missbruk

  • Missbruk vs. Medberoende – I samtal med beroendeterapeuten Janique Svedberg om bl.a. mitt medberoende till en alkoholist i 15år, hennes f.d. missbruk och medberoende och om vägen ut.

    · Vivi Lindes podd – Kropp, själ & Inspiration

    Medberoende vs. Missbruk – I samtal med beroendeterapeuten Janique Svedberg om bl.a. mitt medberoende till en alkoholist i 20år, hennes f.d. missbruk och medberoende och om vägen ut. Naket och ärligt delar vi med oss av våra egna erfarenheter och… Continue Reading →

    starstarstarstarstar
  • #34 Familjebalanspodden - Om NPF och missbruk!

    · Familjebalans-podden

    Missbruk är ett problem som kan vara svårt att hantera och få bukt med, lyssna på Agneta Björck och mej när vi samtalar runt NPF och missbruk.Ett tungt ämne, men så otroligt viktigt att vi vågar ta tag i när vi misstänker att det finns i vår närhet.

    starstarstarstarstar
  • Det svarta fåret - "Harrietts" historia

    · MEDBEROENDEPODDEN

    AVSNITT 49 Redan från tidig ålder fick Harriett stämpeln som det svarta fåret. Allt hon gjorde och sa var fel och hennes pappa tog ut sin ilska mot henne genom hot och slag. I skolan såg lärare på henne som ett hopplöst fall. Mobbning och föräldrar som både skyllde elände på Harriett och förbjöd sina barn att umgås med henne. Eftersom stämpeln satt så hårt såg Harriett inte något annat alternativ än att vara den som alltid ställde till det och hade hyss för sig.   Mobbningen och skolbarnens pikar om hennes vikt, röda hår och glasögon satte djupa spår. I högstadiet drömde hennes klasskompisar om framtida karriärer och lyckade liv, medan Harrietts högsta önskan var att bli smal, blond och få kontaktlinser. Hon utvecklade Bulimi och det blev början på den resa som skulle innehålla självskadebeteende, missbruk av alkohol och droger, experiment med tabletter, shoppingmissbruk, minnesluckor och livshotande situationer.   Allt eskalerade och Harriett for fram som en orkan, hon förstörde både för sig själv och andra genom sin destruktiva livsstil. Trots många varningar tog det många törnar innan hon kapitulerade inför sin situation. Men resan in i tillfrisknande var långt ifrån spikrak. Nykterhet från hennes missbruk, behandlingen för hennes ätstörningar, terapi och insikten om att hon är medberoende blev ändå lösningen. Harriett insåg tillslut att roten till allt detta var avsaknaden av självkärlek.  ​ Här fick "Harriett" hjälp: För sitt missbruk - www.ca-sweden.se För sitt medberoende - www.coanon.se www.medberoendepodden.se

    starstarstarstarstar
  • Sabina - Kvinnovåld, Skyddat boende, Missbruk, Dyskfunktionell Uppväxt

    · Beroendepodden

    I avsnitt 23 pratar jag med fantastiska Sabina. Vi pratar om kvinnovåld, skyddat boende, missbruk och dysfunktionell uppväxt. Sabina är bara 21 år gammal men har hunnit leva ett liv som många människor aldrig kommer i närheten av något som gjort så att hon väldigt tidigt var tvungen att bli vuxen och ta han om sig själv. Hon är uppvuxen otroligt dysfunktionellt och har ett eget missbruk/beroende i ryggsäcken, redan som 18 åring blev hon gravid och fick då sitt första barn.. straxt därefter började fadern till barnet misshandla henne fysiskt och psykist. I dag lever hon på skyddat boende och hjälper andra kvinnor som varit/är i samma situation. Vi får höra hur det var, vad som hände och hur det nu är.

    starstarstarstarstar
  • Hur långt måste man gå - "Connys" historia

    · MEDBEROENDEPODDEN

    AVSNITT 29 ”Conny” är en sådan där kille som hamnade fel. Han hamnade i umgängen där missbruk och kriminalitet var ett sätt att leva. Att sälja droger gav mycket pengar och blev snabbt en livsstil. Han festade mycket och kokainet fungerade perfekt för att dämpa de negativa konsekvenser som alkoholen gav. Som liten fick han ta ansvar för sig själv i de perioder då hans mamma inte hade förmågan på grund av sin bipolära sjukdom. ”Conny” tog på sig sin mammas känslor och beundrade henne för hennes resa. Han växte upp med starka kvinnor och visste hur mycket de hade offrat för att ta sig dit de är idag. Skammen över den väg han valde att gå fick honom att dölja sin livsstil för familjen. Dubbellivet tärde på honom, tog honom djupare in i sitt missbruk och miljöerna blev farligare. Trots konsekvenser fortsatte han, trots att han fann hjälp fortsatte han. Han var tvungen att gå djupare ner. Relationen med en tjej som självskadade och missbrukade fick honom att inse att det kanske var det där medberoendet som låg till grunden för allt? Idag är ”Conny” nykter och går i självhjälpsgrupp för både sitt missbruk och sitt medberoende. Han anser att beroendepersoner borde titta djupare på vad som ligger bakom flyktbeetendet – många gånger finns ett medberoende där. "Conny" tror att hans medberoende började till hans bipolära mamma. www.medberoendepodden.se Musik: Oh, The Ashes!

    starstarstarstarstar
  • Intervju med Mats Rotegren - beroende, missbruk, alkoholism

    · Beroendepodden

    I dagens avsnitt av beroendepodden får vi följa Mats Rotegren. Han delar med sig om hur det var, vad som hände och hur det nu är. Sedan 7 år tillbaka lever Mats ett nyktert och drogfritt liv men han har ett förflutet med ett tungt missbruk ett missbruk som gick så långt så att han blev hemlös och även försökte ta sitt liv.

    starstarstarstarstar
  • Beroendepodden 1 Beroende, medberoende och missbruk. Annelie Ståhl

    · Beroendepodden

    Annelie Ståhl berättar om sin resa från missbruk och psykisk ohälsa till ett liv i tillfrisknande. Sen berättar hon om syftet med podden, varför hon anser att det är så viktigt med en podcast om beroende, medberoende, missbruk och psykisk ohälsa.

    starstarstarstarstar
  • Ida om att växa upp med missbrukande föräldrar

    · Pira & Bråding i P3

    När Ida föds, en månad för tidigt, gör hon det in i en värld fylld av missbruk och kaos. Hennes barndom präglas av svek, tårar och två föräldrar som prioriterar sitt missbruk framför sin egen dotter. I fjärde programmet av Pira & Bråding möter vi 23-åriga Ida. En tjej som trots sin unga ålder levt ett liv som de flesta inte ens kommer i närheten av under en hel livstid.Redan på BB startar kaoset i hennes liv. Hennes mamma har lyckats smuggla in heroin i en strumpa och är hög när Ida rejält undernärd föds en månad för tidigt. De första åren i Idas liv sker sedan i ett hem där hennes föräldrar prioriterar sitt missbruk framför att ta han om sin dotter. Efter många och jobbiga rättegångar placeras hon tillslut hos den enda trygga punkt som finns i hennes liv, sin farmor. En extra mamma som tyvärr rycks bort alldeles för tidigt.- Jag minns hur jag sprang ut ur rummet, la mig på golvet i sjukhuskorridoren och bara skrek. Hon får inte vara död. Om hon är död så finns det inget mer att leva för.Efter att Idas farmor hastigt dött i sviterna av cancer följer en barndom fylld av svek, tårar och traumatiska minnen. Hon börjar skolka från skolan och ta droger för att fly undan sig själv och omgivningen. Det hela slutar med att hon 15 år gammal blir tagen av polisen och placerad på ett paragraf 12-hem enligt LVU. 

    starstarstarstarstar
  • 34. Droger, alkohol och missbruk med Markus Takanen (del 2)

