mordet på fadime

  • Dödligt våld har minskat med en tredjedel sedan 90-talet

    · Hopp i P1

    Antalet personer i Sverige som dödas av andra människor har minskat med en tredjedel sedan 90-talet. Framförallt minskar spontant våld mellan män som en följd av förändrade attityder och värderingar. Dödligt våld minskar både i Sverige och i västvärlden i stort. Det är idag mycket mindre troligt att du eller någon du känner kommer att dödas än för bara tjugofem år sedan. Enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) har antalet personer i Sverige som dödas av andra människor sedan 1990-talet minskat med en tredjedel.Mellan åren 1990 och 1994 dödades ungefär tolv personer per miljon invånare i Sverige varje år. Tjugo år senare, mellan 2010 och 2014, handlade det istället om ungefär åtta personer per miljon invånare och år.Det våld som har minskat är enligt BRÅ framförallt det spontana och alkoholrelaterade: våld mellan män motiverat av ilska, svartsjuka eller kränkt stolthet. Våld som sker med kniv eller slagvapen. Det är det mest utbredda dödliga våldet i Sverige och närliggande länder, och eftersom just det våldet har minskat blir effekten tydlig i statistiken. Men också annat våld har minskat, till exempel dödligt våld i nära relationer.För att förstå den här utvecklingen träffade vi Felipe Estrada, som är professor i kriminologi vid Stockholms Universitet. Hans forskning visar samma bild som BRÅs statistik: dödligt våld minskar, inte bara i Sverige utan i väst generellt. Men varför är har mycket av statistiken fokus på just dödligt våld? Varför inte misshandel eller sexuellt våld? Dödligt våld är en bra indikator på hur våldet generellt utvecklas i vårt samhälle, förklarar Estrada. När det dödliga våldet ökar eller minskar så antar forskningen att det också säger någonting om misshandel eller annat våld som är svårare att jämföra historiskt eller mellan olika tidsperioder.De allra flesta människor tycker det är fel om vi dödar varandra, medan det kring andra typer av våld finns större kulturskillnader. Till exempel förbjöds aga av barn i Sverige 1979. Bara en generation tidigare var det mindre vanligt att betrakta det som otillåtet våld att slå sitt eget barn. Sådana kulturskillnader gör det svårt att jämföra våldsstatistik mellan olika länder eller olika tider. Om antalet våldsbrott till exempel går upp kan det vara en förändring både i faktiska händelser, eller en större benägenhet att anmäla.Mycket allmänt kan man säga att minskat dödligt våld är en lång historisk trend. I Europa kan historiker använda dokumentation från rättegångar där det går att se hur många som dömts för mord och dråp under åren, vilket ger en god fingervisning om hur utbrett mord och dråp varit. Dokumentationen är förstås inte fullständig, men sammantaget ser man ändå en minskning över tid.En anledning är att vården vid till exempel misshandel har blivit mycket bättre under århundradena, så att det nu går att överleva skador som tidigare hade varit dödliga. Men det ger inte hela förklaringen. Och det förklarar inte de stora förändringarna som har skett sedan mitten av nittiotalet. Vad tänker då kriminologiprofessorn Felipe Estrada kan vara anledningen till att vår värld blivit säkrare? Den generella trenden är att vi ser alltmer allvarligt på våld, säger han.– Vi anser att våld och överhuvudtaget att bete sig väldigt utåtagerande är någonting som är ofint. Och något som vi då ska kontrollera, vi ska vara självkontrollerade individer och bete oss civiliserat.Dödligt våld sker i första hand mellan män, berättar Felipe Estrada. Därför kan en del av förklaringen till varför det har minskat finnas i en förändrad syn på hur män bör bete sig. De stora variationerna av dödligt våld, när det ökar och när det minskar, har att göra med hur män i det offentliga rummet beter sig. Vad den här förändringen av mansrollen beror på är svårt att säga.Det finns organisationer som aktivt arbetar med att

    starstarstarstarstar
  • Valarna räddades med lagstiftning och popmusik

    · Hopp i P1

    På bara femtio år har valarna återhämtat sig från utrotningens brant. I kampen för ett globalt förbud på valjakt kom popmusik och skivor med valsång att spela en förvånande roll. Människor har jagat valar lika länge som vi har haft båtar. Riktigt intensiv blev valjakten på artonhundratalet, då det eftertraktade valfettet bland annat användes som lampolja, i tvål och margarin. I slutet av 1800-talet hade fartyg och fångstmetoder utvecklats så att man till och med kunde jaga blåval – inte helt lätt, eftersom blåvalen blir 27 meter lång och väger upp till 200 ton. 1966 var valen nära utrotning. Då förbjöds jakt på blåval äntligen i USA, och på sjuttiotalet följde Sovjetunionen efter. 1966 var också året då biologen Roger Payne började forska på militärens undervattensinspelningar av explosioner. På banden fanns oförklarliga ljud, som visade sig vara valsång. Payne insåg valsångens potential som kampanjverktyg och skickade ut band till musiker och skivbolag. Miljoner människor tolkade valarnas sång som ett budskap. Hade inte människan, i kärnvapenkrigets brutala skugga, en plikt att rädda dessa världshavens utrotningshotade poeter? De starka publikreaktionerna fångade intresset hos en ung organisation, Greenpeace, och valsång blev kärnan i en ny kampanj: Save the Whales. Svante Tolinsson var en av de första som engagerade sig i svenska Greenpeace, som grundades i början av åttiotalet. Att stoppa valjakten i Norge blev en av de viktigaste frågorna. Aktivisternas metoder var ofta kontroversiella, men fick enorm medial uppmärksamhet. År 1982 drev Internationella valfångstkommissionen, som en gång grundats för att skydda valfångstindustrin, igenom ett globalt förbud mot valjakt. Det började gälla år 1986. Några ursprungsbefolkningar är undantagna det här fångstförbudet. Dessutom har en del länder, som Island, Norge och Japan, valt att fortsätta jakten. Men inte ens i de länderna vill folk äta val längre, så köttet är svårt att sälja. Däremot bidrar levande valar nu till ekonomin: valskådarturismen är värd 2 miljarder dollar om året, och ökar stadigt. Thomas Lyrholm är valforskare och har i många år arbetat med internationella valfångstkommissionens vetenskapliga kommitté. Han berättar att blåvalarna utanför Kaliforniens kust nu är lika många som innan jakten startade – men att det inte betyder att den utvecklingen är klar ännu. Det finns sammanlagt 88 valarter i världen, från floddelfiner i Amazonas till de enorma blåvalarna och kaskelotterna. Forskare upptäckte en ny art så sent som 2014. Valar är fortfarande utsatta. De krockar med skepp och trasslar in sig i fiskeredskap. En del valarter påverkas negativt av klimatförändringarna. Men idag är ändå bara 10 av arterna är klassade som hotade – blåvalen är en av dem – och endast tre som kritiskt hotade. Knölvalen som nästan jagades till utrotning har sedan den skyddades återhämtat sig till ungefär åttio tusen djur. Kaskelotter finns det hundratusentals av idag. De flesta av de populationer av valar som jagades hårt är nu på väg att återhämta sig. Beslutet att stoppa valjakten förenklades av en minskande efterfrågan på valen som råvara. Men framförallt kom den breda folkliga opinionen att bli avgörande. Tom Arnbom är valexpert på Världsnaturfonden och har följt valarnas utveckling sen åttiotalet. Han är mycket glad över den senaste tidens utveckling och tror att vi kommer att se många fler valar även i svenska vatten. (Poddversionen av detta avsnitt innehåller av rättighetsskäl inte all musik ur programmet).

    starstarstarstarstar
  • Prep meals - grundrätter för hela veckan!

    · Los Vegos

    I restaurangkök börjar man inte laga maten när gästen beställer den - utan man preppar maten innan, så långt det är möjligt. Recept: Therese SvenssonAlltså: man förbereder. Det kan du också göra så du slipper uppfinna en rätt så fort du blir hungrig. Om du börjar preppa så kommer du att ha en massa färdiga matkomponenter hemma som du kan lägga ihop till olika rätter. Se det som att du bygger upp en liten minibuffé hemma i kylen. Ju mer du preppar, desto mer tid får du till de riktigt roliga sakerna: äta, slacka och snacka skit. Veganmajonnäs, en grundsås med tre smakerVeganHåll i hatten och bli inte rädda, för nu pratar vi emulsion. Det må låta som en kemilektion eller som en romantisk låt på franska. Men det är i själva verket en lika svingod som superenkel teknik för att få till en tjock sås. För att citera internet: ”en emulsion en blandning av två vätskor som normalt inte blandar sig, till exempel vatten och olja eller fett. Emulsionen framställs genom att den ena substansen slås sönder till så små droppar att de flyter omkring fritt i den omslutande vätskan.” Vi använder alltså våld för att göra världens godaste sås - eller i detta fall en stavmixer! Principen är alltså som en vanlig majonnäs – att mixa äggula med olja men i detta fall använder vi sojamjölk istället för äggula vilket funkar prima. Här delar vi sen upp majon i tre skålar för vi ska ha tre smaker. En håller vi neutral som den är, den andre pressar vi vitlök i så det blir en aioli och den tredje blandar vi med hackad gurka, mynta och vitlök till en tzatziki.GÖR SÅ HÄR:Häll 1 dl sojamjölk, 1 dl rapsolja och 1 tesked vitvinsvinäger eller dijonsenap i en hög mixerskål.Sätt ned stavmixern och kör på max tills det bildas en tjock sås. Vill du ha tjockare konsistens häller du på mer olja.Smaka av med salt och peppar.Klart! Nu kan du dela upp majon i tre skålar – behåll den första neutral. I en andra skålen blandar du pressad vitlök samt en tesked olivolja och då får du en vegan-aioli. I den tredje blandar du ned strimlad gurka, mynta, hackad vitlök och nymald svartpeppar till en tzatziki. Smaka av efter eget tycke!   Ugnsbakade rotfrukterVeganEn grundbult i grön matlagning – goda ugnsbakade rotfrukter! Kan användas till allt. När du tröttnar på att äta dem kan du mixa dem till en rotfruktshummus eller spä ut med havregrädde och mixa till en slät rotfruktssoppa som du smaksätter med dina favoritörter.Gör så här:Skölj och rensa ett gäng rotfrukter – du behöver inte skala. Om du skär dem i samma storlek så de tillagas de på ungefär samma tid.Lägg rotfrukterna i ett lager på en bakplåtspappersklädd plåt.Ringla över lite rapsolja, ca en matsked, salta och mal över lite nymald svartpeppar.Skaka eller rör om allt så allt täcks av oljan.Kör in i ugnen på 200 grader tills rotfrukterna blivit lite skrynkliga och fått svartrostade fläckar här och var. Kolla efter 20 minuter och förläng eventuellt tiden med 5 minuter åt gången.Servering: Ta ut och ät som de är eller med en god topping som hackade nötter och örter, smulad ost, olivolja, aioli eller varför inte bearnaise (Mmm ... bea!)  Rostade frönVeganIbland när du hör uttrycket rosta betyder det att du steker utan fett, gärna så det får lite svartrostade, nästan brända fläckar. Detta gör främst att det smakar svingott, lite grillat och rökigt nästan. Ibland blir jag nästan tårögd vad lite värme kan göra med så många råvaror, de kan gå från de mest modesta och nästan oätbara smaker till fantastiska smakexplosioner. Rostade frön är användbara som topping och crunch-förhöjare på det mesta.Gör så här:Häll frön, exempelvis solrosfrön, i ett lager i en torr het stekpanna.Rör om då och då tills fröna säger POP, börjar dofta gott och får en gyllenbrun ton.Häll av fröna i en skål och salta lätt.  Linser kokta i äpplemust eller ölVeganFolk verkar misstro linser. Jag tror det beror på alla hemska röda

    starstarstarstarstar
  • Nu blir det riktigt fattig mat!

