neurolog

  • 00:41:30

    Hon tar bort en del av sin hjärna

    · Kropp & Själ

    Eva kan när som helst falla till marken och förlora medvetandet. Det har hänt i löparspåret och när hon suttit bakom ratten. Nu har hon haft sin epilepsi i 20 år och får inte köra bil, cykla eller jogga ensam i skogen och varje dag äter hon stora mängder medicin för att motverka anfallen. Men snart är det kanske slut på det här. Eva är en av de som kommit i fråga för operation mot epilepsi. Dagens program får följa med på hjärnoperationen då en del av Evas hjärna ska tas bort. Impulsaktiviteten i hennes vänstra tinninglob är förhöjd och det är där epilepsin sitter. När den delen av hjärnan tas bort hoppas man att anfallen ska försvinna eller bli svagare. Gäst i studion är Eva Kumlien, neurolog på Akademiska sjukhuset. Medverkar gör också neurokirurgen Pelle Nilsson, neurofysiologen Karin Edebol Eeg-Olofsson och Anne-Marie Landtblom, neurolog vid Linköpings universitetssjukhus.

    starstarstarstarstar
  • 00:04:15

    Cuaderno mayor - Prevención del ictus - 17/11/17

    · Cuaderno mayor

    El 90% de los ictus podría evitarse según los expertos de la Sociedad Española de Neurología, SEN. ¿Cómo? con la prevención de los factores de riesgo y manteniendo unos hábitos de vida saludables. A pesar de que en los últimos 20 años la mortalidad y discapacidad por ictus ha disminuido, gracias a la mejora en la detección precoz de los síntomas y en la introducción de nuevas medidas terapéuticas, como las Unidades de Ictus, su incidencia sigue aumentando. Escuchar audio

    starstarstarstarstar
  • 00:47:53

    #66 Hjärntrötthet

    · Hjärnpodden - Kristina Bähr

    I det här avsnittet pratar Kristina med Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck om hjärntrötthet. Birgitta är neuropsykolog och arbetar med utredningar och rehabilitering efter olika skador mot huvudet. Lars är neurolog, som forskat på cellbiologi. Han mötte tidigt i sin karriär patienter som drabbats av en skallskada efter exempelvis cykelolycka, som hade svårt att fortsätta sina högskolestudier trots samma begåvning som tidigare. Orsaken var en förlamande trötthet. I avsnittet pratar vi om hur lite vi fortfarande vet om vad som händer i hjärnan vid skalltrauma och vid sjukdomar som drabbar hjärnan. Det vi vet är att flera individer visar symptom med extrem, förlamande trötthet efter vardagsbelastning. Det är en trötthet som INTE GÅR ATT SOVA BORT. Eftersom kunskapen i samhället fortfarande är begränsad är Lars Rönnbäck noga med att poängtera att vi inte kan skuldbelägga vare sig samhälle, arbetsgivare eller individer. Istället bör vi fokusera på att ödmjukt utforska vad detta handlar om och försöka hitta den nivå som fungerar för varje individ. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till kontakt@hjarnpodden.se Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck finns till vardags på Göteborgs Universitet och Sahlgrenska sjukhuset. Länk till hemsidan om hjärntrötthet (Mental Fatigue) hittar du här: http://mf.gu.se/ Mer information hittar du som vanligt på http://www.exist.se

    starstarstarstarstar_outline
  • EL ÚLTIMO PELDAÑO. Las redes misteriosas del cerebro y los inventos ancestrales imposibles.

