kjell

  • Kan man lita på att läkaren kan sitt jobb?

    · 00:29:34 · Kaliber

    Hur säker kan man vara på att man får rätt vård och att den läkare man möter har rätt kompetens?Kaliber undersöker vem som kontrollerar kvaliteten i den svenska vården och hur illa det kan gå när rätt kompetens saknas. - Ja det går inte att beskriva. En sådan sorg och smärta som var…Att det kunde gå så illa. Att vi hade sån otur och träffade den doktorn, säger Ulla Pettersson. En stol är tom i köket hemma hos Ulla Petersson i Åmål. Det är någon som saknas - Kjell-Erik, Ullas lillebror. Han sökte vård efter att ha drabbats av en grav hjärtinfarkt men fick inte den hjälp han behövde. Istället blev han ordinerad ryggövningar. På rehabkliniken Olivia i Danderyd håller Nils Björneheim på med att stoppa träpluppar i små hål. Det är ett solitaire-spel och används för att träna finmotoriken. Bredvid sitter arbetsterapeuten Sandra Skog. - Jag tänker att om tio minuter så är det den här handträningsgruppen. Vi kanske ska ta det lite lugnt nu? Så vi inte tar slut på dig fullständigt, säger Sandra Skog till Nils Björneheim. - Ja, det behövs nog, säger Nils och reser sig upp. Han går ut i korridoren. Hur går det för Nisse? - Den här operationen han var med om, det var ju en fullständig katastrof att det blev som det blev och som han har berättat för mig så var han riktigt illa däran. Tänker man på det så har det ju hänt väldigt mycket på så kort tid, säger Sandra Skog.  Ute i samlingshallen står Nils och kollar dagens schema. Senare väntar bland annat språkövningar, gym, minnesträning och qigong. Det är ett tajt schema, så vi bestämmer oss för att ses hemma hos Nils när dagen är slut. Nils är gammal träslöjdslärare och jobbade tidigare på en skola en bit bort. Hans elever kallade honom för Nisse. Men allt skulle förändras en dag i oktober 2012. - Här står vi på sjukhuset. Här ligger han nerbäddad med alla maskiner runtomkring. Vi är hemma hos Nils och hans fru, Marie-Louise. I handen håller hon fotografin från sjukhuset. - Här ligger han nerbäddad, med alla maskiner runt omkring. Helt borta, säger Marie-Louise. Vad var det som hände? Vad var det som hände? Jo….eeh…vi skulle bli…det var det här med…, säger Nils och blir tyst. Han har svårt att  få fram orden och det mesta av hans minne från händelsen är borta. Men Marie-Louise som skriver dagbok minns det fortfarande tydligt. - Han skulle ta bort en polyp i näsan. Den gjorde så att han hade andningssvårigheter, säger Marie-Louise. En polyp är en liten vävnadsknöl i slemhinnan som gör att man blir täppt i näsan. Det är en relativt vanlig åkomma som uppemot 300 000 svenskar har problem med. Knölen tas ofta bort genom ett litet ingrepp i näsgången. - Och Nisse åker iväg på morgonen.. eller vi skjutsar dig till sjukhuset. Och sen är det ’hejdå, lycka till, vi syns ikväll’. Och jag själv skulle ha avskedsfest på jobbet för jag skulle gå i pension samma dag. Jag stod och blåste ballonger på jobbet och så ringer läkaren från sjukhuset och säger att ”Det där har inte gått något vidare…”, berättar Marie-Louise. Läkaren som opererat Nils har begått ett allvarligt misstag. Men det får Marie-Louise inte veta när sjukhuset ringer. Bara att Nils har fått en akut hjärnblödning och att han åkt med ambulans till neurointensiven på Karolinska sjukhuset. - Och då åkte jag och sonen dit. Och vi hittade rätt på dig och fick se dig, och det var ingen munter syn just då i alla fall, säger Marie-Louise och tittar på Nils som sitter tyst och lyssnar. Vad kände du just då? - Ärligt talat så vet jag inte. Det var bara tomt. Ett tomt kaos. Jag vet inte riktigt, det vart blackout, säger Marie-Louise Björneheim. Var du någonsin rädd för att inte Nisse skulle komma tillbaka? - Ja, det var jag ju. Oh ja, det var jag. Jag trodde faktiskt inte det. Så som han såg ut när han låg på sjukhuset…För han rörde sig ju inte. Vi kunde få en liten, liten förnimmelse om vi höll honom i handen. Att man fick en liten, liten tryckning tillbaka. Men ingen annan reaktion. Och det var jättejobbigt. Usch. Nils går inte att få kontakt med. Han läggs in med slangar för att tömma hjärnan på blod. Och en track i halsen, ett slags rör för att underlätta andningen. Det ska dröja månader innan han vaknar till liv. Och då är det en annorlunda Nils som vaknar upp. - Han visste ju inte vem jag var. Konstigt nog kände du igen barnbarnet. Men inte Mattias och mig första gångerna du började vakna upp. Du tittade bara på oss som att, vilka är vi? Säger Marie-Louise. Läkaren får inte fortsätta operera De första månaderna kan Nils varken röra sig, prata eller minnas något. Det blir en lång resa med rehabilitering, där Nils får lära sig prata och gå på nytt. Och det dröjer nästan två år innan Nils  får veta vad som gått fel. I augusti 2014 kommer ett beslut från Inspektionen för Vård och omsorg, den myndighet som bedriver tillsyn över vården. Där framgår det att läkaren försökt ta bort Nils polyp med en tång, och att han inte använt någon optik för att kunna se vad han gör. En direkt olämplig metod enligt IVO. Nils som ligger nedsövd märker aldrig när läkaren råkar göra hål och kommer åt den del i huvudet där hjärnan sitter. Marie-Louise går iväg och hämtar ett kuvert. Kuvertet med den utredning som IVO skickade för några månader sen. - Han har haft upp ett instrument upp i hjärnan. Det blev ett hål. Man har ett litet nät emellan näsan och hjärnan där luktsinnet sitter liksom. Och det var det han petade sönder och sen upp i hjärnan. Och så blev det blodutfyllnad och då blev det en stor hjärnblödning, förklarar Marie-Louise. Läkaren får även kritik för ytterligare ett fall, där en patient fått smärta och blödningar efter två misslyckade näsoperationer. Man beslutar att läkaren inte bör utföra någon mer kirurgi, och sjukhuset placerar honom på en annan mottagning i Stockholm. Jag har varit i kontakt med läkaren, men han vill inte medverka i någon intervju. - Det är helt ofattbart. Man kan inte tro att sånt här kan hända. Och man blir ju jätteledsen. Gjort går inte att göra ogjort. Men det förstörde Nisses liv och delvis mitt. Och sonens också egentligen, det händer ju mycket runt omkring, säger Marie-Louise. - Ja, det är ju som du säger. Man vet ju inte vem som bestämmer över en. Det känns ungefär som dom vart och petat undan benen på en. Och sen har man försökt komma tillbaka, tillbaka…, säger Nils Björneheim. Hur kunde en olämplig läkare få operera Nils? Och finns det fler än bara Nils som drabbats av att inte få träffa en läkare med rätt kunskaper? Jag bestämmer mig för att kontakta Inspektionen för vård och omsorg och får då veta att just kompetensbrister inom vården är ett av flera riskområden som man sett de senaste åren. Janna Kokko är utredare på IVO. - Vad vi har gjort är att vi har samlat in risker både från det som vi har sett och sen också det som andra aktörer påpekar som riskområden. Och där har många aktörer påpekat att kompetensbrister hos personal är ett riskområde, eller en risk för patientsäkerheten. Men vi har kollat på det på väldigt övergripande nivå för att kunna prioritera vår kommande tillsyn, berättar Janna Kokko. Enligt henne handlar det inte specifikt om bara kompetensbrist hos enskild personal, utan även om brist på vissa typer av specialister och att en del inte får tillräckligt med kompetensförhöjning. Jag är nyfiken på om det finns fler fall som Nils. Därför begär jag ut alla avslutade anmälningar som handlar om kompetens bland vårdpersonal. Jag begär också ut alla tillsynsärenden där IVO kritiserat personal för oskicklighet, det vill säga att personalen har bristfälliga kunskaper i sitt yrke. Sammanlagt går jag igenom 191 fall som lett till kritik de senaste fem åren, och hälften av dom rör läkare. Sverige saknar de kontrollsystem som finns i många andra länder I dom ärenden jag granskat, hittar jag flera exempel på både dödsfall och allvarliga vårdskador, som kan härledas till att läkare haft brister i sin kompetens. Här finns exempel på barn som dött, patienter som blivit blinda och läkare som ordinerat dödliga medicindoser till sina patienter. Så hur kommer det sig att patienter riskerar att träffa läkare med bristande kunskaper?          