opinionsbildning.Samhälleliga problemen skulle kunna drunkna i eller spädas ut bland alla goda exempel. Och makthavare skulle kunna peka på allt som trots allt går bra, när de ställs till svars för något som gått åt pipan. Herregud, det är ju bara två av 200 vårdhem som vanvårdar! Etiopien må ha hemska fängelser, men titta nu också på den fina tillväxten!Men för att avsluta lite konstruktivt, jag vill ju inte att ni ska känna er nedstämda, så tror jag det finns en annan lösning som skulle ge oss den mer djuplodande och nyanserande journalistik som den svenska allmänheten behöver för att förstå sin värld bättre: anställ fler journalister, låt dem jobba under lång tid på bra villkor och utvecklas till specialister på sitt område.Petter Larsson, frilansjournalist

    starstarstarstarstar
  • Panamapapper och sponsrad journalistik

    · 00:34:45 · Medierna

    Bakom kulisserna på UG:s Panama-historia. MEG-samtal om sponsrad journalitisk och en krönika om det nu är dags att sluta använda benämningen "alternativa medier". En timme om miljontals dokument om skattefusk I söndags briserade en nyhetsbomb när de så kallade Panamadokumenten nådde allmän kännedom. Det kallas för världens största läcka med över elva miljoner dokument. Dokument som avslöjar hur en advokatfirma i Panama hjälpt premiärministrar, idrottsstjärnor, konsthandlare och näringslivshöjdare att gömma undan miljarder kronor från skatt.I Sverige, precis som i övriga världen, har det här varit veckans i särklass största historia. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag ja, under alla veckans dagar har det fyllts på med nya uppgifter och nya misstänkta i den här globala skatteflyktshärvan.Tre svenska reportrar har för Uppdrag Gransknings räkning sedan sommaren jobbat med den här historien. Vi bestämde oss för att följa med under veckan när allt slit skulle ge resultat.När Janne Josefsson granskar köttfärsfusk på Ica vet vi alla vad det handlar om. Men svårare är det såklart att få en historia om global skatteplanering att flyga för svenska mediekonsumenter. Med andra ord: Hur görs tekniskt avancerade skatteupplägg begripliga för en allmänhet som nöjer sig med att skattedeklarera genom ett sms? Jonna Westin är reporter.Sponsrad journalistik live från MEG Ni som lyssnar på oss regelbundet vet att vi ofta återkommer till ämnet om gränserna mellan reklam och journalistik. För det är här, i gråzonen, många mediechefer letar efter lösningen på tidningarnas ständigt minskande intäkter från annonser. I branschen pratas det om native advertising, branded content och sponsored content. Med grova penseldrag kan native advertising sägas vara annonser som ser ut som journalistik och finns i den redaktionella miljön. Branded content är berättelser som görs som journalistik men betalas av en annonsör och har till syfte att gynna den annonsören. Sponsored content är journalistik, men sponsrad av någon som har varierande grad av inflytande över innehållet.Ja, som ni hör är det, minst sagt, rörigt.I Göteborg har den här veckan den stora mediekonferensen MEG Mediedagarna gått av stapeln. Till Sveriges Radios scen bjöd vår producent Lasse Truedson Svenska Dagbladets Chefredaktör Fredric Karén och Reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig. Detta för ett samtal om problemen och möjligheterna med alla former av sponsrad journalistik. "Alternativa medier" inget alternativ I stigande omfattning har begreppet alternativa medier börjat användas i Sverige, en utveckling som behöver få ett stopp.Det tycker i alla fall vår krönikör Jack Werner som i veckan funderat på vad det alternativa i begreppet alternativa medier egentligen står för. Och om det är rimligt att överhuvudtaget benämna, och därmed, befästa dessa sajter som ett alternativ så gott som något.

    starstarstarstarstar
  • Nobelpris till sann litteratur och statligt förtryck mot Turkiets journalister

