nådda

  • Dödligt våld har minskat med en tredjedel sedan 90-talet

    · Hopp i P1

    Antalet personer i Sverige som dödas av andra människor har minskat med en tredjedel sedan 90-talet. Framförallt minskar spontant våld mellan män som en följd av förändrade attityder och värderingar. Dödligt våld minskar både i Sverige och i västvärlden i stort. Det är idag mycket mindre troligt att du eller någon du känner kommer att dödas än för bara tjugofem år sedan. Enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) har antalet personer i Sverige som dödas av andra människor sedan 1990-talet minskat med en tredjedel.Mellan åren 1990 och 1994 dödades ungefär tolv personer per miljon invånare i Sverige varje år. Tjugo år senare, mellan 2010 och 2014, handlade det istället om ungefär åtta personer per miljon invånare och år.Det våld som har minskat är enligt BRÅ framförallt det spontana och alkoholrelaterade: våld mellan män motiverat av ilska, svartsjuka eller kränkt stolthet. Våld som sker med kniv eller slagvapen. Det är det mest utbredda dödliga våldet i Sverige och närliggande länder, och eftersom just det våldet har minskat blir effekten tydlig i statistiken. Men också annat våld har minskat, till exempel dödligt våld i nära relationer.För att förstå den här utvecklingen träffade vi Felipe Estrada, som är professor i kriminologi vid Stockholms Universitet. Hans forskning visar samma bild som BRÅs statistik: dödligt våld minskar, inte bara i Sverige utan i väst generellt. Men varför är har mycket av statistiken fokus på just dödligt våld? Varför inte misshandel eller sexuellt våld? Dödligt våld är en bra indikator på hur våldet generellt utvecklas i vårt samhälle, förklarar Estrada. När det dödliga våldet ökar eller minskar så antar forskningen att det också säger någonting om misshandel eller annat våld som är svårare att jämföra historiskt eller mellan olika tidsperioder.De allra flesta människor tycker det är fel om vi dödar varandra, medan det kring andra typer av våld finns större kulturskillnader. Till exempel förbjöds aga av barn i Sverige 1979. Bara en generation tidigare var det mindre vanligt att betrakta det som otillåtet våld att slå sitt eget barn. Sådana kulturskillnader gör det svårt att jämföra våldsstatistik mellan olika länder eller olika tider. Om antalet våldsbrott till exempel går upp kan det vara en förändring både i faktiska händelser, eller en större benägenhet att anmäla.Mycket allmänt kan man säga att minskat dödligt våld är en lång historisk trend. I Europa kan historiker använda dokumentation från rättegångar där det går att se hur många som dömts för mord och dråp under åren, vilket ger en god fingervisning om hur utbrett mord och dråp varit. Dokumentationen är förstås inte fullständig, men sammantaget ser man ändå en minskning över tid.En anledning är att vården vid till exempel misshandel har blivit mycket bättre under århundradena, så att det nu går att överleva skador som tidigare hade varit dödliga. Men det ger inte hela förklaringen. Och det förklarar inte de stora förändringarna som har skett sedan mitten av nittiotalet. Vad tänker då kriminologiprofessorn Felipe Estrada kan vara anledningen till att vår värld blivit säkrare? Den generella trenden är att vi ser alltmer allvarligt på våld, säger han.– Vi anser att våld och överhuvudtaget att bete sig väldigt utåtagerande är någonting som är ofint. Och något som vi då ska kontrollera, vi ska vara självkontrollerade individer och bete oss civiliserat.Dödligt våld sker i första hand mellan män, berättar Felipe Estrada. Därför kan en del av förklaringen till varför det har minskat finnas i en förändrad syn på hur män bör bete sig. De stora variationerna av dödligt våld, när det ökar och när det minskar, har att göra med hur män i det offentliga rummet beter sig. Vad den här förändringen av mansrollen beror på är svårt att säga.Det finns organisationer som aktivt arbetar med att

    starstarstarstarstar
  • Valarna räddades med lagstiftning och popmusik

    · Hopp i P1

    På bara femtio år har valarna återhämtat sig från utrotningens brant. I kampen för ett globalt förbud på valjakt kom popmusik och skivor med valsång att spela en förvånande roll. Människor har jagat valar lika länge som vi har haft båtar. Riktigt intensiv blev valjakten på artonhundratalet, då det eftertraktade valfettet bland annat användes som lampolja, i tvål och margarin. I slutet av 1800-talet hade fartyg och fångstmetoder utvecklats så att man till och med kunde jaga blåval – inte helt lätt, eftersom blåvalen blir 27 meter lång och väger upp till 200 ton. 1966 var valen nära utrotning. Då förbjöds jakt på blåval äntligen i USA, och på sjuttiotalet följde Sovjetunionen efter. 1966 var också året då biologen Roger Payne började forska på militärens undervattensinspelningar av explosioner. På banden fanns oförklarliga ljud, som visade sig vara valsång. Payne insåg valsångens potential som kampanjverktyg och skickade ut band till musiker och skivbolag. Miljoner människor tolkade valarnas sång som ett budskap. Hade inte människan, i kärnvapenkrigets brutala skugga, en plikt att rädda dessa världshavens utrotningshotade poeter? De starka publikreaktionerna fångade intresset hos en ung organisation, Greenpeace, och valsång blev kärnan i en ny kampanj: Save the Whales. Svante Tolinsson var en av de första som engagerade sig i svenska Greenpeace, som grundades i början av åttiotalet. Att stoppa valjakten i Norge blev en av de viktigaste frågorna. Aktivisternas metoder var ofta kontroversiella, men fick enorm medial uppmärksamhet. År 1982 drev Internationella valfångstkommissionen, som en gång grundats för att skydda valfångstindustrin, igenom ett globalt förbud mot valjakt. Det började gälla år 1986. Några ursprungsbefolkningar är undantagna det här fångstförbudet. Dessutom har en del länder, som Island, Norge och Japan, valt att fortsätta jakten. Men inte ens i de länderna vill folk äta val längre, så köttet är svårt att sälja. Däremot bidrar levande valar nu till ekonomin: valskådarturismen är värd 2 miljarder dollar om året, och ökar stadigt. Thomas Lyrholm är valforskare och har i många år arbetat med internationella valfångstkommissionens vetenskapliga kommitté. Han berättar att blåvalarna utanför Kaliforniens kust nu är lika många som innan jakten startade – men att det inte betyder att den utvecklingen är klar ännu. Det finns sammanlagt 88 valarter i världen, från floddelfiner i Amazonas till de enorma blåvalarna och kaskelotterna. Forskare upptäckte en ny art så sent som 2014. Valar är fortfarande utsatta. De krockar med skepp och trasslar in sig i fiskeredskap. En del valarter påverkas negativt av klimatförändringarna. Men idag är ändå bara 10 av arterna är klassade som hotade – blåvalen är en av dem – och endast tre som kritiskt hotade. Knölvalen som nästan jagades till utrotning har sedan den skyddades återhämtat sig till ungefär åttio tusen djur. Kaskelotter finns det hundratusentals av idag. De flesta av de populationer av valar som jagades hårt är nu på väg att återhämta sig. Beslutet att stoppa valjakten förenklades av en minskande efterfrågan på valen som råvara. Men framförallt kom den breda folkliga opinionen att bli avgörande. Tom Arnbom är valexpert på Världsnaturfonden och har följt valarnas utveckling sen åttiotalet. Han är mycket glad över den senaste tidens utveckling och tror att vi kommer att se många fler valar även i svenska vatten. (Poddversionen av detta avsnitt innehåller av rättighetsskäl inte all musik ur programmet).

    starstarstarstarstar
  • Prep meals - grundrätter för hela veckan!