Jag åker till Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Här möter jag Eric Hanse. Han är professor och dekanus. Tidigare var han ansvarig för läkarutbildningen i Göteborg. - Ja, läkarkårens kompetens är god och hög generellt sett. Men den kan bli ännu högre, säger Eric Hanse. Enligt Eric Hanse så finns det flera saker som kan bli bättre och gemensamt är kontrollen av läkares kompetens. En del handlar om själva läkarutbildningen, där kraven successivt minskar ju längre man kommer. Som exempel nämner han den svenska specialistutbildningen som inte innehåller någon obligatorisk slutexamen. Men det stora problemet kommer efter utbildningen. Då blir det istället upp till arbetsgivaren att se till att läkaren har rätt kompetens för sitt jobb. Något system som återkommande kontrollerar kompetensen finns inte.  - Det är väldigt olyckligt. På alla nivåer i den här utbildningskedjan, hela vägen från grundutbildning till AT och vidareutbildning och fortsatt vidareutbildning, så bör det finnas kontrollstationer, så att säga. Och såna kontrollstationer blir aldrig vattentäta, och ska inte vara heller kanske, hur finmaskiga man än gör dom. Men dom minskar risken för att sånt här ska hända i alla fall, säger Eric Hanse. Om man som arbetsgivare anställer en läkare, vad har man för möjligheter att kontrollera den här läkarens kompetens? - Nej, man har ju att lita på att dom utbildningar som den här läkaren har gått på olika nivåer uppfyller en god kvalitet, säger Eric Hanse. Det är den femte december 2013 och medicinska riksstämman hålls på Waterfront Congress Centre i Stockholm. Här samlas branschfolk och föreläsare för att debattera och nätverka. På en debattscen står barnläkaren Anders W Jonsson, även riksdagsledamot för Centerpartiet. Ämnet för debatten är ”Vem vill gå till en läkare som inte hänger med?” och Anders W Jonsson argumenterar för att Sverige bör införa en kontroll över läkarkompetens.  - Ja, det här var en av många debatter jag varit med i under de senare åren, där vi diskuterat just det här, varför Sverige är så unika i det att vi inte har någon kvalitetskontroll av legitimerad personal, säger Anders W Jonsson. Systemet Anders W Jonsson förespråkar kallas recertifiering. Det går ut på att yrkesutövare återkommande får bevisa sin kompetens, till exempel via kunskapstester vart femte år och ofta genom att redovisa att man uppdaterat sig med ny relevant forskning. Systemet används i olika former runt om i världen. Men inte i Sverige. - Jag tycker att det är fel. Jag tycker att Sverige i likhet med i stort sett alla andra länder, borde ha system där man återkommande får visa att man behåller kompetensen på det område man är legitimerad att arbeta. Jag kommer ihåg från den här debatten vi hade att efteråt hade jag stämt träff med en amerikansk barnläkarkollega som var på stämman i ett annat ärende. Jag skulle visa honom Sveriges riksdag. På vägen hit till riksdagen frågade han vad jag debatterat. Och då berättade jag det här, och han blev ju väldigt förvånad. Hur kan det vara så i Sverige att man inte har någon kompetenskontroll alls på läkare? Och så beskrev han det amerikanska systemet där man har dubbla kontrollsystem, där dels delstaterna har en uppföljning, och dels yrkesföreningarna också har en uppföljning. I det material jag gått igenom hos IVO, är det tydligt att läkare med kompetensbrister ofta upptäckts först efter att fel har begåtts. Och det här är ett problem menar Anders W Jonsson, som tycker att Sverige borde införa ett system som granskar läkares kompetens innan felen begås. Han jämför det med svenska revisorer, som var femte år får förnya sina yrkescertifikat. - Det borde i Sverige vara lika viktigt att ta hand om svårt sjuka människor som det är att hantera pengar. I ett läge där vi säger att auktoriserade revisorer, där ska staten återkommande kontrollera att man håller kompetens. Då är det ju skamligt att man då tycker att hela sjukvården där det handlar om människors hälsa, liv och död, att man där inte har någon form av kompetenskontroll, säger Anders W Jonsson Med på scenen står även Olle Larkö. Han är överläkare och dekanus på Sahlgrenska Akademin. Kollega till Eric Hanse som ni hörde tidigare i programmet. - Vad vi vänder oss emot är att vi inte har samma krav på läkarna som man har i andra länder, säger Olle Larkö. Varför har vi inte det? - Ja, det är svårt att svara på det. Kan vara ett uttryck, om man får vara lite elak, ”Slapp-Sverige”. Att man tror att saker ordnar sig i alla fall, säger han. Enligt Olle Larkö är det framförallt läkares fortbildning som är viktigt att kontrollera. Det vill säga den kunskap som läkare får efter att dom är färdiga specialister, till exempel genom att åka på konferenser eller läsa ny forskning. Och han får medhåll från sin kollega Eric Hanse. - Den allmänna synen är att läkaryrket som många andra yrken är något som ingår i ett livslångt lärande. Och alla utbildning, även i det livslånga lärandet, är något som befrämjas av krav på individerna på alla nivåer. Men som det är nu i systemet så minskar kraven successivt ju längre man kommer i det livslånga lärandet. Och det är på sikt inte bra för inlärningskvaliteten. Så vi tror ändå att det är bra med krav på alla nivåer, även om man har vart yrkesverksam en längre tid, säger Eric Hanse. Olle Larkö bryter in. - Det är klart att det kan förekomma att kompetensbrister gör att man felbehandlar. Det är ju därför vi tycker att man ska förebygga detta så långt man kan. Med att hänga ut i utvecklingen helt enkelt. Läkare är inga fantommänniskor heller, utan vi kan göra fel även om man är kompetent. Det är olyckligt om man gör fel för att man är inkompetent, och vi vill så långt som möjligt gardera oss från detta, säger han. Kjell-Erik drabbades av grav hjärtinfakt men blev ordinerad ryggövningar I ett av fallen jag granskat, dyker orten Åmål upp. Här bor Ulla Pettersson och hennes make Holger. Vi går in Ullas kök. Efter en stund pekar hon på den rödvita mattan framför diskbänken och börjar berätta om sin lillebror, Kjell-Erik. - Här bara han ramla ner. Och blev liggandes ner här efter diskbänken. Alldeles precis efter här låg han. Så det var jobbigt att sköta matlagning och disk, det känns fortfarande jobbigt med den här bänken, för det påminner så mycket om det som hände då, säger Ulla Pettersson. Vi sätter oss i matrummet. Det var en oktoberdag som hennes lillebror Kjell-Erik kom hit, berättar hon. Kjell-Erik var blek, kallsvettig och klagade över en extrem smärta i ryggen och bröstet. Dom åker till vårdcentralen där dom blir ombedda att sätta sig i väntrummet.  - Nej, det orkar jag inte, sa min bror då. Men sen kom det en läkare. Och när vi hade berättat då att han hade så ont i ryggen, och han hade ont i mellangärdet och det tryckte över bröstet och han hade väldigt hjärtklappning. Då fick vi följa med in på ett undersökningsrum. Och där togs EKG. Och då sa han att, ja det syntes en liten förändring. Och så fråga han min bror om han hade haft en hjärtinfarkt tidigare. Och nej svarade ju min bror då, berättar Ulla. Läkaren ser fundersam ut, berättar Ulla. Han säger till Kjell-Erik att lugna ner sig och ta ett djupt andetag. Efter en stund säger han att Kjell-Eriks hjärtklappning bara är en panikattack, orsakad av inflammation i ryggen. - Och så skulle han visa min bror hur han skulle göra ryggövningar för att stärka upp ryggmuskulaturen. Så han fick lägga sig på britsen. Och så skulle han ha händerna utefter sidorna och sträcka upp överkroppen och huvudet. Och det kunde ju inte min bror. Läkaren fortsätter med att försöka få Kjell-Erik att göra ryggövningar. Efter en stund ber han Kjell-Erik och Ulla att gå in i ett annat rum och vänta, eftersom en annan patient står på tur. - Och då säger min bror till doktorn att. ”Ja, jag kommer inte att klara mig igenom det här”. Och då tog doktorn tag i armen på min bror. Och så sa han att ”Lugna ner dig nu. Lugna ner dig. För det som du känner bak i ryggen, det är inte farligt. Och inte det du känner tryck över mellangärdet. Och hjärtklappningen, det är inte farligt. Du behöver INTE oroa dig!”, berättar hon. "Jag kommer dö nu" Medan de väntar i rummet börjar Kjell-Erik att hosta kraftigt. Läkaren kommer senare tillbaka och gör bedömningen att Kjell-Erik även lider av lunginflammation. Han skriver ut lite antibiotika och skickar hem Ulla och Kjell-Erik. Väl hemma hos systern, börjar allt snurra för Kjell-Erik. Han har svårt att andas och svetten pärlas i hans panna. Ulla bestämmer sig för att ringa en ambulans.  - Och min bror, han sa att ”Jag kommer att dö nu”. Och då försökte jag trösta honom och säga att ”Bara ambulansen kommer”. Och ”Jag dör innan dom kommer…”. Det var det sista han sa. Och sen bara han rasa ihop på golvet.  