    · 00:34:46 · Medierna

    Vi ropar ÄNTLIGEN! Nu finns Nobelpriset i journalistik, eller var det i litteratur? Var går gränsen mellan fakta och fiktion; journalistik och litteratur?Efter Snowden, EU-domstolen skrotar avtalet som ger Facebook rätt till våra personliga uppgifter. Också om nya metoder av statligt förtryck mot allt mer pressade journalister.Snaran dras åt inför höstens nyval i ett för Europa allt viktigare Turkiet. Första Nobelpriset till journalistik - eller? Veckans program börjar i börssalen i Stockholm, där Nobelpriset i litteratur traditionsenligt ska tillkännages. Vi brukar inte uppmärksamma det här. Men i år gör vi ett undantag. För Svetlana Aleksijevitj började som lokalreporter i en vitrysk liten stad under sovjetdiktaturen. Och hon har fortsatt skriva journalistik. Eller har hon det? Kan journalistik bli stor och prisad litteratur? Eller behöver sanningen offras för att journalistiken ska få komma in i litteraturens finrum? Vi ställde oss i kön för att fråga Svenska akademiens ständige sekreterare. Och så har vi träffat några som korkade skumpan som en uppmuntran för fri vitrysk journalistik och litteratur. Reporter var Lasse Truedson. Kampen om att få första nobelintervjun Vi stannar kvar i Nobelyran, för det här är ju den vecka på året som är julafton för Sveriges kultur- och vetenskapsjournalister. För redaktionerna runt om i landet gäller det att på pressad tid leverera en initierad analys, helst tillsammans med en sömndrucken intervju med en överväldigad vinnare. Vår reporter Jonna Westin åkte till Vetenskapsradions redaktion i Uppsala för att höra hur dom förbereder sig för den livesändning dom ska ha i etern bara minuter efter priset annonserats. Och från studion följde hon också med i jakten på vinnarintervjun; som den här gången inte riktigt gick som smort. Turkiet behåller trycket mot medier - men har bytt metoder Det har nu gått tre år sen vi sände ett reportage om att Turkiet hade flest fängslade journalister i världen. Idag har det antalet minskat, men förtrycket har inte fått något slut. Turkiet står nu inför nyval. Ett val som i ljuset av regionens osäkra läge även för Sverige och Europa blir mer betydelsefullt än på länge. Förra veckan kunde vi höra om hur journalisten Ahmet Hakan blivit attackerad och nedslagen på öppen gata. Några dagar senare riktade turkisk polis pistol mot huvudet på några journalister i Silvan i sydöstra Turkiet. Frilansjournalisten Tomas Thorén har ägnat veckan åt att höra om hur nya metoder används för att kväsa landets kritiska röster. Vi får bland annat träffa chefredaktören Bülent Kenes som bara timmar efter intervjun på nytt blev inkallad till domstol. Första stora skillnaden efter Snowdens avslöjanden Vi är vana med att stora journalistiska avslöjanden leder till att någon tar på sig skulden, erkänner och – kanske till och med avgår. Felaktigheter rättas till, ordningen återställs. Men ibland är det inte så enkelt. 2000-talets hittills största scoop, om hur amerikanska underrättelsetjänsten NSA massövervakar allt du, jag och alla andra gör på nätet har hittills fått förvånande små konsekvenser. Men i veckan kom från EU-domstolen ett besked som ger avslöjandets hittills största förändring, det menar Daniel Westman, som forskar om IT och yttrandefrihetsjuridik vid Stockholms Universitet. Det handlar om att EU-domstolen förklarat att NSA:s avlyssning av nätet gör att USA inte är ett säkert land att överföra känsliga uppgifter.

    starstarstarstarstar
  • Kraftig klickjaktskritik och avslutat aprilskojande

    · 00:34:45 · Medierna

    Tidigare anställda riktar hård kritik mot snabbväxande mediekoncernen 24 Journalistik. Skapar annonsörflykten från Google nya öppningar för traditionella medier? Ska aprilskämten blomstra eller dö? Tidigare anställda vittnar om oetisk klickjakt på 24 Journalistik 24 Journalistik har sedan starten 2014 etablerat sig som en ny, relativt stor aktör på svensk mediemarknad. Med snabba lokala nyheter, utan betalväggar, har 24 Journalistik profilerat sig som en ny utmanare på inte mindre än tio orter. Från Ystad i söder, till Uppsala i norr. Nyligen har de också dragit igång ett redaktionellt samarbete med koncernen Mittmedia. Men under den pigga och energiska ytan på 24 Journalistik döljer sig anmärkningsvärda berättelser. Personer som jobbat inom koncernen vittnar om hur klickjakt och trafiksiffror är överordnat allt annat. Även om hur reportrar pressas att skriva positiva artiklar om företag som annonserar och att fejkade profiler på nätet används för att jaga klick i Facebook-grupper där rasismen flödar. Reporter: Therese Rosenvinge. Vad betyder annonsörflykten från Youtube för mediehusen? Videokanalen Youtube har de senaste veckorna fått massiv kritik då det framkommit att reklam återkommande exponerats intill hatiska filmer. Hundratals företag har hittills stoppat sin annonsering och Google, som ju äger Youtube, har tvingats att utlova åtgärder för att komma till bukt med problemet. En fråga som har väckts i samband med den här debatten, det är vilka lärdomar svenska mediehus kan dra. Kan de tydligare positionera sig som trygga miljöer, där annonsörer kan lita på att reklamen inte exponeras intill hatiska och extremistiska uttryck? Reporter: Jonna Westin. Oviss framtid för journalisternas aprilskämt När det här programmet sänds är det första april och många läsare, lyssnare och tittare sätter på sig sina detektivglasögon för att hitta mediehusens årliga aprilskämt. Det är en gammal tradition med anor långt bak i tiden. Men i år har flera redaktioner valt att inte lura sin publik, så har de åtminstone sagt. Diskussionen om falska nyheter har påverkat redaktörer som oroar sig för trovärdigheten. Är det rätt väg att gå? Vår reporter Johan Cedersjö pratar med ett par på stan och två chefredaktörer om det här.