    · Los Vegos

    I restaurangkök börjar man inte laga maten när gästen beställer den - utan man preppar maten innan, så långt det är möjligt. Recept: Therese SvenssonAlltså: man förbereder. Det kan du också göra så du slipper uppfinna en rätt så fort du blir hungrig. Om du börjar preppa så kommer du att ha en massa färdiga matkomponenter hemma som du kan lägga ihop till olika rätter. Se det som att du bygger upp en liten minibuffé hemma i kylen. Ju mer du preppar, desto mer tid får du till de riktigt roliga sakerna: äta, slacka och snacka skit. Veganmajonnäs, en grundsås med tre smakerVeganHåll i hatten och bli inte rädda, för nu pratar vi emulsion. Det må låta som en kemilektion eller som en romantisk låt på franska. Men det är i själva verket en lika svingod som superenkel teknik för att få till en tjock sås. För att citera internet: ”en emulsion en blandning av två vätskor som normalt inte blandar sig, till exempel vatten och olja eller fett. Emulsionen framställs genom att den ena substansen slås sönder till så små droppar att de flyter omkring fritt i den omslutande vätskan.” Vi använder alltså våld för att göra världens godaste sås - eller i detta fall en stavmixer! Principen är alltså som en vanlig majonnäs – att mixa äggula med olja men i detta fall använder vi sojamjölk istället för äggula vilket funkar prima. Här delar vi sen upp majon i tre skålar för vi ska ha tre smaker. En håller vi neutral som den är, den andre pressar vi vitlök i så det blir en aioli och den tredje blandar vi med hackad gurka, mynta och vitlök till en tzatziki.GÖR SÅ HÄR:Häll 1 dl sojamjölk, 1 dl rapsolja och 1 tesked vitvinsvinäger eller dijonsenap i en hög mixerskål.Sätt ned stavmixern och kör på max tills det bildas en tjock sås. Vill du ha tjockare konsistens häller du på mer olja.Smaka av med salt och peppar.Klart! Nu kan du dela upp majon i tre skålar – behåll den första neutral. I en andra skålen blandar du pressad vitlök samt en tesked olivolja och då får du en vegan-aioli. I den tredje blandar du ned strimlad gurka, mynta, hackad vitlök och nymald svartpeppar till en tzatziki. Smaka av efter eget tycke!   Ugnsbakade rotfrukterVeganEn grundbult i grön matlagning – goda ugnsbakade rotfrukter! Kan användas till allt. När du tröttnar på att äta dem kan du mixa dem till en rotfruktshummus eller spä ut med havregrädde och mixa till en slät rotfruktssoppa som du smaksätter med dina favoritörter.Gör så här:Skölj och rensa ett gäng rotfrukter – du behöver inte skala. Om du skär dem i samma storlek så de tillagas de på ungefär samma tid.Lägg rotfrukterna i ett lager på en bakplåtspappersklädd plåt.Ringla över lite rapsolja, ca en matsked, salta och mal över lite nymald svartpeppar.Skaka eller rör om allt så allt täcks av oljan.Kör in i ugnen på 200 grader tills rotfrukterna blivit lite skrynkliga och fått svartrostade fläckar här och var. Kolla efter 20 minuter och förläng eventuellt tiden med 5 minuter åt gången.Servering: Ta ut och ät som de är eller med en god topping som hackade nötter och örter, smulad ost, olivolja, aioli eller varför inte bearnaise (Mmm ... bea!)  Rostade frönVeganIbland när du hör uttrycket rosta betyder det att du steker utan fett, gärna så det får lite svartrostade, nästan brända fläckar. Detta gör främst att det smakar svingott, lite grillat och rökigt nästan. Ibland blir jag nästan tårögd vad lite värme kan göra med så många råvaror, de kan gå från de mest modesta och nästan oätbara smaker till fantastiska smakexplosioner. Rostade frön är användbara som topping och crunch-förhöjare på det mesta.Gör så här:Häll frön, exempelvis solrosfrön, i ett lager i en torr het stekpanna.Rör om då och då tills fröna säger POP, börjar dofta gott och får en gyllenbrun ton.Häll av fröna i en skål och salta lätt.  Linser kokta i äpplemust eller ölVeganFolk verkar misstro linser. Jag tror det beror på alla hemska röda

    starstarstarstarstar
  • Nu blir det riktigt fattig mat!

    · Los Vegos

    Nu har Los Vegos-Therese bränt alla pengar på att ha kul. Den fattigaste veckan i månaden är här. Då gillar man läget, gräver längst in i skafferiet och lagar gott på en svindlande låg budget. Recept: Therese SvenssonNudelplättar med fruktsoda, ostbågar och rostad majskrämVegetarisktFör några år sen svepte en nudelrätt in över internet och blev viral över en natt – The Ramen Burger. Det är helt enkelt snabbnudlar blandade med omelett- eller pannkakssmet och gräddade i en panna till små nudelplättbiffar. I Ramen Burger-fallet användes nudelplättarna som bröd till hamburgare. Idag ska vi dock fattiglappa oss så jag stannar vid plättarna och toppar dem med en Björn Gadd-inspirerad majskräm som jag gör av majs från en vanlig majskonserv. Ingredienser (2 portioner)1 paket snabbnudlar2 ägg2 msk fruktsodaOstbågarFärsk koriander till serveringMajskräm:1 burk majs1 tsk chipotlepaste tacosås eller chilisås1 msk olivoljaSalt Gör så här:Koka nudlarna efter anvisning på paketet. Häll av i durkslag och häll över i en bunke. Knäck två ägg över och blanda ihop med 2 matskedar fruktsoda, svartpeppar och 2 dl krossade ostbågar.Klicka ut lite nudelgegga i en het stekpanna och stek på bägge sidor tills gyllene, precis som en plätt. Upprepa tills allt är klart och lägg över på en tallrik.Häll burkmajs i en het stekpanna och låt fräsa tills de är lite brända. Häll över kalaset i en bunke, tillsätt 1 tsk chipotle paste, 1 msk olivolja och stavmixa slätt till en kräm. Smaka av med salt och mer chili om du vill.Servering: Servera nudelvåfflorna med majskräm och smula över mer ostbågarna. Färsk koriander är gott till också. Klart! Tips: Läsk i smeten. Genikocken David Chang från amerikanska nudel-och-så-mycket-mera-krogimperiet Momofuku använder bland annat Sprite som vätska i tempurasmet. Inte bara är det kul utan det blir även en fluffigare och lättare smet. Här håller jag alltså ned fruktsodan direkt i plättsmeten.Tips: majs. Det kanske verkar tråkigt med burkmajs, men som fattiglapp kan man ändå rosta dem hårt för att få fram lite mer smak. Majssäsongen varar från ungefär augusti till oktober så om du läser detta då och har en färsk majs med höljet kvar kan du blötlägga allting i tio minuter och sedan grilla majsen direkt i höljet. Då ångas majsen inuti höljet och blir perfekt. Dra bara ned höljet sen och lägg direkt på grillen för grillränder. Funkar i ugnen också!  Macklasagne på torrt bröd med bönbechamelVegetariskt, laktsofrittMacklasagnen gjorde jag en kväll när min kille skulle cykla hem i åska och regn och jag hade typ inget hemma. Jag tänkte: "hm, jag gör en mix av hans godaste comfort food - smörgås, nåt såsigt och lasagne". Tadaa! Lasagnemackan var född! Nu kanske inte du har just exakt de här ingredienserna hemma men det är just det som är poängen – använd de rester du har! För Macklasagnen är en briljant matplattform för rester. Den passar utmärkt när du har en torr baguette eller limpa hemma och någon krämig röra, gryta, puré eller tjock sås eller soppa som blivit över. Ingredienser (1 ugnsform)1 baguetteValfri lagrad ost, till exempel präst, grevé eller VästerbottenCa 3 dl fryst och tinad bladspenatCa 1 dl strimlad kål som savoykål eller grönkålOlivoljaSmörSalt Bönbechamel:1 burk vita bönor eller cannellinibönorMald muskotSalt, vitpepparOlivolja Gör så här:Sätt ugnen på 275 grader.Häll av vätskan från bönorna och stavmixa dem i en bunke med en nypa muskot, olivolja och salt. Smaka av.Skär baguetten i fyra tunna skivor på längden så de ser ut som långa tunna skidor.Lägg två baguetteskivor i botten av en smörad ugnsform. Ringla över olivolja. Smeta ut bönbechamelsås och spenat. Toppa med några skivor ost.Lägg på varsin till brödskiva och tryck till lite. Ringla över olivolja och smeta ut ett till lager bönbechamel, strimlad kål och skivad ost.Grädda i mitten av ugnen ca 15 minuter tills osten smält och kålen fått fina gyllenrostade fläckar.Servering: Ta ut och låt svalna n&ar

    starstarstarstarstar
  • Vegopizza x 3!