Ulla försöker ropa och ruska om Kjell-Erik, men får inget svar. Hon springer till telefonen för att ringa 112 igen, när hennes man ser ambulansen stanna utanför. - Och dom började ju å jobba med honom på en gång. Och gjorde såna här tryck på bröstkorgen på’n. Ulla står ute i hallen medan personalen försöker få liv i Kjell-Erik. Efter en stund hör Ulla hur det blir tyst i köket. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att…”Tyvärr, det går inte att få något svar från din bror, hjärtat är stilla och det går inte att få igång det”. Och när dom kom med båren och….ja dom undrade ju om jag ville att han skulle vara kvar här tills en läkare kom och konstaterade dödsfallet. Eller om dom skulle ta med honom. Och då var han ju redan blå i det som man såg av ansiktet och så…Så då var det ju bara att konstatera att…han var död, säger Ulla medan tårarna rinner ner för hennes kinder. Chefläkare på Närhälsan och den vårdcentral som Ulla och Kjell-Erik besökte heter Monica Radeberg. Efter händelsen gjorde hon en egen utredning och anmälde även ärendet enligt Lex Maria. - Jag ser allvarligt på händelsen och beklagar den. Och det är av den anledningen som vi har gjort den här händelseanmälan och en Lex Maria-anmälan till IVO, säger Monica Radeberg. Den obduktion som gjordes efter Kjell-Eriks död, visade att han avlidit i en hjärtinfarkt. Och enligt både IVO och Monika Radeberg, borde läkaren ha förstått det redan första gången han såg resultatet av EKGt. Det visade nämligen tydliga tecken på att Kjell-Erik hade en akut hjärtinfarkt och läkaren borde ha ringt på en ambulans direkt. Hur kunde det bli så här? Det var en felbedömning. Och som jag också skrev i händelseutredningen och som också IVO höll med om, var att det handlade om kompetensbrist hos enskild hälso- och sjukvårdspersonal, säger Monica Radeberg, chefläkare på Närhälsan. Om en läkares kompetens brister i vissa avseenden som du säger. Hur kommer det sig att han jobbade där han gjorde? - I det här fallet handlade det om behov av läkare, alltså vikarier. Det var brist. Man har inte tillräckligt med ordinarie läkare och behöver ha bemanningsläkare eller vikarier. Så det var ju ett bemanningsföretag som hade hjälpt den här enheten med läkarbemanningen. Ni som anställer personal. Vad har ni för ansvar i det här? - Vi har ett ansvar att ta referenser…Att vi har personer med rätt kompetens…på rätt ställe.. Och vad var det som gick fel i det här fallet? – Ja, den här personen hade ju inte rätt kompetens i det här fallet……..Det jag vill tillägga är att jag beklagar detta. Det är en tråkig händelse som vi tagit på stort allvar. Den doktorn jobbar ju inte kvar i närhälsan. Vad jag vet, så gör han inte det, säger Monica Radeberg. Läkaren är fortfarande verksam inom vården i Västra Götaland och har i perioder varit stafettläkare på andra vårdcentraler i regionen. När jag ringer upp honom, håller han inte med om att hans kompetens varit otillräcklig. Men någon intervju där han kan utveckla det hela, vill han inte vara med i. Var han jobbar idag, vill han inte heller uppge. Läkarbristen förvärrar problemen Det är inte bara IVO som identifierat kompetensbrist som ett problem i den svenska vården. I december 2014 meddelar Riksrevisionen att även dom sett problem med kompetensen inom sjukvården i en förstudie. Senare i höst ska de presentera resultatet av en större granskning av kompetensproblemen inom vården. Men här ligger fokus mer på kompetensförsörjning, det vill säga frågan om rätt kompetens finns på rätt plats. Det råder idag brist på läkare med spetskompetens,  framförallt inom psykiatrin och allmänmedicin. Och enligt flera experter jag talat med är det ofta ur det perspektivet man ser problemet. Det stora problemet är inte inkompetent personal, utan snarare att det här inte kompenseras med annan, mer kompetent personal. Men kan det vara så att läkarbrist kan få konsekvenser även för enskilda läkare? Jag åker till Stockholm för att träffa Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. - Ja, det är allvarligt. Man kan säga att både legitimation och specialistbeviset är statens garant för att yrkesutövaren håller måttet, säger Heidi Stensmyren. För Heidi Stensmyren är det framförallt fortbildning som är viktig för att bibehålla god kompetens. Hon är inte övertygad om att recertifiering är rätt väg att gå, däremot skulle hon gärna se ett system som ställer högre krav på att läkarna får rätt fortbildning.  Samtidigt tror hon att läkarbrist och kompetensbrist hos enskilda läkare kan ha vissa samband. - Tittar man på primärvården, så är det ju många läkare som kanske är den enda läkaren på vårdcentralen. Och det innebär i stor grad ensamarbete. Och det här blir en nedåtgående spiral. För dom har då så få läkare på plats så man får svårt att delta i fortbildning och uppdatera sig. Eftersom det är så dåligt bemannat. Sen så blir det här en spiral som fortsätter. Man får inte fortbildning och får ta en större del i produktionen. Och så blir det bara produktion till sist. Det blir en ond cirkel.   På Södermalm i Stockholm, ligger huvudkontoret för Sveriges kommuner och landsting, SKL. Jag har stämt träff med chefen på SKL:s vård- och omsorgsavdelning, Hans Karlsson, för att fråga hur han ser på det här med kompetensbrister och att det sker fel i vården. Som lagen är skriven, är det idag upp till arbetsgivaren att se till vårdpersonalen har rätt kompetens. Jag har pratat med en del experter som menar att det är ett problem att Sverige inte har något riktigt system som kontrollerar läkarnas kompetens. Vad tänker du om det? - Ja, det beror på vad du menar med kontroll. Vi har ingen myndighet som på något sätt prövar kompetens efter ett visst antal år eller som följer upp det i den meningen. Däremot finns ju tillsynsmyndigheter, Inspektionen för vård och omsorg som har ett tillsynsansvar, säger Hans Karlsson på SKL. Det finns ju exempel på andra länder där man har till exempel recertifiering. Att man kollar upp kompetensen var femte år till exempel. Hur ser du på ett sånt system? - Om man söker sig till ett vårdande yrke så…har man…då är grundinställningen att man faktiskt ska kunna klara sitt yrke på ett bra sätt. Vi tror mindre på en formalisering i form av någon typ utav examen igen, utan det handlar om att ständigt vara upptagen av att lära sig lite mer.. Men som lagen är skriven så är det ju ändå arbetsgivaren som har ansvar att kontrollera läkarens kompetens. Varför kan det ändå ske sådana här fel i vården? - Ja, och det är ju en riktig beskrivning att arbetsgivaren, chefen ska vara ansvarig för det. Man ska se till att personen dels har rätt utbildning men också har fått rätt kompetensutveckling under tiden. Det är ett konstaterande att så här långt är systemet inte perfekt. Ingen är nöjd med det. Alla är upptagna med att försöka ta bort dom brister som finns. Eller att kompensera för det faktum att vi inte är perfekta människor. Det vi måste göra när vi vet att det är att göra ett fel eller att det är att det händer något som inte var avsett, är att det är en del av en vardag. Då handlar det om att acceptera att det förekommer, och bygga in system som säkerställer att dom här bristerna inte leder till att det drabbar en patient. Men hur ska man som patient veta att den läkare man träffar faktiskt har rätt kompetens? - Jag tycker att man som patient i svensk sjukvård ska kunna förutsätta det. Man ska inte behöva försäkra sig extra mot det eller vara oroad för det. Jag är övertygad om att i den absoluta majoriteten, nästintill alla fall, så kan du vara helt säker på det. Sen finns det exempel på att uppenbart inte kompetensen räckte, säger Hans Karlsson, chef på SKL:s vård- och omsorgsavdelning. I matrummet hemma hos Ulla Pettersson i Åmål igen. Hon visar en bild på sin bror Kjell-Erik. Han står på en fiskebåt, med gula regnkläder och håller upp en stor fisk. Det är en av de sista bilderna som togs på hennes bror. - Att det kunde gå så illa.. En doktor som ändå inte var så ung…utan hade lite erfarenhet. Att vi hade sådan otur att vi träffade den doktorn. Det är dom tankarna jag har, som snurrar runt i huvudet på mig både dag och natt. Och att en inte ska lita på en doktor längre. Jag kommer aldrig göra det mer…  Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg Andreas Lindahl Exekutiv producent Kaliber kaliber@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Kjell, 62: försvunnen