    · El Último Peldaño

    LAS REDES MISTERIOSAS DEL CEREBROEl prestigioso pintor murciano Antonio Tapia ha realizado una innovadora exposición bajo el título de “El viaje de Démeter: las edades de la vida”, en la que se recrea en la complejidad de la mente humana con el misterio del cerebro como esencia inspiradora del arte. Con la Dra. Carmen Antunez Almagro, neuróloga, Directora de la Unidad de Demencias del Hospital Virgen de la Arrixaca de Murcia y Co-directora del Banco de Cerebros, hablamos de los enigmas del cerebro y Antonio Tapia nos dió las claves de la relación entre neurología y arte.LOS INVENTOS ANCESTRALES IMPOSIBLESEl escritor Rafael Casares nos habló de extraños objetos que la historia sitúa en épocas remotas pero que podrían haber sido perfectamente inventados hace mucho menos tiempo. Hallazgos que parecen “imposibles” por razón de su naturaleza o complejidad tecnológica, que les haría estar fuera del contexto histórico al que, en teoría, deberían corresponder.CONCURSO DE VIDEO-REALTOS DE TERROR Siguiendo con la emisión de los video-relatos que nos están enviando nuestros oyentes participantes en el Concurso de Video-Relatos de Terror organizado por el programa emitimos el relato titulado “SIN RUMBO”, cuyo autor es: Daniel Morales: https://youtu.be/vcZ3I4clv-0Con la colaboración de María José Garnández y Juan José Abenza.Dirige y presenta: Joaquín Abenza.Blog del programa: http://elultimopeldano.blogspot.com.es/

    starstarstarstarstar
  • 00:55:00

    Demens. Thomas Bendixen og Birgitte Bo Andersen

    · Mikrofonholder

    “Sygdommen skåner jo ham for bevidstheden om, hvor alvorligt det er… men vi har det hele tiden i os, katastrofen, og vi ved godt, hvor det bærer hen.”Sceneinstruktør Thomas Bendixen er søn af en mand med demens, og det har han lavet en forestilling på Det Kongelige Teater om. Nu mødes han med neurolog Birgitte Bo Andersen til en snak om sygdommen, der langsomt fortærer sindet. På Rigshospitalets Hukommelsesklinik sætter de ord på, hvad demens egentlig er, hvor kaotisk en verden sygdommen lukker op for og hvilke spor den efterlader sig - både i den ramte og de pårørende.

    starstarstarstarstar
  • Escucha 'La Tarde' de 18:00 a 19:00

    · La Tarde

    'Ciencia', con Jorge Alcalde y José Alberto Palma, médico, profesor de Neurología en la Universidad de Nueva York y autor de Historia negra de la medicina. Te contamos la historia de Giuseppe Dosi, uno de los detectives italianos más famosos. 'Cine', con Juan Orellana. 'Cierre', con Jon Uriarte.

    starstarstarstarstar
  • Escucha La Tarde de 17:00 a 18:00

    · La Tarde

    Las cosas de mi tía Pascualina' con Luis del Val. 'Risas contagiosas' con Jon Uriarte. Entrevistamos a Gabriel Amat, alcalde Roquetas. En la Ciencia con Jorge Alcalde hablamos con Juan Antonio Barcia, jefe del Servicio de Neurología del Hospital Clínico San Carlos de Madrid, que nos presenta una nueva técnica para operar tumores cerebrales

    starstarstarstarstar
  • 00:38:16

    26. Berättelsen om Jan

    · Demenspodden

    Diakonen Margareta har på nära håll följt Jan, tidigare neurolog, genom olika stadier av hans demenssjukdom. Om vikten av att vara lyhörd, om bemötande och om att hjälpa den som är sjuk att få fortsätta vara den han alltid har varit.

    starstarstarstarstar
  • Videnskabens Verden: Ludomanrotter på spil 2016-03-23

    · Videnskabens Verden

    Rotter med ludomani har hjulpet forskere til at forstå, hvilke biologiske byggeklodser, der kan være grundsten til risikoadfærd og afhængighed. Deres forskning viser, at biologien kan være det samme på tværs af forskellige typer af misbrug - fra ludomani til narkomani.Medvirkende: Jørgen Peder Steffensen; Professor Institut for is og klima Københavns Universitet, Catharine Winstanley, lektor ved The University of British Columbia, Peter Vuust; musiker og hjerneforsker fra Institut for Klinisk Medicin Center for Music in the Brain ved Aarhus Universitet, Rune Berg; Neurolog ved Københavns universitet.Tilrettelæggelse: Marie Hougaard, Kristoffer Frøkjær, Morten Remar, Marie Falk Eriksen og Sofie Hjorth.www.dr.dk/p1/videnskabensverden(Sendes også 00.05,lørdag 19.03 og søndag 6.03).

    starstarstarstarstar
  • Videnskabens Verden: En bakterie i spejderklæder 2016-01-06