    starstarstarstarstar
  • Hänt i veckan-haveri och Hemnetjournalistik

    · 00:29:45 · Medierna

    Kändistidningen Hänt i veckan kritiseras för att framställa dömd trippelmördare som oskyldig. Vi undersöker fenomenet Hemnet-journalistik. Och så sommarserie om nyheterna vi aldrig glömmer, om Utöya. Hänt i veckan anklagas för att rentvå dömd mördare En av veckans mest oväntade publiceringar stod nöjestidningen Hänt i veckan för. De hade lyckats med det ingen annan redaktion hade gjort, nämligen att landa en exklusiv intervju med en av Sveriges mest jagade män: Martin Saliba, som i januari dömdes till livstids fängelse för tre mord i Uddevalla förra sommaren.  Från sitt gömställe i Libanon bedyrar han sin oskuld för Hänt i Veckans reporter och säger att han flytt Sverige eftersom han är rädd att offrens anhöriga ska döda honom om han återvänder. Det finns såklart ett stort nyhetsvärde i att intervjua dömda brottslingar. Men i Hänt i veckans artikel ställs inga motfrågor och varken åklagare eller anhöriga intervjuas för att ge andra sidan av den här historien. Men inte nog med det. Redaktionen tar ytterligare ett steg och gör en egen rekonstruktion för att motbevisa det som sägs vara en central del i den fällande domen. Hur kommer det sig att Hänt i veckan fick den här exklusiva intervjun? Och varför låter man en dömd trippelmördare stå helt oemotsagd? Reporter: Jonna Westin.Fenomenet Hemnet-journalistik  Vi har i en rad reportage här i Medierna berättat om annonser som lånar journalistikens form: så kallad Native advertising. Men den här veckan ska det handla om en genre av journalistik som gör tvärtom. Det ska handla om journalistik som lånar annonsens form. Det handlar om Hemnet-journalistik. För om det finns en sorts material som klickas på nätet vill medierna vara där och göra innehållet själva. Kvälltidningarnas nyhetsvinklar på virala videoklipp är ett exempel. Idag ska det handla om hur sajterna gör för att kapitalisera på ett annat klickmonster: Bostadsannonserna. Reporter: Erik PeterssonFörsta delen av sommarserien: Nyheter vi aldrig glömmer I den första delen av vår reportageserie den här sommaren berättar vi idag om den svarta dagen den 22 Juli 2011. Då Norge drabbades av Anders Behring Breiviks terrordåd, som slog till först mot centrala Oslo och sedan mot ön Utöya där Arbeiderpartiet hade sitt årliga ungdomsläger. Svenska Ali Esbati, riksdagsledamot för vänsterpartiet som var där och höll föredrag var den enda Svensken, och en av få vuxna som befann sig på ön. Reporter: Tove Palén.

    starstarstarstarstar
  • Mennesker og medier: Klimaspioner, skunk-laboratorier og terror i Danmark 2014-11-14

    · Mennesker og medier

    Tema om undersøgende journalistik. Hvornår slår en journalistisk afsløring igennem - og hvornår lukker den sig om sig selv? I weekenden uddelte Foreningen for Undersøgende Journalistik (FUJ) priser til den bedste undersøgende journalistik i Danmark. Vinderne var blandt andre en radiodokumentar om den vietnamesiske skunkmafia i Danmark, en bog om en dansk terrorplan og en artikelserie om den amerikanske efterretningstjeneste NSAs samarbejde med danske myndigheder. Der er masser af eksempler på fremragende undersøgende journalistik, siger FUJ. Men historierne har ofte svært ved at sætte dagsordenen i offentligheden og på Christiansborg. Mennesker og Medier handler i denne uge om undersøgende journalistik, en af mediernes vigtigste opgaver. Tre prisvindende journalister fortæller om deres arbejde (fra skunkfarme i Østjylland og et hemmeligt redaktionslokale oppe under taget hos Information). Tre redaktører fortæller om deres problemer (med tavse politikere og selviske kollegaer på andre medier). Vært: Hakon Mosbech. Redaktion: Otto Lerche Kristiansen. (Sendes også 00.05, lørdag 13.03, og søndag 3.03).

    starstarstarstarstar
  • Mennesker og medier: Journalistik om journalistik 2014-09-26