    · 00:50:56 · P1 Dokumentär

    Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.Av Sigrid Edsenius.Producent Robert Barkman.Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna Mormor tyckte Hitler var tjusig, Pingstpastor Åke Green dömd till framgång och den prisbelönade Högsby ett år efter mordet (Ikaros 2006).

    starstarstarstarstar
  • Kjell, 62: försvunnen

    · 00:52:14 · P1 Dokumentär

    Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns. Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet. Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet. Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn. Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären. Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna ”Mormor tyckte Hitler var tjusig”, ”Pingstpastor Åke Green – dömd till framgång” och den prisbelönade ”Högsby – ett år efter mordet” (Ikaros 2006).

    starstarstarstarstar
  • #3 Vad är Raspberry Pi? - Hur funkar det?

    · Hur funkar det?

    Vad kan den populära enkortsdatorn Raspberry Pi användas till? Vad skiljer mellan de olika modellerna? Vad krävs för att börja använda en Raspberry Pi? Det är några av frågorna som besvaras i detta poddavsnitt där studion gästas av Fredrik Söderström och Hanna Bysell. Denna poddradio är en del av Kjell & Companys Hur funkar det?-projekt. Projektet innefattar även en bokserie och webb-TV-avsnitt. Läs mer på www.kjell.com. Läs fullständiga shownotes på www.kjell.com/fraga-kjell.    Producerat av Kjell & Co Elektronik 2015.

    starstarstarstarstar
  • #2 Hur funkar gamingutrustning? - Hur funkar det?

    · Hur funkar det?

    Vad skiljer egentligen mellan olika gamingtangentbord och gamingmöss? Vilka är de tekniska egenskaperna som faktiskt spelar roll? Peter Nygren, grundaren till det svenska gamingföretaget Mionix, kommer till studion och berättar hur han tänkte när han utvecklade de första Mionix-produkterna. Denna poddradio är en del av Kjell & Companys Hur funkar det?-projekt. Projektet innefattar även en bokserie och webb-TV-avsnitt. Läs mer på www.kjell.com. Läs fullständiga shownotes på www.kjell.com/fraga-kjell.  Producerat av Kjell & Co Elektronik 2014.

    starstarstarstarstar
  • Ett liv är kort - om artisten Kjell Höglund

    · 00:33:19 · P4 Dokumentär

    Vad hände med Kjell Höglund som under decennier charmat press och publik? Här berättar vännerna, musikerna och Kjell Höglund själv för första gången om de dramatiska åren. Under flera år gick historierna och ryktena om artisten Kjell Höglund. Han sågs ragla fram längs gatorna, sitta på parkbänkar och dricka vin och transporteras av polis till fyllecell.Han gav inte längre några intervjuer och musikaliskt var det helt tyst. Vad hade hänt med Kjell? Här berättar han för första gången om minnesluckorna, sjukdomen och varför han slutat göra musik.  Kjell Höglund fyller 70 år i december 2015.Reporter Magnus Thorén.

    starstarstarstarstar
  • #1 Poddradio om poddradio - Hur funkar det?

    · Hur funkar det?

    Hur startar man sin egen poddradio? Vad krävs för att lyckas med sin poddradio? Poddradiorävarna Jezper Söderlund och Tommie Podzemski (grundarna av Slashat - Sveriges största teknikpodd) delar med sig av sina erfarenheter och ger värdefulla tips till alla som vill komma igång med poddradioproduktion.   Denna poddradio är en del av Kjell & Companys Hur funkar det?-projekt. Projektet innefattar även en bokserie och webb-TV-avsnitt. Läs mer på www.kjell.com.   Personerna i studion Karl Emil Nikka (@karlemilnikka) Jezper Söderlund (@jezperse) Tommie Podzemski (@tommienu)   Omtalat i avsnittet Poddradion Slashat: http://www.slashat.se Filip och Fredriks Poddradio: http://www.filipochfredrik.com Poddradion värvet: http://www.värvet.se Poddradionätverket Twit: http://www.twit.tv Filmen "Pirates of Silicon Valley": http://www.imdb.com/title/tt0168122/ Mikrofonen Røde Podcaster USB: http://www.kjell.com/24145 Inspelningsprogrammet Rogue Amoba Piezo: http://www.rogueamoeba.com/piezo Inspelningsprogrammet Rogue Amoba Audio Hijack Pro: http://www.rogueamoeba.com/audiohijackpro Gratis-inspelningsprogrammet Audacity: http://audacity.sourceforge.net Inspelningsprogrammet Garageband: http://itunes.apple.com/se/app/garageband/id682658836?mt=12 Publiceringsverktyget Libsyn: http://www.libsyn.com Publiceringsverktyget Podbean: http://www.podbean.com Publiceringsverktyget Soundcloud: http://soundcloud.com Videotjänsten Bambuser: http://bambuser.com Videotjänsten Ustream: http://www.ustream.tv Producerat av Kjell & Co Elektronik 2014.

    starstarstarstarstar
  • Ep4 – KrF Spesial – Kjell Ingolf Ropstad gjester Stortingsrestauranten

    · Stortingsrestauranten

    Hvor gode venner er vi egentlig på tvers av partigrensene, og hvorfor er samarbeidet på ikke-sosialistisk side litt som å bo i et kollektiv? Kjell Ingolf Ropstad er på besøk og letter på sløret om hva KrF vil fremover. Vil de fortsette å bo i kollektiv med Erna, Siv og Trine, eller er tiden inne for å flytte inn på hybelen til Jonas? Episodetittel: KrF-spesial! Kjell Ingolf Ropstad, forlater du oss for Jonas?   The post Ep4 – KrF Spesial – Kjell Ingolf Ropstad gjester Stortingsrestauranten appeared first on Høyrepolitikk.no.

    starstarstarstarstar
  • Kjell Enhager 2015

    · Sommar & Vinter i P1

    FÖRELÄSARE, LEDARSKAPSKONSULT, GOLFINSTRUKTÖR. Ett program fullt med tänkvärda citat och positivt tänkande. Kjell Enhager bjuder på historier från sin karriär som ledarskapskonsult och golfcoach. Hans program tar avstamp i US Open och den då framgångsrika men kämpande golfaren Nick Faldo och hur han hjälpte honom att hitta sin backswing igen. Däremellan berättar Kjell Enhager historien om hur han 1990 hjälpte det svenska damlandslaget i golf att bli världsbäst och hur Annika Sörenstam mötte sin största skräck och blev världens bästa kvinnliga golfare. I sitt Sommarprogram ger han även exempel från sitt eget liv och framhåller det viktiga med att åtminstone göra något då man ser någon som behöver hjälp. Det handlar också om hur vi lär oss att hantera våra känslor. Att vi kanske inte alltid kan förändra det vi tycker är läskigt men att vi kan förändra hur vi tolkar det som är läskigt. Vi kan lära oss att älska läskigt, menar Kjell Enhager. Om Kjell Enhager Föreläsare, ledarskapskonsult, golfinstruktör, 57 år. Född och uppvuxen i Falun, bosatt i Lerum. Efterfrågad föreläsare som under nästan 30 år har coachat kulturpersonligheter, företagsledare och internationella idrottsstjärnor, som golfspelarna Nick Faldo och Annika Sörenstam. Hans metod bygger på att lära av hur framgångsrika människor gjort och tänkt när de lyckats där andra misslyckats. Att acceptera verkligheten och att saker och ting är som de är. Att ”älta positivt”. Producent: Henrik Johnsson

    starstarstarstarstar
  • Kjell Eriksson

    · Sommar & Vinter i P1

    Programledare, komiker och författare Om uppväxten i ett radhusområde, att rätta sig i ledet i skolan och att banta 27 kilo på 100 dagar. Om svenskarnas mesighet, konsten att ge igen och att bli kunglig hovleverantör av släktvideor. Det handlar programledaren och komikern Kjell Erikssons Sommarprogram från 27 juni 2004 om. Om Kjell Eriksson Har gisslat makthavare under pseudonymerna Kjelleman och Dum-Kjell. Har också varit programledare för bland annat Sveriges Radio-programmen Långlunch, Morgonpasset och Sovmorgon i P3 och arbetat med satirprogrammet Pippirull. Valdes till Årets radiopersonlighet 2002 av Radioakademin. Har även synts i SVT:s Akta rygg och Humorlabbet. Skrev boken Pest eller kolera tillsammans med Annika Lantz och Ola Karlsson. - Jag älskar ju att prata. Så om jag nu hinner med så tänker jag berätta historien om mig själv. Det är en historia som handlar om en liten tjockis som en dag kom att bli viktigare än Palestinakonflikten och världssvälten. Programmet handlar också om kampen att inte bli som alla andra, därför är min förhoppning att min gamla talfröken lyssnar. Jag har nämligen lärt mig uttala bokstaven s. Det är också ett radiohistoriskt ögonblick. Trots att jag varit programmakare på Sveriges Radio i snart tio år har jag aldrig fått välja den musik jag spelar. Det blir lugnt och fridfullt. Tanterna kommer att älska mig, säger Kjell Eriksson om sitt Sommarprogram. Producent: Juan-Diego Spoerer

    starstarstarstarstar
  • Kjell Nordström on cities, women and the rise of the multi-urban corporation

    · Between Worlds

    I met Kjell Nordström a number of years ago in Oslo. He and his colleague Jonas Ridderstrale, who had written the international bestselling book, ‘Funky Business’, were the equally bald, brilliant rockstars of Swedish innovation. Fortunately, I was able to catch Kjell again, while I was visiting Norway. Currently a Professor at the Institute of International Business (IIB) at the Stockholm School of Economics, Kjell is an expert on global markets, big ideas and creativity. We spoke about his latest book, ‘Urban Express’, co-authored with Per Schlingmann, which details why the future belongs to cities, women and new types of global organisations.