    · Videnskabens Verden

    En spejderbakterie sendt ned i tarmen kan opsnuse og huske, om forsøgsmusen er blevet udsat for antibiotika. Bakterien er nemlig blevet kodet til at kunne opsnuse og sladre og fungerer som biologisk diagnostik. Dagens udsendelse rejser med spejderbakterien ned i mørket for at finde ud af, hvordan den fungerer. Medvirkende: Pamela Silver; professor i biokemi og leder af Silver Lab på Harvard Medical School, Palle Serup; Professor KU, Gordana Vunjak-Novakovic; Professor i Biomedical Engineering på Columbia University, Rune Berg; Neurolog ved Københavns universitetTilrettelæggelse: Marie Hougaard, Kristoffer Frøkjær, Marie Falk Eriksen, Sofie Hjorth.www.dr.dk/p1/videnskabensverden(Sendes også 00.05,lørdag 19.03 og søndag 6.03).

    starstarstarstarstar
  • 00:30:10

    Whiplash - försäkrad och skyddslös?

    · Kaliber

    Varje år orsakar trafikolyckor tusentals whiplashskador. De skadade kan då få ersättning av sitt försäkringsbolag. Men får de en rättvis bedömning? I dag handlar Kaliber om försäkringsbolagens välbetalda läkare, om jäv och om de som nekas ersättning. – Jag kom körandes på den här vägen. Här hände ju olyckan. Lastbilen kom och gjorde en vänstersväng på den sidan. Då var det lite mer snö och så. Så man såg ingenting nästan, berättar Sam, som var med om en trafikolycka när han var 15 år. Han hade varit och spelat utebandy och var på väg till en kompis. Mopeden han körde på hade han nyligen fått i födelsedagspresent. – Ja, och lastbilen svängde in och jag såg inte honom alls, det var mer träd här då. Här ungefär började jag reagera och såg honom, men jag hann inte mer än att trycka på bromsen när det small. Jag körde in i sidan på lastbilen i full fart då. - Här ungefär hamnade jag. Jag minns att jag slog i axel och arm, bröstkorgen och att huvudet slagit i först i styret och sen i däcket i lastbilen. Och sen kom han lastbilschauffören ut och skällde ut mig, jag blev helt enkelt rädd, skällde ut mig, jag kommer inte ihåg exakt vad han sa, men det var inga trevliga ord i alla fall. Sen drog han bara. Sam var omtumlad efter kraschen, men kunde ta sig hem på egen hand. Långt senare kunde en läkare konstatera att han fått en whiplashskada i nacken. Efter olyckan kontaktade Sam sitt försäkringsbolag. – Ja, väldigt kort efter den här olyckan så fyllde vi iden här skadeanmälan då, och jag ringde dit och frågade hur det går och sånt efter, så sa de att det skulle ta tid och så .. sen gick det två år till och då frågade jag vad som hade hänt med den och då. – Två år? – Två-tre år gick det. – Och du hörde ingenting? – Nej, ingenting. – Och du fick inget beslut? – Nej. Eftersom de sa att det skulle ta tid så trodde jag att det var normalt. Jag var som sagt i femtonårsåldern så man har ju inte så bra koll på hur sånt funkar. Sen blev problemen värre och till slut så började ju alla koppla att det här blir ju inte bättre, och då var då mer läkarkontrollerna började. Och att jag gick mycket hos läkaren och så. Kaliber idag handlar om dom som råkar ut för trafikolyckor, men som sen nekas ersättning av sina försäkringsbolag. Frågan vi ställer i dag är om de får en rättvis bedömning. Sam är bara en av drygt 15 000 som varje år anmäler att de fått whiplashskador efter trafikolyckor. För de allra flesta - ungefär 90 procent - går besvären över. Men för resten - ca  1 500  personer om året - blir besvären kroniska. Det handlar om yrsel, värk, smärta i huvud, armar, axlar och mellan skulderbladen. Problemen är ofta så allvarliga att de skadade inte klarar av att arbeta eller göra de vanligaste av sysslor. Som t ex att städa sitt hem. Ofta leder skadorna till långa sjukskrivningar. På ett hotell i Täby har ett hundratal nackskadade samlats en helg för att lyssna på flera föreläsningar om whiplash. De flesta besökarna här är själva drabbade. En del har stödkrage, andra sitter i rullstol. Många av dom har haft problem med att få ut ersättning från sina försäkringsbolag.   – Det är en skandal alltså att det får gå till så här i ett rättssamhälle som Sverige nu ska vara, säger Bert Magnusson, som är ordförande i Nackskadeförbundet, som håller i seminariet. Han får samtal varje dag från förtvivlade människor som berättar att de varit med i bilolyckor och fått nackskador, och att de sen nekats ersättning av sina försäkringsbolag. Enligt Bert Magnusson är möjligheterna små att få rätt mot sitt försäkringsbolag i domstol. – Det är många fall och sen är det så här att många törs inte driva sina ärenden. För kommer de till domstol så kan de förlora kanske 350 000-450 000 och bli skadeståndsskyldiga och det har de inga möjligheter att betala sen. Då får de kronofogden på sig. De får sälja fastigheter och allt de äger och har. När en person råkar ut för en olycka utreds den av den skadades försäkringsbolag. Bolagets läkare träffar inte patienten men går igenom tidigare journaler. Det är läkare, docenter och professorer som egentligen arbetar på andra ställen inom vården, men som på det här sättet extraknäcker åt bolagen som medicinska rådgivare. Extraknäcken är lukrativa. Bolagen och läkarna är fåordiga om hur stora beloppen är, men i tidigare medierapportering - bland annat i Kalla fakta - har det kommit fram att läkare tjänat flera hundratusen om året på sina extraknäck. Lars Wallstedt är neurokirurg och bläddrar i en hög med journaler. – Den brukar vara en halvmeter hög. Högen med journaler är full av ärenden, där nackskadade nekats ersättning av sina bolag. Oftast handlar det om inkomstförlust. Lars Wallstedt har arbetat med whiplashskadade som överläkare och klinikchef på Karolinska sjukhuset. Men nu har han slutat och fokuserar helt på att hjälpa dom skadade i kampen mot bolagen. Han skriver utlåtanden och uttalar sig i rättegångar. Han är kritisk mot att så många läkare får så bra betalt av bolagen när de gör sina bedömningar. Detta menar han är en uppenbar risk för jäv.   – Nej, jag tycker inte att det är ett bra system. De blir för knutna till sin försäkringsbolag, sina uppdragsgivare. Man biter ju inte den hand som föder en så klart för, skulle man börja lämna bedömningar som jag gör då skulle man förmodligen inte bli långvarig som försäkringsanställd medicinskt rådgivare inte, säger Lars Wallstedt. En av alla dem som nekats ersättning är Margareta Forsberg. Jag träffar henne i ett blått radhus i Märsta där hon bor med sin man. Det var när hon och hennes familj var på väg med bilen till en restaurang i centrum då de blev påkörda bakifrån. – Och några kilometer hemifrån i backen ner mot Märsta så va det stopp, berättar Margareta. – Och jag satt framåtböjd och undrade är det en olycka eller vad är det. Å upptäckte att det var en fasan mitt på vägen. I samma veva ropade min man som körde att “Oj han hinner inte stanna”. Då kom det en i full fart. I 50 då. Körde rakt in i oss. Han såg inte oss, fortsätter Margareta, som berättar att hon nästan aldrig var sjukskriven före olyckan. – Jag trodde det skulle gå över för man fattade ju inte vad som hände med en. Försökte gå till jobbet, var där någon vecka, fick vara hemma igen för att jag mådde ju inte bra och jag fattade inte va det var och läkaren jag gick hos, jo han sa att det var en whiplashskada jag hade fått. Förr kunde jag göra flera saker samtidigt och det funkade så bra. Men jag klarade inte riktigt jobbet. Det var jättejobbigt. Nu har det gått flera år och Margareta har fortfarande ont. Men hon har blivit bättre efter att hon - som många andra nackskadade - gjort en steloperation av nacken i Tyskland. Där kunde man konstatera att ligamenten i hennes nacke - alltså det som håller fast huvudet -  var av. – Där är ju skallen. Skallbasen.   