    · Mennesker og medier

    Meta-journalistik er journalistik om journalistik. Medierne kaldes den "fjerde statsmagt" - og de er ikke just kendte for at have den samme åbenhed omkring egne forhold, som de kræver af de tre første statsmagter. I næste uge kommer Mikala Kroghs film "Ekstra Bladet - udenfor citat", hvor hun med sit kamera har fået uhindret adgang til bladets arbejdsprocesser, medarbejdere og chefer. Lasse Jensen har talt med Mikala Krogh og gæsterne i studiet er professor Anker Brink Lund, mediejournalist og konsulent Ole Nørskov og journalist Jakob Albrecht. I næsten trekvart århundrede har britiske BBC været verdens største offentligt finansierede mediehus. BBC har været "alle public service stationers moder" og nu er stationen i gang med en af de største forandringsprocesser i sin levetid. BBC's øverste kontrol- og styringsorgan er ikke en bestyrelse men et selvstændigt organ ved navn "BBC Trust". Formanden hedder Diane Coyle - hun er ugens gæst - og Lasse Jensens sidste ud af mere end 600 af slagsen gennem de sidste næsten 14 år. I sin sidste ugentlige kommentar konstaterer Mennesker og mediers vært, producent og redaktør Lasse Jensen, at et "faldereb" kommer fra et hollandsk ord, der beskriver det tov, som man bruger, når man "glider ned fra et skib". Han ser tilbage på 13 år og syv måneder, der rystede medieverdenen, hvor massemedier blev til en hel masse medier og pengene gik helt andre steder hen - og glider på land og overlader P1's mediemagasin til en ny kaptajn i den fortsatte sejlads gennem Mediehavet.. Redaktør og studievært: Lasse Jensen. (Sendes også lørdag 11.03 og søndag 3.03).

    starstarstarstarstar
  • Mennesker og medier: Tegninger og robotter 2015-01-16

    · Mennesker og medier

    Søndag aften viste DR-vært Adam Holm Jyllands-Postens Muhammed-tegninger i Deadline, selv om DR's ledelse ikke havde givet tilladelse. Man må nemlig kun bringe tegningerne, hvis det er "tvingende nødvendigt", mener ledelsen. Og det gjaldt ikke, da Deadline søndag havde JP's Flemming Rose i studiet, eller da man dækkede angrebet på satiremagasinet Charlie Hebdo. Også Martin Krasnik fra Deadline har sagt, han gerne ville have bragt tegningerne, men ikke måtte for ledelsen. Nyhedsledelsen i DR havde i går indkaldt Adam Holm til samtale. Er vi vidne til selvcensur i Danmarks største mediehus? Programmet stiller også skarpt på et helt andet fænomen: Robotter i journalistik. Rundt om i verden bliver store mængder journalistik skrevet af computerprogrammer. De færreste af teksterne er fængslende læsning. Det meste er finans-afrapportering, sportsreferater og andre helt simple, tal-fokuserede tekster. Også her i Danmark eksperimenterer medier med robot-journalistik. Fænomenet rejser en række helt principielle spørgsmål om, hvad journalistik er, og hvordan det skal laves? Vært: Hakon Mosbech. (Sendes også 00.05, lørdag 13.03, og søndag 3.03).