    · Los Vegos

    Nu har Los Vegos-Therese bränt alla pengar på att ha kul. Den fattigaste veckan i månaden är här. Då gillar man läget, gräver längst in i skafferiet och lagar gott på en svindlande låg budget. Recept: Therese SvenssonNudelplättar med fruktsoda, ostbågar och rostad majskrämVegetarisktFör några år sen svepte en nudelrätt in över internet och blev viral över en natt – The Ramen Burger. Det är helt enkelt snabbnudlar blandade med omelett- eller pannkakssmet och gräddade i en panna till små nudelplättbiffar. I Ramen Burger-fallet användes nudelplättarna som bröd till hamburgare. Idag ska vi dock fattiglappa oss så jag stannar vid plättarna och toppar dem med en Björn Gadd-inspirerad majskräm som jag gör av majs från en vanlig majskonserv. Ingredienser (2 portioner)1 paket snabbnudlar2 ägg2 msk fruktsodaOstbågarFärsk koriander till serveringMajskräm:1 burk majs1 tsk chipotlepaste tacosås eller chilisås1 msk olivoljaSalt Gör så här:Koka nudlarna efter anvisning på paketet. Häll av i durkslag och häll över i en bunke. Knäck två ägg över och blanda ihop med 2 matskedar fruktsoda, svartpeppar och 2 dl krossade ostbågar.Klicka ut lite nudelgegga i en het stekpanna och stek på bägge sidor tills gyllene, precis som en plätt. Upprepa tills allt är klart och lägg över på en tallrik.Häll burkmajs i en het stekpanna och låt fräsa tills de är lite brända. Häll över kalaset i en bunke, tillsätt 1 tsk chipotle paste, 1 msk olivolja och stavmixa slätt till en kräm. Smaka av med salt och mer chili om du vill.Servering: Servera nudelvåfflorna med majskräm och smula över mer ostbågarna. Färsk koriander är gott till också. Klart! Tips: Läsk i smeten. Genikocken David Chang från amerikanska nudel-och-så-mycket-mera-krogimperiet Momofuku använder bland annat Sprite som vätska i tempurasmet. Inte bara är det kul utan det blir även en fluffigare och lättare smet. Här håller jag alltså ned fruktsodan direkt i plättsmeten.Tips: majs. Det kanske verkar tråkigt med burkmajs, men som fattiglapp kan man ändå rosta dem hårt för att få fram lite mer smak. Majssäsongen varar från ungefär augusti till oktober så om du läser detta då och har en färsk majs med höljet kvar kan du blötlägga allting i tio minuter och sedan grilla majsen direkt i höljet. Då ångas majsen inuti höljet och blir perfekt. Dra bara ned höljet sen och lägg direkt på grillen för grillränder. Funkar i ugnen också!  Macklasagne på torrt bröd med bönbechamelVegetariskt, laktsofrittMacklasagnen gjorde jag en kväll när min kille skulle cykla hem i åska och regn och jag hade typ inget hemma. Jag tänkte: "hm, jag gör en mix av hans godaste comfort food - smörgås, nåt såsigt och lasagne". Tadaa! Lasagnemackan var född! Nu kanske inte du har just exakt de här ingredienserna hemma men det är just det som är poängen – använd de rester du har! För Macklasagnen är en briljant matplattform för rester. Den passar utmärkt när du har en torr baguette eller limpa hemma och någon krämig röra, gryta, puré eller tjock sås eller soppa som blivit över. Ingredienser (1 ugnsform)1 baguetteValfri lagrad ost, till exempel präst, grevé eller VästerbottenCa 3 dl fryst och tinad bladspenatCa 1 dl strimlad kål som savoykål eller grönkålOlivoljaSmörSalt Bönbechamel:1 burk vita bönor eller cannellinibönorMald muskotSalt, vitpepparOlivolja Gör så här:Sätt ugnen på 275 grader.Häll av vätskan från bönorna och stavmixa dem i en bunke med en nypa muskot, olivolja och salt. Smaka av.Skär baguetten i fyra tunna skivor på längden så de ser ut som långa tunna skidor.Lägg två baguetteskivor i botten av en smörad ugnsform. Ringla över olivolja. Smeta ut bönbechamelsås och spenat. Toppa med några skivor ost.Lägg på varsin till brödskiva och tryck till lite. Ringla över olivolja och smeta ut ett till lager bönbechamel, strimlad kål och skivad ost.Grädda i mitten av ugnen ca 15 minuter tills osten smält och kålen fått fina gyllenrostade fläckar.Servering: Ta ut och låt svalna n&ar