Margareta visar filmer och röntgenbilder på skadorna på nackkotorna från operationen i Tyskland. – Och där har du nackkotorna och ligamenten som håller skallbasen mot nackkotpelaren som var ju av. Därför satt ju huvudet löst. Men Margaretas försäkringsbolag gjorde en annan bedömning. Och trots att hon var försäkrad så fick hon ingen ersättning för framtida inkomstförlust. Enligt försäkringsbolagets läkare berodde hennes skador inte på olyckan utan på att hon hade degenerativa förändringar i nacken - alltså att hennes kropp hade åldrats. Margareta valde att stämma sitt försäkringsbolag. Gör man det som skadad måste man kunna visa att skadorna man fått beror på olyckan. Men Margareta förlorade i rätten. – Försäkringsbolagen radar ju upp så många höjdare de kan och det är ju deras styrka. De har minst docenter, helst professorer i en lång rad som uttalar sig. Och det har ju imponerat på domstolarna oftast. På klientens sida kommer det en provinsialläkare från nån liten by eller stad i Mellansverige och yttrar sig och….det tycks vara att man bullar upp så mycket man kan. Ju fler man har desto större “impact” får man, det brukar vara en fyra-fem stycken ibland på försäkringsbolagssidan. Som uttrycker i stort sett samma sak, menar Lars Wallstedt. Just att försäkringsläkarna pekar på åldersrelaterade förändringar - som i Margaretas fall - är inte ovanligt. När man går igenom de domar som finns i trafikförsäkringsmål kan man se hur bolagens medicinska rådgivare gång på gång pekar på degenerativa förändringar som en alternativ förklaring till varför man har ont i nacken efter en trafikolycka. Och kan den som skadats inte bevisa att så inte är fallet så är risken stor att man förlorar i rätten. Men att peka på åldersrelaterade skador är meningslöst hävdar neurokirurgen Lars Wallstedt. – De har en massa sådana här argument. Men när det gäller till exempel degenerativa förändringar i halsryggen så vet man med en bedövande sannolikhet att de hos de flesta patienter är helt symtomfria. Skulle man ta in ett gäng 50-åringar eller 60-åringar och röntga dem på nacken skulle man hos nästan alla hitta degenerativa förändringar och ett litet fåtal skulle ha besvär. Så att hänvisa till degenerativa förändringar är en lös planka att stå på. Det kan lika väl eller sannolikt inte ha nånting med saken att göra. – Så här har vi alla som är över 50. Dom har svårt att vinna sådana här fall. – Ja jag tror redan vid 35 börjar det här komma i nacken. Läkaren Gunilla Bring har specialiserat sig i whiplashproblematik. Hon är en av få läkare som hjälper de skadade mot försäkringsbolagens medicinska rådgivare när fallen väl hamnar i rätten. – Jag är otroligt konfunderad över mina egna kollegor som gång på gång, år ut och år in kan stå och hävda rena gallimatias om de skadade om uppkomstmekanismer om symptomförklaringar. Vissa tillfällen är det rena rama lögner. Det är påhittade symptom och psykiska besvär och psykosociala orsaker. De är inte deras patienter, det är inte mina patienter heller. Men det är medmänniskor som borde ha rätt att få sin rätt att pröva sin sak objektivt. Och opartiskt. Men istället ställer de upp för sina uppdragsgivare - bolagen och får betalt för att fara med osanning i rätten för det gör de faktiskt, hävdar Gunilla Bring. På försäkringsbolaget Folksam hanterar man cirka 5 000 nackskadeärenden per år. Till sin hjälp har man 15 arvoderade försäkringsläkare, fyra specialister, plus två externa konsultföretag som gör bedömningar och utlåtanden åt bolaget. Men skadechefen Gudrun Hagström vill inte avslöja hur stora arvodena är. – Alltså jag kan inte uttala mig om kostnaden. Men där det är en viktig information som vi behöver för att skaderegleraren ska kunna fatta beslut, Gudrun Hagström. – Så din uppfattning är att det sker en rättvis behandling? – Vi strävar definitivt efter att vara så seriösa och så rättvisa… vi har inget intresse av någonting annat än att kunden ska känna att, den skadade får sitt ärende hanterat med så stor trygghet utifrån det regelverk som vi har att följa. Kaliber har kontaktat de stora försäkringsbolagen If, Folksam, Länsförsäkringar och Trygg-Hansa. Inget av bolagen vill avslöja hur mycket de betalar i arvode till