    starstarstarstarstar
  • Kundtidningskrasch för SAS och spelberoende medier

    · 00:34:47 · Medierna

    Journalisten Per Svensson skrev om den skandinaviska främlingsfientligheten men censurerades av SAS i Norge. Vi träffar huvudpersonen i denna mindre roliga Norgehistoria och så undersöker vi denna beställningsjournalistik i ett större sammanhang. Vad betyder det att den växer medan riktig journalistik krymper. Spelbolagen pumpar in miljarder i svenska journalistik. Vi undrar om medier blivit spelberoende? När SAS rensade ut sin egen tidning I veckan drog flygbolaget SAS in hela sin påkostade ombordtidning Scandinavian Travelers. Och det stannade inte där. Man dammsug dessutom varje flygplats, stolsits och hylla efter överblivna exemplar av tidningen. Detta efter påtryckningar från Norges främlingsfientliga och populistiska parti Fremskrittspartiet.Partiet tyckte inte om en artikel av svenska journalisten Per Svenssons om bland annat Fremskrittspartiet. Förra lite drygt ett år sen hände en liknande händelse när Skavlan – bara i norska sändningen – klippte bort komikern Özz Nujens kritik mot Norges deportation av romer ur programmet. Tonchi Percan har rest till Malmö för att träffa en Per Svensson som är mitt i den största uppståndelse han upplevt under sitt nästan fyra decennier långa liv som journalist. Vad kan man vänta sig av en kundtidning? Per Svensson har fått stöd av en enad svensk journalistkår. Men det finns en chefredaktör som inte är ett dugg förvånad och som inte heller tycker att det är så mycket att uppröras över med tanke på vad det är för en slags tidning. Det är ju egentligen inte en journalistisk produkt utan en kundtidning beställd av SAS och som liknar journalistik utan att vara det. Den som tänker så är Rolf van den Brink som bevakar  PR- och reklambranschen. SAS ger ut Scandinavian Traveler. Och det är beställaren SAS som till syvende och sist avgör vad som ska stå i tidningen – baserat på vilka infall som helst och utan att ha behöva ha en publicistisk ryggrad. Även om det är problematiskt att Fremskrittspartiet stoppar ett SAS-magasin så anser inte Rolf van den Brink att problemet är så stort – eftersom man inte kan vänta sig att en kundtidning ska agera som en vanlig journalistisk tidskrift. Vi ska fortsätta på temat uppdragspublicister –  alltså den typ av magasin som SAS tidningen är. Det här är en gren av mediebranschen som växer snabbt och som framförallt blir allt bättre och gör det svårare att skilja på från oberoende redaktionellt material Men vilka konsekvenser får det när den här marknaden växer? Hur påverkar det journalistiken när det blir allt fler aktörer som vill marknadsföra sig med metoder som liknar journalistik, med den lilla skillnaden att budskapet är allt annat än oberoende, utan tvärtom köpt? Vi har tagit en titt på vad som numera är en miljardindustri, den svenska contentmarknaden.  Reporter här är Erik Peterson.  En spelberoende mediebransch Vi tittar på en av de snabbast växande branscherna när det kommer till reklam – nämligen spelbranschen. Enligt siffror från Sifo så har det satsats tre miljarder kronor brutto i år på att få svenskarna att spela mer. Det här är en siffra som upprört Spelberoendes Riksförbund. Inte minst TV och kvällstidningar har en rejäl andel av intäkterna från svensk och utländsk spelbransch. Vår reporter Alexandra Sannemalm tittat närmare på detta och ställer sig frågan om mediebranschen blivit spelberoende.

    starstarstarstarstar
  • Hoppets vecka! Om megastäder och framtidens journalistik

    · 00:14:31 · OBS

    Hoppets vecka! fortsätter: Frilansjournalisten Per J Andersson berättar om megastäderna som räddningen för ett hållbart samhälle. Och hans kollega Anders Mildner redogör för varför vi aldrig, enligt honom, haft så bra journalistik som nu. Megastäderna växer lavinartat och det brukar beskrivas som ett problem. Men det är inte städerna i sig som är problemet utan fattigdomen. Det hävdar Per J Andersson. Villaområden sämre Megastäderna är tvärtom mycket bättre än vidsträckta villaområden ur ett hållbarhetsperspektiv. Invånarna i världens tätbefolkade tredje världen-städer släpper ut många gånger mindre koldioxid per person än de som bor i västvärldens glesa, ständigt växande förorter. Den oplanerade stadsutbredning som på svengelska också kallas "urban sprawl-städer". Journalistik som bäst Hör också Anders Mildner kungöra att han anser att vi aldrig haft så bra journalistik i Sverige som nu, med mindre vänskapskorruption och en aktiv allmänhet som bidrar till journalistiken. Samtal med Skånskans chefredaktör Det grundar han bland annat på ett samtal med den chefredaktör som suttit längst på sin post i Sverige: Jan A Johansson på Skånska Dagbladet i Malmö. (De här inslagen har sänts tidigare, den 15:e respektive 16:e oktober 2012.)

    starstarstarstarstar
  • Fallet Hannes Råstam - om en urkraft i svensk journalistik

    · 00:34:44 · Medierna

    Den 12 januari i år dog en av Sveriges främsta journalister, Hannes Råstam. Han var en urkraft i svensk journalistik och låg bakom fler av de största avslöjandena som gjorts i modern tid och han har också flera gånger om vunnit de finaste journalistpriser som finns i det här landet. Men Hannes var också kontroversiell och stridslysten, inte minst med sitt sätt att ta tydlig ställning i sin journalistik och för att därigenom sätta sig själv och sin trovärdighet på spel. Han var journalisten som gjorde sig känd för sin envishet, och för att kunna ägna ett, ibland två år, åt att granska ett enda fall. Men när programmet väl sändes gjorde de också avtryck i den offentliga debatten. Som i arbetet med Thomas Quick härvan som fortfarande är aktuell med friande domar och nya resningsansökningar i något som mycket väl kan sluta som århundradets största rättsskandal. Snart publiceras hans sista journalistiska arbete, boken Fallet Thomas Quick. Men vem var han och vad drev honom? Hör Sture Bergwall om mannen som vände hela hans liv. Hör Janne Josefsson berätta på ett sätt du aldrig hört förut. Och hör Hannes Råstam reflektera om sitt liv och sin journalistik. Danjel Nam har tittat närmare på Fallet Hannes Råstam och hans journalistiska testamente.