    · Sinnessjukt

    I det trettiofjärde avsnittet av podden pratar vi om missbruk, det andra avsnittet av två om detta angelägna ämne som har starka band till psykisk ohälsa. Gäst är återigen psykiatrikern Markus Takanen från Beroendecentrum i Stockholm. I detta det andra avsnittet av två i specialen om missbruk, pratar vi om missbrukspersonligheter, om trenden att unga dricker och knarkar mindre, vilka tre droger Markus aldrig själv skulle ta och vilka tre han skulle ta om han var TVUNGEN att ta några. Christian frågar också Markus om han någonsin blir avundsjuk på de upplevelser missbrukare får uppleva som vi andra inte får, en kontroversiell fråga kanske, och Markus svar är väldigt intressant.Dessutom har Christian tagit med ett par av de frågor som ni lyssnare ställde på Twitter. Som ni förstår är det ett FULLMATAT avsnitt, varsågoda! Diskutera gärna avsnittet på Twitter där Christian heter c_dahlstrom och Markus heter sharedbulb.

    starstarstarstarstar
  • 33. Droger, alkohol och missbruk med Markus Takanen (del 1)

    · Sinnessjukt

    I det trettiotredje avsnittet av podden pratar vi om missbruk, ett angeläget ämne som har starka band till psykisk ohälsa. Gäst är psykiatrikern Markus Takanen som arbetar på Beroendecentrum i Stockholm. Du får bland annat höra vilka droger Markus absolut inte själv vill testa, och vilka han skulle ta om han var tvungen att ta någon.I det här första avsnittet av två pratar vi också om bilden av droger i Sverige under Christians och Markus uppväxt, om internetforum där barn och ungdomar får en obalanserad bild av droger, om alkoholens skadeverkningar och sociala acceptans, bilden av cannabis som inkörsport till tyngre missbruk, legalisering, vi pratar om Netflix-serien Narcos som både Christian och Markus älskar, dessutom får Markus en ganska tuff utmaning som säkerligen ni kommer tycka om.Droger är en vattendelare, vi är medvetna om att vissa av er kommer att tycka att det här avsnittet av podden är antingen alldeles för konservativt, eller för liberalt, och ni är som vanligt välkomna att diskutera...

    starstarstarstarstar
  • Stina och Thomas på referensboendet

    · Söndagarna med Stina Wollter

    "Att byta ut missbruk mot gemenskap, att byta ut självförakt mot självaktning, att resa sig när man varit uträknad; vilken seger!" Stina Wollter Det var ingen plötslig händelse som ledde till att Thomas började missbruka alkohol. Mera som att han hade övat upp en vana att varje dag efter jobbet skulle det vara något att dricka - och det blev inte bättre av att en parrelation tog slut. När han ser bakåt var det i samband med en flytt i nioårsåldern som allt på sätt och vis började med att han i den nya klassen blev en slags "hackekyckling" som han säger. Det blev liksom många bäckar som skapade den flod som ledde till alkoholism och bostadslöshet.Idag önskar Thomas att han hade kunnat säga till sig själv - då att Det här är ingen lösning. Och Du är inte ensam, något han har fått erfara i  gemenskapen inom Anonyma Alkoholister, AA.   Hör Stina och Thomas samtal från referensboendet utanför Göteborg där flyttlådorna står framme eftersom det är ett tillfälligt boende. Ett samtal med Thomas som beskriver sig själv som en helt vanlig man. Ett samtal om bruk och missbruk, ensamhet och identitet, om vad ett arbete kan betyda liksom vilka relationer man har. Efter 23 hör du Alexandra prata om sitt missbruk - som började redan i tonåren - och sin väg ur det, Peter om vad hemlöshet kan göra med en människa och Anna om att fortsätta att älska och stå nära den som dricker för mycket. Ikväll kan du inte ringa till programmet eftersom det är förinspelat men bidra gärna med kommentarer via sociala medier #p4stina eller skicka ett mail till sondagsstina@sverigesradio.se Du får också gärna föreslå gäster i programmet och skriv gärna varför du vill höra just den personen i ett samtal med Stina!  

    starstarstarstarstar
  • Brottsbekämpning eller skydd för privatlivet - den infekterade debatten om datalagring lever vidare