    starstarstarstarstar
  • Lisa Holm – mordet som förändrade bygden

    · 00:29:44 · Kaliber

    Mordet på Lisa Holm i Västergötland förra sommaren skakade hela Sverige. En 35-årig man dömdes för mordet i både tings- och hovrätt. Trots det finns de som tvivlar. Kaliber - om en förändrad bygd. Faktiskt första gången jag står här sedan juni förra året, däremot så ser vi väldigt mycket från kaféet. Det är ju mycket människor som cirkulerar omkring här, både inne i ladan och bakom, det är synd att det inte är mer avspärrat. Och sen att det kan vara mer snyggt avspärrat av respekt, det hänger och slänger banden här.I Blomberg på Kinnekulle driver Lena Svedung sitt kafé. Hon var Lisa Holms arbetsgivare men är också vän till Lisa Holms familj. Där vi står ser man hur Vänern breder ut sig i väster, men vi vänder blicken mot mjölkrummet på gaveln till en stor lada. Det var härinne som Lisa Holms liv släcktes i juni i fjol. Vi önskar ju inget hellre än att få bort spärr-bandet. Vi måste ändå se framåt och ha nya hopp och förväntningar, det är ett nytt ljus, det är vår, det är sol. Just på alla hjärtans dag, vi öppnade i februari, så tänkte vi ett tag att vi skulle hängt ett hjärta här på trädet framför mjölkrummet för att symbolisera det goda. Nu ställde vi hjärtat på vår sida i alla fall då, säger Lena Svedung.Det är som om landsvägen bildar ett streck mellan det onda och det goda, och Lena går ogärna över på den här sidan.Här i ladan jobbade den gästarbetare från Litauen som fällts för mordet. Men han är på väg att överklaga till Högsta domstolen och därför är avspärrningen kvar. Det är precis det du säger, jag också känner att det är en gräns mellan det onda och det goda. Vi har fått jobba oerhört mycket tillsammans och stötta och hjälpa varandra varför det hände hos oss bakom vår knut, säger Lena Svedung.Vad händer när ondskan slår till med full kraft? När en flicka plötsligt försvinner och sedan hittas mördad.En man döms till livstid i både tingsrätt och hovrätt - men ändå bildas två läger. Kaliber handlar idag om mordet som skakade och förändrade bygden om de övertygade och om de som tvivlar.Nyheter i Ekot den 8 juni 2015:Polisen söker nu med helikopter och hund efter en 17-årig flicka som försvunnit i Blomberg på Kinnekulle utanför Lidköping. Flickan anmäldes försvunnen igår kväll sedan hon inte kommit hem från jobbet rapporterar P4 Skaraborg. Under kvällen blev föräldrarna oroliga och gav sig ut för att leta. Lisa har en vecka kvar till skolavslutningen, hon har fått sommarjobb och den här dagen ska hon för första gången ta mopeden mellan kaféet i Blomberg och hemmet utanför Skövde.För säkerhets skull har hon en handskriven karta över vägen i sin rosa jackficka och precis som uppgjort skickar hon ett sms till sin pappa - nu - skriver hon för att meddela att hon är på väg."Man ser ju bara sånt på film"Men Lisa kommer aldrig hem. Kvar vid kaféet står hennes moped med nycklarna i tändningslåset. Man ser ju bara sånt på film. Även om man vet att det händer i verkligheten så tror man aldrig det ska hända så nära som det faktiskt gör, säger Rebecka Romlycke. Hon jobbar på kaféet och var en av de sista som såg Lisa Holm i livet. Så här berättar hon för P4 Skaraborg: Vi vinkade till varandra och sa hejdå så ses vi och hon gick ju runt här bakom husknuten medan jag och den andra tjejen låste dörrarna och gick till min bil då. Nämen hon var glad, trevlig, ingen person som jag skulle tro någon ville göra nåt illa, utan glad och trevlig, positiv. Lätt att jobba med.Polisen går ut med en efterlysning och vi möts av bilden på Lisa Holm överallt; en ung tjej med långt blont hår och blå ögon.Kinnekulle och ett helt land håller andan och sökandet pågår dygnet runt med polis, hundar, helikopter och flera tusen frivilliga som ansluter sig till Missing People. Sökandet ger resultat: Vi har gjort fynd inom det sökområde vi spärrade av igår kväll, det är fynd som vi med bestämdhet kan säga kommer från flickan helt enkelt.Så till sist kommer genombrottet - en patrull från Missing People ska söka vid gården Martorp, men upplever att den litauiske gästarbetaren på Blomberg vill få dem därifrån. Han säger nåt i stil med waste of time och sen vänder han sig och pekar bort mot gödsellagunerna och byssjan och säger att det är klart där borta.Så vittnade en deltagare ur Missing People i rättssalen om mötet som fick polisen att slå till.De hämtar in den 35-årige gästarbetaren, hans hustru och hans yngre bror och spärrar av deras hem för en teknisk undersökning.Kroppen hittas i ett skåpSamtidigt hittas Lisa Holms jacka och mopedhjälm i en rishög på gården Martorp och en kriminaltekniker öppnar dörren till arbetsboden som står bredvid. I tingsrätten berättar hon så här: När jag öppnar dörren kände jag en lukt jag känner igen, någonting är dött härinne. Sen tittade jag igenom alla skåp, varav ett var öppet, det såg ut som en hög med kläder. Så jag kollade de andra skåpen men det fanns ingen. Det sista jag gjorde var att lyfta lite på klädhögen och då såg jag Lisa. Minst troliga utrymmet, det var alldeles för litet, både skåpet och höjden.I natten kallas media till pressträff och på en grusparkering vid Källby idrottsplats lämnar polisen beskedet att sökandet efter försvunna Lisa Holm är över:Polisen har under kvällen anträffat en avliden person och vi bedömer att med största sannolikhet är det den försvunna Lisa Holm, en teknisk undersökning pågår. De här tre personerna som hämtades till förhör sitter i förhör och i nuläget kommer vi inte gå ut med mer information.Under den kommande mordutredningen läcker väldigt lite ut till media, alla inblandade beläggs med yppandeförbud.De två bröderna som är hantverkare på Blomberg häktas misstänkta för mord, och frun för grovt skyddande av brottsling. Två av dem släpps och frias från misstankar medan bevisningen mot den äldre brodern, 35-åringen, blir allt starkare.Kriminalkommissarie Niklas Lindström på polisens enhet för Grova brott ingick i den grupp som utredde mordet, och han ledde förhören med den misstänkte: Det som är den bestående bilden är väl att han var ganska nervös. Händerna och armarna ända upp till armbågen darrade han och han tittade mig inte i ansiktet eller i ögonen. Det han tittade så var det väldigt undflyende blick. Jag märkte att han var påtagligt nervös inför den situationen som var, därmed inte sagt att man förstod att han skulle varit skyldig.Men redan några veckor efter mordet kan polisen konfrontera mannen med bevisning som är mycket besvärande. Det handlar om ett ofullständigt alibi, men framförallt om dna och blodfläckar från mannen på Lisa Holms kläder.Under de fjorton förhör som hålls med hjälp av en tolk nekar han konsekvent till att han träffat Lisa Holm, och hans enda förklaring till DNA-spåren är att han jobbat i ladan.35-åringen nekar konsekventVi har tagit del av polisens videoinspelade slutförhör som Niklas Lindström höll med den misstänkte, ett förhör som pågick under flera timmar. Ur polisförhöret:Förhörsledare: Snälla berätta vad du tänker. 35-årige mannen: Jag har inget mer att berätta, oavsett vad ni säger så tror ni mig inte. Jag är ingen expert här. Förhörsledare: Jag är ingen expert på DNA heller men jag vet att det inte flyger genom luften. Hur kan ditt blod hamna på insidan hennes inre byxor och du har inget med det här att göra?35-årige mannen: Jag har verkligen inte gjort något med flickan. I de sista förhören är han väldigt fast i sin berättelse, svaren kommer omgående. Medan i de första förhören syns det att han tänker, ögonen rör sig, och han stirrar inte rätt ut. Möjligen då att han var närmare någon form av berättelse, säger Niklas Lindström.Hej och välkommen till den presskonferens som polis och åklagare bjudit in till idag med anledning av åtalet i Lisa Holm-ärendet. Lars-Göran Wennerholm heter jag, jag är vice chefsåklagare här vid åklagarkammaren i Skövde. Åtalad har den 7 juni 2015 i Blomberg Götene kommun uppsåtligen genom hängning berövat Lisa Holm livet, åtalad har i samband med dådet tejpat över hennes mun och runt hennes huvud över mun och näsa.Det är först nu, när åtalet kommer i slutet av oktober, som detaljerna kring mordet blir kända för allmänheten. Lisa har lockats över till ladan, hängts i mjölkrummet och därefter har kroppen fraktats och gömts i ett alldeles för litet klädskåp i en arbetsbod, enligt åtalet.Hennes byxor är neddragna och tröjan uppdragen. Det handlar om ett sexualmord menar han, trots att det inte finns spår av sexuellt våld på kroppen. Men motivet styrks av att man säkrat flera spermafläckar från mannen inne i ladan, och kvällen innan Lisa Holm mördas så försöker mannen locka med sig en joggande kvinna till sin bil.Fem dagar efter åtalet är vi framme vid den första rättegången. Det blir en tuff prövning för Lisas anhöriga, där storasyster, mamma och pappa tar plats öga mot öga med den åtalade.Inför det här programmet har vi varit i kontakt med Lisas pappa. Familjen vill inte medverka utan hänvisar till det pappan sagt i rättegången: Lisa är väldigt lik mig när jag var ung, oerhört blyg i nya situationer men i en bekväm situation tar hon för sig. Hon skulle aldrig gå fram till en okänd människa om inte den vore i nöd eller om hon blev tvingad och det är jag helt säker på."Någonting rasar under fötterna" Den här dagen gör Lisa sitt nionde arbetspass på kaféet, men det är första gången som hon ska ta sig dit och hem på egen hand. Lisas föräldrar kommer förbi och fikar under eftermiddagen, en solig men blåsig försommardag på Kinnekulle. Från rättegången:Pappan: Det man kan grubbla över, jag och min fru var ju där på eftermiddagen och jag hade alla möjligheter att ta mopeden hem, det var väldigt blåsigt den dagen. Men hon ville klara av det här sa hon till mig. Åklagare: Hur var hon då på söndagseftermiddagen?Pappan: Hon var jätteglad, hon bara sa till oss, vi kom in där och störde henne i sitt jobb. Ge er iväg liksom, här är jag, jag kan. Hon var så lycklig.Åklagare: ­ Sen hittas Lisa på fredagskvällenPappan: Ja. Någonting rasar under fötterna på dig...förlåt närgolvet bara rämnar och du ramlar en hel jävla skyskrapa hela vägen ner, har man inte upplevt det såjag rekommenderar inte det. Varför  den frågan som alla ställer sig, blir obesvarad. 35-åringen nekar konsekvent och menar att han inte har svaret. Från rättegången:Åklagare: Hur är det nu då, har du träffat Lisa Holm nån gång? Den åtalade: Nej.Här har vi en gästarbetare från Litauen felaktigt utpekad för ett fruktansvärt mord, det menar försvarsadvokat Inger Rönnbäck som sitter vid den åtalades sida. Hon presenterar en bild av en skötsam och omtyckt arbetare, kanske vill någon sätta dit honom genom att plantera dna, säger hon i rättssalen. Jag har lyssnat på så många människor från trakten som hört av sig och hört av sig om att det är fel, säger de, förstår du. Det är fel person, säger Inger Rönnbäck i rättegången och fortsätter: En mördare kan glida ur nätet väldigt, väldigt lätt. Och det är jag rädd för att vi har råkat ut för här just för att man har bestämt sig så här tidigt.Mot sitt nekande döms 35-åringen i både tingsrätt och hovrätt till livstids fängelse för ett av de mer uppmärksammade morden under senare tid.Fälls för mordetDe många DNA-spåren, ett motiv och avsaknad av ett alibi, gör att han fälls. Domen läses upp vid hovrättens presskonferens:En enig hovrätt har då idag ansett att det är den åtalade 35-årige mannen som mördade Lisa Holm i juni förra året, och hovrätten har i likhet med tingsrätten ansett att omständigheterna är sådana att det finns skäl att bestämma påföljden till fängelse på livstid.Hovrättens dom har ännu inte vunnit laga kraft. Nu gör 35-åringen ett sista försök att frias. Via sin nya försvarsadvokat vill han att högsta domstolen tar upp fallet.En dömd person och en rättsprocess som nästan avslutats, kvar finns en bygd som förändrats. Jag har mött personer som tvivlar på att det är rätt gärningsman. De har en annan bild av 35-åringen som är svår att få ihop med bilden av en mördare, det framkom redan under rättegången. Mannens arbetsgivare, godsägaren på Blomberg, Arne Jönsson sa så här i domstolen: Jag har varit arbetsgivare i över femtio år och haft över hundra anställda och han tillhör definitivt en av mina absolut duktigaste anställda. Vid sidan om arbetet har vi talat med varandra som väldigt goda vänner. Jag har stor respekt för hans kunnande och därför har jag också släppt honom lite närmre mig ganska tidigt."Det är inte samma idyll längre"Men det är känsligt att prata om det här och få vågar säga rakt ut vad de tror. På Kinnekulle möter jag både de som är övertygade och de som tvivlar. Ja, jag tycker ju de flesta är eniga om att han är skyldig. Det har ju domstolen kommit fram till två gånger. Jag som har en tös på 15. Det känns ju otryggt om man inte vet vem det var, för det var ju inte så långt härifrån, säger Daniel Gustafsson är brevbärare och har precis lämnat och hämtat post inne på Handlar´n i Källby. Vi pratar om hur mordet på Lisa Holm påverkat bygden. Kullen har ju alltid varit ett utflyktsmål, speciellt så här års men det känns som det är lite nedsvärtat, det är inte samma idyll längre. Det är så jag känner.Vart bär det hän nu då? Nu ska vi neråt samhället, jag jobbar mig neråt, jag har väl gjort en tredjedel nuHandlar´n i Källby är liksom kafét i Blomberg en naturlig mötesplats. Nästan dagligen täcktes ytterväggen av löpsedlar om fallet och många samtal handlar om Lisa Holm.Ute på parkeringen står Eva Bergström Bryngelsson: Man hör ju lite olika åsikter.Vad säger folk, vad är det för teorier? Kanske att det varit någon annan inblandad som betalat för att få det gjort.Vad är din personliga uppfattning? Jag tror väl kanske att det är han för det finns ju så mycket bevis. Men man vet ju inte vad som ligger bakom, sen tänker jag ibland om han varit påverkad av någon annan eller om det är en egen gärning. Jag bara säger jag hoppas verkligen att det är han och att det blir ett slut. Annars finns ju otryggheten vidare och det vill vi inte leva med, vi vill leva på Kinnekulle och vara trygga, avslutar Eva Bergström Bryngelsson.Vid sidan om godsägarens säteri på Blomberg ligger en gammal stenhuslänga med lägenheter. Det är bara några hundra meter till kaféet som Lena Svedung driver.En del får inte ihop bildenMen här träffar jag en annan Lena, hon är pensionär och har sett grannar komma och gå. Nu står en lägenhet tom sen fredagen den 12 juni. Truls, TrulsTar du hand om katten? Det blev ju så att jag tänkte jag tar hand om honom under tiden och nu har det blivit för evigt. Nu har jag döpt honom till Truls för han hette ju något annat, säger Lena. Här hade de gjort iordning, tog bort plattorna och la sådan här plast och grus och hade sina odlingar, här är lite persilja kvar, säger Lena och pekar lite längre bort mot sin uteplats, det var här hon och en bekant satt i kvällssolen när polisen slog till mot hennes grannar. Ja, där satt vi och skulle grilla då. Sen helt plötsligt så bara kryllade det av poliser, jag vet inte var de kom ifrån. Men det kändes ju så overkligt, det var som en filminspelning, och att de skulle bli misstänkta, det var verkligen overkligt.Ska vi gå in? Det kan vi göra, det är väldigt kyligtSköter du om deras? Jag tittar till det. Här är tvättstuga och köket, och här låg yngste brodern, han hade detta rummet. Och sen var detta deras kombinerade sängkammare och vardagsrum då.Är det du som ställer in blommor? Ja, det gjorde jag för att det skulle bli lite fintNär Lenas grannar hämtades av polisen trodde hon att det bara var tillfälligt, men när den yngre brodern och frun släpptes ur häktet valde de att återvända till Litauen. Nu står lägenheten tom förutom några möbler och Lena försöker få det lite ombonat genom att ställa ut blommor i fönstren. I hallen och köket står svarta och blåa sopsäckar. Jag har packat allting och det är ivägskickat till Litauen, sen allt detta har kommit tillbaka från polisens bevismaterial, visar Lena.Som de lämnat tillbaka? Ja, som de har skickat tillbaka och det är mycket textilier och pojkarnas kläder. Beslagsprotokoll står det, kan antagas ha betydelse för utredning av brott. Här är sex säckar, sju säckar, här står det olika rum, vilket rum de tagit sakerna i. Hall står det här.Fortfarande finns bevismaterial kvar hos polisen, men det här är alltså sådant som inte längre är aktuellt för fallet.Hur ska du få iväg det här? Det får någon annan sköta men det är klart att de måste ju ha sina grejerDet är tomt nu säger Lena, hon saknar sina grannar och hon har också svårt att få ihop bilden av 35-åringen som gärningsman.­­­ Min bild av honom är att han var enormt arbetsam och väldigt, vad ska man säga, mjuk och rar.Men tänker du med tanke på bevisen att det är han men inte kan få ihop det? Jag tänker väldigt mycket, men jag vill inte uttala mig om det faktiskt. Jag tror att om man hittar en tänkbar gärningsman så är det väldigt skönt för alla parter att man hittat någon så att säga. Det känns ju som att detta påminner lite om Palmemordet, finns det ingen som säger "ja, det är jag som har gjort det" så kan man väl aldrig vara riktigt säker, säger Lena.Hoppas på lugn och roVad hon själv tror vill hon inte berätta, men även om det finns delade meningar om mannens skuld så har alla i Blomberg en sak gemensamt orten har blivit en plats som förknippas med ett brutalt mord. Jag tycker nog att det börjar att läka sig nu och jag tycker att vi grannar kommit varandra närmare genom detta. Jag vill ju att det ska lugna ner sig för vi måste ju kunna leva vidare, vi som bor kvar här, avslutar Lena.På polishuset i Lidköping träffar jag kriminalkommissarie Niklas Lindström, han som var förhörsledare under utredningen om mordet på Lisa Holm. Den bilden andra ger jag betvivlar inte att den är sann. Jag tror säkert att han har varit väldigt skötsam på sitt jobb. Vi fick inte heller ihop bilden av en gängse gärningsman för ett mord. Det är klart det kommit många frågor, är det verkligen rätt ni har och så vidare, det är ju den frågan som kommit under processen. Den värdering som både tingsrätten och hovrätten gjort det är så som vi har tänkt också när vi har försökt knyta ihop den här påsen, säger Niklas Lindström.Kinnekulle börjar spricka ut i vårgrönska, den vackraste tiden häruppe menar många. Lena Svedung på kaféet försöker blicka framåt. Min första tanke var Kinnekulle in the middle of nowhere men absolut inte, det är en fantastisk bygd att vara i. Åh, nu kommer de ocksåMitt i en mening avbryter hon, några är på väg mot avspärrningen på andra sidan vägen.Jag går dit och ser att en av dem är den dömdes nye försvarsadvokat, Björn Hurtig. Han är här för att få en bild av brottsplatsen, men han vill inte bli intervjuad.Om bara några dagar gör han ett sista försök att få sin klient friad för mord och han är medveten om att det blir en svår uppgift att få det prövat i högsta domstolen.I så fall krävs att det här fallet kan ha betydelse för framtida brottmål, ett prejudikat, eller att högsta domstolen beviljar resning om Hurtig lyckas presentera nya, viktiga omständigheter.Försvarsadvokaten försvinner in i mjölkrummet bakom polisens blå-vita avspärrningsband.Kaliber nyhetsdokumentär har idag handlat om hur bygden förändrats efter mordet på 17-åriga Lisa Holm, och om hur en del inte kan släppa tanken på att fel person dömts. Men alla jag mött hoppas på lugn och ro även om det aldrig riktigt blir som förut på Kinnekulle. Ibland får man ta en person på axeln och säga att vi får avvakta och se vad som händer, säger Lena Svedung.Reporter: Pernilla WadebäckProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se              