    starstarstarstarstar
  • Biblioterapi, journalistik om invandring och kungens krona

    · 00:40:31 · Nordegren & Epstein i P1

    Dessutom: Louise önskar sig en alkoholapp precis som det finns löpappar eller bantningsappar på mobilen. Journalistik om invandring Samtalet om ifall journalistiken rättvist speglat områden som berör vad som händer vid invandring fortsätter. Professor Peter Esaiasson från Göteborgs universitet har skrivit en debattartikel om det förtroendegap som enligt SOM-institutet finns i Sverige vad gäller mediernas journalistik om invandring. Han menar att rapportering varit stundtals felaktig, men att medier inte bör vara navelskådande utan ju speglar så kallade elitaktörers åsikter. Vi pratar med honom. Kungens krona I dag framträdde Queen Elizabeth av Storbritannien med anledning av det årliga drottningtalet i landets parlament, iförd mellanblå hatt med blomdekorationer. Men hon ses ibland bära sin krona, en maffig pjäs med anor. Svenske kungen har aldrig krona. Vi bjuder in Kerstin Hagsgård från Husgerådskammaren på Hovet för att bringa klarhet i kronans vara eller inte vara på regentens huvud. Biblioterapi Mår du kasst? Låna en bok. Bibliotekarien Nina Frid tar begreppet biblioterapi till Sverige. I sin bok "Läsa, Läka, Leva" beskriver hon den forskning och praktik som finns kring hur läsning kan vara rena medicinen. Louise undrar: Är det dags för spritcirkeln? Inför semestrarna varnas det återigen för svenskarnas tilltagande drickande under ledigheten och det går nedåt för nykterhetsrörelsen. Samtidigt verkar vi älska att prata om alkoholen. Behövs en app där vi skriver in antal glas och kan dela våra framgångar och nederlag i sociala medier, precis som "sluta snusa"-initiativ och träningsvanor? Är du för eller emot idén? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Anders Backlund

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 6: Europapodden har landat i Nederländerna

    · 00:16:42 · Europapodden

    På väg från flygplatsen besöker vi universitet i Leiden och pratar om Turkiet-bråket, Wilders halal-bluff och varför utländska medier är så besatta av nederländsk politik nu. Medverkande: Peter Burger, forskare i journalistik på universitetet i Leiden, Jamie Schemkes, masterstudent i journalistik, Oscar Enklaar, masterstudent i journalistik. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

    starstarstarstarstar
  • Mennesker og medier: Journalistik i krise? Status på mediernes tilstand 2016-01-29

    · Mennesker og medier

    I denne særudgave af Mennesker og medier forlader vi dag til dag-aktualitetens spændetrøje og gør status over journalistikkens tilstand. Hvad er mediernes største udfordringer og potentialer lige nu? Er pressen i krise? Og hvordan ser fremtidens journalistik ud? Vi har samlet et udvalg af kloge hoveder, fra Danmark og udlandet, fra journalistikken og udefra, til denne State of the Media. Det er samtidig sidste program med vært Hakon Mosbech og producent Zetland, da medievirksomheden fra marts skal fokusere på selv at udgive daglig digital journalistik. Medvirkende: Ex-nyhedschef Michael Dyrby, EU-kommissær Margrethe Vestager, Flemming Rose, journalist Line Holm Nielsen fra Berlingske, redaktør J.J. Gould fra Atlantic Monthly, medieforsker Søren Schultz Jørgensen, 3. klasseselev Frode Bergmann Moll, Googles Christine Sørensen, forsvarsadvokat Thorkild Høyer, iværksætter Oluf Rune Nørregaard Nielsen, chefredaktør Jørgen Ramskov fra Radio 24Syv, Facebook-kaptajn Nadia Nikolajeva fra Metroxpress m.fl. Vært: Hakon Mosbech. (Sendes også 00.05 og lørdag 13.03).

    starstarstarstarstar
  • Medieormenpodden om #SRSuperuser - Sveriges Radios superuserutbildning i sociala medier

    · Medieormen - journalistisk utveckling och mediedeb

    Denna höst är det fem år sedan Medieormen började prata om kombinationen traditionell journalistik och sociala medier - journalistik 3.0. Hur jobbar Sveriges Radio med journalistik i sociala medier idag? Hur långt har vi kommit och vad behöver vi bli bättre på? Medieormen har varit på den fjärde upplagan av Sveriges Radios årliga superuserkurs i sociala medier (7-8 oktober 2015) och pratat med arrangörerna Robert Jacobsson och Emma Hallenberg samt två av deltagarna - Ebba Granath, programledare P4 Malmöhus och Susanne Nobel, nyhetssändare P4 Väst. Programledare är Medieormens redaktör Cecilia Djurberg.