sina medicinska rådgivare. Men vi får tag i en av läkarna - professor Hans Link - som genom åren extrakäckt åt försäkringsbolagen vid sidan om sin ordinarie tjänst som han haft på Huddinge sjukhus. Han har bland annat gjort uppdrag åt Folksam, If och Trygg-Hansa. ­– Det är inte hutlöst, och man kan definitivt inte bli förmögen på de intäkterna, de är som en bissyssla som ger rimligt med ersättning annars så gör man ju inte det, säger Hans Link. ­– Men hur mycket pengar har det handlat om dig per år? – Så har jag tagit emot enstaka ärenden. Det har rört sig om en storleksordning om kanske 100 000 kronor per år. Professor Hans Link tjänar alltså 100 000 kronor om året på sin bissyssla där han endast utför några få uppdrag per år. Han säger att han själv aldrig varit partisk eller jävig, men att han genom åren märkt att det finns en ovilja hos bolagen att betala ut ersättningar. – Det är klart att det blir en ovilja, man är inte nöjd att man ska punga ut med stora belopp ofta väldigt höga belopp som ska betalas ut, hävdar Hans Link. Försäkringsbolagen som vi får svar av via mail skriver att de aldrig är ute efter att minimera kostnaderna och att de har stort förtroende för de medicinska rådgivarnas objektivitet. De skriver också att de inte delar uppfattningen att de medicinska rådgivarna skulle ljuga eller fara med osanning i rätten. När det gäller degenerativa förändringar - alltså att bolagen anger ålderförslitningar som en mer trolig orsak till skadorna än själva bilolyckan - säger dom att det är vanligt och särskilt bland äldre. På Folksam säger skadechefen Gudrun Hagström att det är en viktig fråga för bolaget om de medicinska rådgivarna håller sig oberoende. – Det är självklart oerhört viktigt. Skaderegleraren har ingen kontakt annat än att man skickar ärendet som jag sa till en ortoped eller en neurolog och man har ingen vetskap om vem det är som kommer att ta hand om ärendet. Och det är ett led i att det ska finnas ett oberoende, menar Gudrun Hagström. – Men hur säkerställer ni då att de medicinska rådgivarna har ett oberoende förhållningssätt? – Men fortfarande handlar det om att det inte ska finnas någon koppling mellan skaderegleraren och den… där man inte kan påverka vem det är som ska göra, annat utifrån den specialistkompetens som ärendet kräver. Men det finns fall där det finns en sådan koppling. Det framgår i flera dokument som Kaliber tagit del av. I ett fall kan man läsa hur en skadereglerare kallar en allvarlig olycka bagatellartad och vill få den medicinska rådgivaren att ändra sitt tidigare utlåtande. Vilket skulle betyda mindre kostnad för bolaget. Han skriver: “Det nödvändigt att vi mer konkret kan visa att det är minst lika sannolikt att orsaken är psykosomatisk än de aktuella trafikolyckorna”. Försäkringsläkaren ger då ett nytt utlåtande där han skriver att skadorna beror på psykosomatisk genes - alltså att symtomen beror på psykisk ohälsa och inte på själva bilolyckan. I en annan korrespondens diskuteras en skadads invaliditetsgrad. I botten av dokumentet uttrycker IF:s skadereglerare att han ser fram emot att de ska ses på Söderstadion för att kolla på fotboll. På försäkringsbolaget  IF vill man inte kommentera uppgifterna. I de flesta fallen förlorar de som stämt sina bolag i tingsrätten. En bidragande faktor är ett dokument daterat september 2006. Det var när dåvarande länsrätten (heter förvaltningsrätten idag) i Göteborg bad rättsliga rådet om hjälp, eftersom de hade så många pågående mål där skadade fått avslag av sina försäkringsbolag. Länsrätten ville ha vägledning om hur de skulle döma. Det rättsliga rådet bad då tre professorer om hjälp att skriva en vägledande text. Professorerna arbetade extra alla tre -  då eller innan  - som medicinska rådgivare åt olika försäkringsbolag. Bland annat för Trygg-Hansa, AFA försäkring, Länsförsäkringar och Folksam. Slutresultatet blev en skrivelse som fortfarande flitigt används i rättegångar där de skadade har