    starstarstarstarstar
  • Bönor = balla baljväxter

    · Los Vegos

    Bönor är hata eller älska. Antingen äter man dem på en miljon olika sätt, eller så undviker man dem till varje pris. Los Vegos älskar bönor för att de är så användbara, sjukt billiga och klimatsmarta. Recept: Therese SvenssonBönotto med saffranVegetariskt, glutenfrittEn gång i somras hade jag inget till frukost så då gjorde jag bönotto med olivolja, grillad sparris och citron. Det tog 10 minuter och sen hade jag både frukost och över till lunch. Bönorna blir krämiga och nästan lik en gräddig äggröra, om man tillsätter mascarpone eller riven mozzarella eller gräddost (fast då blir det dock ej laktosfritt). Bönotton funkar också utmärkt som en resträtt eller prepprätt – har du en bunke ugnsbakade betor i kylen? Eller lite grillad kål? Släng i det tillsammans med ost, olivolja och rosmarin så har du en snabbmåltid på några minuter.Ingredienser: 2 portioner1 burk cannelinibönor eller vita bönorCa ½ kuvert saffran1-2 schalottenlök eller ½ dl hackad gul lökCa 1 dl mascarpone eller riven gräddostOlivoljaSalt, nymald svartpepparTill servering: Parmesan Gör så här:Fräs hackad lök i olivolja i en stekpanna på medelvärme tills glansigt. Tillsätt avrunna cannelinibönor och rör om.Tillsätt saffran och rör om igen tills allt blivit guldorange.Låt kalaset puttra ihop under omrörning tills bönorna precis börjar bli mosiga. Tillsätt då mascarpone och smaka av med nymald svartpeppar och salt.Servering: Häll upp på tallrikar och riv över massor av nymald parmesan.  Tips: Torkade ekologiska bönor går bra att så i lite jord! Testa att odla olika sorter och se vad som kommer upp. Bönor är tacksamma klätterväxter både på små balkonger och i odlingspallar. Visa oss dina egna odlingsexperiment på vår facebooksida eller genom att tagga @vivalosvegos eller #vivalosvegos på instagram! Kökshack: Pruttar och bönor. Bönor är klimatsmarta, proteinrika och dessutom sjukt billiga. Men ett skäl till varför många fortfarande ratar bönan är för att de förknippas med fjärtande. Det finns ämnen i bönor som kan vara svåra att bryta ner, men om du äter grönsaker, fermenterad mat och bönor ofta så brukar det inte vara några problem. Då har nämligen de goda bakterierna i magen byggt upp ett bra system för att bryta ned allting så bra som möjligt. Så det är med andra ord större pruttvarning ju mindre grönsaker och bönor du äter. Känner du dig träffad så börja med lite bönor och utöka allteftersom. Du kan också 1. Käka småbönor som den lättsmälta mungbönan och adukibönan 2. Koka bönor tillsammans med sjögräs och en potatis för det sägs underlätta samt 3. Sluta gnälla, börja äta.   Kikärtsmaränger med lakrits, sojagrädde och hallonVegan, glutenfritt, laktosfritt, mjölkfrittKikärtsmaränger är gjorda på något som fått namnet aqua faba, bönvatten på latin, för det är precis vad det handlar om – vi ska använda kikärtsspad istället för äggvita till våra maränger. Aqua faba slog ned som en bomb i vegokretsar för något år sen och det var min gamla BFF Yvonne som introducerade mig till den veganska marängvärlden.I och med att det tar cirka 3-4 timmar för marängerna att bli klara så rekommenderar jag att göra dem en slapp filmkväll när det inte gör något att ugnen står på i köket. Och failar du och smular sönder dina kikärtsmaränger som jag gjorde på väg till inspelningen av det här avsnittet, så funkar det lika bra ändå. Upp på hästen! Ingredienser: 1 burk eller tetra kikärtor1 ½ dl råsocker1 tsk citronsaft1 tsk vaniljsocker1-2 tsk lakritspulverTill servering: Sojavispgrädde eller sojaglass, färska hallon, eventuellt myntablad som pynt.Gör så här:Vispa kikärtsspadet från en burk kikärtor i en ren bunke tills det bara är skum.Tillsätt socker och citronsaft och vispa i ca 5-6 minuter med elvisp tills det ser ut som en toppig fast vit marängsmet och bunken går att vända uppochner utan att smeten trillar ner.Tillsätt smak. Jag hade i två teskedar lakritspulver fr&arin

    starstarstarstarstar
  • Vegopizza x 3!

    · Los Vegos

    Pizza är bäst - ingen protest! Här gör Therese Svensson tre versioner: en vegetarisk white pizza med rökig ost och pumpa, en glutenfri blomkålspizza och en vegansk tunnbrödpizza direkt i pannan. Recept: Therese SvenssonJag älskar pizza. Det är så grundläggande på något vis – en deg som gräddas och toppas med goda saker. Det här är en white pizza, det vill säga en svingod pizza utan tomatsås.Idag kommer vi ta den enkla Svenssonvägen och använda en färdig pizzadeg. Har du en snäll pizzeria på hörnet vars pizzabottnar du gillar kan du gå ned och se om du kan köpa några degbollar. De går prima att frysa in så då har du bra pizzadeg hemma utan att du har behövt ta fram en enda kavel och sölat ned köket med mjöl. Det finns ju också färdiga pizzarullar i butik, så välj själv om du vill baka eget eller köpa färdigt. White pizza med pumpa, salvia, fuskrökt ost och yoghurtkrämVegetariskIngredienser, 1 stor pizza:En sats pizzadeg (se recept), eller en färdig köpedeg1 butternutpumpa (alternativt 1-2 sötpotatisar om du hatar att vänta)En bit rökt ost. Hittar du inte rökt ost kan du göra egen fuskröka ost, se notis.Ca 1 dl grekisk eller turkisk yoghurt eller havre-fraiche1 boll mozzarellaFärsk eller torkad salviaOlivoljaSalt och nymald pepparGör så här:Sätt ugnen på 220 grader.Pricka pumpan med en gaffel och lägg den på en plåt i den varma ugnen. Känn om den är genommjuk med en kniv efter ca 40 minuter (testa efter 20 min för sötpotatisen). Ta ut pumpan, skär den på längden, ta bort kärnorna och gröp ut den med en stor sked. Lägg pumpaköttet i en bunke och blanda ned salvia, salt och nymald peppar efter smak så det blir en orange smet.I en annan skål blandar du fetyoghurt, 1 msk olivolja och riven rökt ost.Smeta på yoghurtostsås, toppa med pumpasmet och lite riven mozzarellaost. Lägg inte på ett för tjockt lager för då blir det bara grötigt.Skjutsa in pizzan i ugnen och grädda i ca 10 minuter eller tills pizzan fått fin gyllenbrun färg och puffat upp lite.Servering: Skär upp pizzan i bitar och strö över färsk salvia. Vill man vara riktigt dekadent kan man ringla över lite brynt smör. Men då kommer kanske njutningspolisen och haffar en!  Blomkålspizza med rödbeta, äpple, rosmarin och lagrad getost Vegetariskt, glutenfritt, laktosfrittHör och häpna, här kommer blomkålspizzan! Utan vare sig mjöl eller tillsatser men ändå härligt crunchig och ostig.Gör man pizzabottnen i mindre storlek blir det som en macka man kan grädda och spara på en tallrik i kylen tills andan faller på. Vill du ha krispigare blomkålsbröd funkar det att tillsätta ca 2 dl mixade linfrön eller solrosfrön till smeten. Att strö över fint mixad rå quinoa på bakplåten innan gräddning funkar också som en sorts krispig panering.Observera: Blomkålen ska hackas till att bli små, små blomkålskorn men får inte bli en smet. Därför fungerar det inte att stavmixa blomkålen rakt av, utan en blender eller en tillsats av typen "minihackare" till stavmixern är att rekommendera. Men om du inte har det så finns ju alltid rivjärnet! Ingredienser 2 mindre pizzor: 1 blomkålshuvud1 mozzarellaCa 1 dl riven lagrad ost, till exempel Pecorino, Parmesan, Vesterhavsost1 msk olivoljaÖrter: 1 tsk oregano, 1 tsk dragon, 1 tsk rosmarinSalt, nymald pepparTopping:1 rödbeta1 äpple eller päronEn bit lagrad getostEventuellt lite flytande honung eller dadelsirapLite extra rosmarin, gärna färsk, till serveringGör så här:Sätt ugnen på 250 grader.Mixa blomkålen till smulor i en mixer och häll över i ett durkslag. Krama ur överflödig vätska med händerna eller genom att lägga blomkålssmulet i en kökshandduk och vrida ur vätskan. På det sättet håller pizzabottnen ihop bättre och blir inte soggigt.Mixa mozzarella och lagrad ost och blanda med blomkålssmulorna i en bunke. Salta, peppra, ha i olivolja samt örter. Blanda och smaka av.Ta fram en bakplåtspappersklädd plåt. Klicka ut blomkålssmet och forma med händerna till två runda pizzabottnar ca 1 cm tjocka. Skjutsa in i ugnen i ca 20 min.Skiva rödbeta och äpple tunt med mandolin eller osthyvel. Ta ut plåten och toppa pizzorna med

    starstarstarstarstar
  • Vegofierade klassiker

    · Los Vegos

    Du behöver inte överge dina barndomsrätter och vardagsfavoriter bara för att du börjar käka grönt. Vegofiera dem istället! Recept: Therese SvenssonHär förvandlar vi klassikern gratinerad falukorv till en smarrig och sprängfylld aubergine. Vi fixar fläskpannkakan utan fläsk men ännu godare. Och sen rör vi ihop en vegansk Toast Skagen som passar till allt från brunch till midsommar.Fläskpannkaka utan fläsk med kantareller och rostad kålVegetariskt, glutenfritt, laktosfrittArkeologiska fynd tyder på att pannkakor var första spannmålsrätten, gräddat på heta stenar eller i grunda grytor över öppen eld. Den första carb-måltiden, kan man säga. Det var också min första favoriträtt. Det här är en klassisk ugnsbakad fläskpannkaka utan fläsk, men för att få till mustig god smak lägger vi istället till blandad svamp och kål. Kål är billigt, håller länge i kylen och gör pannkakan lite matigare. Plus att jag sällan ser något tillfälle att INTE pilla ned kål i maten. Till detta ska vi äta hjortron istället för lingon bara för att lingonen har fått bada i strålkastarljuset lite väl länge så nu det är dags att de ger plats åt hjortronen igen. Go Team Hjortron! Ingredienser för en pannkaka i en ugnsformNågra nävar kantarellerEn bit kål, till exempel savoykål, grönkål, svartkål, färsk vitkål3 dl sojamjöl3 ägg6 dl växtmjölk, till exempel havremjölk1 tsk saltMjölkfritt smör Gör så här:Blanda mjöl och salt i en bunke. Vispa i hälften av mjölken och blanda eller stavmixa till en slät smet. Vispa i resten av mjölken tillsammans med äggen. Låt smeten svälla i en halvtimme i kylskåp.Rensa svamp och strimla kål. Fräs i en stekpanna tills rostade fläckar uppstått. Häll över i en smord ugnsfast form och häll över pannkakssmeten. Grädda pannkakan i ugnen i ca 25 minuter på 225 grader.Vegan: Strunta i äggen och kör i en matsked maizena och 1 tesked bakpulver.Servering: Ät med hjortron - yum!  Auberginekorv fylld med soltorkad tomat, ost och vitlökVegetariskt, glutenfrittNågot av det godaste jag vet är den sicilianska rätten Pasta Norma som är pasta och tomatsås med härligt krämig och perfekt mjuk aubergine. Och själva nyckeln till den perfekta auberginen är att man lagar den så länge att den blir mjukt geggig och nästan transparent brunsvart i färgen. Med andra ord: när du tror att du sabbat den är den perfekt! Många recept säger att du ska salta ur din kära aubergine men det behövs inte – lägg istället den tiden du skulle salta ur auberginen på att tillaga den tills den är just så härligt mjuk och brun som den så gärna vill vara. Ingredienser, cirka 2 portioner 1 stor aubergine eller 2 mindreEn bit lagrad ost, till exempel västerbotten, parmesan, pecorino, vesterhavsostNågra soltorkade tomaterNågra vitlöksklyftorOlivoljaSalt Gör så här:Skär auberginen på längden från rot till topp. Skåra dem på den lila sidan (ca 1 cm mellan varje skåra). Skär inte hela vägen ner, men så att auberginen fortfarande håller ihop. Lägg auberginebitarna på folie.Stoppa ned lagrade ostskivor, skivad vitlök samt soltorkad tomat i skårorna. Ringla över lite olivolja och salta. Auberginen kanske spricker nu för att den är så sjukt välfylld men eftersom vi virar in den i folien är det inga problem.Lägg de invirade auberginekorvarna i en ugnsform, och kör i ca 30-40 minuter på 250 grader. När du sticker den med en kniv och den känns genommjuk är den färdig.Servering: Ta ut ur ugnen, skär upp auberginen och lägg upp på tallrikar, ät med tomatsås, sallad och extra riven ost. Min kille gillar att skära en stor bit och lägga i en surdegsfralla med lite majo och sallat och käka som en italiensk hamburgare. Det är såklart även gott till pasta.Vegan: Skippa att fylla auberginekorven med ost. Jag vet att det finns mjölkfri ost men det blir godare om du pillar ned lite rostade frön eller nötter i skårorna. När du sen tar ut den ur ugnen kan du gärna riva över lite parmesanliknande veganost som finns från olika märken, eller strö över näringsjä