    starstarstarstarstar
  • Sponsrad sport-TV och ifrågasatt SVT-dementi

    · 00:34:45 · Medierna

    Ett tajt sponsorsamarbete på Aftonbladet fick nyligen tunga profiler på tidningen att gå ut i protest. De kritiserar tidningen för att sälja ut sin trovärdighet. Händelsen aktualiserar åter frågan om gränsen mellan journalistiken och reklamen. Vi nystar i en udda SVT-dementi, som fick tvärtom-effekt. Vad var det för rykte som dementerades och varför skrev SVT så som man gjorde? Och så åker vi till Bryssel där EU-kommissionen kritiseras för att hålla ett hårt grepp om informationen till journalisterna. Hård kritik mot Sportblads-sponsring Förra veckan drog fotbollens Champions League igång med buller och bång. Och med det också ett nytt tv-program på Aftonbladets sportredaktion. Men var det journalistik eller reklam tittarna fick se? Det aktuella Champions League-tv-programmet från Sportbladet gjordes i samarbete med ett spelbolag och är ännu ett exempel på hur reklam och journalistik blandas och att gränsen däremellan blir luddigare. På Sportbladet blev den interna kritiken hård efter programmet och flera tunga profiler gick också ut i en offentlig protest mot hur tidningen, enligt dem, säljer ut sin trovärdighet. Reporter: Karin Hållsten. SVT:s märkliga tweet fick många att reagera ”Rykten sprids nu om att regeringen styr SVT:s journalistik. Det kan vi dementera (vi debatterar inte vidare ryktet här).” Så stod det i en tweet som skickades ut från SVT:s officiella Twitterkonto förra helgen. Någon bakgrund eller vidare förklaring gavs inte och utspelet fick därför många att höja på ögonbrynen. Vår reporter Jonna Westin har i veckan nystat i vad det var för rykte och hur kommer det kommer sig att SVT skrev som de gjorde. Hårt hållen information i Bryssel Vi har sedan starten av det här programmet granskat journalister och medier – men också bevakat journalisters rättigheter och möjligheterna att utföra det granskande uppdraget. Och en tung institution som vi har haft anledning att återkomma till när det gäller det, är EU-kommissionen i Bryssel. Den nya EU-kommissionen har lovat att bli mer öppen mot journalister och medier – och i förlängningen allmänheten. Men istället vittnar såväl källor inom Kommissionen som journalister i Bryssel om ökad kontroll över informationen och mer politisk toppstyrning. Reporter i Bryssel: Andreas Liljeheden. Falskt och sant i viral kunganyhet Att plötsligt inte få sin papperstidning på hallmattan eller i brevlådan kan ju kännas ganska surt – och det är nog många som kan relatera till irritationen när morgonvanan bryts. Men i torsdags drabbade det här självaste kungahuset. Och när det upptäcktes att Dagens Industri saknades bland tidningarna på Stockholms slott, då tog en medarbetare vid hovet tag i saken genom att lyfta på luren till tidningens sovande webbredaktör. Vår reporter Therese Rosenvinge reder ut vad som hände.

    starstarstarstarstar
  • Mennesker og medier: Kyskheds-journalistik 2015-09-04

    · Mennesker og medier

    I denne måned viser DR en omdiskuteret dokumentarfilm om den norske pelsindustri. Med skjult kamera dokumenterer filmen, hvordan mink og ræve bliver aflivet og flået, hvordan pelsavlere bliver advaret forud for kontrolbesøg, og hvordan de undgår dårlig omtale. Men den version, der vises på DR, er ikke den samme som den, der vises i Norge og andre lande. DR har valgt at klippe flere scener om eller helt ud. Det møder kritik fra filmens danske co-producent og andre. Sagen illustrerer et generelt problem for den kritiske journalistik, mener mange journalister, Mennesker og medier har talt med. Ikke blot udsættes medierne i disse år for et stigende eksternt pres fra kilder, der opruster med advokater, PR-firmaer og retssager; presset kommer også indefra. Journalister i DR oplever så restriktive interne krav, at det gør det svært at lave væsentlig undersøgende journalistik. Er DR blevet bange for sig selv? Debat i studiet. Flygtningestrømmen er den helt store mediehistorie, men hvordan dækker man den helt tæt på? Olav Hergel fra Politiken taler om skismaet mellem at dække og at hjælpe. I interviewserien 'Stemmer udefra' kritiserer højesteretsdommer Thomas Rørdam pressens dækning af pædofilisager. Risikoen er et folkehysteri med uskyldige ofre. Vært: Hakon Mosbech. (Sendes også 00.05, lørdag 13.03, og søndag 3.03).

    starstarstarstarstar
  • MM 022: Bra och dålig journalistik – så ser det ut

    · 02:06:13 · Mat och Marginaler: Näringslära och lönsam hållbarhet inom livsmedelsbranschen