    · Los Vegos

    Pizza är bäst - ingen protest! Här gör Therese Svensson tre versioner: en vegetarisk white pizza med rökig ost och pumpa, en glutenfri blomkålspizza och en vegansk tunnbrödpizza direkt i pannan. Recept: Therese SvenssonJag älskar pizza. Det är så grundläggande på något vis – en deg som gräddas och toppas med goda saker. Det här är en white pizza, det vill säga en svingod pizza utan tomatsås.Idag kommer vi ta den enkla Svenssonvägen och använda en färdig pizzadeg. Har du en snäll pizzeria på hörnet vars pizzabottnar du gillar kan du gå ned och se om du kan köpa några degbollar. De går prima att frysa in så då har du bra pizzadeg hemma utan att du har behövt ta fram en enda kavel och sölat ned köket med mjöl. Det finns ju också färdiga pizzarullar i butik, så välj själv om du vill baka eget eller köpa färdigt. White pizza med pumpa, salvia, fuskrökt ost och yoghurtkrämVegetariskIngredienser, 1 stor pizza:En sats pizzadeg (se recept), eller en färdig köpedeg1 butternutpumpa (alternativt 1-2 sötpotatisar om du hatar att vänta)En bit rökt ost. Hittar du inte rökt ost kan du göra egen fuskröka ost, se notis.Ca 1 dl grekisk eller turkisk yoghurt eller havre-fraiche1 boll mozzarellaFärsk eller torkad salviaOlivoljaSalt och nymald pepparGör så här:Sätt ugnen på 220 grader.Pricka pumpan med en gaffel och lägg den på en plåt i den varma ugnen. Känn om den är genommjuk med en kniv efter ca 40 minuter (testa efter 20 min för sötpotatisen). Ta ut pumpan, skär den på längden, ta bort kärnorna och gröp ut den med en stor sked. Lägg pumpaköttet i en bunke och blanda ned salvia, salt och nymald peppar efter smak så det blir en orange smet.I en annan skål blandar du fetyoghurt, 1 msk olivolja och riven rökt ost.Smeta på yoghurtostsås, toppa med pumpasmet och lite riven mozzarellaost. Lägg inte på ett för tjockt lager för då blir det bara grötigt.Skjutsa in pizzan i ugnen och grädda i ca 10 minuter eller tills pizzan fått fin gyllenbrun färg och puffat upp lite.Servering: Skär upp pizzan i bitar och strö över färsk salvia. Vill man vara riktigt dekadent kan man ringla över lite brynt smör. Men då kommer kanske njutningspolisen och haffar en!  Blomkålspizza med rödbeta, äpple, rosmarin och lagrad getost Vegetariskt, glutenfritt, laktosfrittHör och häpna, här kommer blomkålspizzan! Utan vare sig mjöl eller tillsatser men ändå härligt crunchig och ostig.Gör man pizzabottnen i mindre storlek blir det som en macka man kan grädda och spara på en tallrik i kylen tills andan faller på. Vill du ha krispigare blomkålsbröd funkar det att tillsätta ca 2 dl mixade linfrön eller solrosfrön till smeten. Att strö över fint mixad rå quinoa på bakplåten innan gräddning funkar också som en sorts krispig panering.Observera: Blomkålen ska hackas till att bli små, små blomkålskorn men får inte bli en smet. Därför fungerar det inte att stavmixa blomkålen rakt av, utan en blender eller en tillsats av typen "minihackare" till stavmixern är att rekommendera. Men om du inte har det så finns ju alltid rivjärnet! Ingredienser 2 mindre pizzor: 1 blomkålshuvud1 mozzarellaCa 1 dl riven lagrad ost, till exempel Pecorino, Parmesan, Vesterhavsost1 msk olivoljaÖrter: 1 tsk oregano, 1 tsk dragon, 1 tsk rosmarinSalt, nymald pepparTopping:1 rödbeta1 äpple eller päronEn bit lagrad getostEventuellt lite flytande honung eller dadelsirapLite extra rosmarin, gärna färsk, till serveringGör så här:Sätt ugnen på 250 grader.Mixa blomkålen till smulor i en mixer och häll över i ett durkslag. Krama ur överflödig vätska med händerna eller genom att lägga blomkålssmulet i en kökshandduk och vrida ur vätskan. På det sättet håller pizzabottnen ihop bättre och blir inte soggigt.Mixa mozzarella och lagrad ost och blanda med blomkålssmulorna i en bunke. Salta, peppra, ha i olivolja samt örter. Blanda och smaka av.Ta fram en bakplåtspappersklädd plåt. Klicka ut blomkålssmet och forma med händerna till två runda pizzabottnar ca 1 cm tjocka. Skjutsa in i ugnen i ca 20 min.Skiva rödbeta och äpple tunt med mandolin eller osthyvel. Ta ut plåten och toppa pizzorna med

    starstarstarstarstar
  • Vegofierade klassiker

    · Los Vegos

    Du behöver inte överge dina barndomsrätter och vardagsfavoriter bara för att du börjar käka grönt. Vegofiera dem istället! Recept: Therese SvenssonHär förvandlar vi klassikern gratinerad falukorv till en smarrig och sprängfylld aubergine. Vi fixar fläskpannkakan utan fläsk men ännu godare. Och sen rör vi ihop en vegansk Toast Skagen som passar till allt från brunch till midsommar.Fläskpannkaka utan fläsk med kantareller och rostad kålVegetariskt, glutenfritt, laktosfrittArkeologiska fynd tyder på att pannkakor var första spannmålsrätten, gräddat på heta stenar eller i grunda grytor över öppen eld. Den första carb-måltiden, kan man säga. Det var också min första favoriträtt. Det här är en klassisk ugnsbakad fläskpannkaka utan fläsk, men för att få till mustig god smak lägger vi istället till blandad svamp och kål. Kål är billigt, håller länge i kylen och gör pannkakan lite matigare. Plus att jag sällan ser något tillfälle att INTE pilla ned kål i maten. Till detta ska vi äta hjortron istället för lingon bara för att lingonen har fått bada i strålkastarljuset lite väl länge så nu det är dags att de ger plats åt hjortronen igen. Go Team Hjortron! Ingredienser för en pannkaka i en ugnsformNågra nävar kantarellerEn bit kål, till exempel savoykål, grönkål, svartkål, färsk vitkål3 dl sojamjöl3 ägg6 dl växtmjölk, till exempel havremjölk1 tsk saltMjölkfritt smör Gör så här:Blanda mjöl och salt i en bunke. Vispa i hälften av mjölken och blanda eller stavmixa till en slät smet. Vispa i resten av mjölken tillsammans med äggen. Låt smeten svälla i en halvtimme i kylskåp.Rensa svamp och strimla kål. Fräs i en stekpanna tills rostade fläckar uppstått. Häll över i en smord ugnsfast form och häll över pannkakssmeten. Grädda pannkakan i ugnen i ca 25 minuter på 225 grader.Vegan: Strunta i äggen och kör i en matsked maizena och 1 tesked bakpulver.Servering: Ät med hjortron - yum!  Auberginekorv fylld med soltorkad tomat, ost och vitlökVegetariskt, glutenfrittNågot av det godaste jag vet är den sicilianska rätten Pasta Norma som är pasta och tomatsås med härligt krämig och perfekt mjuk aubergine. Och själva nyckeln till den perfekta auberginen är att man lagar den så länge att den blir mjukt geggig och nästan transparent brunsvart i färgen. Med andra ord: när du tror att du sabbat den är den perfekt! Många recept säger att du ska salta ur din kära aubergine men det behövs inte – lägg istället den tiden du skulle salta ur auberginen på att tillaga den tills den är just så härligt mjuk och brun som den så gärna vill vara. Ingredienser, cirka 2 portioner 1 stor aubergine eller 2 mindreEn bit lagrad ost, till exempel västerbotten, parmesan, pecorino, vesterhavsostNågra soltorkade tomaterNågra vitlöksklyftorOlivoljaSalt Gör så här:Skär auberginen på längden från rot till topp. Skåra dem på den lila sidan (ca 1 cm mellan varje skåra). Skär inte hela vägen ner, men så att auberginen fortfarande håller ihop. Lägg auberginebitarna på folie.Stoppa ned lagrade ostskivor, skivad vitlök samt soltorkad tomat i skårorna. Ringla över lite olivolja och salta. Auberginen kanske spricker nu för att den är så sjukt välfylld men eftersom vi virar in den i folien är det inga problem.Lägg de invirade auberginekorvarna i en ugnsform, och kör i ca 30-40 minuter på 250 grader. När du sticker den med en kniv och den känns genommjuk är den färdig.Servering: Ta ut ur ugnen, skär upp auberginen och lägg upp på tallrikar, ät med tomatsås, sallad och extra riven ost. Min kille gillar att skära en stor bit och lägga i en surdegsfralla med lite majo och sallat och käka som en italiensk hamburgare. Det är såklart även gott till pasta.Vegan: Skippa att fylla auberginekorven med ost. Jag vet att det finns mjölkfri ost men det blir godare om du pillar ned lite rostade frön eller nötter i skårorna. När du sen tar ut den ur ugnen kan du gärna riva över lite parmesanliknande veganost som finns från olika märken, eller strö över näringsjä