    starstarstarstarstar
  • På dejt med Los Vegos

    · Los Vegos

    Att förföra någon med mat kan vara lika svårt som att fånga en blåmes med händerna, men som tur är har Los Vegos både dejtmatstrategier och flirtknep i rockärmen. Recept: Therese SvenssonGruyèregratinerad fänkålsgratängVegetariskt, laktosfrittEn fin tradition på ens födelsedag är att man får bestämma precis vad man vill till middag. När jag var liten brukade det vara köttfondue och mammas supergoda potatisgratäng. När jag började gymnasiet blev önskerätten grönsakstempura, när jag var 20+ blev det kaviar och champagne, och nuförtiden vill jag mest ha pizza och hångel. Men kärleken i en klassisk potatisgratäng är svår att motstå. Här gör jag den med fänkål och palsternacka istället för potatis, det blir både godare och ger en lättare mättnad. Kom ihåg att vi inte ska få paltkoma av den här middagen – vi ska bli skönt mätta med bra energi över till senare aktiviteter (höhö).Ingredienser: 1 liten ugnsform eller två portionsformarEn bit Gruyère eller annan god ost till exempel Grevéost, Pecorino eller Vesterhavsost1 fänkål1 gul lök eller 3 schalottenlökCa 2 palsternackorCa 2 burkar havrefraiche alternativt matlagningsgräddeFärsk eller torkad rosmarinSalt, nymald pepparOlivolja, mjölkfritt smörStröbröd eller pankoGör så här:Skiva fänkål, lök och palsternacka tunt och hutta ner i en bunke. Tillsätt havrefraiche, 1 dl riven ost, salt och ca 1 tsk hackad rosmarin.Blanda runt så allt täcks av vit gooey sås – tillsätt eventuellt mer fraiche om det inte täcker ordentligt. Häll ned i smörade portionsformar eller en vanlig ugnsform. Strö eventuellt över ett lager ströbröd så du får en krispig yta.Skjutsa in i mitten av ugnen på 225 grader ca 20 minuter för småformar och längre tid för en stor.Stick en kniv i formen och känn om det blivit mjukt, ta då ut formarna, strö över ett lager riven ost, skjutsa in i ugnen igen och grädda på övervärme ca 10 minuter tills osten smält och är knäckigt gyllenbrun. Servera med några färska blad rosmarin på toppen och ringla eventuellt över lite olivolja för extra fett och glans.Vegan: Använd näringsjästflingor (även kallat Bjäst eller Nutritional Yeast) istället för ost för en supergod växtbaserad ostsmak. Hittas på hälsokostbutiker, bra mataffärer eller sök efter det online för enkel beställning med hemfrakt.Glutenfritt: Använd glutenfritt ströbröd eller skippa det helt. Tips: Näringsjäst! En 70-tals grej jag nästan hade glömt bort men som är poppis hos framförallt amerikanska veganer eftersom näringsjästflingorna smakar nötig umami på ett naturligt sätt. Det ger en fin smakskjuts på samma sätt som till exempel sojasås eller fisksås men näringsjästen är alltså helt växtbaserat och glutenfritt. Näringsjäst är torkad inaktiv jäst (man kan alltså inte baka på den) som är superrik på B-vitaminer. Du hittar fler recept med näringsjäst om du söker på det på min matblogg Svenssons mat. Fransk-ish rödvinsgryta med morot, smålök, champinjon och timjanVegan, glutenfritt, laktosfritt, mjölkfrittFinns det någon man förknippar med just fransk mat och rödvinsgrytor så är det ju kanske Julia Child, världens bästa dam som populariserade det franska köket i framförallt USA. Julias Boeuf Bourgignon (som jag knappt kan uttala) puttrar på i timmar med högrev och förbrynta rotfrukter. Vad jag kommer göra dock är att bryna grönsakerna i grytan, sen hutta över vätska och låta allt puttra ihop tillsammans med lite örter. Jag må bryta tusen grytregler här nu, men i och med att vi INTE har något högrev i sikte i den här grytan räcker det att puttra grytan på låg värme i cirka 20-30 minuter, och jag behåller hela tiden grönsakerna i grytan för jag vill ha ut så mycket smak som möjligt. Så länge vi har pundat in all den goda rödvinssmaken i grönsakerna utan att göra dem FÖR mushy är vi nöjda. Är du mer nyfiken på Julia Child finns det roliga klipp från hennes matlagningsprogram på Youtube, och i bokhandeln kan du hitta hennes

    starstarstarstarstar
  • Kino på Göteborgs filmfestival - från Halta Lottas krog till Kongos djungel

    · Kino i Kulturradion

    Veckans Kino handlar om årets upplaga av Göteborgs Filmfestival, den 36:e i ordningen. Och vi börjar med ett litet smakprov. En scen som Roy Andersson visade från sin kommande film En duva satt på en gren och funderade på tillvaron. När Kinoredaktionen (Roger Wilson, Thella Johnson och Lisa Bergström) sammanstrålade efter visningen, ackompanjerade av en trumslagarorkester som stod utanför Biograf Draken, så var det Roy Andersson, och hans gestaltning av Halta Lottas krog som vi ville prata om mest av allt. Under arbetet med "De dansande andarnas skog" har Linda Västrik under flera års tid följt livet i en pygméstam i regnskogen i Kongo-Brazzaville. Framför allt ett ungt pars kamp för att få barn, men också ett helt folks kamp för överlevnad, i en skog som ständigt hotas av avverkning. Linda Västrik har sagt att hon vill få oss i den rika industrialiserade världen att identifiera oss med filmens ursprungsfolk. Thella Johnson har träffat regissören och sett filmen. En festival består ju inte blott av filmer och filmskapare. Utan präglas ju också av sin publik. Och i Göteborg är det ju en alldeles speciell och unik mixav filmstudenter, nordisk filmindustri, tvångskommenderade skolklasser och nyfiken allmänhet. Lisa Bergström gav sig ut i festivalvimlet för att få några av historierna från de som avnjuter festivalen från salongen. I år tog vi på Kino steget från stolarna i salongen till att själva stå på framme på scen. I onsdags så tog vi över festivalens talkshowscen Studio Draken för att göra en rad livesamtal tillsammans med några av festivalens mest intressanta gäster. Som till exempel samtalet med Mia Engberg. Dokumentärfilmare och producent, som nu senast stod bakom det feministiska porrfilmsprojektet Dirty Diaries. Hennes nya film som visades i Göteborg, och som också har kvalificerat sig till Panorama-serien ipå den prestigefyllda filmfestivalen i Berlin, heter Belleville Baby, och är en film som handlar om minnen, och om vad som formar oss som människor. Och den tar sitt avstamp i ett telefonsamtal. När en stor kärlek från förr plötsligt tog kontakt med Mia efter många års tystnad. Kino lyckades också stämma träff med några av festivalens tunga namn. Lisa Bergström och Roger Wilson berättar om sina möten med Olivier Assayas (Efter revolutionen), Ulrich Seidl (Paradis: Kärlek) och Haifaa Al Mansour (Den gröna cykeln). Stefan Jarls nya film Godheten påminner en hel del om Michael Moores film Capitalism - a love story. Bägge handlar om konsekvenserna av dagens ekonomiska system. Och hur de växande klasskillnaderna påverkar våra liv. Bägge är också en sorts filmiska motsvarigheter till Occupy-rörelsen - om hur finansmarknadens spekulationer håller på att undergräva samhällsbyggandet, och de allt tydligare banden mellan det politiska livet och storkapitalet. Men eftersom Stefan Jarl inte är särskilt intresserad av att vara Michael Moore, så har han i Godheten hyrt in Thommy Berggren för att lätta upp anrättningen. Berggrens roll i filmen är en kombination av att vara den bekymrade sanningssägaren, och hovnarrens. Sveriges Radios Katarina Hahr har pratat med Thommy Berggren om Godheten...om hur han försöker förhålla sig till konsumtion, pengar och omtanken om andra.Och det hela börjar med en scen från förra julen, när han var ute med sin dotter på stan... En annan av gästerna på Kinos dag på Studio Draken var den norska regissören Margreth Olin. Hon berättade om sin enormt gripande film De andre eller Nowhere Home som är den internationella titeln. Där sätter hon fokus på de flyktingar som är ensamkommande ungdomar. I Norge får de tillfälliga uppehållstillstånd som gäller fram till att de fyller 18 år. Då skickas de hem igen. Så där sitter de, killarna som väntar på att bli utvisade. Som inte integreras i det norska samhället, eftersom de ju bara är i landet under en begränsad tid. I ett sorts utvisningsväntrum som är extremt psykiskt påfrestande. Så här berättade Margreth själv om bland annat sina förhoppningar om att Utöya-tragedin skulle leda till solidaritet med andra utsatta i Norge. Även flyktingar. Roger Wilson tipsar om bra film och tv att hålla utkik efter under veckan som kommer.

    starstarstarstarstar
  • Solel skapar skolframgångar, transportnätverk och hållbar produktion

    · Hopp i P1

    Elektricitet från solceller kan snart utgöra en betydande del av Sveriges energimix – och i delar av världen där elnät saknas eller svajar kan en enda solenergilampa förändra livet för en hel familj. Solceller, som en gång var high tech från rymdprogrammet, håller på att bli var mans egendom. Vi är just nu mitt i en accelererande teknikutveckling där solcellerna blir mer effektiva – dom kan alltså kan göra mer el på mindre yta. Dessutom går priserna stadigt nedåt.I rika länder representerar solkraften ett hållbart alternativ till fossila bränslen. I många fattiga samhällen är solkraft det enda alternativet. Dessutom subventioneras solkraft i en del länder, vilket ökar efterfrågan ytterligare. Produktionen är idag så storskalig att varje enskild solpanel blir väldigt billig. Och alla andra andra pusselbitar i ett solcellssystem, till exempel elektroniken som behövs, blir också billigare hela tiden. Nu installeras allt fler solcellssystem runt om i världen, både i stora solcellsparker och små moduler på taket hos privatpersoner.Marika Edoff är professor vid Uppsala universitet och forskar om solceller.– Jag sa en intervju om solceller för cirka åtta år sedan att priserna behövde sjunka till en tiondel. Där är vi nu! De är tillräckligt billiga för att slå igenom stort och det är precis det vi ser!Och det är bra, för solenergi behövs. Att förlita oss på fossila bränslen håller helt enkelt inte längre. En kritik som ofta riktas mot solel och förnybar el är att den behöver utvecklas mer för att kunna hantera vårt stora energibehov, men målet är faktiskt inte att till hundra procent ersätta olja med solsken. Vi kommer att behöva många olika tekniker och system, och det vi redan vet är att solceller som skapar el från solljus definitivt kommer att vara en del av lösningen.Någonstans där de nya billiga solelssystemen redan har slagit igenom ordentligt är länder som Kenya, Etiopien och Tanzania, där elnäten på landsbygden är dåligt utbyggda. Där säljs nu miljoner med små solcellsystem. För ungefär ett årtionde sedan kostade solelen för konsumenten här 10 dollar per watt, och redan då var det det billigaste alternativet. Idag är priset nere på en halv dollar per watt. För dem som inte ens har råd med det finns enskilda soldrivna produkter, som solvärmeugnar och solcellslampor, som man kan köpa på avbetalning.De allra fattigaste står utanför den formella ekonomin och har sällan bankkonton. Men de har mobiltelefoner, och mobila betallösningar har också givit dem möjlighet att köpa el. Anders Arvidsson arbetar som rådgivare på SIDA med ett projekt för att ge fler tillgång till elektricitet och menar att det har skett en snabb, och hoppfull, utveckling.– Totalt sett är det väl 80 miljoner människor i Afrika har åtminstone en solels-lampa hemma hos sig.En lampa låter kanske inte som så mycket. Men det blir väldigt mörkt på landsbygden i Kenya, och vid ekvatorn är skymningen kort. Då behövs lampor för att kunna laga mat, plugga eller bara umgås och kunna se varandra där hemma. För att inte tala om att känna sig trygg när man går på toaletten utomhus.Dessutom finns det indirekta hälsoeffekter som är enorma. De som inte har solceller använder ofta fotogenlampor, som är brandfarliga, ohälsosamma, och dyra.  Allt det här betyder naturligtvis inte att solceller är helt problemfria. De innehåller sällsynta och ibland miljöfarliga ämnen och de kostar som allt annat energi att producera. Idag kommer mycket av den energin från kolkraftverk i Kina - inte en idealisk situation, men ändå en större utdelning i hållbar energi än om kolkraften skulle användas direkt för strömförsörjning.Mycket tyder på att vi bara sett början på solkraftsrevolutionen.

    starstarstarstarstar
  • Alicia och Bill berättar om genombrottet!