    Johan Wicklén är reporter på SVT Nyheter. Han har sin idrottsbakgrund inom kampsport men är i dagsläget framför allt aktiv inom styrketräning. Vi kommer snabbt in på kompetensen inom kost- och näringslära och hälsa på olika redaktioner och konstaterar att även om kompetensen kan finnas, som den gör på SVT Nyheter, tillfrågas den inte alltid. […] Inlägget MM 022: Bra och dålig journalistik – så ser det ut dök först upp på Anki Sundin.

    starstarstarstarstar
  • Skev verklighetsbild och reklamens gränsland

    · 00:34:45 · Medierna

    Det rapporteras mycket om brott i Malmö, men när nya siffror visade att polisanmälningarna minskat fem år i rad skrevs nästan inget. Vi granskar mediebilden av Malmö. Och inte bara när det gäller Malmö, utan i journalistiken i stort, finns en diskussion om vilken verklighetsbild medierna egentligen förmedlar. Mindre konflikter och mer konstruktiva nyheter är nu en trend som sprider sig. Så om sponsrat innehåll som inte riktigt är journalistik, men heller inte ser ut som reklam. Våldsamt Malmö i medierna Det är få som har missat hur en man brutalt sköts till döds vid ett shoppingscentrum i Malmö förra helgen. Både lokala medier och riksmedier har rapporterat i flera dagar om mordet med löpsedlar och stora nyhetsuppslag. Det här mordet är ett i raden av alla de mord som de senaste åren uppmärksammats i Malmö – en stad som för bara något år sedan tvingades kalla in polisiär hjälp från andra delar av landet för att få stopp på den våg av våld som drabbade samhället. Men även om det finns problem med grov kriminalitet i Malmö finns också en annan bild av kriminaliteten. Förra veckan presenterades också statistik från Brå som visade att antalet brottsanmälningar i Malmö sjunker för femte året i rad och är nere på rekordnivå. Men den statistiken fick knappt någon uppmärksamhet alls i varken lokal eller riksmedia. Förutom en liten artikel i Sydsvenskan så var det så gott som tyst. Hur kommer det sig egentligen? Och vilket ansvar ligger hos medierna i skapandet av bilden av Malmö som gangsterstaden och ”Sveriges Chicago?” Reporter: Jonna Westin Konstruktiv nyhetstrend Skildrar journalistiken verkligheten på ett rättvisande sätt? Eller är vi allt för negativa och problemfokuserade? Det här är en frågeställning som kommit att engagera många redaktioner på sista tiden. Mindre fokus på konflikter och problem och fler goda exempel och framgångar i nyhetsrapporteringen är ett koncept som allt fler nu intresserar sig för. Kanske är det till och med så att vi står inför ett trendbrott när det gäller synen på vad som är bra nyheter och god journalistik. Therese Rosenvinge har följt diskussionen. Utsuddad annonsgräns Aftonbladet har i veckan fått hård kritik för sin nya reklamredaktion. En redaktion vars uppdrag är att skapa reklam – som dock ser ut och beter sig som journalistik. Men Aftonbladet är inte ensamma om en sådan här satsning, utan tvärtom är den här affärsmodellen på bred frammarsch i mediebranschen. Även Bonnier ska nu storsatsa på sådan här, så kallad ”native advertising”. Eftersom pengarna inte hängt med när journalistiken flyttat från papper till nätet måste nya modeller och annonssamarbeten fram och det här konceptet skänker branschen nytt hopp i det avseendet. Men här finns också verkliga etiska dilemman att ta hänsyn till. Reporter: Erik Peterson

    starstarstarstarstar
  • Mennesker og medier: Flydende grænser - journalistik og annoncer 2015-01-30

    · Mennesker og medier

    I årtier har der været en skarp opdeling mellem journalistik og annoncer: I den ene del af mediehusene sad marketing. I den anden sad journalisterne. Men den opdeling er under opbrud, både i udlandet, hvor den amerikanske magasinudgiver Condé Nast i denne uge annoncerede, at de vil inddrage redaktørerne i annonceafdelingen, og herhjemme, hvor Forbrugerombudsmanden oplever en stigning i antallet af sager om skjult reklame. Hvordan stiller det den uafhængige journalistik? Debat i ugens udgave af Mennesker og Medier, hvor vi kigger nærmere på en af de mest virale historier den seneste tid; om 72-årige Tove Kjær-Hansen fra Albertslund og hendes kamp mod telefonsælgerne. Det viser sig, tv-indslaget var iscenesat skuespil. Vi kigger også på Facebooks nye trusler mod mediers forretningsmodel, og vi taler med journalist Mathias Stigsgaard, som på en af sine vagter på Ritzau Finans skrev seks citater fra Nik og Jay ind i et finanstelegram. Vært: Hakon Mosbech.

    starstarstarstarstar