    starstarstarstarstar
  • På dejt med Los Vegos

    · Los Vegos

    Att förföra någon med mat kan vara lika svårt som att fånga en blåmes med händerna, men som tur är har Los Vegos både dejtmatstrategier och flirtknep i rockärmen. Recept: Therese SvenssonGruyèregratinerad fänkålsgratängVegetariskt, laktosfrittEn fin tradition på ens födelsedag är att man får bestämma precis vad man vill till middag. När jag var liten brukade det vara köttfondue och mammas supergoda potatisgratäng. När jag började gymnasiet blev önskerätten grönsakstempura, när jag var 20+ blev det kaviar och champagne, och nuförtiden vill jag mest ha pizza och hångel. Men kärleken i en klassisk potatisgratäng är svår att motstå. Här gör jag den med fänkål och palsternacka istället för potatis, det blir både godare och ger en lättare mättnad. Kom ihåg att vi inte ska få paltkoma av den här middagen – vi ska bli skönt mätta med bra energi över till senare aktiviteter (höhö).Ingredienser: 1 liten ugnsform eller två portionsformarEn bit Gruyère eller annan god ost till exempel Grevéost, Pecorino eller Vesterhavsost1 fänkål1 gul lök eller 3 schalottenlökCa 2 palsternackorCa 2 burkar havrefraiche alternativt matlagningsgräddeFärsk eller torkad rosmarinSalt, nymald pepparOlivolja, mjölkfritt smörStröbröd eller pankoGör så här:Skiva fänkål, lök och palsternacka tunt och hutta ner i en bunke. Tillsätt havrefraiche, 1 dl riven ost, salt och ca 1 tsk hackad rosmarin.Blanda runt så allt täcks av vit gooey sås – tillsätt eventuellt mer fraiche om det inte täcker ordentligt. Häll ned i smörade portionsformar eller en vanlig ugnsform. Strö eventuellt över ett lager ströbröd så du får en krispig yta.Skjutsa in i mitten av ugnen på 225 grader ca 20 minuter för småformar och längre tid för en stor.Stick en kniv i formen och känn om det blivit mjukt, ta då ut formarna, strö över ett lager riven ost, skjutsa in i ugnen igen och grädda på övervärme ca 10 minuter tills osten smält och är knäckigt gyllenbrun. Servera med några färska blad rosmarin på toppen och ringla eventuellt över lite olivolja för extra fett och glans.Vegan: Använd näringsjästflingor (även kallat Bjäst eller Nutritional Yeast) istället för ost för en supergod växtbaserad ostsmak. Hittas på hälsokostbutiker, bra mataffärer eller sök efter det online för enkel beställning med hemfrakt.Glutenfritt: Använd glutenfritt ströbröd eller skippa det helt. Tips: Näringsjäst! En 70-tals grej jag nästan hade glömt bort men som är poppis hos framförallt amerikanska veganer eftersom näringsjästflingorna smakar nötig umami på ett naturligt sätt. Det ger en fin smakskjuts på samma sätt som till exempel sojasås eller fisksås men näringsjästen är alltså helt växtbaserat och glutenfritt. Näringsjäst är torkad inaktiv jäst (man kan alltså inte baka på den) som är superrik på B-vitaminer. Du hittar fler recept med näringsjäst om du söker på det på min matblogg Svenssons mat. Fransk-ish rödvinsgryta med morot, smålök, champinjon och timjanVegan, glutenfritt, laktosfritt, mjölkfrittFinns det någon man förknippar med just fransk mat och rödvinsgrytor så är det ju kanske Julia Child, världens bästa dam som populariserade det franska köket i framförallt USA. Julias Boeuf Bourgignon (som jag knappt kan uttala) puttrar på i timmar med högrev och förbrynta rotfrukter. Vad jag kommer göra dock är att bryna grönsakerna i grytan, sen hutta över vätska och låta allt puttra ihop tillsammans med lite örter. Jag må bryta tusen grytregler här nu, men i och med att vi INTE har något högrev i sikte i den här grytan räcker det att puttra grytan på låg värme i cirka 20-30 minuter, och jag behåller hela tiden grönsakerna i grytan för jag vill ha ut så mycket smak som möjligt. Så länge vi har pundat in all den goda rödvinssmaken i grönsakerna utan att göra dem FÖR mushy är vi nöjda. Är du mer nyfiken på Julia Child finns det roliga klipp från hennes matlagningsprogram på Youtube, och i bokhandeln kan du hitta hennes

    starstarstarstarstar
  • 00:55:09

    79 Slutet

    · Nisse å den där äldre

    Ep 79 Slutet är vår avslutning på sommarspecialen. Vi tar nu lite ledigt och kommer åter i slutet på augusti. Ses och hörs.Skicka gärna bilder från SkärgårdsSkrattet till oss på info@nadda.se alt #skärgårdsskrattetNi når oss som vanligt på info@nadda.se alt Twitter: @nissehallberg @chrislinnell alt följ oss på Instagram: nissehallberg, clinnell

    starstarstarstarstar
  • 01:05:20

    72 Östhammars finaste

    · Nisse å den där äldre

    Ep 72 Östhammars finasteJag vet att jag, Christopher, kommer få fler hat mail efter detta avsnitt. Förlåt. Det var inte meningen. Men jag är fin ändå säger mamma. Stort tack till Emil Hasselqvist som klippte veckans program. Utan er hade vi inte fixat att hålla på med detta. Tack. Fortsätt att skicka oss mail med förslag och tankar på info@nadda.se. Tipsa era kompisar och hjälp oss sprida podden.Boka biljetter till sommarens turné påwww.skargardsskrattet.seNi når oss som vanligt på info@nadda.se alt Twitter: @nissehallberg

    starstarstarstarstar
  • Bönor = balla baljväxter

    · Los Vegos

    Bönor är hata eller älska. Antingen äter man dem på en miljon olika sätt, eller så undviker man dem till varje pris. Los Vegos älskar bönor för att de är så användbara, sjukt billiga och klimatsmarta. Recept: Therese SvenssonBönotto med saffranVegetariskt, glutenfrittEn gång i somras hade jag inget till frukost så då gjorde jag bönotto med olivolja, grillad sparris och citron. Det tog 10 minuter och sen hade jag både frukost och över till lunch. Bönorna blir krämiga och nästan lik en gräddig äggröra, om man tillsätter mascarpone eller riven mozzarella eller gräddost (fast då blir det dock ej laktosfritt). Bönotton funkar också utmärkt som en resträtt eller prepprätt – har du en bunke ugnsbakade betor i kylen? Eller lite grillad kål? Släng i det tillsammans med ost, olivolja och rosmarin så har du en snabbmåltid på några minuter.Ingredienser: 2 portioner1 burk cannelinibönor eller vita bönorCa ½ kuvert saffran1-2 schalottenlök eller ½ dl hackad gul lökCa 1 dl mascarpone eller riven gräddostOlivoljaSalt, nymald svartpepparTill servering: Parmesan Gör så här:Fräs hackad lök i olivolja i en stekpanna på medelvärme tills glansigt. Tillsätt avrunna cannelinibönor och rör om.Tillsätt saffran och rör om igen tills allt blivit guldorange.Låt kalaset puttra ihop under omrörning tills bönorna precis börjar bli mosiga. Tillsätt då mascarpone och smaka av med nymald svartpeppar och salt.Servering: Häll upp på tallrikar och riv över massor av nymald parmesan.  Tips: Torkade ekologiska bönor går bra att så i lite jord! Testa att odla olika sorter och se vad som kommer upp. Bönor är tacksamma klätterväxter både på små balkonger och i odlingspallar. Visa oss dina egna odlingsexperiment på vår facebooksida eller genom att tagga @vivalosvegos eller #vivalosvegos på instagram! Kökshack: Pruttar och bönor. Bönor är klimatsmarta, proteinrika och dessutom sjukt billiga. Men ett skäl till varför många fortfarande ratar bönan är för att de förknippas med fjärtande. Det finns ämnen i bönor som kan vara svåra att bryta ner, men om du äter grönsaker, fermenterad mat och bönor ofta så brukar det inte vara några problem. Då har nämligen de goda bakterierna i magen byggt upp ett bra system för att bryta ned allting så bra som möjligt. Så det är med andra ord större pruttvarning ju mindre grönsaker och bönor du äter. Känner du dig träffad så börja med lite bönor och utöka allteftersom. Du kan också 1. Käka småbönor som den lättsmälta mungbönan och adukibönan 2. Koka bönor tillsammans med sjögräs och en potatis för det sägs underlätta samt 3. Sluta gnälla, börja äta.   Kikärtsmaränger med lakrits, sojagrädde och hallonVegan, glutenfritt, laktosfritt, mjölkfrittKikärtsmaränger är gjorda på något som fått namnet aqua faba, bönvatten på latin, för det är precis vad det handlar om – vi ska använda kikärtsspad istället för äggvita till våra maränger. Aqua faba slog ned som en bomb i vegokretsar för något år sen och det var min gamla BFF Yvonne som introducerade mig till den veganska marängvärlden.I och med att det tar cirka 3-4 timmar för marängerna att bli klara så rekommenderar jag att göra dem en slapp filmkväll när det inte gör något att ugnen står på i köket. Och failar du och smular sönder dina kikärtsmaränger som jag gjorde på väg till inspelningen av det här avsnittet, så funkar det lika bra ändå. Upp på hästen! Ingredienser: 1 burk eller tetra kikärtor1 ½ dl råsocker1 tsk citronsaft1 tsk vaniljsocker1-2 tsk lakritspulverTill servering: Sojavispgrädde eller sojaglass, färska hallon, eventuellt myntablad som pynt.Gör så här:Vispa kikärtsspadet från en burk kikärtor i en ren bunke tills det bara är skum.Tillsätt socker och citronsaft och vispa i ca 5-6 minuter med elvisp tills det ser ut som en toppig fast vit marängsmet och bunken går att vända uppochner utan att smeten trillar ner.Tillsätt smak. Jag hade i två teskedar lakritspulver fr&arin