    starstarstarstarstar
  • Ocean Gala - asylbåten som strandade

    · 00:29:20 · Kaliber

    Det stora antalet flyktingar som kom till Sverige krävde snabba lösningar. Migrationsverket dammsög landet på boendeplatser men mångmiljonupplägget med fartyg gick på grund. Hej, jag heter Egil och är kapten här ombord på Ocean Gala.Egil Aune är kapten på det stora kryssningsfartyget som var tänkt att bli Sveriges största asylboende. Detta skulle vara huvudrestaurangen, och så får vi se hur många de skulle ha blitt, så hade vi öppnat upp mer å mer. Ju mera gäster vi har ombord, ju mera hade vi behövt öppna upp. Nu är vi inne här i Show-loungen, det var huvudshow-loungen, men det är inte så mycket show idag.Egil och hans besättning är inhyrda för att driva skeppet som ett boende för flyktingar. Men hundra besättningsmän har redan åkt hem, det är alldeles tomt, det finns inga flyktingar här. Men vi var klara säger Egil, och så tar han med oss på en rundtur. Båten har fjorton däck och högst upp skulle en basketplan ligga. Swimmingpoolen är täckt med plank. Det är som att vara på en finlandsfärja, men där dom flotta taxfree-butikerna är ombyggda för Migrationsverket med ett mottagningskontor och ett stort väntrum med utsikt mot vattnet. Planen var ju det att Migrationsverket skulle ha sitt folk här, också skulle vi ha aktivitetsledare ombord, vi skulle ha personal till att aktivera och hjälpa flyktingarna ombord här. Så det var vi klara med.Det måste ju kännas väldigt snopet? Vad kan man göra, så här är det i livet. Allt är klart att ta emot. Jag syns de va väldigt intressant, å jag tror vi hade kunna lyckats väldigt bra. Men tyvärr så gick det väl inte så.Migrationsverket anser att rederiet inte uppfyllt kraven i deras avtal, och har alltså stoppat planerna på asylboende ombord. Rederiet anser att myndighetens beslut är taget på felaktiga grunder, och har hittills skickat fakturor på totalt 81 miljoner svenska kronor och kostnaderna för rederiet rinner hela tiden iväg och nu hotar de med att stämma staten på stora pengar. Det här är en del i invecklad härva, och för att förstå hur det har kunnat bli såhär, så måste vi backa tillbaka bandet flera månaderUr Ekot Migrationsverket klarar inte längre att få fram boenden för nyanlända flyktingar. På de ankomstboenden där asylsökande ska bo som mest i ett par dagar Här i Sverige behövs upp emot 20 000 nya boendeplatser för asylsökande innan sommaren.. Det börjar byggas tältläger i Sverige för att ge plats åt några av dom flyktingar som Flyktingströmmen under sommaren och hösten 2015 ställer Migrationsverket inför en tuff utmaning att hitta boenden till asylsökanden. Vid det akuta läget var det över 160 000 flyktingar som kom till landet förra året, och Migrationsverket såg båtar som ett alternativ, och söker efter fartyg.Rederiet Floating Accommodations visar sitt intresse. Bolaget drivs av de två norska bröderna Tandberg, som har erfarenhet vid katastrofer. Efter orkanen Katrina i New Orleans, med sovsalar för studenter, vid orkanen Ike och vid jordbävningen i Haiti.Migrationsverket skriver ett avtal med bolaget som anger att när norrmännen har tillstånden klara, kan deras asylboende på båten användas som asylboende för 1790 flyktingar.Rederiet letar kajplats åt det stora kryssningsfartyget, men hittar ingen. De får nej i stora städer som Stockholm, men så hittar de en i Härnösands kommun och Espen Tandberg, en av delägarna, träffar i januari det socialdemokratiska kommunalrådet Fred Nilsson. Jag tog emot honom och jag lyssnade på vad han sa. Jag log lite åt hans enorma entusiasm, som en väldigt typisk försäljare. Men sa att det här tål att tänkas på. Han gav ju också en del uppgifter på volymen av det här å han talade då inte om 2000 boende, men kanske hälften av det här. Han angav också värden för hur mycket vatten, och sånt där, de skulle behöva för att klara av det här, säger Fred Nilsson.Härnösand är en liten kommun som tagit emot många flyktingar. Vi är kända för att vara en flyktingvänlig kommun säger Fred Nilsson. Men nu, när han hör norrmännens planer, börjar han dra öronen åt sig. Väldigt kort efter hans besök så förstod vi innebörden i det här och satte oss ner, politiker, jag kallade, eller jag inbjöd politiker från alla de politiska partierna, ledningen för de politiska partierna i kommunfullmäktige. För att föra en dialog om det här, för vi insåg ju ganska snart att det här skiljde sig från alla andra förslag.På vilket sätt? Volymen och placeringen. Det är ju så här att när Migrationsverket upprättar ett boende i en kommun, var det än är, så utgår man ju på något sätt från hur det samhället är planerat. Och man kräver bygglov, man kräver räddningstjänstens godkännande. Allting som måste finnas för att det ska vara ett acceptabelt boende. Det gör dom överallt. Och alla partier var överens om att det här inte var en önskad lösning i Härnösand. Vi var överens om det.Kommunalrådet i Härnösand, Fred Nilsson, säger att Migrationsverket lovat att inte trotsa honom - ingen asylbåt ska lägga till i hans kommun. Migrationsverket börjar se problem. Det är svårt att hitta kommuner som vill ta emot flyktingfartyg. De har kontakt med fem fartygsleverantörer som söker kajplats, och båtarna hamnar på regeringskansliets bord."Många människor som var oroliga"Kaliber har tagit del av mailväxlingar mellan en hög tjänsteman på justitiedepartementet och en tjänsteman på Migrationsverket som avhandlar båtarna.Hej, ville bara kolla så att jag uppfattade dig rätt idag, är det så att alla fartygsplaner nu är rökta? Alltså den potential ni såg på 4000 platser är borta.En av cheferna på Migrationsverket, som har ansvar för upphandlingarna med båtar svarar.Hej, Vi ger aldrig upp utan vi tror fortfarande på fartygsplatser.Däremot efter att jag själv pratat med kommunalråden i Härnösand, Timrå och Norrköping så förstår jag att kommunerna inte vill ha fartyg och att de vet att de kan avstyra via bygglovskravet. Ändå förlänger Migrationsverket sina villkorliga avtal med tre fartygsleverantörer. De får längre tid på sig att fixa ledig kajplats och de tillstånd som krävs för att öppna asylboende på båtarna. Jag är Kjell Tandberg och jag är en av ledarna i Floating Accommodations.Vi ringer upp Kjell Tandberg, delägare i Floating Accommodations, bolaget som tänker segla passagerarfartyget Ocean Gala till Sverige. Det är ju helt otroligt. Den myndigheten som står för över en miljard svenska kronor i upphandling må ju veta vilka tillstånd som krävs.Tandberg bryr sig inte om kravet på bygglov, och menar att andra regler gäller till sjöss än på land. Migrationsverket ville ta reda på vilka tillstånd som behövs, om ett bygglov är nödvändigt och förlängde därför tidsfristen säger Tandberg. Men i april funderar Tandberg på det politiska läget i Sverige som förändrat sin asylpolitik. Allt färre flyktingar kommer till landet, vill Migrationsverket fortfarande fullfölja avtalet? Ja den 17 april ställde vi spörsmålet om de vill genomföra avtalet, och det var Migrationsverket som insisterade på att de ville genomföra avtalet.Den kommunikation vi tagit del av visar att både Migrationsverket och Justitiedepartementet börjar tvivla inför flyktingfartygen. I slutet på april vill en hög tjänsteman diskutera båtar med en av cheferna på Migrationsverket:Hej! Tack för bra möte i fredags! Mkt uppskattat att ni kom! Alltid lika bra att ses. Undrar om du har möjlighet att höras i morgon? Skulle gärna vilja prata vidare med dig om ngr frågor (bland annat och hur ni ev kan tänka taktiskt så att ni inte hamnar med för många dyra båtplatser). Och sen, i början av maj blir frågan om att gå ur tecknade avtal med fartyg aktuell, samma höga tjänsteman skickar konkreta frågor till Migrationsverkets avdelning.Vad krävs för att gå ur tecknade avtal för fartyg? Vilka kostnader skulle det enligt avtalet medföra?Den här kommunikationen om fartygen pågår i flera månader, men i media och i Härnösands kommun är den så kallade asylbåten Ocean Gala nästan glömd. Politikerna i Härnösand har andats ut, ända till i juni, då plötsligt ett fartyg dyker upp på radarn. Det har lämnat tyska Kiel och stävar mot Härnösands kommun - Ocean Gala - destination Utansjö hamn.Så här lät det i lokalradion morgonen den 14 juni.P4 Västernorrland, Sveriges radio. Och det är alltså på väg ett enormt fartyg mot Utansjö hamn norr om Härnösand. En oerhört spännande historia. En kommun som säger att, ehhmm nä, det ska inte vara något flyktingboende där. Och så har man redare som säger att, jo, det ska bli flyktingboende här, och vi kan göra så här och si och så. Och kommunen säger att Migrationsverket har sagt att de inte kommer att göra något mot kommunens vilja, och hela den där biten När Ocean Gala seglar mot Utansjö hamn så vet varken Migrationsverket eller Fred Nilsson, kommunalrådet i Härnösand, om att båten ska lägga till just där. Och dom som bor i Utansjö är lika förvånade. Ja, jag åkte hit som så många andra och tittade, å förundrades över vad är det som händer. Å förstod väl egentligen ingenting, vad gör den här? Det begrep vi ju inte.Här bor lokalpolitikern, vänsterpartisten Lars-Gunnar Hultin. Det var mycket folk och bilar, man hade kunnat stå där och sälja varmkorv tror jag och tjänat en hacka. Nej, det var mycket folk och många intressen och många frågetecken. Och många människor som var oroliga och som undrade vad det är som händer.Vad sa dom? Nja alltså, i Utansjö så tar vi ju emot väldigt mycket flyktingar, vi tog emot 150 stycken, så vi fördubblade ju vår befolkning och det gör vi på ett väldigt bra sätt. Det funkar jättebra, befolkningen hjälper till, det har blivit ett lyft för Utansjö. Men att där lägga till 1800 personer till, det blir ju fullständigt omöjligt. För dom människorna kan ju inte bara sitta på båten, det måste man förstå. Dom vill ju gå i land och det är nästan omöjligt att begripa vad det får för konsekvenser."Alla vet var Utansjö finns nu"Båten väcker känslor i byn. Det här är en gammal bruksort som avfolkats med tiden, pappersmassefabriken lades ner för åtta år sedan. Kvällen efter att båten lagt till knackar vi på Utansjögården. Där är det ett möte om något helt annat, men om båten finns mycket att säga. Jag heter Marion Andersson, Det är en väldigt tjusig båt, den pryder kajen så fint där nere, eller hur? Alla turisterna kommer hit och tittar, Förstår du vilken dragningskraft den här båten har? Utansjö på kartan. Alla vet var Utansjö finns nu, och så kommer dom och tittar på båten, igår såg dom stå på bron och titta. Och jag har gjort bort mig, för jag har sagt att jag tycker om båten, och då har jag fått veta idag att det är inte några fler än jag som tycker det.Vem har du fått veta det av? Ja, jag har varit på PRO Och dom sa, så där får du inte säga Marion. Det där är fel.Varför det? Ja för man tycker att det ska inte vara någon båt här med invandrare, och jag tycker ju det. Vet ni vad, jag tänker så här. Helt Underbart, nu kanske vi får en bensinstation, för det har vi ingen. Om det kommer människor hit så sker det saker också, det måste vara mat, bensin. Men vad ska dom göra på båten? Nu måste jag få säga en sak, dom som åker på Åland, vad gör dom? Det är ju roligt, Birka som går förbi här flera gånger. Det är en helg det, nu ska de ju bo här i ett år kanske, det funkar ju inte. Och vi kan ju inte ha 1700 stycken som drar omkring på byarna här på kvällarna, det är ju en omöjlighet.Hur tänker du då? Man ser ju på andra boenden så är det ju mycket mer problem än vad vi haft här. Mycket bråk och sånt, jag tror att det blir mer av sånt om vi får hit så många människor. Det finns inte utrymme för dom att vara helt enkelt, säger en man