    · Kaliber

    Vad är viktigast? Att få fast mördare, pedofiler och fildelare, eller din rätt till ett privatliv? Kaliber nyhetsdokumentär om den avgörande domen om datalagringsdirektivet som inte avgjorde någonting. Det kan verka självklart. Vem vill inte ha fast terrorister och mördare? – Om vi inte hade haft SMS-trafiken hade vi inte haft nånting. Utan detta hade vi aldrig kunnat få ett slut. Vi kommer att få se många fler fall av det här slaget, som har hänt med min bror. Ska man inte kunna använda det då? Men frågan är om det är värt att myndigheter samlar in allt om vem du ringer sms:ar eller mejlar för att lösa brott?   – Ingen kan garantera att den här informationen inte missbrukas. De nöjer sig inte med vissa kategorier av människor utan de tar ju oss alla. Det är ju drömmen för vilken diktatur som helst. Din integritet och ditt privatliv står emot brottsbekämpning. Det är det datalagringsdirektivet handlar om. Det finns två läger i Sverige. De som kämpar för integriteten och de som tycker att det är värt uppoffringen för att kunna lösa brott. Allt börjar i ett EU-direktiv och en dom skulle avgöra om direktivet var giltigt eller inte. EU-domen skulle visa vem som hade rätt. Det här är Kaliber nyhetsdokumentär – om EU-domen som upphävde datalagringsdirektivet och vad domen betyder. Datalagringsdirektivet blir till Det är den 8 april i år och ganska varmt för årstiden. På radion pratas det om Ukraina och främlingsfientlighet, men just den här dagen är det många som undrar hur det ska gå med det där omdebatterade datalagringsdirektivet. Datalagringsdirektivet är det direktiv som betyder att alla länder måste spara uppgifter om vem du ringer till, skickar meddelanden till, vem du mejlar, vem som hör av sig till dig och var du är när du gör det. Men ingenting om vad det står i mejlen eller vad du säger i samtalen. Det är alltså det där direktivet som gjorde att debatten om integritet kom och uttrycket bodströmssamhället, som i betydelsen, övervakningssamhället myntades. Men frågan är om direktivet går för långt? Bryter det mot grundläggande rättigheter som står över alla andra lagar, alltså rätten till ditt privat- och familjeliv? Eller är intrånget acceptabelt med tanke på möjligheterna att lösa brott? Brottsbekämpning står mot medborgarnas frihet.  I Luxemburg ska snart EU-domstolen förklara direktivet ogiltig, det kommer att väcka nytt liv i debatten i Sverige. Men först backar vi tillbaka några år för att förstå varför direktivet alls blev till. För 10 år sen drabbades Europa av ett av de värsta terrordåden i nutid. Nästan 200 människor dog i Madrid och nära 2 000 skadades. Det här är startskottet till debatten om att Europa behöver försvara sig mot terrorattacker. Ett år senare sker nästa stora terrordåd i Europa. Hundratals skadas och drygt 50 personer dör i London när flera bomber sprängs i tunnelbanan och på en buss. För att skydda sig mot terrorbrott bestämmer EU att alla företag som erbjuder internet eller telefoni ska börja spara all trafik och var du är när du kopplar upp dig eller ringer ett samtal. Operatörerna har redan den här informationen men nu är det nya att den måste sparas också för att hitta terrorister och på köpet kan man lösa andra brott. Det är februari 2006 och datalagringsdirektivet är här. Datalagringsdirektivet och Sverige När det kommer ett direktiv måste alla medlemsstaterna skaffa en egen lag som följer direktivet, eller anpassa de lagar som finns för att det ska stämma överens med direktivet. Med andra ord så blir det olika lagar i de olika medlemsstaterna, även om lagarna liknar varandra eftersom de är formade för att följa direktivet. Det blir inte helt lätt att få till en datalagringslag i Sverige.  Debatten var tuff och det dröjer tills Sverige införlivar lagen.  Först den 1 maj 2012 börjar de nya lagarna om datalagring ändå gälla i Sverige efter att Sverige dömts till böter i just EU-domstolen för att vi inte följer direktivet. Just det att det är en egen svensk lag, det är det som blir avgörande för att det ska bli en ny debatt i Sverige.  En debatt som börjar den 8 april i år, när EU-domen som ogiltigförklarar EU-direktivet kommer. ”EU-domstolen underkänner kritiserade datalagringsdirektivet” Direktivet är inte giltigt. Nu ställer sig hela Europa frågan: vad gör vi nu? Länderna kommer att gå åt olika håll. Men vad handlar det om egentligen? Vad är det som är så farligt med datalagringsdirektivet? Kritiken mot datalagringen ”Internetleverantör stoppar lagring av uppgifter” – Två timmar efter domen stängde vi av datalagringen, då raderade vi också samtliga filer vi hade bakåt, säger Jon Karlung som är VD för Bahnhof. Han visar runt i en av serverhallarna de har i Stockholm. Bahnhof är den internetleverantör som har varit mest högljudd i debatten om integritet. –  Ytterst är det en kärnfråga om demokrati och frihet. Om du och jag har ett privat samtal, är det rimligt att det ska sparas? Det handlar om att man tränger in i människors vardag. Du bygger ett tittskåp rätt in i svenska folkets vardagsrum där man sparar alla trafikuppgifter. De kan kartlägga exakt var du har surfat, vem du har pratat med och du kan bygga upp hela sociala kontaktnät. Det är så mycket som vi gör i det digitala rummet, säger Jon Karlung. Efter Bahnhof är det fler företag som slutar att lagra uppgifterna. Tele2 är en av de större aktörerna som har både från telefoni och internet. Stefan Backman är chefsjurist på Tele2 och säger på samma sätt att det handlar om att vi lever våra liv på nätet. – I grunden handlar det om yttrandefrihet. Våra kunder ska kunna känna sig fria att uttrycka sin åsikt, besöka de hemsidor de själva finner är lämpligt. Om det finns en risk för att våra kunder inte känner sig trygga för att de vet att det pågår någon form av övervakning. Vi lever på att tillhandahålla våra kunder tjänster och då måste de känns sig trygga, säger Stefan Backman. Men frågan är ju om det inte är värt att spara all data för att lösa mord, barnpornografibrott och annan brottslighet.  – Vi har förståelse för att det finns ett fåtal användare som använder våra tjänster och därmed kan spåras när de begått kriminella handlingar. Men det betyder inte, tycker vi, att det kan legitimera en massövervakning av hela svenska folket, det gäller att hitta balansen, säger Stefan Backman. Risken för missbruk Under kalla kriget hade Säkerhetspolisen, Säpo, stora felaktiga register över svenska medborgare som var engagerade på vänsterkanten. En av de som blev registrerad var journalisten Per Nygren som har jobbat många år på Göteborgs-Posten. Han tycker att datalagringen är ett större problem än Säpos felaktiga register. – Ju större tekniska möjligheter samhället får att övervaka oss, desto värre blir det ju. De nöjer sig inte med vissa kategorier av människor på den ena eller andra politiska kanten eller den ena eller andra religionen, utan de tar oss alla. Det är ju drömmen för vilken diktatur som helst, säger Per Nygren. Per Nygren är ett exempel på när myndigheter har gått över gränsen och missbrukat sina möjligheter till att avlyssna och göra listor på människor med åsikter. – De stoppade in folk i fack och sa titta här vilka konstiga människor i stället för att se vad de egentligen tyckte och tänkte, och fråga varför de har gjort som de har gjort. Det är kränkande, säger Per Nygren och fortsätter: – En del har drabbats allvarligt för att de inte fått de jobb de inte fått berättigade till och utan någon förklaring, de har ju inte haft någon chans att förklara sig mot de här anklagelserna när Säpo har sagt att den där människan är opålitlig så den kan vi inte ta in här, säger Per Nygren.   Sverige bröt mot de mänskliga rättigheterna, det är fel att ha register om vad människor tycker och tänker. EU-domen om datalagringen tar bland annat upp just risken för missbruk. Det finns inte tillräckligt skydd mot att uppgifterna ska kunna användas på ett felaktigt sätt, skriver de. I Sverige behövs det inte alltid domstolsbeslut för att få ut uppgifterna längre. Stefan Backman på Tele2 berättar att de har fem personer som bara jobbar med att gå igenom det som myndigheter begär ut.   – Det är inte obetydligt antal som vi nekar för att det inte är lagligt stöd. Per Nygren, registrerad av SÄPO, säger att datalagringen är drömmen för vilken regim som helst – och det var precis såna tankar som Adriana fick när hon hörde om Skånepolisens romregister. – Det kan ju komma nån Hitler-idiot till makten. Då är vi de första som åker till en gaskammare. De äldre, man såg det i deras ögon, de blev jätterädda. ”Nu händer det, nu händer det igen.”, säger Adriana. Adriana plockar bland papprena som visar att hon och hennes treåriga dotter är med i det uppmärksammade registret som skånepolisen hade över romer. – Här ser man det då.. ”du förekommer med namn och personnummer” Adriana heter egentligen något annat men vill inte vara med sitt riktiga namn, just för hennes dotters skull. Vi hämtar henne på dagis och hon kommer springande i sin rosa jacka och rosa överdragsbyxor. Leksaken hon har med sig hem från dagis idag är Lilla My. – Det är jättehemskt, det går inte att smälta att en treåring ska finnas i något polisregister. Hon är dömd för att hon är född eller är det straffet hon får för att jag är hennes mamma, säger Adriana. Ingen här på dagis vet att en av treåringarna finns med i ett polisregister. – Tänk om hon inte har alla möjligheter som alla andra har, tänk om hon blir förhindrad i sitt liv på grund av detta. Själv undrar jag vad som händer om några år om jag vill köpa bostad eller någonting. Kan man se då att jag är registrerad. Det är såna frågor som kommer. Det tror jag inte är så fint att vara med i något slags polisregister, säger Adriana. Det här är en av riskerna säger kritikerna till datalagringen. Det är en massövervakning och om myndigheterna går över gränsen när inte dina åsikter passar in eller om du har fel bakgrund, vem vet hur det kan användas? Polisens register var olagligt säger Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och Säpo fälldes i Europa-domstolen. Myndigheterna har gått över gränsen fler än en gång, hur vet vi att det inte kan hända igen? Gränserna flyttas Det handlar också om att gränserna flyttas. Från början fick bara myndigheterna plocka ut uppgifter som sparas när det handlade om brott som straffades med fängelse. I dag går det att plocka ut vissa uppgifter, vid minsta brottsmisstanke, till exempel fildelning eller nättrakasserier. Det här är en utveckling som Stefan Backman på Tele2 är orolig för. – Idag till exempel lagrar man ju inte innehåll i tjänster, det är en gräns som den svenska lagstiftaren har varit väldigt tydlig med än så länge. Men i takt med att man faktiskt suddar ut de här gränserna för vad som är okej och inte okej så flyttar man det högre och högre upp på den här skalan. Vi är jättebekymrade om det skulle komma förslag som bygger på att man för vissa brott ska få ta del av innehåll. Då börjar det bli otroligt integritetskänsligt. Vi är inte där idag och vi hoppas att vi inte hamnar där imorgon, men vi är bekymrade över att vi kanske gör det, säger Stefan Backman. Jon Karlung på Bahnhof är också rädd för vad som ska hända i framtiden i takt med att gränserna flyttar sig. – Vilket samhälle vill man ha, man kan bygga ett samhälle där man vet allt om alla, med de tekniska verktyg man kommer då få fullständig inblick i alla människors liv, vill vi ha ett samhälle där man har det, säger Jon Karlung.   Det handlar om integritet, vårt privatliv, en rädsla för att bli övervakad, att någon följer varje steg du tar. Vill vi verkligen ha ett storebrorsamhälle som övervakar oss? Domen får effekter ”Nätoperatörer kan sluta att lagra data utan att få myndigheten post och telestyrelsen, PTS, efter sig” Post och Telestyrelsen är den myndighet som ska se till att uppgifterna sparas.  Den 10 april, två dagar efter EU-domen kommer, ger de ett första besked om att svensk lag inte gäller. Staffan Lindmark är jurist här och han hade önskat att domen var tydligare. – Den personliga integriteten är en fråga som blivit allt viktigare och allt mer uppmärksammad. Man kan tycka att den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta, men att det finns massa uppgifter om dig utgör alltid en risk. I den bästa av världar så hanteras de på rätt sätt, de kommer inte i orätta händer och de används bara till de mest vällovliga syftena. Då tror jag att det är få som har några synpunkter på det. Men den kan komma i orätta händer, det kan vara ren slarv, misstag, tekniska misstag och politiska beslut. Integritetsfrågan är viktig och därför finns det väldigt mycket regler som syftar till att skydda individen, säger Staffan Lindmark. Det som har hänt är alltså att domen kom, företagen slutar lagra och myndigheten som ansvarar för lagringen tolkar till att börja med EU-domen som att svensk lag inte gäller. Men lagen finns ju av en anledning. Att lösa och förhindra brott. Brottsbekämpning och datalagring Den 11 april: ”Polisen oroas för de nya reglerna för datalagring” Sören Clerton är polisöverintendent på Rikspolisstyrelsen. Det tog inte lång tid från det att tele- och internetbolagen slutade att spara uppgifterna innan polisen börjar märka det. – Det fanns flera fall av utredningar som vi inte kom längre med och över huvudtaget inte kunde fortsätta, där vi inte kom längre helt enkelt. Det fanns bland annat ett stort barnpornografiärende som utspelades på internet, det fick vi lägga ner. Det var omöjligt att gå vidare när vi inte fick IP-adresserna, säger Sören Clerton och fortsätter: – Det är ett verktyg som vi har stor nytta av för att bekämpa en rad olika typer av grov brottslighet. På nätet idag framför allt begås ju oerhört mycket brott, inte minst mot barn. Det kan vara olika typer av övergrepp, barnpornografi men också mycket förtal, de är i princip omöjliga att lösa om vi inte har tillgång till den här typen av uppgifter. En som har sett på nära håll hur lagen kan fungera är Shqipe. Hennes bror blev mördad. – De hittade en stålvajer runt hans hals. Sen hade de bränt upp honom, men läkarna har konstaterat att han har blivit bränd efter att han har bragts om livet, att det har varit för att sopa igen spåren, säger hon. Vi är vid havet för det var vid havet som de brukade leka med varandra när de var små. Hennes bror som var pappa till fyra barn. – Jag önskar att han kunde se sina barn växa upp. De är så vackra, så intelligenta, så roliga och det gör mig så ledsen att han går miste om allt detta. Det skär i mitt hjärta. Utan datalagringsdirektivet hade polisen aldrig kunnat gripa någon alls berättar hon. – Det blev klart tidigt att det handlade om människorov och att det var de här två för man hade sett genom telefonens positioneringar genom masterna hur de har rört sig och att den ena av dem har sms:at med min bror eller pratat med min bror och sedan sms:at med den andra mannen och det är så man kunde knyta dom, säger Shqipe. I juli dömdes två män i tingsrätten för mordet på hennes bror. När männen greps kunde polisen också läsa sms:en i telefonerna där de skriver om Shqipes bror. – Om vi inte hade haft sms-trafiken hade vi inte haft någonting. Åklagaren hade inte ens väckt åtal mot de här två tror jag, säger Shipqe.   Men männen blev friade i nästa instans, hovrätten. Shqipe är besviken över att de inte la större tyngd vid just bevisen från telefontrafiken. Men hon uppskattar att lagen finns. – Utan detta hade vi aldrig kunnat få ett slut, säger Shqipe. Datalagringsdirektivet i EU gjorde att Sverige skaffade lagen, som i sin tur gjorde att polisen kunde gå vidare i utredningen och det har i sin tur lett till att Shipqe och hennes familj kunde få ett avslut. För polisen är det självklart att det är värt att spara telefontrafiken etc.  Eva-Lotta Hedin är chefsjurist på rikspolisstyrelsen. – Lagstiftarna har ansett det och vi anser det att just för att i andra vågskålen är brottsoffrena och möjligheten att klara upp väldigt svåra brott och allvarliga brott. Det är ju inte vi som samlar in det utan de stannar ju hos leverantörerna utan vi tar bara in uppgifterna när vi behöver dem i samband med brottet. Frågar du mig så tycker jag att det är värt det, säger Eva-Lotta Hedin. Kritiken mot att gränserna har flyttats motiveras med att det är mycket brottslighet på nätet som inte har en chans att lösas om polisen inte ens får ut abonnemangsuppgifter. Det är nämligen bara det som polisen får ut om det inte rör sig om allvarliga brott som straffas med fängelse. Så när det handlar om trakasserier på nätet eller fildelning så är det bara namn och adress som hör ihop med ett IP-nummer som polisen kan få ut, inget om vilka sidor du varit inne på eller vem du mejlat. Sören Clerton, Rikspolisstyrelsen igen. – När det gäller internetbrottslighet, där är i regel helt avgörande för att vi ska komma vidare i utredningen.   