    starstarstarstarstar
  • The Act Of Killing, revolutionsminnen och en marmorfaun

    · Kino i Kulturradion

    Veckans Kino handlar om Tempo-aktuella The Act of Killing - en skrämmande dokumentär om ett folkmord. Regissören Joshua Oppenheimer berättar om hur han kom skrytsamma medlemmar från Indonesiska dödspatruller in på livet, och fick dem att iscensätta sina mord på film. Vi har träffat Olivier Assayas - bioaktuell med Efter revolutionen - som tycker att 70-talet är romantiserat och idealiseat. I hans film får man se sannningen! Gunnar Bolin rapporterar från den största och viktigaste afrikanska filmfestivalen - Fespaco i Ouagadougou i Burkina Faso. Och så har vi spårat upp en bifigur i den kultförklarade dokumentären Grey Gardens. Hur gick det egentligen sen för Jerry, tonårskillen som arbetade som alltiallo hos Big och Little Edie i den legendariska dokumentärfilmen. Programledare: Roger Wilson Producent: Thella Johnson I veckan drar dokumentärfestivalen Tempo igång i Stockholm, och en av festivalens bästa filmerär The Act of Killing, regisserad av Joshua Oppenheimer. Den absolut märkligaste och obehagligaste film vi på Kino sett på länge. The Act of Killing handlar om några av de män som var med i dödspatruller i Indonesien 1965, då man dödade totalt runt en miljon påstådda kommunister. Män som aldrig behövt konfronteras med det de gjort, utan tvärtom fortfarande hyllas som hjältar av dagens regim i Indonesien. som hjältar. Ett effektivt sätt att skrämma all opposition till tystnad - även idag. Men The Act of Killing har inte bara en angelägen historia. Formen den är berättad på liknar inget annat. I filmen får männen iscensätta det de varit med om. En del väljer att gestalta realistiska tortyr- och avrättningsscener. En annan bestämmer sig för att alla filmer behöver sång och dans, klär själv ut sig till en burlesk drag queen och är med i en dansuppvisning i djungeln. Den här processen hade ett syfte. Oppenheimer ville på något sätt konkretisera vad det är som gör folkmord möjligt. Och det genom att visa på den mänskliga sidan hos männen i dödspatrullerna. Kinos reporter Saman Bakhtiari har träffat regissören Joshua Oppenheimer. I förra veckan hade Efter Revolutionen av Olivier Assayas svensk biopremiär. Men regissören är inte helt nöjd med filmens svenska namn, eftersom han gör skillnad mellan revolt och revolution. Upproret i Paris 1968 var en revolt, åren efter det väntade alla på att revolutionen skulle komma. Den verkliga förändringen av samhället. Men inget hände. Efter revolutionen är Assayas sätt att rätta till den romantiska och förenklade bild av 70-talet som han tycker frodas idag. Lisa Bergström har träffat Assayas och pratat politik och konst och det missförstådda 70-talet. Just nu pågår Afrikas största och viktigaste filmfestival, Fespaco i Ouagadougou i Burkina Faso. Festivalen, som arrangeras vartannat år, är den stora mötesplatsen för den afrikanska filmindustrin. På plats är också Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin som berättar om dagens filmupplevelser. Dokumentären Grey Gardens från 1975 nog en av de allra mest kultmärkta dokumentärer som någonsin gjorts. Och intresset verkar bara öka och öka. 2006 gjordes en musikalversion och 2009 spelade Jessica Lange och Drew Barrymore mor och dotter, big och little Edie i en spelfilm om Grey Gardens för kabelkanalen HBO. Det är något oemotståndligt med dokumentären från 1975, där man får följa Edie och Edie, excentriska överklasskvinnor som bori ett övervuxet kråkslott, bland kissande katter och högar av bråte. Och helt obekymrade av smutsen och förfallet håller de show framför kameran. Lite i bakgrunden finns också Jerry, en tonåring som rymt hemifrån och hittat en ny familj hos Edie och Edie. Nu, snart 40 år senare, är Jerry Torre själv ämnet för en nygjord dokumentär. Det upptäckte filmaren och journalisten Moa Geistrand när hon intervjuade den ena av Gray Gardens-regissörerna Albert Maysles på hans kontor i New York. Plötsligt fick hon - av en ren slump - träffa ett stycke levande filmhistoria som bonus. Och här är .

    starstarstarstarstar
  • Kino på Göteborgs filmfestival - från Halta Lottas krog till Kongos djungel

    · Kino i Kulturradion

    Veckans Kino handlar om årets upplaga av Göteborgs Filmfestival, den 36:e i ordningen. Och vi börjar med ett litet smakprov. En scen som Roy Andersson visade från sin kommande film En duva satt på en gren och funderade på tillvaron. När Kinoredaktionen (Roger Wilson, Thella Johnson och Lisa Bergström) sammanstrålade efter visningen, ackompanjerade av en trumslagarorkester som stod utanför Biograf Draken, så var det Roy Andersson, och hans gestaltning av Halta Lottas krog som vi ville prata om mest av allt. Under arbetet med "De dansande andarnas skog" har Linda Västrik under flera års tid följt livet i en pygméstam i regnskogen i Kongo-Brazzaville. Framför allt ett ungt pars kamp för att få barn, men också ett helt folks kamp för överlevnad, i en skog som ständigt hotas av avverkning. Linda Västrik har sagt att hon vill få oss i den rika industrialiserade världen att identifiera oss med filmens ursprungsfolk. Thella Johnson har träffat regissören och sett filmen. En festival består ju inte blott av filmer och filmskapare. Utan präglas ju också av sin publik. Och i Göteborg är det ju en alldeles speciell och unik mixav filmstudenter, nordisk filmindustri, tvångskommenderade skolklasser och nyfiken allmänhet. Lisa Bergström gav sig ut i festivalvimlet för att få några av historierna från de som avnjuter festivalen från salongen. I år tog vi på Kino steget från stolarna i salongen till att själva stå på framme på scen. I onsdags så tog vi över festivalens talkshowscen Studio Draken för att göra en rad livesamtal tillsammans med några av festivalens mest intressanta gäster. Som till exempel samtalet med Mia Engberg. Dokumentärfilmare och producent, som nu senast stod bakom det feministiska porrfilmsprojektet Dirty Diaries. Hennes nya film som visades i Göteborg, och som också har kvalificerat sig till Panorama-serien ipå den prestigefyllda filmfestivalen i Berlin, heter Belleville Baby, och är en film som handlar om minnen, och om vad som formar oss som människor. Och den tar sitt avstamp i ett telefonsamtal. När en stor kärlek från förr plötsligt tog kontakt med Mia efter många års tystnad. Kino lyckades också stämma träff med några av festivalens tunga namn. Lisa Bergström och Roger Wilson berättar om sina möten med Olivier Assayas (Efter revolutionen), Ulrich Seidl (Paradis: Kärlek) och Haifaa Al Mansour (Den gröna cykeln). Stefan Jarls nya film Godheten påminner en hel del om Michael Moores film Capitalism - a love story. Bägge handlar om konsekvenserna av dagens ekonomiska system. Och hur de växande klasskillnaderna påverkar våra liv. Bägge är också en sorts filmiska motsvarigheter till Occupy-rörelsen - om hur finansmarknadens spekulationer håller på att undergräva samhällsbyggandet, och de allt tydligare banden mellan det politiska livet och storkapitalet. Men eftersom Stefan Jarl inte är särskilt intresserad av att vara Michael Moore, så har han i Godheten hyrt in Thommy Berggren för att lätta upp anrättningen. Berggrens roll i filmen är en kombination av att vara den bekymrade sanningssägaren, och hovnarrens. Sveriges Radios Katarina Hahr har pratat med Thommy Berggren om Godheten...om hur han försöker förhålla sig till konsumtion, pengar och omtanken om andra.Och det hela börjar med en scen från förra julen, när han var ute med sin dotter på stan... En annan av gästerna på Kinos dag på Studio Draken var den norska regissören Margreth Olin. Hon berättade om sin enormt gripande film De andre eller Nowhere Home som är den internationella titeln. Där sätter hon fokus på de flyktingar som är ensamkommande ungdomar. I Norge får de tillfälliga uppehållstillstånd som gäller fram till att de fyller 18 år. Då skickas de hem igen. Så där sitter de, killarna som väntar på att bli utvisade. Som inte integreras i det norska samhället, eftersom de ju bara är i landet under en begränsad tid. I ett sorts utvisningsväntrum som är extremt psykiskt påfrestande. Så här berättade Margreth själv om bland annat sina förhoppningar om att Utöya-tragedin skulle leda till solidaritet med andra utsatta i Norge. Även flyktingar. Roger Wilson tipsar om bra film och tv att hålla utkik efter under veckan som kommer.