i byn.Det är många frågetecken när båten Ocean Gala kommer till Härnösands kommun. Redan vid det här laget räknar regeringskansliet och Migrationsverket med en rättslig process.Ett SMS från en hög tjänsteman på justitiedepartementet skickas till en av cheferna på Migrationsverket, dagen efter att Ocean Gala förtöjt.15 juniHåll oss gärna i bilden om hur det utvecklas. Kanske god idé att ni hyr in juridisk spetskompetens innan skadeståndssituationen blir skarp? hur disk(uterar reds anm) ni kring det? Migrationsverket svarar:Vi jobbar hårt med båtarna och den ligger på vår högsta nivå () men lovar att återkoppla så fort jag vet något. Rederiet som ligger bakom planerna på asylboendet ombord på Ocean Gala är redo att ta emot flyktingar säger de. Och de anser att avtalet ska träda ikraft efter att båten blivit inspekterad som boende och fått godkänt. Kontraktet är värt stora pengar för rederiet. Det kostar Migrationsverket drygt 800 000 kronor per dygn att hyra fartyget från och med att avtalet träder ikraft men fortfarande vet inte Migrationsverket vilka tillstånd som är nödvändiga för ett passagerarfartyg. Så här lät det i Studio Ett i P1 den 17 juni. Vad som gäller är att den här entreprenören har fått fram till den 3 juli på sig, att visa att det finns en hamn och att alla nödvändiga tillstånd finns på plats, säger Fredrik Bengtsson som är Migrationsverkets presschef. Finns inte dom här tillstånden på plats till den 3 juli, då blir det inte heller ett asylboende.Programledare: Men bara så att vi förstår tydligt, vilka tillstånd är det då som behövs för att det här ska bli av före den 3 juli? Ja det har vi inte satt ut, för det är vi inte på det klara över utan är det så att det krävs bygglov från kommunen där båten ligger, då är det de som ska uppvisas. Är det andra typer av kommunala tillstånd som behövs, så är det de som ska komma in, och då är det en kontakt mellan entreprenören och kommunen som måste lösas, säger Fredrik Bengtsson.Tiden går och samtidigt rinner pengar iväg för Kjell Tandberg, delägare i Floating Accommodations, som bland annat måste betala löner till de 140 besättningsmännen ombord på Ocean Gala och hyra för kajplatsen. Man ska tänka på att ett fartyg går efter internationella regler, vi räknas som ett passagerarfartyg, antingen om vi ligger i hamn eller om det seglar, eftersom att man måste ha en besättning dygnet runt. I priset så ingår det ju att ta fartyget till Sverige, och bygga om efter de specifikationer som Migrationsverket bad om, säger Tandberg.Tidsfristen för det villkorliga avtalet går ut den 3 juli. Tandberg skickar den första fakturan till Migrationsverket som nu kollar upp om Ocean Gala har alla papper i ordning om boendet ska kunna öppna. Verkets beslut tas tre dagar senare.Ur Ekot 6 juliMigrationsverket stoppar det planerade asylboendet ombord på kryssningsfartyget Ocean Gala som förtöjt i Härnösands kommun. Orsaken är att hamnägaren saknar nödvändiga tillstånd för att ta emot fartyget. Migrationsverket river avtalet om asylboende på Ocean Gala, dom lutar sig mot ett förbud från länsstyrelsen en vecka efter att båten lade till i Utansjö hamn. Hamnen saknar tillstånd och är inte byggd för att ta emot avfallsvatten från en passagerarbåt. Om båten hade varit fullbelagd hade nästan 2000 personer bott där. Det finns också miljöföroreningar i marken. Förbudet mot Utansjö Industrihamn har överklagats av hamnägare, och nu ligger ärendet hos mark- och miljööverdomstolen.Länsrådet, Sten-Olov Altin suckar när vi träffar honom i Härnösand, han väntar på hur det ska bli med båten. Ja, nu är vi här i början av september, och att vi inte har kommit längre än vad vi faktiskt har gjort här nu, det kan jag tycka är lite tråkigt eftersom att vi redan direkt konstaterade att den här hamnen ju varken har tillstånd för, eller är lämplig för att ta emot ett passagerarfartyg. Att inte fartyget har lämnat det kan jag tycka är lite tråkigt.Så båten ligger alltså kvar efter nära två månader. Vi återvänder till kaptenen Egil Aune som också väntar på vad som ska hända. Han och de 45 besättningsmän som är kvar, underhåller båten under tiden.Vad tänker du om det här gamla industriområdet, när du kom hit med båten, det var ju du som körde båten hit. Ja det är ju lite trist att se en nedlagd industri, om man tänker hur det var för några år sedan så var det full aktivitet här, du har Utansjö här uppe som var en liten landsbygd där det var full aktivitet med skola och butik och nu är det inget kvar där. "Migrationsverket kommer att krypa till korset"En hjullastare jobbar en bit bort i Utansjö hamn. Det var inte meningen att dom som bodde på båten skulle röra sig överallt, säger Egil. Men i det stora massamagasinet, säger han, också pekar han på en oval jättelik byggnad framför oss. Där skulle vi ha fotbollsplan och andra aktiviteter. Sen hade vi tänkt att skjutsa upp folk till grindarna, och ha bussar in till Härnösand. Planen var att skjutsa dem opp till gaten där, och så skulle vi ha skyttelbussar som tar dem till Härnösand och sådär. Här vid båten, här är inga problem, om du ser massamagasinet där, där skulle det vara fotbollsplan och där skulle det vara aktiviteter för barn. Men du kan inte gå vidare, för det är gaska stort det här området ser du. Så det skulle blir begränsat. Men vi hade gjort klart här, vi hade till och med staket som gick längs kajkanten här, så dom inte skulle falla i sjön, om barnen var ute och lekte. Det hade vi satt upp, men det har vi tagit bort nu. Så det var gjort klart, och det var Migrationsverket som sa till oss att vi fick sätta upp staketet runt kajkanten, och så gjorde vi. Dom kom här och sa att vi måste sätta upp så härOch Härnösand då, där allt började, där rederiet redan i januari tog kontakt med det socialdemokratiska kommunalrådet, Fred Nilsson, som inte ville ha Ocean Gala i någon hamn. Vad tänker han nu om hur allt har gått till? Ja det är ju så här att om det ska gå bra för flyktingarna som kommer till Sverige, så är det kommunerna som ska lösa det. Det är kommunerna som ska fixa skolutbildning, det är kommunerna som har socialtjänsten som ska lösa allt detta. Allt det här är ju kommunala, den kommunala sfären som löser och därför måste ju migrationspolitiken kopplas mellan statens migrationsansvar och kommunerna som levererar. Och då måste det vara ett lysande samarbete mellan kommun och stat, mellan migrationsverk och enskilda kommuner, och vi har jättelångt kvar att komma dit. Men jag hoppas att det tas steg på vägen dit och det måste ske snabbt och det måste också innebära att dom regelverk som idag hindrar detta, för det finns sådana regelverk som har med upphandlingar att göra, att dom görs och det görs med hast. Det var Migrationsverket som skrev avtalet och gjorde upphandlingen med båtbolaget om Ocean Gala, men det blev en tvist mellan båtbolaget och Migrationsverket och nu har jurister från båda sidorna kontakt. Vad som kommit ut av samtalen är än så länge hemligt. Kjell Tandberg igen: Vi har till den 15 juli, hade vi en prislapp på cirka 11 miljoner, eller 11,1 miljoner US dollar.Kaliber har sökt ansvariga chefer på Migrationsverket, men de vill inte medverka, men verkets presschef, Fredrik Bengtsson, intervjuade vi häromdagen och vi frågade då varför stora båtar kom upp som ett alternativ för asylboenden? Jag tror att om man ska förstå den här frågan, så måste vi måla bakgrunden till varför vi landande där vi landade. Sommaren 2015 så började det stora antalet asylsökande komma till Sverige och Europa på ett slag som vi inte tidigare har sett. På drygt fyra månader tog Sverige emot 120 000 asylsökande personer. Vi hade i praktiken dammsugit hela Sverige efter så kallade Bert Karlsson-boenden, vandrarhem, gamla nedlagda hotell. Vi var till och med inne på gymnastiksalar vid den här tidpunkten. Där fanns inte längre möjlighet för oss att upphandla på vanligt sätt, om man uttrycker sig slarvigt, utan vi var tvungna att gå utanför boxen. Vid den tidpunkten så tittade vi på om det skulle kunna vara möjligt med boende på vatten. Och vi har gjort det tidigare, under Balkankrisen, under 90-talet, och vi var villiga att se om det var möjligt även denna gång.Det var ju en direktupphandling som gjorde att, i det här fallet Ocean Gala som kom seglande upp till Utansjö hamn, gjorde att Härnösands kommun reagerade och kommunalrådet i Härnösand han blev ganska förvånad över det här, vad säger du om hans reaktion?. Jag har full förståelse för hans reaktion, vi visste inte heller att fartyget skulle lägga till i Utansjö. Utan så som avtalet, det villkorade avtalet var skrivet, det var att det här företaget skulle kunna visa att det fanns en hamn som tog emot det här fartyget. Vi hade inte kravställt var någonstans i landet det skulle vara, så att det var även en nyhet för oss.Så ni visste inte att Ocean Gala var på väg upp till Utansjö Industrihamn? Nej.Om vi går in på det här avtalet, så sa du i studio ett att ni var lite osäkra på vilka tillstånd som krävdes. Hur kommer det sig? Det här var en ny företeelse i upphandlingsförfarandet och att anlägga en stor passagerarbåt vid en svensk hamn, med allt vad det innebär. Det är annorlunda än att öppna ett vandrarhem för 200 asylsökande i en ort i Småland. Av den anledningen så skrev vi ganska tydligt att erforderliga tillstånd måste kunna uppvisas för att det här avtalet ska börja gälla.På grund av tvisten mellan Migrationsverket och rederiet vill inte Fredrik Bengtsson gå närmare in på några detaljer. Men hur ser han då på kritiken från rederiet, att pengarna rullar iväg. Kort sagt är det ju så, tittar vi på hela den här asylboende-branschen, om man får uttrycka sig så, så har det ju varit under ett antal år, entreprenörer har kunnat tjäna väldigt mycket pengar. Just eftersom det har varit riskfyllt så har man också kunnat få bra betalt för dom tjänster som man har erbjudit staten, i detta fall Migrationsverket. Det ligger lite i sakens natur, men åter igen jag vill inte närmare gå in och prata Ocean Gala i det läget vi befinner oss just nu.Tillbaka till lilla Utansjö, som nu blivit känt i hela Sverige. Fortfarande finns det delade känslor kring Ocean Gala. Marion Andersson har följt med i alla turer kring båten under sommaren, och hon förstår inte varför man inte gemensamt hittat en lösning på dom hinder som stått i vägen för asylbåten. Ja men allt är ju möjligt, eller hur? Allt är möjligt bara man vill, man har ju farit till månen fram och tillbaka. Jag förstår inte varför det är sådant motstånd. Och sen, jag träffar ju mycket pensionärer och dom tycker att det är bedrövligt men ingen har ju fått mindre pension. Och ingen har blivit utan sjukvård heller, så jag förstår inte varför det är sådant motstånd.Fartyget står kvar, Ocean Gala, vit och glänser i en hamn i Ångermanälven. Frågan vad Migrationsverkets upphandling i slutändan kommer att kosta staten hänger fortfarande i luften. Lars-Gunnar Hultin står vid strandkanten ett par hundra meter ifrån båten och funderar. Det är ju skumt tycker jag alltså, dels, vad är det för människa som sitter på Migrationsverket och skriver på ett sådant här avtal för en miljard.Har du inte den förståelsen att Migrationsverket behövde snabba lösningar? Det ursäktar ingen dumhet i världen alls, man får ju inte vara vårdslös med skattemedel för det, och inte teckna på avtal som du inte vet vad dom leder till eller om dom fungerar. Vi har inte sett det än, men jag misstänker att Migrationsverket kommer att krypa till korset och göra någon jämkning så att vi ändå kommer att förlora några hundra miljoner, det skulle inte förvåna mig.Reportrar: Eva Brännman och Viktor ÅsbergProducent: Andreas Lindahl