Vi minns ju Säpos åsiktsregistrering och nu närmare romregistret, hur vet vi att det inte blir några nya register, hur vet vi att det inte missbrukas? – Om det sker missbruk så skulle man upptäcka det genom olika kontrollorganen. När det gäller den här typen av uppgifter så är det inget som polisen lägger upp register i utan det handlar ju om att samla uppgifter för en konkret utredning. Mord, barnpornografibrott och trakasserier på nätet kan lösas med hjälp av datalagringen. Det är ett verktyg som polisen använder hela tiden säger dem, utan det här kan mördare och pedofiler gå fria. Debatten om datalagringen är nu igång i Sverige igen efter EU-domen. Men hur påverkar domen den svenska lagen? Lagen är ju självständig från direktivet som blev ogiltigt, men samtidigt så är ju lagen formad efter direktivet. Direktivet blev ju ogiltigt av en anledning. För att det bröt mot de mänskliga fri- och rättigheterna. Sveriges lag utreds ”Vi har en svensk lagstiftning och det är inte den som är underkänd utan det är direktivet. Så det är en väldigt speciell situation” Den 11 april, tre dagar efter domen säger den dåvarande justitieministern att svensk lag gäller än så länge. Men domen måste analyseras närmare. ”Regeringen tillsätter en utredare för att se över de svenska reglerna för datalagringen förhåller sig till EU-domen” Den 29 april får en person i uppdrag att reda ut vad som gäller. Det är Sten Heckscher som tidigare bland annat varit rikspolischef och ordförande i högsta förvaltningsdomstolen. – Vi fann ju att svensk rätt är i överensstämmelse med EU-rätten och Europa-konventionens krav. Det handlar om att man gör en samlad bedömning. Det är inte så att lagen blir underkänd bara för att vi sparar allt om alla fortsätter han. – Därför att de säger rent ut att den omständigheten att man lagrar så här mycket och oavsett brottsmisstanke är i och för sig problematiskt, men det medför inte automatiskt att systemen blir oproportionerliga.  Det är för att vi har regler runt lagen som gör att lagen ändå kan gälla säger han. – Utan det handlar om hur de kompletteras på olika sätt. Till exempel när får de användas, av vem får de användas, vem bestämmer vad som får användas och så vidare. Att Sverige sparar uppgifterna minimitiden, sex månader, till skillnad från andra länder är ett sånt exempel. – EU-domstolen är noga att påpeka att de gör en helhetsbedömning och att det inte är någon enstaka komponent som gör att det här blir oproportionerligt utan det är en sammavägning och vi har gjort på samma sätt att vi också har gjort en sammanvägning, säger Sten Heckscher. Men det finns några brister, till exempel att ingen kollar vad polisen gör med uppgifterna efter att de fått dom, så det kan bli små ändringar av lagen. – Det är möjligt att vi kan fila på marginalen och göra det lite bättre.  Men i en samlad bedömning så bryter alltså inte svensk lag mot mänskliga fri- och rättigheterna enligt Sten Heckschers utredning. När den kommer den 13 juni ändrar det helt riktningen på vad som händer i Sverige. Svensk rätt gäller ”Den svenska lagen om datalagring behöver inte ändras på grund av att EU-domstolen...” Efter det här beskedet kommer Post- och Telestyrelsen med sitt slutbesked om hur svenska lagen ska tolkas. De citerar utredningen och den 27 juni, säger Post och Telestyrelsen till Tele2 att de måste börja lagra data igen. ”Efter att en svensk utredning slagit fast att EU-domstolens beslut inte hindrar fortsatt lagring i Sverige har Post- och Telestyrelsen, PTS, nu tvingat operatören att börja lagra igen. Tele2 lyder, men under protest och överklagar. Månaderna går och fler företag får tillsägelser och börjar lagra data igen. I oktober prövas det i svensk rätt för första gången. Den 13 oktober: ”Teleoperatören Tele2 ska fortsätta lagra all datatrafik i sex månader slår förvaltningsrätten fast i en dom idag.” Förvaltningsrätten kommer fram till att i en samlad bedömning så gäller svensk lag. Här hade det kunnat vara över. EU-domstolen gjorde en samlad bedömning och kom fram till att EU-direktivet var ogiltigt för att det bröt mot grundläggande fri- och rättigheter om ditt privatliv. Men den svenska lagen hade fler regler som gör att det finns ett större skydd för din rätt till ditt privatliv, den svenska domstolen gör en samlad bedömning och säger att svensk lag gäller. Men det är inte över där, vi ska komma tillbaka till det. Först ska vi se vad som hänt i Europa. Alla länder i EU var ju tvungna att analysera domen och ta ställning till hur deras lagar stämmer överens med de grundläggande fri- och rättigheterna.   Europa tolkar domen I Danmark sparar de all trafik längre än i Sverige, i ett år. De gör en ändring i lagen, de slutar spara vilka hemsidor man är inne på när man surfar på nätet. I övrigt kommer justitiedepartementet fram till att dansk lag i stort gäller precis som i Sverige och säger att det är en samlad bedömning som avgör det. I Österrike såg det ut ungefär som i Sverige med regler runt lagarna och sex månaders sparande. Författningsdomstolen upphäver lagarna helt efter EU-domen och inget sparas längre där. Storbritannien reagerade mer eller mindre tvärtom. Nu när inte EU:s direktiv gällde längre, gjorde regeringen en ny snabblag  som gick längre. Storbritanniens lag går överlag längre än svensk lag. Det var bråttom för annars skulle operatörerna sluta lagra sade premiärministern. I Europa är det lika splittrat som i Sverige. Det finns länder med liknande lagstiftning som Sverige som har underkänt sina lagar och det finns länder som har mer långtgående lagar som har kvar dem.   Nu är det november och som det ser ut nu gäller svensk lag i Sverige. Det blir fortsatt datalagring. Men det är inte riktigt slut där. Sista ordet inte sagt Tele2 har gått vidare i rätten. ”Tele 2 överklagar förvaltningsrättens dom” – Vi hoppas att vi där får rätt, när alla möjligheter är tömda finns ju möjligheten att vända sig till EU-domstol. Det är en möjlighet vi får överväga i en sån situation. Absolut, säger Stefan Backman chefsjurist på Tele2. Internetleverantören, Bahnhof, har anmält Sverige till Europa-kommissionen för att få dem att säga till Sverige att sluta lagra. – Då är det vi som anmäler konungariket Sverige för fördragsbrott till Europeiska unionens kommission, säger Jon Karlung VD för Bahnhof. Så gott som alla internet och telefonföretag sparar uppgifterna igen nu. Allt är tillbaka till ordningen som var innan EU-domen i april i år. Hur det blir till slut handlar om att skydda dig och lösa brott för att du ska kunna känna dig säker, men det handlar också om din integritet och risken med att myndigheter vet allt om dig. Det kan missbrukas. Adriana och hennes dotter var med i romregistret och Per i Säpos register, de har alla blivit registrerade av myndigheter på ett felaktigt sätt, men kan förstå att det finns ett värde i att spara information om vem de ringer, sms:ar och mejlar. – Grovt kriminella brott ska man verkligen försöka att lösa, men det finns en risk med allt. Då får man lita på myndigheterna att de gör sitt jobb, inte det där lilla extra som man inte behöver göra, säger Adriana. Per Nygren är mer tveksam. – Även om det är väldigt goda intentioner, man vill komma åt terrorister, det är ju bra. Så intentionerna är säkert goda, men om man inte kan garantera att uppgifterna inte missbrukas eller ens kan garantera att man kan komma åt de här människorna som man vill komma åt, då är det fullständigt onödigt och farligt. Farligt för enskilda människor, säger Per Nygren. Shqipes bror blev mördad, datalagringen har gjort att hon har fått ett avslut, samtidigt förstår hon Adriana som registrerats olagligt av polisen och hennes rädsla. – Jag vill inte tänka på det för jag vill inte tro på det. Det gör mig tryggare att veta att de respekterar den här lagen att de inte går över gränsen. Ibland är det dåligt med vissa saker men just när det kommer till telefontrafik tycker jag att det är bra. Är man misstänkt för brott då tycker jag att man ska avlyssnas och ta ut trafik och det här. Det hjälper ju.  Svensk lag gäller just nu, men sista ordet är alltså inte sagt ännu eftersom domen har överklagats. Det kan sluta där det började i EU-domstolen.  Reporter: Jonna Burén Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