    starstarstarstarstar
  • Solel skapar skolframgångar, transportnätverk och hållbar produktion

    · Hopp i P1

    Elektricitet från solceller kan snart utgöra en betydande del av Sveriges energimix – och i delar av världen där elnät saknas eller svajar kan en enda solenergilampa förändra livet för en hel familj. Solceller, som en gång var high tech från rymdprogrammet, håller på att bli var mans egendom. Vi är just nu mitt i en accelererande teknikutveckling där solcellerna blir mer effektiva – dom kan alltså kan göra mer el på mindre yta. Dessutom går priserna stadigt nedåt.I rika länder representerar solkraften ett hållbart alternativ till fossila bränslen. I många fattiga samhällen är solkraft det enda alternativet. Dessutom subventioneras solkraft i en del länder, vilket ökar efterfrågan ytterligare. Produktionen är idag så storskalig att varje enskild solpanel blir väldigt billig. Och alla andra andra pusselbitar i ett solcellssystem, till exempel elektroniken som behövs, blir också billigare hela tiden. Nu installeras allt fler solcellssystem runt om i världen, både i stora solcellsparker och små moduler på taket hos privatpersoner.Marika Edoff är professor vid Uppsala universitet och forskar om solceller.– Jag sa en intervju om solceller för cirka åtta år sedan att priserna behövde sjunka till en tiondel. Där är vi nu! De är tillräckligt billiga för att slå igenom stort och det är precis det vi ser!Och det är bra, för solenergi behövs. Att förlita oss på fossila bränslen håller helt enkelt inte längre. En kritik som ofta riktas mot solel och förnybar el är att den behöver utvecklas mer för att kunna hantera vårt stora energibehov, men målet är faktiskt inte att till hundra procent ersätta olja med solsken. Vi kommer att behöva många olika tekniker och system, och det vi redan vet är att solceller som skapar el från solljus definitivt kommer att vara en del av lösningen.Någonstans där de nya billiga solelssystemen redan har slagit igenom ordentligt är länder som Kenya, Etiopien och Tanzania, där elnäten på landsbygden är dåligt utbyggda. Där säljs nu miljoner med små solcellsystem. För ungefär ett årtionde sedan kostade solelen för konsumenten här 10 dollar per watt, och redan då var det det billigaste alternativet. Idag är priset nere på en halv dollar per watt. För dem som inte ens har råd med det finns enskilda soldrivna produkter, som solvärmeugnar och solcellslampor, som man kan köpa på avbetalning.De allra fattigaste står utanför den formella ekonomin och har sällan bankkonton. Men de har mobiltelefoner, och mobila betallösningar har också givit dem möjlighet att köpa el. Anders Arvidsson arbetar som rådgivare på SIDA med ett projekt för att ge fler tillgång till elektricitet och menar att det har skett en snabb, och hoppfull, utveckling.– Totalt sett är det väl 80 miljoner människor i Afrika har åtminstone en solels-lampa hemma hos sig.En lampa låter kanske inte som så mycket. Men det blir väldigt mörkt på landsbygden i Kenya, och vid ekvatorn är skymningen kort. Då behövs lampor för att kunna laga mat, plugga eller bara umgås och kunna se varandra där hemma. För att inte tala om att känna sig trygg när man går på toaletten utomhus.Dessutom finns det indirekta hälsoeffekter som är enorma. De som inte har solceller använder ofta fotogenlampor, som är brandfarliga, ohälsosamma, och dyra.  Allt det här betyder naturligtvis inte att solceller är helt problemfria. De innehåller sällsynta och ibland miljöfarliga ämnen och de kostar som allt annat energi att producera. Idag kommer mycket av den energin från kolkraftverk i Kina - inte en idealisk situation, men ändå en större utdelning i hållbar energi än om kolkraften skulle användas direkt för strömförsörjning.Mycket tyder på att vi bara sett början på solkraftsrevolutionen.

    starstarstarstarstar
  • Alicia och Bill berättar om genombrottet!

    · Kino i Kulturradion

    De kom, de sågs, de segrade. Det känns som om svensk film liksom fått en helt ny injektion av stjärnglans på bara lite drygt ett år, men nya, unga, karismatiska skådespelare som snabbt fått stora framgångar. I veckans Kino träffar vi två av svensk films nya stora namn, skådespelarna Alicia Vikander och Bill Skarsgård, som bägge snart dyker upp på bio i filmen Kronjuvelerna. Kino har också träffat regissören Ella Lemhagen som berättar om hur hon arbetat med Kronjuvelerna i nio år, och först nu börjar få lite grepp om filmen. Är det en romantisk saga? Ett krimdrama? Eller en svensk Twilight i kådisbellanmiljö? Lagom till sommarens badsemestrar har vi gått på djupet (förlåt) med dokumentärer om havet, som gått från stillsamma naturskildringar till politiska ekologimanifest. Följ med på en resa från Jacques Cousteau till The Cove med den svenske naturfilmaren Mattias Klum som guide. RÄTTELSE: Dokumentären "Vårt grisiga hav" som nämns i inslaget är gjord av vetenskapsjournalisten Ulrika Björkstén och filmaren Folke Rydén. Och så vi tittat närmre på det här med film på nätet. Möt företagen som slåss om marknaden när vi ersätter dvd:er och videobutiker med digital distribution på nätet. Är det gratisfilm, communitys för filmfantatiker eller egenproducerade tv-serier som är den bästa strategin för vod-sajterna? Tomas von Brömssen är veckans gäst i vår serie Om igen. Han berättar om Semestersabotören av Jacques Tati - filmen som han sett allra flest gånger. Programledare: Roger WilsonProducent: Lisa Bergström Alicia och Bill om genombrottet!,Fajten om vod-marknaden! Den politiska undervattensfilmen! Det känns som om svensk film fått en helt ny injektion av stjärnglans bara på lite mer än ett år. Unga, karismatiska skådespelare som snabbt fått stora framgångar. I veckans Kino träffar vi två av svensk films nya profiler, skådespelarna Alicia Vikander och Bill Skarsgård som bägge snart dyker upp på bio i filmen Kronjuvelerna. Kino har också träffat Kronjuvelerna-regissören Ella Lemhagen som berättar om hur hon arbetat med filmen i nio år, och först nu börjar få lite grepp om den. Är det en romantisk saga? Ett krimdrama? Eller en svensk Twilight i kådisbellanmiljö? Lagom till sommarens badsemestrar har vi gått på djupet (förlåt) med dokumentärer om havet, som gått från stillsamma naturskildringar till politiska ekologimanifest. Följ med på en resa från Jacques Costeau till The Cove med den svenske naturfilmaren Mattias Klum som guide. Och så vi tittat närmre på det här med film på nätet.