    starstarstarstarstar
  • Kjell Anderstedt - radiochefen som blev värdshusvärd

    · 00:32:03 · Dalfolk

    Under 27 av sina 36 år på Sveriges Radio var Kjell Anderstedt chef, och dom sista tre åren  hade han ett riktigt höjdarjobb som chef över fem lokalradiostationer i Mälardalen och dessutom både P3 och P4 riks. Därför kom det som en blixt från en klar himmel när Kjell plötsligt slutade på radion och köpte ett värdshus och hotell, Wanbo herrgård, utanför Smedjebacken. Hans erfarenhet av branschen inskränkte sig till att han hade varit mycket på restauranger och konferensanläggningar som radiochef. Kjell flyttade dit och blev värdshusvärd med helt andra livs- och arbetsvillkor. Här berättar han både om radiokarriär, chefsjobbet och det tuffa jobbet på herrgården där det spökar.

    starstarstarstarstar
  • Dalsjökvartetten som försvann

    · 00:53:10 · P4 Dokumentär

    I juli 1965 försvinner 16-årige Kjell Åke Johansson och tre andra unga män spårlöst. Märkliga omständigheter samma dag gör att frågetecknen tätnar. Kjell Åkes syster väntar än i dag på livstecken. Torsdagen den 29 juli är den regnigaste sommardagen 1965. Ett mäktigt lågtryck drar in från Atlanten och semesterlediga svenskar kurar i sommarstugor, husvagnar och tält. Men denna torsdag kommer också att bli en av de märkligaste i svensk kriminalhistoria. De unga arbetarkillarna Jan Olof Dahlsjö 21, Gay Roger Karlsson, 22, och den 16-årige Kjell Åke Johansson försvinner i en midnattsblå Volvo PV. På 50 år har man inte hittat ett vettigt spår efter vare sig de tre eller bilen som de åkte i.Fortfarande väntar Kjell Åkes lillasyster Anna på att få höra något från sin bror och det gör Gay Rogers lillasyster Ramona också.Ungefär samtidigt som de tre försvinner i bilen kommer den 18-årige konstnärssonen Hübner "Hymme" Lundqvist från Drottningholm utanför Stockholm till Göteborg. Men i Göteborg slutar spåren efter "Hymme".Med inte nog med att en pojke och tre unga män försvinner spårlöst i Göteborgs centrala delar denna dag. Samma eftermiddag begås ett av de märkligaste bankrånen i svensk brottshistoria i Gamlestan i östra Göteborg. Det fick namnet Grodmansrånet.De tre bankrånarna greps kort därefter. Finns det något samband mellan kvartetten som försvann och bankrånet?Tommy Johansson och Eric Öbo tar sig en titt på torsdagen den 29 juli 1965.