    starstarstarstarstar
  • Lagligt, billigt och farligt

    · Kaliber

    Elin fick hallucinationer och ont i hjärtat av drogen. Överläkaren ser unga som far illa av en drog de ofta vet väldigt lite om. Och beroendevården ser allt fler unga som väljer drogen. Syntetisk cannabis, eller spice som det ofta kallas är lätt att få tag på, billigare än vanlig cannabis, men också farligare. En måndag i December. Snön knastrar när narkotikapolisen Niklas Lindroth tar bestämda steg mot det lilla vandrarhemmet. Vandrarhemmet ligger i en mindre kommun utanför Göteborg. Inne på vandrarhemmet har Niklas Lindroth och hans kollegor hittat en ung kille som de tror är påverkad. – Det som vi gör nu är att vi har hittat en person som ser påverkad ut. Vi har fått ett beslut om att göra husrannsakan i hans bostad, som i det här fallet råkar vara ett vandrarhem. Vad vi kan se på en gång är att det ligger en joint på bordet. Om det är cannabis eller spice, det kan vi inte säga ännu. Niklas tar den lilla ihoprullade jointen och lägger i den i en plastpåse. De flesta ungdomar som brukar narkotika i Sverige röker cannabis. Det visar stora enkätundersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Det är ett uppmärksammat problem som regeringen och Sveriges kommuner mött med satsningar på vård och förebyggande arbete. Men på senare tid har cannabis fått en konkurrent som man kanske inte känner till lika väl. Som nummer två bland populära droger i CAN:s statistik hittar vi en drog som blir allt vanligare bland Sveriges ungdomar. Den kallas för spice. Spice är en syntetisk form av cannabis som inte kommer från hampa som traditionell cannabis gör. Spice görs på kemisk väg i laboratorier. I dagens Kaliber vill vi få svar på frågorna varför många unga väljer Spice, hur farlig drogen är och om samhället bör oroa sig för konsekvenserna. Narkotikapolisen Niklas Lindroth och hans kollega börjar leta igenom lägenheten i vandrarhemmet. – Här ser vi att han har ju själv urinstickor som han testar sig själv med. Han måste säkert lämna urinprov till socialen. Då testar han sig själv innan så att han ser att det inte ger utslag då. De här preparaten som han rökar. Om det är Spice då. Bland matrester och högar av kläder hittar Niklas flera plastförpackning som innehåller urintester.  Och här får vi en ledtråd om en av anledningarna till att spice är så populärt bland unga. Niklas tror att killen vill kunna testa sitt urin hemma så han kan vara helt säker på att han kissar rent när han besöker socialtjänsten. Det är nämligen väldigt svårt att hitta spår av spice i ett urin- eller blodprov. Därför blir spice ett attraktivt alternativ för den som vill röka på utan att bli påkommen, säger Niklas Lindroth. – Spicen har ju tagit över mycket från cannabisen. Det har ju inte funnits så många metoder att se spice i urinen. Så det är svårare att upptäcka. Risken för upptäckt ur deras perspektiv är ju mindre om de använder spice. Åtminstone har det varit så tills nu då när vi börjar få andra metoder att testa. De senaste åren har myndigheterna blivit bättre på att hitta spice i urin. Nya urinstickor och andra analysmetoder har kommit. Problemet är att det finns väldigt många spicesorter. Drygt 100 stycken. Och myndigheterna kan hitta långt ifrån alla i sina prover och analysmetoder. Men det är inte det enda av myndigheternas bekymmer med spice. – Men problemet är ju att det finns en stor del av de här spicepreparaten som inte är klassade. De är alltså inte klassade som narkotika. Då är de helt lagliga att inneha och även att bruka. Av drygt 100 sorter är det endast ett 30-tal sorter spice som är olagliga i Sverige. Eftersom det hela tiden kommer ut nya varianter av spice på marknaden måste svenska myndigheter hela tiden utreda nya substanser. Och när en populär typ av spice blir olaglig så ploppar snart en ny, oklassad variant upp. Och vet då den som röker om vilka sorter av spice som är lagliga och vilka som inte är det så kan man alltså röka på utan att begå något brott. Medan Niklas Lindroth och hans kollega fortsätter att söka igenom lägenheten förflyttar vi oss till en liten skola i Göteborgsområdet. Utanför regnar det. Det har gjort det i ett par dagar nu och alla spår av snö är borta. Inne i skolan sitter 16-åriga Elin i soffan i uppehållsrummet. Elin heter egentligen någonting annat.  – Jag började ju här för att jag skolkade från min gamla skola. Jag var inte där på två år ungefär. Jag hade problem med skolan så jag fick börja här. Så nu lämnar jag pissprov två dagar i veckan och har gjort det i snart två år. Elin bytte skola för att det inte funkade i den gamla skolan. --  Mycket bättre än en vanlig skola. Här får jag den hjälp jag behöver. Så jo det är bra. Vad var det som inte funkade i din gamla skola då? – Det var väl folket som gick där. Eleverna och lärarna. Man fick inte den hjälp man behövde och eleverna bara mobbades. Så det var därför jag valde att inte gå dit. Och började med spice och cannabis istället. Precis som många andra som röker spice så hade Elin testat vanlig cannabis innan hon började med spice. – Han frågade om vi skulle röka. Jag sa visst jag kan väl prova, en gång kan ju inte skada. Jag tyckte det var så roligt så jag bara fortsatte. Men det var cannabis då. Men sen fick jag börja lämna pisseprov och då tänkte jag att då kan jag inte röka cannabis utan jag får röka spice istället för det syns inte. För Elin var det viktigt att hålla koll på vilken sorts spice de rökte. Hon ville veta vilka sorter som skulle avslöja henne och vilka som inte skulle göra det i ett urinprov. – Vi visste ungefär vilka kemikalier det var i. De som syntes på pissprov kunde vi inte röka. Och de som inte syntes rökte vi. Så vi hade ganska bra koll på det faktiskt. Hur skaffade ni det då? – Vi fick nummer till langare då. Så skickade man ett sms till langaren och frågade om han hade en halva eller en five som man kallar det. Och sen gick man och mötte honom så bara bytte man pengarna och rökat. Och en halva vad är det? – Det är tre gram. Och det är billigare än cannabis också. Spice brukar räknas till en grupp som kallas internetdroger. Spice säljs till stor del på internet. Då är det oftast de lagliga varianterna som säljs. Men på hemsidorna är det i regel 18 eller 20-års gräns för att köpa. Av den anledningen så köper de flesta ungdomar sitt spice på gatan. Från kompisar eller langare. Det är ofta vad de själva berättar för beroendevården. På avdelning 306 på Östra Sjukhuset i Göteborg tar man emot unga mellan 16-21 år som är i akut behov av hjälp för sitt missbruk. Sektionschef Ulf Sammels, beskriver hur många av hans patienter som är inne just den här dagen som röker spice. – Just nu är det så att 40 procent av de ungdomar vi har hos oss idag har spice som huvuddrog. Och 30 procent har det som sin sekundärdrog. Det är alltså 70 procent av de ungdomar som är inne här nu som röker spice dagligen eller provar på spice då och då. Och så såg det inte ut för några år sedan. Och enligt Ulf Sammels är det just möjligheten att röka på utan att det syns i urinprov som lockar de flesta av hans patienter till spice. – Det är ju en av de bidragande orsakerna som ungdomarna själva säger. Det är för att slippa upptäckt helt enkelt. Vi stannar upp lite och sammanfattar de svar vi fått på varför så många unga människor väljer att röka spice.  Flera sorters spice är lagliga vilket innebär att de kan röka på utan att begå något brott. Flera sorters spice syns inte på urinprov så de kan röka på utan att socialtjänst eller sjukvården märker det i prover. Dessutom är priset på spice ofta betydligt lägre än för vanlig cannabis. Många gånger hälften så dyrt. En femma med cannabis. Alltså fem gram. Kan kosta mellan 500 och 600 kronor. Samma mängd spice kostar sällan mer än 300 kronor. En anledning så god som någon för en tonåring som vänder på slantarna för att hålla igång sitt missbruk. Ulf Sammels har märkt att spice påverkar hans patienter annorlunda än de som röker vanlig cannabis. --  Det är ju ett cannabisliknande rus, men det slår ju mycket fortare. Det är ju en syntetisk drog så det som är det farliga med spicen också det är ju att du vet ju inte riktigt vad du får i dig. Det är ju inte testat, det finns ingen långvarig forskning på detta. Men det finns väl några saker som de flesta ungdomar säger att man får. Det är mycket högre ångest, mycket mer panikångestattacker än för de som röker vanlig cannabis. Man uppger också att man har mycket mer av overklighetskänslor. Det är något som jag tror nästan allihopa säger. Man pratar också om att man har en brännande känsla i huvudet efter att man har rökt. Ulf Sammels i Göteborg är inte den ende som vittnar om att spice kan ha allvarliga biverkningar. Kaliber har ringt upp behandlare som möter unga inom beroendevården på flera håll i Sverige. Och mönstret är slående. Samtliga berättar om att drogen spice blir allt vanligare. Och samtliga beskriver allvarligare biverkningar hos de unga som rökt spice i jämförelse med de unga som röker vanlig cannabis. Maria Almazidou, teamledare på Maria Malmö-mottagningen i Malmö. – Det finns mer psykotiska inslag av ruset. Man upplever mer hallucinationer när man har rökt spice och tycker att det blir en starkt upplevelse som man inte vill vara med om. Robert Gatugård, Socialsekreterare i Sundsvalls kommun, öppenvården för ungdomar med missbruk. – Ungdomarna brukar tala om ett kraftigare rus, ett längre rus och ibland mycket hemskare rus än med vanlig cannabis. En mer fysisk påverkan med hjärtklappning, svettningar och oro. Eva Lindvall jobbar på alkohol och drogrådgivningen i Visby. – Min känsla är att det accelererat det senaste året. Det är många fler som vi möter som röker spice. Det som jag tycker mig se är att skadeverkningarna är kraftigare och kommer snabbare än vid cannabisrökning.   