    starstarstarstarstar
  • Bio-blot! Följ med en hedning på Thor

    · Kino i Kulturradion

    Asagudarna står i centrum i bioaktuella spektakelfilmen Thor. Men vad finns egentligen kvar av den gamla fornnordiska mytologin när den nu processats genom populärkulturmaskineriet? Kino följde med en troende hedning på bio för att höra hennes åsikter om blockbusterversionerna av Loke, Tor och de andra i Asgård. Kino gästas av Agnieszka Lukasiak som gjort bioaktuella Between 2 Fires, en svensk film där det nästan inte pratas svenska. Filmen utspelas nämligen på en flyktingförläggning utanför Kiruna. Där har vitryska Marta hamnat efter att ha flytt från hemlandet för att rädda sin dotter från barnprostitution. Det handlar om flyktingpolitik, offer och kärlek i Lukasiak första spelfilm, tidigare har hon bland annat gjort den uppmärksammade dokumentären Algeria. Och det blir mer svenskt i Kino. Nästa vecka har dokumentären Mammas comeback biopremiär. Filmen om Rosie Millberg, före detta dragracingstjärna som några år efter att hon fyllt femtio har nått botten - utbränd, sjukskriven och arbetslös. Men genom att återvända till sporten hon älskar får hon ny fart i livet. Kino har träffat regissören Åsa Ekman. Grekiska Attenberg har vi på Kino varit besatta av ända sedan Göteborgs filmfestival i vintras. Nu har den äntligen biopremiär, så att alla andra kan se historien om 23-åriga Marina som helt saknar koll på hur man har sex. Ja, hon vet inte ens hur man kysser någon. Men genom att se på djurfilmer och använda sin bästa vän som instruktör försöker hon förstå människans mystiska sexuella beteenden. Lisa Bergström har träffat regissören Athina Rachel Tsangari för att prata sexuella uppförandekoder och influenser. Rosen i parken är den senaste singeln från Malmöbandet Gaby and the Guns. Och bandets frontfigur, Gaby Ryd, är den som fått äran att vara huvudperson i Kinos serie "om igen", den här veckan. Den programpunkt där folk får berätta om vilken film man sett flest gånger. Och vissa saker verkar vara eviga. Skrapar man på ytan hos en indiesångerska från Malmö, så hittar man ett av de klassiska porträtten av en sångerska på film, i Cabaret av Bob Fosse från 1972. Programledare: Roger WilsonProducent: Lisa Bergström Bio-Blot, Between 2 Fires och Mammas comeback. Asagudarna står i centrum i bioaktuella spektakelfilmen Thor. Men vad finns egentligen kvar av den gamla fornnordiska mytologin när den nu processats genom populärkulturmaskineriet? Kino följde med en troende hedning på bio för att höra hennes åsikter om blockbusterversionerna av Loke, Tor och de andra i Asgård. Kino gästas av Agnieszka Lukasiak som gjort bioaktuella Between 2 Fires, en svensk film där det nästan inte pratas svenska. Filmen utspelas nämligen på en flyktingförläggning utanför Kiruna. Där har vitryska Marta hamnat efter att ha flytt från hemlandet för att rädda sin dotter från barnprostitution. Det handlar om flyktingpolitik, offer och kärlek i Lukasiak första spelfilm, tidigare har hon bland annat gjort den uppmärksammade dokumentären Algeria. Och det blir mer svenskt i Kino. Nästa vecka har dokumentären Mammas comeback biopremiär. Filmen om Rosie Millberg, före detta dragracingstjärna som några år efter att hon fyllt

    starstarstarstarstar
  • BMJ: "Hans artikel om vaccin och autism var fejkad"

    · Vetenskapsradions Veckomagasin

    Artikeln bakom påståendet att MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund skulle kunna ge autism var en bluff. Det skriver den brittiska tidskriften British Medical Journal. Artikeln satte igång en stor diskussion om vaccinets eventuella effekter och många föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. På sina håll i Europa utbröt mässlingsepidemier. I programmet medverkar Sven Arne Silfverdal som är barnläkare i Umeå och har haft många diskussioner om vaccinets fördelar och påstådda risker med föräldrar. Sällsynta jordartsmetaller kan kanske utvinnas ur avfallet vid LKABs gruvor. Sådana metaller är bland annat yttrium och europium som ger det röda på en LCD-skärm, cerium som används i bilfönster och neodym som finns i mp3-lurar. Produktionen av dem sker till 97 procent i Kina, för där görs den billigast. Gustaf Klarin träffade Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå Tekniska Universitet, som nu ska undersöka möjligheten att få ut metallerna ur LKAB:s avfallshögar. Av dem som intensivvårdas på sjukhus är det många som på bara några veckors tid tappar väldigt mycket muskelmassa. Vissa får till och med förlamningar. Kroppens muskler bryts ned och förtvinar för att man ligger stilla så länge utan förmåga att röra på sig. Nu testar forskare på akademiska sjukhuset i Uppsala en metod som de hoppas ska förebygga problemen. Metoden går ut på att man drar intensivvårdspatienter i benen - medan patienterna ligger sövda i respirator. Lisen Forsberg har varit på Akademiska Sjukhuset i Uppsala för att träffa sjukgymnasten Magnus Andersson och överläkaren Lars Larsson, båda engagerade i forskningen. Nya spelfilmer med kända skådespelare tar alltmer hjälp av animering, framför när handlingen utspelar sig i fantasivärldar. Man går inte ut och filmar verkliga miljöer utan skapar omgivningen istället i datorn. Finner man vatten på en främmande planet, så ska det se ut som att vattnet rör sig enligt fysikens lagar, trots att vattnet i grunden är datagrafik. Därför tar nu filmbranschen hjälp av forskare som är bra på att utveckla databeräkningar som skapar naturtrogenhet. Några vattenscener i omtalade filmer som Avatar och fantasyn om sagolandet Narnia bygger på sådan avancerad databeräkning av rörelse. Trots att man har modernaste datateknik till hands så är det ingen lätt uppgift. En enda scen på några tiotals sekunder i slutprodukten kan ta timmar att bearbeta i datorn. Men realism har blivit ett måste inte minst i filmer, som filmas i 3D, och där effekter är en del av den konstnärliga produkten.- Vi har nu tagit fram en programvara som kan skapa detaljerad, naturtrogen rörelse, berättar programutvecklaren Marcus Nordenstam vid företaget Exotic Matter. Kombinerar man två kända beräkningsmetoder återger animeringen utifrån gällande fysikaliska lagar bättre än tidigare. I en demofilmen nedan, som Marcus Nordenstam varit med att ta fram, kan du själv se hur ett skepp driver vind för våg utanför en klippig kust:

    starstarstarstarstar
  • Finsk film, Mitt längtande hjärta, och Grease

    · Kino i Kulturradion

    I veckans Kino drar vi österut. Till den vitala finska filmvärlden, där man äntligen verkar ha släppt sitt Kaurismäkikomplex. Sedan sekelskiftet har filmindustrin vuxit rekordsnabbt, och antalet inhemska filmer som haft premiär har fördubblats på bara några år - och det gäller både spelfilmer och dokumentärer. Kinos Thella Johnson har varit i Finland för att se de mest omtalade biofilmerna just nu, och träffat några av regissörerna bakom dem. Först ska vi till Tennispalatset i Helsingfors, där det häromveckan var galapremiär för den senaste långfilmen från Finlands komedidrottning, Johanna Vuoksenmaa. Ganska få finska filmer kommer till de svenska biograferna, men i slutet av mars är det biopremiär för dokumentären Ingen riktig finne. En musikdokumentär om en medelålders finsk man på jakt efter sin identitet i sin barndoms Sverige. I Ingen riktig finne berättas historien om de familjer som efter att ha jobbat ett årtionde i Sverige, flyttade tillbaka till Finland. Kinos Thella Johnson, som själv är andra generationens sverigefinländare, fortsatte sin reportageresa i Finland och reste till sin mammas barndomstrakter i Uleåborg, där även gänget bakom Ingen riktig finne bor. Veckans Om igen står kemi- och biologiläraren Brita Broberg från Mullsjö för. När hon på 1970 och -80-talet pluggade i Uppsala så extraknäckte hon som biografmaskinist. 1978 hade en pastischartad musikalfilm premiär på Fågel blå där hon jobbade. Den förutspåddes redan från början att bli en långkörare. Men att Britta Broberg skulle köra filmen i över ett år hade varken hon eller biografägaren räknat med. Filmen namn? Grease, regisserad av Randal Kleiser. John Hawkes spelar huvudrollen i bioaktuell Mitt längtande hjärta, en film om den polioskadade poeten och journalisten Mark O'Brien. Filmen handlar om hur han - vid 38 års ålder - anlitar en sexterapeut för att bli av med oskulden. En roll som Hawkes gör liggande, i varenda scen - O'Brien var förlamad från axlarna och neråt. John Hawkes är en av de där skådespelarna som du har sett utan att du kanske är medveten om det. Han spelar sektledaren i Martha, Marcy May Marlene och Teardrop i Winter's Bone. Men just den här helgen är han bioaktuell som Mark O'Brien i Mitt längtande hjärta. Karin Svensson har träffat honom. Programledare: Roger WilsonProducent: Marie Liljedahl I veckans Kino drar vi österut. Till den vitala finska filmvärlden, där man äntligen verkar ha släppt sitt Kaurismäkikomplex. Sedan sekelskiftet har filmindustrin vuxit rekordsnabbt, och antalet inhemska filmer som haft premiär har fördubblats på bara några år - och det gäller både spelfilmer och dokumentärer. Kinos Thella Johnson har varit i Finland för att se de mest omtalade biofilmerna just nu, och träffat några av regissörerna bakom dem. Först ska vi till Tennispalatset i Helsingfors, där det häromveckan var galapremiär för den senaste långfilmen från Finlands komedidrottning, Johanna Vuoksenmaa. Ganska få finska filmer kommer till de svenska biograferna, men i slutet av mars är det biopremiär för dokumentären Ingen riktig finne. En musikdokumentär om en medelålders finsk man på jakt efter sin identitet i sin barndoms Sverige. I Ingen riktig finne berättas historien om de familjer som efter att ha jobbat ett årtionde i Sverige, flyttade tillbaka till Finland. Kinos Thella Johnson, som själv är andra generationens sverigefinländare, fortsatte sin reportageresa i Finland och reste till sin mammas barndomstrakter i Uleåborg, där även gänget bakom Ingen riktig finne bor. Veckans Om igen står kemi- och biologiläraren Brita Broberg från Mullsjö för. När hon på 1970 och -80-talet pluggade i Uppsala så extraknäckte hon som biografmaskinist. 1978 hade en pastischartad musikalfilm premiär på Fågel blå där hon jobbade. Den förutspåddes redan från början att bli en långkörare. Men att Britta Broberg skulle köra filmen i över ett år hade varken hon eller biografägaren räknat med. Filmen namn? Grease, regisserad av Randal Kleiser. John Hawkes spelar huvudrollen i bioaktuell Mitt längtande hjärta, en film om den polioskadade poeten och journalisten Mark O'Brien. Filmen handlar om hur han - vid 38 å