    · Kino i Kulturradion

    De kom, de sågs, de segrade. Det känns som om svensk film liksom fått en helt ny injektion av stjärnglans på bara lite drygt ett år, men nya, unga, karismatiska skådespelare som snabbt fått stora framgångar. I veckans Kino träffar vi två av svensk films nya stora namn, skådespelarna Alicia Vikander och Bill Skarsgård, som bägge snart dyker upp på bio i filmen Kronjuvelerna. Kino har också träffat regissören Ella Lemhagen som berättar om hur hon arbetat med Kronjuvelerna i nio år, och först nu börjar få lite grepp om filmen. Är det en romantisk saga? Ett krimdrama? Eller en svensk Twilight i kådisbellanmiljö? Lagom till sommarens badsemestrar har vi gått på djupet (förlåt) med dokumentärer om havet, som gått från stillsamma naturskildringar till politiska ekologimanifest. Följ med på en resa från Jacques Cousteau till The Cove med den svenske naturfilmaren Mattias Klum som guide. RÄTTELSE: Dokumentären "Vårt grisiga hav" som nämns i inslaget är gjord av vetenskapsjournalisten Ulrika Björkstén och filmaren Folke Rydén. Och så vi tittat närmre på det här med film på nätet. Möt företagen som slåss om marknaden när vi ersätter dvd:er och videobutiker med digital distribution på nätet. Är det gratisfilm, communitys för filmfantatiker eller egenproducerade tv-serier som är den bästa strategin för vod-sajterna? Tomas von Brömssen är veckans gäst i vår serie Om igen. Han berättar om Semestersabotören av Jacques Tati - filmen som han sett allra flest gånger. Programledare: Roger WilsonProducent: Lisa Bergström Alicia och Bill om genombrottet!,Fajten om vod-marknaden! Den politiska undervattensfilmen! Det känns som om svensk film fått en helt ny injektion av stjärnglans bara på lite mer än ett år. Unga, karismatiska skådespelare som snabbt fått stora framgångar. I veckans Kino träffar vi två av svensk films nya profiler, skådespelarna Alicia Vikander och Bill Skarsgård som bägge snart dyker upp på bio i filmen Kronjuvelerna. Kino har också träffat Kronjuvelerna-regissören Ella Lemhagen som berättar om hur hon arbetat med filmen i nio år, och först nu börjar få lite grepp om den. Är det en romantisk saga? Ett krimdrama? Eller en svensk Twilight i kådisbellanmiljö? Lagom till sommarens badsemestrar har vi gått på djupet (förlåt) med dokumentärer om havet, som gått från stillsamma naturskildringar till politiska ekologimanifest. Följ med på en resa från Jacques Costeau till The Cove med den svenske naturfilmaren Mattias Klum som guide. Och så vi tittat närmre på det här med film på nätet.

    starstarstarstarstar
  • Finsk film, Mitt längtande hjärta, och Grease

    · Kino i Kulturradion

    I veckans Kino drar vi österut. Till den vitala finska filmvärlden, där man äntligen verkar ha släppt sitt Kaurismäkikomplex. Sedan sekelskiftet har filmindustrin vuxit rekordsnabbt, och antalet inhemska filmer som haft premiär har fördubblats på bara några år - och det gäller både spelfilmer och dokumentärer. Kinos Thella Johnson har varit i Finland för att se de mest omtalade biofilmerna just nu, och träffat några av regissörerna bakom dem. Först ska vi till Tennispalatset i Helsingfors, där det häromveckan var galapremiär för den senaste långfilmen från Finlands komedidrottning, Johanna Vuoksenmaa. Ganska få finska filmer kommer till de svenska biograferna, men i slutet av mars är det biopremiär för dokumentären Ingen riktig finne. En musikdokumentär om en medelålders finsk man på jakt efter sin identitet i sin barndoms Sverige. I Ingen riktig finne berättas historien om de familjer som efter att ha jobbat ett årtionde i Sverige, flyttade tillbaka till Finland. Kinos Thella Johnson, som själv är andra generationens sverigefinländare, fortsatte sin reportageresa i Finland och reste till sin mammas barndomstrakter i Uleåborg, där även gänget bakom Ingen riktig finne bor. Veckans Om igen står kemi- och biologiläraren Brita Broberg från Mullsjö för. När hon på 1970 och -80-talet pluggade i Uppsala så extraknäckte hon som biografmaskinist. 1978 hade en pastischartad musikalfilm premiär på Fågel blå där hon jobbade. Den förutspåddes redan från början att bli en långkörare. Men att Britta Broberg skulle köra filmen i över ett år hade varken hon eller biografägaren räknat med. Filmen namn? Grease, regisserad av Randal Kleiser. John Hawkes spelar huvudrollen i bioaktuell Mitt längtande hjärta, en film om den polioskadade poeten och journalisten Mark O'Brien. Filmen handlar om hur han - vid 38 års ålder - anlitar en sexterapeut för att bli av med oskulden. En roll som Hawkes gör liggande, i varenda scen - O'Brien var förlamad från axlarna och neråt. John Hawkes är en av de där skådespelarna som du har sett utan att du kanske är medveten om det. Han spelar sektledaren i Martha, Marcy May Marlene och Teardrop i Winter's Bone. Men just den här helgen är han bioaktuell som Mark O'Brien i Mitt längtande hjärta. Karin Svensson har träffat honom. Programledare: Roger WilsonProducent: Marie Liljedahl I veckans Kino drar vi österut. Till den vitala finska filmvärlden, där man äntligen verkar ha släppt sitt Kaurismäkikomplex. Sedan sekelskiftet har filmindustrin vuxit rekordsnabbt, och antalet inhemska filmer som haft premiär har fördubblats på bara några år - och det gäller både spelfilmer och dokumentärer. Kinos Thella Johnson har varit i Finland för att se de mest omtalade biofilmerna just nu, och träffat några av regissörerna bakom dem. Först ska vi till Tennispalatset i Helsingfors, där det häromveckan var galapremiär för den senaste långfilmen från Finlands komedidrottning, Johanna Vuoksenmaa. Ganska få finska filmer kommer till de svenska biograferna, men i slutet av mars är det biopremiär för dokumentären Ingen riktig finne. En musikdokumentär om en medelålders finsk man på jakt efter sin identitet i sin barndoms Sverige. I Ingen riktig finne berättas historien om de familjer som efter att ha jobbat ett årtionde i Sverige, flyttade tillbaka till Finland. Kinos Thella Johnson, som själv är andra generationens sverigefinländare, fortsatte sin reportageresa i Finland och reste till sin mammas barndomstrakter i Uleåborg, där även gänget bakom Ingen riktig finne bor. Veckans Om igen står kemi- och biologiläraren Brita Broberg från Mullsjö för. När hon på 1970 och -80-talet pluggade i Uppsala så extraknäckte hon som biografmaskinist. 1978 hade en pastischartad musikalfilm premiär på Fågel blå där hon jobbade. Den förutspåddes redan från början att bli en långkörare. Men att Britta Broberg skulle köra filmen i över ett år hade varken hon eller biografägaren räknat med. Filmen namn? Grease, regisserad av Randal Kleiser. John Hawkes spelar huvudrollen i bioaktuell Mitt längtande hjärta, en film om den polioskadade poeten och journalisten Mark O'Brien. Filmen handlar om hur han - vid 38 å

    starstarstarstarstar
  • Kino om Hunger games och serbisk homofobi

    · Kino i Kulturradion

    Hunger games är en publiksuccé på bio - både i Sverige och i USA. Filmen, som är den första i en serie på fyra, bygger på Suzanne Collins enormt framgångsrika böcker om diktaturen Panem, där det nuvarande USA delats in i tolv distrikt som styrs från huvudstaden, och där varje distrikt måste bevisa sin underdånighet till centralmakten genom att varje år offra två barn - en flicka och en pojke. Totalt är det 24 barn som kämpar på liv och död i Hungerspelen - bara en överlever. Nina Asarnoj har fördjupat sig i vårt behov av dystopier och det litterära fenomen som ligger bakom succén med filmerna. Homofober som slår ner deltagare i en prideparad är kanske inte som den allra mest självklara idén för en komedi. Men den serbiska farsen Parada (paraden) handlar faktiskt om hbt-aktivister som försöker arrangera en prideparad i Belgrad, och har blivit en enorm succé på bio i både Serbien och andra länder på balkan.Regissören Srdjan Dragojevic kanske en del svenskar minns, eftersom han vann pris för bästa film två gånger på Stockholms filmfestival i slutet av 90-talet, med filmerna Pretty village, pretty flame och The Wound. Men efter en misslyckad utflykt till Hollywood är han sen några år tillbaka i Serbien igen. Och man kan väl säga att Parada är Dragojevic återkomst i den internationella filmvärlden - framför allt eftersom han vann två publikpris på Berlins filmfestival för den för några veckor sedan. Och det var scenerna från Belgrad 2001, då en liten grupp prideaktivister blev brutalt nedslagna som blev startpunkten för Dragojevics Parada. Veckans klassiker är en ofta lite hånad film, regisserad av Vincente Minnelli och med Gene Kelly i huvudrollen. Efter framgångarna med An American in Paris gjorde de också Brigadoon, en musikal som utspelas i Skottland tillsammans. Men kiltkitschen gick inte alls lika bra som Parisromantiken. Förutom hos vår klassikerexpert Lars Lönroth, som nu kan rapportera att även skottar nu har tagit denna pärla från filmbolaget MGM till sitt hjärta. Gus van Sant är en av de där regissörerna som är notoriskt ojämn. Både i kvalitet och rent kommersiellt. Därför är det kanske inte någon skandal att hans senaste film Restless, släpptes direkt på video här i Sverige i onsdags. Men det här är en film som är värd en publik. En sorts hjärteknipande blandning av Love Story och Harold and Maude. En kärlekshistoria i cancerns skugga - mellan två tonåringar som lär känna varandra genom sitt udda intresse av att gå på främlingars begravningar. Men Kino träffade Gus van Sant på en gruppintervju i Toronto så är det en luttrad regissör som är van vid sågningar I vår serie Om igen berättar Gunnar Westberg om varför han aldrig tröttnar på att se om en gammal klassiker från 1937, regisserad av Jean Renoir. Vill du också berätta om vilken film du sett flest gånger? I så fall tycker jag att du ska maila oss och berätta. Vår adress är kino@sr.se, kino@sr.se. Och om du vill skicka ett vanligt brev så är adressen Kino, Sveriges Radio, 105 10 STOCKHOLM. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

    starstarstarstarstar
  • Häng med på party - Los Vegos lagar kalasmat!