Eva Skeppstedt jobbar på beroendecentrum i Örebro med ungdomar mellan 16 och 25 år. – Det många säger till mig är att man fastnar på spicen snabbare. Det är kraftfullare det är som en käftsmäll. Fast ruset går ur fortare. Juan Figueroa, medicinskt ansvarig på Maria Ungdom i Stockholm – Ungdomarna som missbrukar spice mår generellt sett alltså mycket sämre. Det vi kan se är att deras ångest och deras känsla är mer än vad vi kan se bland cannabisanvändarna. Spice har en psykisk påverkan som är mycket farligare än cannabis. Elin började med att röka cannabis, men bytte sedan som många andra till spice för att inte fastna i urinprov. Och hon tycker också att det är stor skillnad mellan drogerna. – Det sätter sig mer i huvudet. På cannabis är det mer kroppskänsla. På spice är det mer drömliknande effekt. Så det känns inte verkligt. Jag frågar henne om hon tror att spice är farligare än vanlig cannabis. Om det kändes farligare. – Ja det är det. Absolut det är det. Spice det är skit. Det är äckligt. Det tar på hjärnan och det tar på kroppen. Det tar på hälsan också. För att lära oss mer om vad sjukvården har för erfarenhet av spice tar vi oss till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. På femte våningen jobbar Kai Knudsen överläkare i anestesi och intensivvård. Han jobbar speciellt med akuta förgiftningar. – Och vad vi har problem med är att vi ser allt fler ungdomar som kommer in till följd av förgiftningar med olika droger som de har köpt på nätet. Jag kallar de för nätdroger. Och Kai Knudsens bild är att bruket av spice kan få långt mycket allvarligare konsekvenser än vad bruket av vanlig cannabis innebär. – Normalt får vi i stort sett aldrig in någon till intensivvården på grund av att man rökt vanlig cannabis. Men vi har alltså sett att vi får in ungdomar till följd av förgiftning med spice efter att man rökt spice och inget annat. På det viset skiljer det sig från vanlig cannabis därför att det är starkare och det ger allvarligare effekter. Man kan bli förvirrad, illamående och i vissa fall faktiskt också medvetslös. Vi har haft fall med kramper och vi har haft fall med njursvikt och nu finns det då rapporter från Tyskland till och med om dödsfall till följd av att det i de här blandningarna av syntetiska kemikalier i det man röker finns ämnen som är väldigt väldigt farliga. Kaliber har tagit del av statistik som styrker bilden av att fler söker vård efter att de rökt spice.   Giftinformationscentralen registrerar fall, när någon har varit i behov av vård för en förgiftning. De senaste åren har de sett allt fler fall som handlar om just spice. 2008 såg de endast en handfull fall som handlade om spice. 2010 registrerades 141 fall om spice. 2013 såg de hela 236 fall där spice orsakat en förgiftning som krävde sjukvård. Kaliber har tagit del av några av de fallen för att kunna beskriva vad som faktiskt ligger bakom siffrorna. Så här sammanfattas ett fall. En 18-årig kille får en hemmarullad cigarett av en kompis. Cigaretten innehåller spice. Direkt efter att han har rökt den blir han medvetslös. Kompisarna berättar att han började krampa och kräktes. I ambulansen är han stel i musklerna och andas snarkande. Han blir bättre på vägen in till sjukhuset och inne på akuten är han vaken men inte helt medveten om var han är. Han har stora pupiller och höjd kroppstemperatur. Han får stanna kvar på sjukhuset för övervakning under natten innan han får gå hem. Ett annat fall sammanfattas så här. En 24-årig kille röker spice. Han har rökt det en gång tidigare. Får plötsligt hög puls, illamående och kräks en gång. Känner sig som om han är frånvarande och yr. Kallar på ambulans. När han kommer in till sjukhuset är han helt opåverkad. Allt fler unga i Sverige använder sig av drogen spice. De röker det för att inte fastna i urinprov,  för att det finns lagliga sorter och de röker det för att det är billigare än vanlig cannabis. De röker det många gånger också i tron att det ska ge en effekt som liknar cannabis. Men beroendevården i norr, syd, öst och väst vittnar om att spice påverkar de unga mer negativt psykiskt. Med mer ångest, mer overklighetskänslor, och ibland även rent kroppsligt med illamående och värk i kroppen. Biverkningar de inte ser bland de som använder vanlig cannabis. Och överläkare Kai Knudsen  berättar att ungdomar får söka akutsjukvård på grund av medvetslöshet, kraftigt ångest och illamående. Och det är en beskrivning som styrks av att giftinformationscentralen får in allt mer samtal som handlar om förgiftningar orsakade av spice. Vi förflyttar oss tillbaka till narkotikapolisen Niklas Lindroth. Han och hans kollega står utanför en tågstation. Folk kommer och går. På väg till eller från buss eller pendeltåg. Civilt klädda letar de både poliserna efter unga personer som de antingen vet har missbrukat tidigare eller som på något sätt uppträder misstänksamt. Dagen har varit lugnare än de räknat med. Flera av de ungdomar som de har haft koll på sedan tidigare har inte visat sig idag. Men så plötsligt. Niklas ser en kille han känner igen. Killen blir nervös. Han har spice på sig. Han erkänner det ganska fort. Det är inte första gången han träffar Niklas och det är inte första gången han åker fast heller. Killen som är i tjugoårsåldern ska med till polisstationen. Det hela går väldigt lugnt till. Medan kollegan förhör killen går Niklas in i ett annat rum för att hantera urinprovet som killen just lämnat. – Han har lämnat urinprov och det har vi hällt upp i två rör. Och det ska skickas till Rättsmedicinalverket för analys. Det tar en tre till fyra veckor att få tillbaka det analysbeskedet. Och resten gör vi ett snabbtest på. Det gör vi för att sociala myndigheter  ska kunna sätta in insatser så fort som möjligt utan att behöva invänta vårat provresultat från Rättsmedicinalverket. Det ena röret med urin ska analyseras hos Rättsmedicinalverket. Från den analysen kommer Niklas få svar på ifall killen tagit en av de substanser som de kan hitta i urin. De kan alltså hitta en del spicesorter, men inte alla. Med det andra röret med urin gör Niklas ett snabbtest. Men där kan man bara hitta spår av klassisk narkotika. – Vi tittar då på snabbtestet. Vi kan inte se här om han är positiv på spice. Men vi kan se att han är positiv på amfetamin. Och tyvärr är det väl så ofta att man börjar någonstans och nu har han halkat in på de mer klassiska klassade preparaten också. Han har inte varit positiv på amfetamin förut. När Niklas Lindroth är klar med urinprovet så tittar han lite närmare på påsen med spice som de hittade på killen. – Jag kanske ska beskriva det jag har i handen. Det är växtdelar. Ser ut lite som Oregano kanske. Luktar till och med Oregano. Det kan vara att det är Oregano som man har besprutat med någon syntetisk Cannabinoid. Han säger ju själv att det är spice, men han vet inte vilken sort det är då. Han säger att han har köpt det färdigblandat och inte blandat det själv. Spice behöver blandas innan det går att röka den syntetiska drogen. Själva drogen i sin renaste form är ett vitt pulver som ser ut ungefär som bakpulver. Mer eller mindre allt spicepulver tillverkas i kinesiska labb för att sen exporteras till länder över hela världen. Vem som sen faktiskt blandar ut pulvret till en massa som kan rökas varierar. Kanske är det användaren själv, langaren eller någon annan mellanhand. Det finns alltså över hundra olika kända spicesorter. Med varierande styrka och effekt. Och den som röker spice vet inte alltid vad det är de får i sig säger Niklas Lindroth. – Nej han visste inte själv vilken sort det var. Han hade köpt det färdigblandat och han sa att det var spice. Brukar det vara så att man inte har så stor koll på exakt vad det är? – Det beror lite på. Lite från person till person. En del har exakt koll på vad det är. Särskilt de som själva säljer. De vet vilka sorter som är klassade och inte. Andra är mindre insatta och bara röker för att se vad de får för effekt. Kaliber kan visa att sjukvården märkt av att allt fler söker vård på grund av att man rökt spice och att beroendevården på flera håll i landet ser allvarliga psykiska biverkningar som de inte ser bland vanliga cannabisrökare. Samtidigt vet vi att allt fler väljer att röka spice. Enligt Överläkare Kai Knudsen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg finns det anledning till oro. – Vi har inte haft IVA fall, alltså intensivvårdsfall till följd av spice förut. Det är först i år. Och det är så klart oroväckande. Även inom beroendevården ser man på utvecklingen med oro säger Ulf Sammels på beroendevården i Göteborg. – Att stoppa i sig saker som man egentligen inte vet vad det innehåller. Som det inte finns forskat på. Det är ju inte bra. Och sen om man tittar på vad de säger med ökar paranoia, panikångestattacker och det vet man ju inte hur det kommer påverka de här ungdomarna i framtiden. Men det finns ju en uppenbar risk och det är en stor fara skulle jag vilja säga. Och Elin som länge tyckte att det var härligt att röka spice berättar att det tillslut blev mer obehagligt än positivt. – I slutet var det det. Jag fick ont i hjärtat. Jag fick ryckningar i hela kroppen, jag fick ticks och sånt. Och det slutade inte förrän ett halvår efter det att jag slutade. Och du tror det beror på spicet? – Antagligen. Men vad var det som fick dig att känna att du inte ville hålla på med det här längre? – Jag fick nog. Jag hade hållit på i två år. Jag fick nästan som psykoser. Jag hörde röster som inte fanns där, fotsteg som inte var där. Jag satt på balkongen en gång. Så hörda jag ett surrande ljud. Lamporna kom närmare mig. Fast de egentligen var typ tio meter bort. Så det är sjukt vad det gör med hjärnan och kroppen. Det lurar en. Elin minns precis stunden då hon bestämde sig för att sluta. – Vi passade runt på en och varje gång den kom till mig tackade jag nej, och det brukar jag aldrig göra. Jag kände att något var fel. Jag tänkte att jag vill inte hålla på med det längre. Så jag bara slutade den dagen jag tänkte så.. Jag mår så mycket bättre utan droger. Det hjälpte mig inte att ta droger. Jag får den hjälp jag behöver nu och jag är nöjd så. Reporter Adam Samara adam.samara@sverigesradio.se Researcher Jenny Hellström jenny.hellstrom@sverigesradio.se Producent Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Oskar - Ung Nykter Alkoholist Och Narkoman