    starstarstarstarstar
  • Till minne av Kjell Alinge (1943-2016)

    · 00:16:05 · Kulturpoddar i P1

    I 50 år gjorde Kjell Alinge program för Sveriges Radio, han är en av Sveriges kändaste radioröster. Sveriges Radio-medarbetarna Gunnar Bolin, Lisa Wall och Stefan Wermelin minns honom i P1 Kultur. P1 Kultur. Lyssna på hela tisdagens program härKjell Alinge började arbeta på SR:s ungdomsredaktion 1963 och medverkade i program som "Zig-zag" och "Zzzummer". I början av 1970-talet ledde han "Hemma hos..." tillsammans med radiopersonligheten Janne Forssell, men främst är Alinge känd för programmet "Eldorado", som började sändas 1980. Programmet, vars motto var "nattens nöjen och stjärnornas musik", sändes fram till 1993 för att sedan återkomma mellan 2006 och 2013. Kjell Alinge blev 72 år gammal.Hur minns du Kjell Alinge? Dela med dig av dina tankar här

    starstarstarstarstar
  • Dahlsjöfallet eller kvartetten som försvann

    · 00:45:46 · P4 Dokumentär

    I juli 1965 försvinner 16-årige Kjell Åke Johansson och tre andra unga män spårlöst. Märkliga omständigheter samma dag gör att frågetecknen tätnar. Kjell Åkes syster väntar än i dag på livstecken. Torsdagen den 29 juli är den regnigaste sommardagen 1965. Ett mäktigt lågtryck drar in från Atlanten och semesterlediga svenskar kurar i sommarstugor, husvagnar och tält. Men denna torsdag kommer också att bli en av de märkligaste i svensk kriminalhistoria.  De unga arbetarkillarna Jan Olof Dahlsjö 21, Gay Roger Karlsson, 22, och den 16-årige Kjell Åke Johansson försvinner i en midnattsblå Volvo PV. På 50 år har man inte hittat ett vettigt spår efter vare sig de tre eller bilen som de åkte i. Fortfarande väntar Kjell Åkes lillasyster Anna på att få höra något från sin bror och det gör Gay Rogers lillasyster Ramona också. Ungefär samtidigt som de tre försvinner i bilen kommer den 18-årige konstnärssonen Hübner "Hymme" Lundqvist från Drottningholm utanför Stockholm till Göteborg. Men i Göteborg slutar spåren efter "Hymme". Med inte nog med att en pojke och tre unga män försvinner spårlöst i Göteborgs centrala delar denna dag. Samma eftermiddag begås ett av de märkligaste bankrånen i svensk brottshistoria i Gamlestan i östra Göteborg. Det fick namnet Grodmansrånet. De tre bankrånarna greps kort därefter. Finns det något samband mellan kvartetten som försvann och bankrånet? Tommy Johansson och Eric Öbo tar sig en titt på torsdagen den 29 juli 1965.

    starstarstarstarstar
  • Kjell Westö

    · Sommar & Vinter i P1

    Författare Den prisade finske författaren Kjell Westö blev nedsparkad för fyra år sedan, mitt under en inspelning av en dokumentär. - Jag hann inte se något, plötsligt bara kände jag hur nånting träffade mig hårt i smalbenet och i följande ögonblick låg jag vågrätt i luften, för att bråkdelen av en sekund senare landa tungt på vänster sida. När jag låg där på den iskalla gatan och försökte förstå vad som hänt, insåg jag snabbt att jag hade blivit nersparkad bakifrån. Misshandeln skedde på ett ställe i Helsingfors som i folkmun kallas Piritori, ”Amfetamintorget”. Där står nästan alltid en polisbil i något hörn, det gjorde det också nu och när våldsmannen vände på klacken och började springa längs Vasagatan följde polisbilen efter honom och haffade honom. Polisen återvände till torget och frågade Westö om han ville väcka åtal. Det var lindrig misshandel och det var Westö som skulle väcka åtal, annars hände ingenting. - Så jag stod där med smärtande revben och värkande armbåge och funderade en stund. Och sen sa jag att nej, jag låter bli, det är inte värt det, och polisen sa vänligt att okej, då tar vi honom till stationen och låter honom lugna ner sig några timmar. Han berättade bara för några av de närmaste och trots smärtande revben och värk intalade han sig själv att han gjorde rätt som inte anmälde. Idag ångrar han sig. - Det var där jag begick ett misstag. Jag fick aldrig veta varför den unga mannen sprang fram och sparkade ner mig med all kraft han var mäktig. Men en medmänniska utövade oprovocerat våld mot mig och jag tystade ner det. Det hör till dom dummare saker jag gjort. Det handlar inte om mig, det handlar om allt det som hänt under de fyra år som gått, i hela Europa.  Det finns så mycket hat nu, så mycket förakt. Och det finns så mycket våld, och så mycket hot om våld. Om Kjell Westö En av det svenskspråkiga Finlands främsta och mest uppskattade författare. Vann Sveriges Radios Romanpris i år för Hägring 38. Fick Finlandia-priset för romanen Där vi en gång gått som också filmats och visades i SVT förra året. Fick sitt genombrott med Drakarna över Helsingfors som ingår i en grupp fristående Helsingforsromaner. Studerade journalistik och litteratur i Helsingfors. Började med poesi, men övergick snabbt till att skriva noveller och romaner. - Jag blir ofta överraskad av vad vi väljer att minnas ur våra liv. Det är de "små" ögonblicken som stiger fram, händelser som tett sig obetydliga när de skett. Mitt program ska handla om sådana ögonblick: Om hur man omärkligt formas till den man är, och om hur snårigt det är att navigera sig fram genom livet. Och så ska jag spela både cool och töntig musik." Kjell Westös Sommarprogram samsänds och är möjlig genom ett samarbete med finska YLE Radio Vega. Producent: Anders Klintevall

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 20: Sprakande avslutningsavsnitt där Martin Soneby pratar om instagrammande slakteriarbetare, Kjell siar om lathet som dygd och Stina levererar ett brandtal som får tyst på både Martin och Kjell!

    · Kjell och Klortanten

    Medverkande: Kjell Eriksson, Stina Billinger och Martin Soneby. Det är med en tår i ögonvrån och med Martin Soneby i studion igen som vi skickar ut sista avsnittet någonsin av Kjell och Klortanten. Vi vänder blickarna framåt och på klassiskt spanar-manér ser slutet på köttindustrin,  början på lillasyster-ser-dig-samhället och konstaterar att vi äntligen lämnat eller-samhället och gått in i och-samhället!Medverkar gör även Kitty Jutbring och Mange Schmidt.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 19: Özz Nûjen pratar mandelkubb, indianer och frågar sig om det är Robyn eller Rolling Stones som kan ge hållbarheten ett ansikte

    · Kjell och Klortanten

    Medverkande: Kjell Eriksson, Stina Billinger och Özz Nûjen.Mycket har hänt sedan senaste avsnittet. Stina har fött barn, Kjell har köpt rödbetsbiffar till sin mamma och veteranexpert och statsminister Özz Nujen har kommit till studion! I veckans påskavsnitt pratar vi om åldersångest och hur man äntligen tar tag i saker. Kjell ringer sin mamma, Stina jämför David Bowie med en Tesla och Özz målar upp en ålderdom som genomsyras av hyss, romanser och trädkojor. Förutom allt detta får vi också prata ställtid med Bodil Jönsson och det visar sig att Kjell vill ha en pratande touchgravsten som sista vila. Medverkar gör även Bodil Jönsson, professor emerita samt Kjells mamma, Bodil.

    starstarstarstarstar
  • Augustpodden Del 6 - Kjell Westö och Sven Olov Karlsson

    · 00:34:58 · Augustpriset

    Del 6: Den goda historienKan man skriva en arbetarskildring när man har en borgerlig bakgrund? Vad betyder klass och rötter för ens litterära hemort? Hur gör man en skildring om andra världskriget trevlig?Vi tog en fika hos Augustnominerade Sven Olov Karlsson i Bagarmossen med Kjell Westö och pratade om Helsingfors och Eriksfors, realism och fiktion, arga auktionsförrättare och varför Kjell Westö gärna besöker en viss bro i sina böcker. Sven Olov Karlsson är nominerad till Årets Svenska Skönlitterära bok med ”Porslinsfasaderna” Natur och kulturKjell Westö är nominerad till Årets Svenska Skönlitterära bok med ”Hägring 38", Albert Bonniers förlag.Augustpodden produceras av Isa Andersson och Inga Ramsten på produktionsbolaget Fascinera. Augustpriset presenteras i samarbete med Posten som är en del av PostNordkoncernen.

    starstarstarstarstar