    starstarstarstarstar
  • 00:44:20

    76 Irriterat

    · Nisse å den där äldre

    Ep 76 av Nåddä är här. Det är en irriterad stämning som måste redas ut.Boka biljetter till sommarens turné påwww.skargardsskrattet.seNi når oss som vanligt på info@nadda.se alt Twitter: @nissehallberg @chrislinnell alt följ oss på Instagram: nissehallberg, clinnell

    starstarstarstarstar
  • Kino om Hunger games och serbisk homofobi

    · Kino i Kulturradion

    Hunger games är en publiksuccé på bio - både i Sverige och i USA. Filmen, som är den första i en serie på fyra, bygger på Suzanne Collins enormt framgångsrika böcker om diktaturen Panem, där det nuvarande USA delats in i tolv distrikt som styrs från huvudstaden, och där varje distrikt måste bevisa sin underdånighet till centralmakten genom att varje år offra två barn - en flicka och en pojke. Totalt är det 24 barn som kämpar på liv och död i Hungerspelen - bara en överlever. Nina Asarnoj har fördjupat sig i vårt behov av dystopier och det litterära fenomen som ligger bakom succén med filmerna. Homofober som slår ner deltagare i en prideparad är kanske inte som den allra mest självklara idén för en komedi. Men den serbiska farsen Parada (paraden) handlar faktiskt om hbt-aktivister som försöker arrangera en prideparad i Belgrad, och har blivit en enorm succé på bio i både Serbien och andra länder på balkan.Regissören Srdjan Dragojevic kanske en del svenskar minns, eftersom han vann pris för bästa film två gånger på Stockholms filmfestival i slutet av 90-talet, med filmerna Pretty village, pretty flame och The Wound. Men efter en misslyckad utflykt till Hollywood är han sen några år tillbaka i Serbien igen. Och man kan väl säga att Parada är Dragojevic återkomst i den internationella filmvärlden - framför allt eftersom han vann två publikpris på Berlins filmfestival för den för några veckor sedan. Och det var scenerna från Belgrad 2001, då en liten grupp prideaktivister blev brutalt nedslagna som blev startpunkten för Dragojevics Parada. Veckans klassiker är en ofta lite hånad film, regisserad av Vincente Minnelli och med Gene Kelly i huvudrollen. Efter framgångarna med An American in Paris gjorde de också Brigadoon, en musikal som utspelas i Skottland tillsammans. Men kiltkitschen gick inte alls lika bra som Parisromantiken. Förutom hos vår klassikerexpert Lars Lönroth, som nu kan rapportera att även skottar nu har tagit denna pärla från filmbolaget MGM till sitt hjärta. Gus van Sant är en av de där regissörerna som är notoriskt ojämn. Både i kvalitet och rent kommersiellt. Därför är det kanske inte någon skandal att hans senaste film Restless, släpptes direkt på video här i Sverige i onsdags. Men det här är en film som är värd en publik. En sorts hjärteknipande blandning av Love Story och Harold and Maude. En kärlekshistoria i cancerns skugga - mellan två tonåringar som lär känna varandra genom sitt udda intresse av att gå på främlingars begravningar. Men Kino träffade Gus van Sant på en gruppintervju i Toronto så är det en luttrad regissör som är van vid sågningar I vår serie Om igen berättar Gunnar Westberg om varför han aldrig tröttnar på att se om en gammal klassiker från 1937, regisserad av Jean Renoir. Vill du också berätta om vilken film du sett flest gånger? I så fall tycker jag att du ska maila oss och berätta. Vår adress är kino@sr.se, kino@sr.se. Och om du vill skicka ett vanligt brev så är adressen Kino, Sveriges Radio, 105 10 STOCKHOLM. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

    starstarstarstarstar
  • Glenn Close, Nathan Larson och indieanimation med psykisk realism

    · Kino i Kulturradion

    I femton år har Glenn Close kämpat för att förverkliga sitt drömprojekt på film - Albert Nobbs. Berättelsen om en kvinna i Dublin på 1800-talet som lever som man, och som efter alla år i kostym nästan tappat bort sin egen identitet. Kino träffade Glenn Close, känd från filmer som Farlig Förbindelse och Farligt Begär och tv-serien Damages, under Torontos filmfestival i höstas. Högt uppe i ett hotell i Torontos finanskvarter tillsammans med ett gäng internationella journalister. Det var faktiskt filmmusik som förde samman den amerikanska musikern Nathan Larson och svenska Nina Persson från första början. Larson, som ingick i gruppen Shudder to Think, fick en förfrågan om att göra musiken till en film som hette "First Love Last Rites". Gruppen bjöd in ett gäng andra artister att vara med, som Jeff Buckley, Billy Corrigan från Smashing Pumpkins...och Nina Persson från The Cardigans. Idag är de gifta, ingår bägge i trion A Camp, och har också samarbet kring ett annat soundtrack, musiken till Boys Don´t Cry". Och det är som kompositör till filmmusik som Nathan Larson jobbar mest. På hans cv finns samarbeten med regissörer som Todd Solondz och Steven Frears. Nu senast har Larson gjort musiken till filmen Margin Call som går på biograferna just nu. Det är en film som utspelar sig i finansvärlden under ett riskfyllt dygn i början av den globala finanskrisen 2008. Martin Wadlund fick en träff med Larson för att prata om filmmusikkompositörens vardag. Efter dödsskjutningarna i Frankrike i veckan är det många som är rädda för att främlingsfientligheten och intoleransen i landet ska öka och bidra till rädsla och segregering. Ett ökat vi och dom-tänk. Men tittar man på det senaste årets biostatistik så är det uppenbart att många fransmän idag drömmer om en värld där både religiösa och ekonomiska motsättningarna enkelt kan överbryggas. Ett land där hudfärg inte spelar någon roll. För den mest framgångsrika filmen på bio de senaste åren har varit Les Intouchables. En komedi om vänskapen mellan Den rike aristokraten Phillipe och Driss, en ung man från Dominikanska republiken som just kommit ut från fängelset. Johan Tollgert tog sig till en fotbollsplan i en av Paris förorter för att prata med några killar om vad dom tyckte om hur filmen skildrar klass, och klassmotsättningar. En av indie-animationens stora namn var nyligen på Sverigebesök. Chris Landreth är född 1961, bor i Kanada och är den förste någonsin som har vunnit en Oscar för en animerad dokumentär. Det var 2004 och kortfilmen Ryan var ett porträtt av den då alkoholiserade och helt utblottade filmskaparen Ryan Larkin, även han animatör och förebild för Chris Landreth. Men filmen om Ryan är inte någon klassisk dokumentär, livets smällar har helt konkret slitit köttet från Ryans kropp och av ansiktet återstår bara framsidan: en stor mun, pilotglasögon och några tufsar hår. Ett slags psykisk realism skapad i dator. Kinos reporter Nina Asarnoj var säker på att hon funnit en besläktad själ i Chris Landreth. 40 dagar innan påsk börjar fastan...för den som nu vill och tror på det.Wanda Bendjelloul har fastat på sitt eget vis. Hon har, som ett experiment valt att endast se filmer som är regisserade av kvinnor. Projektet har blivit det hon själv kallar för en feministisk filmfasta. Och med de glasögonen på näsan så bad vi henne läsa tv-tablåer och bioannonser för att se vad som överhuvudtaget är konsumerbart i utbudet för en fastande filmfeminist.

    starstarstarstarstar