    · Los Vegos

    Kalas är kul. Det är själva grundtanken! Men det kanske inte alltid är så kul att stå i köket hela dagen. Här tipsar vi om lika goda som enkla rätter att bjuda kompisarna på. Recept: Therese SvenssonMina favorit-tevekockar är Floyd, Julia Child, den svenske kocken i Mupparna, Two Fat Ladies och Chris Stein. Chris Stein kanske sticker ut mest för han är inte så udda, utan mest en brittisk mysgubbe med koll på smak och traditionell comfort food. I en serie var han i Frankrike och reste runt på en pråm med en hund, såklart sevärt i sig, men så lagade han pissaladière i ett avsnitt som jag föll pladask för. Han förklarade det som en sydfransk smördegspizza, som toppas av karamelliserad lök, oliver, sardeller och örter på smördeg som sedan äts skurna till snittar eller slices. Jag testade det genast hemma och efter det har pissaladièren varit ständigt återkommande på matrepertoaren. Originalet är visserligen pescetariansk i och med sardellerna, men hoppa över dem och du har en svingod vegetarisk smördegspizza med smältande mjuk söt rödlök blandat med örter och svarta umamismakande oliver. Dessutom blir det vegan om du väljer en smördegsbotten med mjölkfritt smör. Låt dig inte luras av just namnet smördeg för den smördegen som finns i butik är mer än ofta mjölkfria, kom bara ihåg att kolla innehållsförteckningen. Pissaladière med ädelost, päron och plommonVegetariskt Ingredienser: Smördeg – antingen färdiga portionsark eller stora ark som du själv skär tillEn bit ädelost eller annan grönmögelostFrukt som plommon, päron, äpple, nektariner Gör så här:Skiva frukten.Lägg ut smördegen på en bakplåt, pricka degen med en gaffel så de inte fluffar upp sig för mycket och toppa med den skivade frukten.Smula över ost och skjutsa in i ugnen efter instruktioner på smördegsförpackningen (det brukar vara kring 20 minuter i 200 grader). Låt svalna något och servera. Pizzabullar med mandelpotatis, västerbottenost, rödlök och tryffeloljaVegetariskt, laktosfrittPizzabullarna föddes när jag insåg att man kunde rulla pizzan som en kanelbulle med fyllningen inuti istället för ovanpå, så att man kunde äta sina slices som bullar istället för just slices. Det här är alltså smart som tusan när man exempelvis ska frakta mat till ett knytkalas, eller om man vill preppa och förbereda mat till en fest. De är också suveräna att frysa in. Och perfekta att fylla med vadmannuänharhemma, allt från klassiker som tomat, ost och örter till rökt svamp, srirachamajonnäs och bränd kål funkar fint. Här fyller jag dem med några klassiska rester jag brukar ha hemma – kokt mandelpotatis, riven ostskalk och smörfräst rödlök. Ingredienser ca 10 st pizzabullar: 1 pizzadeg, färdigköpt eller hembakt, se faktarutaCa 3 mandelpotatisar eller någon annan god potatissort3 dl riven Västerbottenost2 rödlökarFärsk timjanOlivoljaSmörSaltTryffelolja (kan uteslutas om du inte gillar) Gör så här:Koka potatisen tills den är genommjuk och strimla rödlöken. Fräs rödlöken i en klick smör med timjan, salt och lite olivolja på medelhög värme tills den är smäktande mjuk och ser ut som en knallrosa skinkkräm.Stretcha ut pizzadegen på en bakplåtspappersklädd plåt.Fördela mosad potatis, ost och rödlök tunt i ett lager men lämna en tom remsa kring kanterna. Du vill inte gå helt nuts med fyllningen för då gräddas den inte bra och så kan pizzabullen spricka.Rulla ihop degen som en kanelbulle och knipsa ihop skarven med fingrarna om den trilskas. Skär rullen i ca 2 cm tjocka bitar. Lägg bitarna på plåten och skjutsa in i mitten av ugnen så länge det står angivet på pizzadegens förpackning alternativt 10-15 minuter i 200 grader eller tills bullarna blivit fint gyllene.Servering: Ta ut och droppa över tryffelolja. Låt svalna, gärna på galler så håller sig botten krispig. Undergräddar du dem lite kan du frysa in dem när de svalnat, och sen tjutta in dom i ugnen ca 5-10 minuter när du är sugen. Då blir det nästan lite som bake-off.Vegan: Byt ut osten mot växtbaserad dito eller havrefraiche, använd mjölkfritt smör.Glutenfritt: Använd glut

    starstarstarstarstar
  • Hollywood – så funkar det. En solstinn arbetsförmedling, eller vägen till framgång?

    · Kino i Kulturradion

    Veckans Kino handlar om den svenska talangexporten till Hollywood. Men först en blixtrapport från fredagens intervju med Ben Kingsley, mannen som vi sett i filmer som Ghandi, Schindlers List, och Shutter Island. Den sistnämnda regisserad av Martin Scorsese som också gjort nyss oscarsbelönade Hugo Cabret. I den spelar Ben Kingsley den legendariske franske stumfilmaren George Méliès. I veckans Kino gör vi en uppföljning av den senaste tidens skriverier om det svenska undret i Hollywood - om hur det gått för de skådespelare och regissörer som sökt lyckan i Los Angeles. Lisa Bergström for dit i december för att visa en kortfilm på en indiefestival. När hon återvände hade hon med sig en ljuddagbok om en plats där drömfabrikens myter helt plötsligt kommer så nära att man nästan kan ta på dem. Eller i alla fall spela in ljudet av dem. Ett annat sätt att komma nära inpå filmindustrin är genom biotopplistorna. Box office-genomgångarna såm publiceras flera gånger varje vecka. Och precis som man kan heja på svenskar som spelar i utländska ishockey eller fotbollslag kan man just nu sitta och hålla tummarna för att Daniel Espinosas agentactionfilm Safe House med Denzel Washington, Fares Fares och Joel Kinnaman på rollistan, ska lyckas krångla sig förbi den där magiska, och väldigt imponerande, 100-miljonersgränsen. I skrivande stund ligger intäkterna på $99,408,125. Hugo Lavett träffade Daniel när han var i Stockholm för några veckor sedan, och fick bland annat honom att berätta om hur det var första inspelningsdagen i Sydafrika, där stora delar av filmen utspelas. Det finns fler svenskar som haft framgångar på de amerikanska box office-listorna. I början av året toppades till exempel listan av filmen Underworld 4 regisserad av Måns Mårlind och Björn Stein. Här i Sverige blev dom ett namn efter långfilmen Storm och tv-serien Snapphanar. Sen åkte dom till USA och gjorde skräckisen Shelter med Julianne Moore. En film som fortfarande inte gått upp i USA efter bråk mellan bioägarna och den ökände producenten Harvey Weinstein. Men det har alltså inte hindrat regissörsparet från att få göra mer film i den amerikanska filmindustrin. Framgångarna för regissörer som Daniel Espinosa, och skådespelare som Noomi Rapace, Micke Nyqvist och Joel Kinnaman, gör förstås att många känner sig sugna på att åka dit...Gunnar Bolin träffade producenten Glenn Lund, och under en åktur genom Los Angeles gator fick han höra varför Glenn sökt sig till Hollywood. I del två av samtalet med Glenn Lund berättar han om den hårda verkligheten i Hollywood, om hur listor är nyckeln till framgång. Och hur den bästa mentorn är den som inte gör någonting åt en. En av de skådespelare som i flera artiklar berättat om sina planer på att flytta till Los Angeles för att pröva lyckan är skådespelaren David Dencik. Så när han dök upp på filmfestivalen i Berlin för några veckor sedan, för att promota den danska filmen A royal affair tog Lisa Bergström tillfället i akt att kolla hur det hade gått. Och grundlig som hon är började hon med hälsoläget.

    starstarstarstarstar
  • Om den stora filmkampen. Kino på Göteborgs filmfestival.

    · Kino i Kulturradion

    I veckans Kino summerar vi årets filmfestival i Göteborg. Höjdpunkterna, mästerregissörerna och kampen fram till färdig filmen. Fokus: Arabisk film är en av festivalens mest intressanta serier, där Egypten är ett av de mest välrepresenterade länderna. Lisa Bergström har följt serien och träffat filmskaparna Amr Salamaa och Muhamed Diab, som bägge valt att göra filmer som bygger på verkliga händelser. Filmer om hiv och sexuella trakasserier - bägge berättade ur ett kvinnligt perspektiv. Ett sätt att organisera sin festivalupplevelse på är genom att plocka ihop ett tema utifrån de små texter som finns om varje film i festivalkatalogen. Kinos Nina Asarnoj bestämde sig för att följa ett kärleksspår, och hittade kärleksmissbrukare, lycklig nätkärlek och en trettio år lång utomäktenskaplig affär. Bland annat såg hon svenske Gorki Glaser Müllers debutlångfilm En gång om året med Gunilla Röör och Michalis Koutsogiannakis i huvudrollerna som Maria och Mikael. Två femtioplussare som haft hotellsex en gång om året i trettio år. Nina Asarnoj träffade Gorbi Glaser Müller för ett samtal om kärlek, svek och hemliga rum. När Dogtooth kom för några år sedan så var den inte likt något annat. Och menar vi skådespeleriet. Avstängt, distanserat, nästan känslokallt framförde skådespelarna sina repliker. När regissören Yorgos Lanthimos nu visar sin nya film Alper på festivalen känns greppet igen. Lisa Bergström träffade skådespelerskan Aggeliki Papoulia som varit med i bägge filmerna för att ta reda på hur stilen kommit till. Festivalens hedersdrake fick i år en av filmvärldens mest produktiva regissörer. Nämligen britten Michael Winterbottom - som gjort 20 filmer sedan sin långfilmsdebut 1995. Bland annat 24 hour party people, The Trip och Chockdoktrinen. Men själv tycker han inte att hans ursinniga produktionstempo är särskilt konstigt, och jämför med till exempel Ingmar Bergman som hann med att driva en teater, regissera några pjäser om året, och ändå göra femtio filmer. Roger Wilson fick en snabb pratstund med regissören mellan två telefonsamtal. En av överraskningarna på Göteborgs filmfestival 2007 var lågbudgetrullen Hata Göteborg av långfilmsdebutanten Robert Lillhonga. En film om manlighet, grupptryck och fotbollshuliganer som utspelades i Helsingborg. Sedan dess har det varit lite tyst om Lillhonga. Han har visserligen turnerat runt Sverige som föreläsare, om både manlighet och lågbudgetfilmproduktion - men hans egna filmprojekt har inte riktigt lyft från marken. Istället var han ytterligare en regissör som insåg att den andra filmen är mycket svårare att få gjord än den första. På engelska brukar man kalla den här tiden för "development hell" - perioden då ett projekt fortfarande lever, men inte fått finansiering eller klartecken från någon. För Robert Lillhonga varade utvecklingshelvetet i drygt fyra år. Men nu är han tillbaka med konceptet Weekendfilm. Roger Wilson träffade honom. En av festivalens mest namnkunniga gäster var Alexander Payne, Oscartippad för sin The Descendants som nyss haft svensk biopremiär. Malin Holgersson tecknar ett miniporträtt på regissören som slog igenom med Citizen Ruth, är en svart satir om amerikansk abortlagstiftning med Laura Dern i huvudrollen. Men nu är han så het att man som radioreporter får vara tacksam för tio minuter med stjärnan. Malin Holgersson fick uppdraget. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