    · Beroendepodden

    I avsnitt 44 pratar jag med Oskar om att vara ung och att vara nykter. Oskar var bara 18 år första gången han sökte hjälp för sitt missbruk. Han fick hjälp men var inte helt klar med sitt missbruk så han använde i några år till tills han äntligen slog sin botten som 21 åring.

    starstarstarstarstar
  • Om missbruk och spelberoende med Linda Kinhult

    · Syn!

    Linda Kinhult, känd pokerprofil från bland annat Casino Cosmopol, pratar om spelberoende och missbruk tillsammans med Poker.ses Erik Rosenberg. Dessutom pratas det om vad Linda gör på jobbet.

    starstarstarstarstar
  • 8. Självskadebeteende och missbruk

    · Omänskligt

    Vad är en missbrukare? Vad är den första bilden du får upp när du tänker på någon som missbrukar? Vi har nog alla en klar bild (och fördomar) av vad en missbrukare är, men det vi gärna glömmer är att missbruket finns överallt, hela tiden och närmare än vi tror. I veckans avsnitt av vår podcast Omänskligt lyfter vi det tunga ämnet "Självskadebeteende och missbruk". Vi berör blanda annat ätstörningar, alkohol, sex och relationer och socker. Och Sofia berättar om sitt eget självskadebeteende, som ju faktiskt var det även om det tog lång tid innan hon förstod att det var det hon höll på med. Anna berättar om sina erfarenheter och insikter från klienter och vi berör olika aspekter av att skada sig själv. Så, lyssna i någon podcast-apparna, itunes eller där poddar finns! Och kom ihåg att klicka i prenumerera så får du alla avsnitt direkt i telefonen.

    starstarstarstarstar
  • 19. Om barn i familjer med missbruk

    · På djupet – en podd från Socialstyrelsen

    17 procent av alla barn i Sverige har en förälder med missbruksproblem. Hur uppmärksammar man dessa barn och hur kan stödet till både barnen och deras föräldrar i familjer med missbruk förbättras? Lyssna på Socialsekreterarna i Tyresö Kommun, Åsa Sivierio, Barn- och Ungdomsenheten, och Ulla Flygare, Vuxenenheten, som tillsammans med Marie Nyman, Utredare på Socialstyrelsen diskuterar hur de arbetar med ett familjeorienterat arbetssätt. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (170607)

    starstarstarstarstar
  • Lisa Engelke Medberoende, Alkoholism, missbruk

    · Beroendepodden

    Jag pratar med Lisa Engelke om medberoende. Vi pratar om hur det var att växa upp i ett dysfunktionellt hem med en alkoholiserad far som även använde tyngre droger i perioder och åkte ut och in i fängelset. Lisas mor som levde som medberoende valde en dag att lämna fadern. Lisa och hennes bror kastades hela uppväxten mellan att vara hos sin alkoholiserade far och sin mor. Men livet hos hennes mor var inte heller någon dans på rosor, utan bakom stängda dörrar så var det även där otroligt dysfunktionellt fastän det inte fanns något synligt missbruk. Lisa lärde sig tidigt att läsa av sina föräldrars mående och anpassa sig därefter.

    starstarstarstarstar
  • Langaren och kampen om barnen

    · P1 Dokumentär

    Peter och Hanna har missbrukat och langat amfetamin i tjugo år när deras barn hittar sin mamma blodig på köksgolvet. Där och då börjar kampen för ett annat liv. Från 2016.  Vad ska man säga, mamma och pappa är sjuka, vi ska iväg för att bli friska, säger Peter.  Under många år har Peter finansierat sitt och sambons missbruk genom att langa amfetamin. Men Peter och Hanna vill in på behandlingshem. Hösten 2013 ber de socialen om hjälp och placerar frivilligt sina tre små barn i familjehem.  Det är tredje gången barnen är familjehemsplacerade, trots att Hanna lovat deras åttaåriga son att det inte ska hända någon mer gång. Det känns bara fan också, du vet. Det känns som värsta sveket, att ha lämnat bort dem. Igen, säger hon.  I dokumentären följer vi Peter och Hannas kamp för att lämna missbruk och kriminalitet bakom sig och för att bli bättre föräldrar till sina barn. Peter och Hanna heter egentligen något annat. Producent: Maria Hansson Trens.

    starstarstarstarstar
  • Cecilia Norgren - Våld I Nära Relationer, Medberoende -

    · Beroendepodden

    Cecilia Norgren och jag pratar om våld i nära relationer, medberoende och om missbruk (våldsmannens missbruk). När Cecilia var 18 år jobbade hon i Österrike och där träffade hon en man. Dom blev snabbt ett par och redan efter 1 månad så slog han henne för första gången. Cecilia borde tagit sina saker och gått redan då men stannade kvar, våldsmannen fick henne att tro att det inte skulle hända igen. Efter ca 2 månader var hon gravid och den fysiska, psykiska och sexuella misshandeln blev värre och värre och fortsatte under hela graviditeten och även efter att deras son föddes. En dag står hon på balkongen sönderslagen och skriker efter hjälp något i henne säger att går hon in i lägenheten igen så kanske hon inte överlever denna gång!!!

    starstarstarstarstar