    starstarstarstarstar
  • En dramatiker som skrev febrig totalteater

    · 00:09:30 · OBS

    Han var bildkonstnär, filmare och författare. Men det var som dramatiker Peter Weiss fick sitt stora genombrott, med Mordet på Marat. En dag 1977 står jag i en telefonkiosk i Gamla Stan och ringer till Peter Weiss. Jag är 29 år och har rest upp från Göteborg där jag håller på med en avhandling om Peter Weiss teaterstycke Mordet på Marat. Han svarar och jag hör hans röst med den mycket lätta tyska brytningen. Jag är full av vördnad och nervositet. Peter Weiss svarar sen vänligt på mina frågor, men han är väldigt trött. Hans hustru Gunilla Palmstierna är på sjukhus för en ögonoperation och han är ensam med deras dotter, sladdbarnet Nadja. Hon är fem år och säger efter stund: jag vill att den farbrorn ska gå hem. Det är jag som är den tråkiga farbrorn.Vid den här tiden hade Peter Weiss stora romantrilogi Motståndets estetik inte publicerats ännu i sin helhet. Det var som dramatiker Peter Weiss nu var känd, även om hans första prosaböcker på tyska hade väckt en del uppmärksamhet. 1964 hade Mordet på Marat sin urpremiär i Berlin. Exilförfattaren och konstnären som i Sverige betraktats med ett litet svalt överseende, en främmande fågel som det stod i konstrecensionerna, han blev nästan över en natt ett världsnamn.Till det bidrog också att brittiske regissören Peter Brook gjorde en mycket omtalad och banbrytande iscensättning i London, en föreställning som också gick upp på Broadway. Och den unga kritikerstjärnan Susan Sontag skrev att den var en lyckad sammansmältning av två viktiga tendenser i den nya teatern, Brechts politiska teater och den franske visionären Artauds tankar om grymhetens teater.Brooks uppsättning var också för sin tid sexuellt utmanande och chockerande. Det är lätt att glömma nu, när bilden av Weiss ibland förvandlats till ett torrt, socialistiskt monument med stränga glasögon.Nästa gång jag träffade Peter Weiss om jag minns rätt, var det i en radiostudio några år senare , programmet hette Spektakel och bland annat skulle vi tala om Ett drömspel som gjordes av den fria gruppen Teater nio i Stockholm, hela långa texten utan kortningar. Peter Weiss sympatiserade med avantgardet och gillade det dödsföraktande projektet. Han hade en gång skrivit en artikel om Strindberg: Mot normalitetens lagar. En av hans målningar från 30-talet heter förresten Den stora världsteatern.Det är klart att en konstnär med såna ideal kom att skriva Mordet på Marat - ett stort anlagt världshistoriskt drama, som utspelas på ett sinnessjukhus. Patienterna på Charenton utanför Paris uppför en pjäs om en händelse under franska revolutionen. Charlotte Corday mördade revolutionären Marat, där han satt i sitt badkar. Markis de Sade, han som gett namn åt begreppet sadism, var också inspärrad på Charenton, han har skrivit pjäsen i pjäsen och spelar med. Patienterna säger med möda sina repliker eller har plötsliga utbrott av vrede och vansinne. Kärnan i pjäsen är en diskussion. Sade menar att upproret är meningslöst, det leder bara till nya blodbad, revolutionen äter sina barn som det heter i en annan tysk revolutionspjäs Büchners Dantons död. Marat protesterar, manar till kamp.Varför fick denna pjäs en sån genomslagskraft i mitten av 60-talet?Ja, det kanske blir tydligt om man jämför med en annan populär pjäs som många känner till och som skrevs vid samma tid. Edward Albees Vem är rädd för Virginia Woolf. Den utspelas i det konventionella vardagsrummet med soffa och drinkar, psykogisk realism, fyra lätt igenkännliga människor i fräna dialoger.Mordet på Marat var i stället febrig totalteater. Texten lånade sig till våldsam och galen utlevelse, den kunde frigöra regissörers och skådespelares fantasi. Det var fysisk rörelse, ljud, musik, blod och vatten.Och tematiken i pjäsen fann en resonans i själva tidsandan. Patienternas vrede och uppror förebådade vad som skulle hända på Berlins och Paris gator under studentdemonstrationerna 1968.I Sverige kom Mordet på Marat först upp på Dramaten, Erland Josephson spelade Sade och Bengt Ekeroth, han som hade varit Döden i Bergmans Det sjunde inseglet, han spelade den brinnande revolutionären Marat. Sen spelades pjäsen både på Malmö Stadsteater och på Göteborgs Stadsteater. Många har vittnat om vilken avgörande upplevelse Dramatenföreställningen var. En litteraturkritiker berättade en gång för mig att han gick direkt hem och började läsa Marx.Under åren som följde skulle Weiss bli alltmer tydligt vänsterpolitisk; det verkade som om han nu höll mer på Marat än på Sade. När pjäsen sattes upp i det kommunistiska Östtyskland framställdes Marats ståndpunkt som den riktiga, den som pekar framåt. Men pjäsens styrka är naturligtvis ambivalensen och mångtydigheten. Det har gjort att den levt vidare och spelas i nya tolkningar.Det är en historisk pjäs, men den var samtidigt en alldeles aktuell debattpjäs. Motsättningen mellan Marat och Sade handlade också om två olika författare syn på världen. Marat vill gripa in, det skrivna är ett verktyg för att förändra världen. Sade menar att man kan bara berätta om sin egen subjektiva upplevelse av världen, det skrivna är en vittnesbörd om den smärta och vanmakt konstnären känner inför en kaotisk värld. Klassisk modernism om man så vill. Det är två konstnärliga hållningar som kolliderar och detta låg precis rätt i tiden. Författare som Sara Lidman, Jan Myrdal, P O Enquist, Göran Palm lämnade ett tag den regelrätta skönlitteraturen för rapportböcker och politisk dokumentarism. Detsamma gjorde Peter Weiss. Den första pjäsen efter Mordet på Marat blev den dokumentära Rannsakningen som byggde på Auschwitzrättegången, där nazismens bödlar ställdes till svar för sina brott, ett avskalat och strängt oratorium utan teatrala excesser.Peter Weiss skrev för en tid då teatern stod i centrum för den konstnärliga debatten. Det gör den kanske inte längre på samma sätt. Och det är få dramatiker i dag som tänker sig att skriva det stora historiska idédramat med många roller. Men jag vill ändå mena att arvet från den här tiden fortfarande är levande, när teatern diskuteras. Fortfarande finns resterna av ett både moraliskt och politiskt krav på att teatern ska behandla samtidens stora frågor.Och den lilla femåriga flickan som jag berättade om i början, hon som ville att farbrorn skulle gå hem, den där gången i mitten på 70-talet, har blivit skådespelerskan och regissören Nadja Weiss. Hon blev min arbetskamrat när jag började arbeta på Dramaten som dramaturg. Hon har hunnit spela Corday i Mordet på Marat och i november sätter hon upp sin fars drama Rannsakningen, den dokumentära pjäsen om mordet på Europas judar. Den skrevs 1965, för mer än ett halvt sekel sen. Men nu i populismens och högerextremismens tid är den mer aktuell än nånsin. Sven Hugo Persson, dramaturg och kulturjournalist

    starstarstarstarstar
  • BMJ: "Hans artikel om vaccin och autism var fejkad"

    · Vetenskapsradions Veckomagasin

    Artikeln bakom påståendet att MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund skulle kunna ge autism var en bluff. Det skriver den brittiska tidskriften British Medical Journal. Artikeln satte igång en stor diskussion om vaccinets eventuella effekter och många föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. På sina håll i Europa utbröt mässlingsepidemier. I programmet medverkar Sven Arne Silfverdal som är barnläkare i Umeå och har haft många diskussioner om vaccinets fördelar och påstådda risker med föräldrar. Sällsynta jordartsmetaller kan kanske utvinnas ur avfallet vid LKABs gruvor. Sådana metaller är bland annat yttrium och europium som ger det röda på en LCD-skärm, cerium som används i bilfönster och neodym som finns i mp3-lurar. Produktionen av dem sker till 97 procent i Kina, för där görs den billigast. Gustaf Klarin träffade Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå Tekniska Universitet, som nu ska undersöka möjligheten att få ut metallerna ur LKAB:s avfallshögar. Av dem som intensivvårdas på sjukhus är det många som på bara några veckors tid tappar väldigt mycket muskelmassa. Vissa får till och med förlamningar. Kroppens muskler bryts ned och förtvinar för att man ligger stilla så länge utan förmåga att röra på sig. Nu testar forskare på akademiska sjukhuset i Uppsala en metod som de hoppas ska förebygga problemen. Metoden går ut på att man drar intensivvårdspatienter i benen - medan patienterna ligger sövda i respirator. Lisen Forsberg har varit på Akademiska Sjukhuset i Uppsala för att träffa sjukgymnasten Magnus Andersson och överläkaren Lars Larsson, båda engagerade i forskningen. Nya spelfilmer med kända skådespelare tar alltmer hjälp av animering, framför när handlingen utspelar sig i fantasivärldar. Man går inte ut och filmar verkliga miljöer utan skapar omgivningen istället i datorn. Finner man vatten på en främmande planet, så ska det se ut som att vattnet rör sig enligt fysikens lagar, trots att vattnet i grunden är datagrafik. Därför tar nu filmbranschen hjälp av forskare som är bra på att utveckla databeräkningar som skapar naturtrogenhet. Några vattenscener i omtalade filmer som Avatar och fantasyn om sagolandet Narnia bygger på sådan avancerad databeräkning av rörelse. Trots att man har modernaste datateknik till hands så är det ingen lätt uppgift. En enda scen på några tiotals sekunder i slutprodukten kan ta timmar att bearbeta i datorn. Men realism har blivit ett måste inte minst i filmer, som filmas i 3D, och där effekter är en del av den konstnärliga produkten.- Vi har nu tagit fram en programvara som kan skapa detaljerad, naturtrogen rörelse, berättar programutvecklaren Marcus Nordenstam vid företaget Exotic Matter. Kombinerar man två kända beräkningsmetoder återger animeringen utifrån gällande fysikaliska lagar bättre än tidigare. I en demofilmen nedan, som Marcus Nordenstam varit med att ta fram, kan du själv se hur ett skepp driver vind för våg utanför en klippig kust:

    starstarstarstarstar
  • Mönsterbrytare och murbräckare

    · Kino i Kulturradion

    Nu närmar sig 20-årsjubileumet för Berlinmurens fall. Därför passar Kino på att sätta fokus på filmen från landet som inte längre finns, DDR. Claus Löser är dokumentärfilmare, filmrecensent och filmvetare och berättar om det hårda kulturella klimatet för filmarna i diktaturens Östtyskland. Det finns faktiskt svenskar som sett Östtysklands filmindustri inifrån under dess storhetstid. Skådespelerskan Stina Ekblad gjorde sin allra första filmroll i DEFAs studio i Berlin 1977. Hon spelade huvudrollen i den östtyska filmen die Verfuhrbaren. Filmen handlar om en flicka från Lübeck som möter livet i Berlin. I veckans Kino berättar Stina för första gången om sina minnen från den tiden. När Cissi Elwin tog över som VD för Svenska filminstitutet var en av hennes målsättningar att svensk film skulle bli så framgångsrik att den då så hyllade danska filmindustrin skulle bli avundsjuka på oss. Nu är vi nästan där. På filmfestivalen CPH:DOX planerar man ett seminarium om den svenska vågen, och har hyrt in en hel jury med svenskar som ska betygsätta filmerna på festivalen. Hör Mads Mikkelsen från CHP:DOX berätta om vad det är som danskarna går igång på med svensk film. Hur gör man det som ingen vill ta i med tång tillgängligt och till och med underhållande? I veckan drog UR:s nya serie "Hemlös" igång, ett program om hur man ska utrota hemlösheten med det udda paret komikern Nour el Refai och den hemlösa Helene Westerlund som programledare. I veckans Kino möter vi hjärnorna bakom serien, Ulf Akermo och Anders Balsam Hellström, som berättar om hur man gör samhällsjournalistik på ett annorlunda sätt. Programledare: Roger Wilson Nu närmar sig 20-årsjubileumet för Berlinmurens fall. Därför passar Kino på att sätta fokus på filmen från landet som inte längre finns, DDR. Claus Löser är dokumentärfilmare, filmrecensent och filmvetare och berättar om det hårda kulturella klimatet för filmarna i diktaturens Östtyskland. Det finns faktiskt svenskar som sett Östtysklands filmindustri inifrån under dess storhetstid. Skådespelerskan Stina Ekblad gjorde sin allra första filmroll i DEFAs studio i Berlin 1977. I veckans Kino berättar Stina för första gången om sina minnen från den tiden. När Cissi Elwin tog över som VD för Svenska filminstitutet var en av hennes målsättningar att svensk film skulle bli så framgångsrik att den då så hyllade danska filmindustrin skulle bli avundsjuka på oss. Nu är vi nästan där. På filmfestivalen CPH:DOX planerar man ett seminarium om den svenska vågen, och har hyrt in en hel jury med svenskar som ska betygsätta filmerna på festivalen. Hur gör man det som ingen vill ta i med tång tillgängli

    starstarstarstarstar