stämt sina försäkringsbolag. Neurokirurgen Lars Wallstedt läser högt ur den sju sidor långa skrivelsen. – Då talar de om: “kravlös sjukskrivning, överbeskyddande omhändertagande av sjuka… möjlighet till ersättning och andra förhållanden som den enskilde kan uppleva som fördelaktiga bidrar till att vidmakthålla smärtan och sjukbeteendet.” – Så det skulle vara inbillat då? – Just det. Och den här har fått stort genomslag hos domstolarna som tolkar att det finns den här utgången att det här är samhället som har ställt till det här och det är ingen äkta smärta. Den här innehåller ju förklaringsmodeller som gör att försäkringsbolagen slipper att ta ansvar för skadan. De läkare som Kaliber varit i kontakt och som ofta företräder de skadade hävdar att texten i vissa delar är ovetenskaplig och att man medvetet försöker förvilla rätten om att det inte finns ett samband mellan de uppkomna skadorna och trafikolyckan. – Jag upplever att det var en bra skrivelse, säger professor Hans Link, som tidigare uppgav att han med sin bisyssla som medicinsk rådgivare tjänar runt 100 000 kronor extra per år var med och skrev texten. Och det är just hans delar av texten som de andra läkarna kritiserar. Han står bakom det han skrev. – Det är allmänt känt, att det är en hel del individer som faktiskt utnyttjar systemet till sin förmån. – Du tror att det är så? – Ja, inte bara tror, det är ju allmängods att det finns en viss grupp som utnyttjar systemet. Det kommer du ju inte runt. ­– Men varför skulle de åka ner till Tyskland och göra steloperationer om de inte var skadade? – Ja, nej. Det  kan man fråga sig, jag har ingen förklaring till det. – Men det skulle man väl inte göra om man inte hade nåt problem? – De har problem men det är frågan om det är själva olyckan som är problemet eller om det är något annat problem. – Men är det inte konstigt att problemen dyker upp precis efter en bilolycka, men har en annan orsak? – Ja, problemet har nog funnits både före och efter. Det är min erfarenhet. Läkare Lars Wallstedt: – Jag har letat efter bedragare under mina år. Jag har bara träffat på vid ett enda tillfälle en kille som uppenbarligen lurade mig. – Så det är inte så att du är lättlurad? – Nej, det tror jag inte. Jag kan ju det här. jag ställer frågor till dom då när jag träffar dem på olika sätt för att se om de… jag frågar från olika håll för att få samma svar och en gång fick jag inte det och det visade sig vara en bedragare, säger Lars Wallstedt. Ofta står de skadade som blivit utan ersättning ensamma mot försäkringsbolagen. Men finns det nånstans där man kan få en opartisk bedömning?   För att den skadade ska ha en chans att få sin sak prövad innan ärendet går till rättegång skapade regeringen för länge sen Trafikskadenämnden. Nämnden ska vara oberoende och opartisk. Men även här märks det tydligt hur försäkringsbolagen gör sig närvarande i de beslut som tas. Nämndens arbete bekostas av försäkringsbolagen och två representanter från bolagen är med och fattar besluten – även om de inte får delta i frågor som rör det egna bolaget. Och när besluten väl ska tas - blir det oftast så som bolagen vill. Deras förslag blir oftast nämndens beslut. Det sker i mer än sju av tio fall.   Nämnden har också tillgång till egna läkare som gör bedömningar utifrån den skadades journaler. Läkarna får inte vara knutna till något försäkringsbolag. Det för att undvika jäv. Men när Kaliber får ut namnen på de två läkarna kan vi direkt se att de varit registrerade som medicinska rådgivare åt försäkringsbolag. I det här fallet AFA försäkring. Kaliber har sökt de båda läkarna och fått tag på den ena - en professor. Han skriver i ett mail att han flera gånger vittnat i rättegång åt försäkringsbolag men att han inte tycker att han är jävig. Peter Rigling är kanslichef på Trafikskadenämnden: – AFA har ju hand om arbetsskador och inga trafikförsäkringar. – Men det är ändå ett försäkringsbolag? – Ja, fast där har vi sedan länge haft ett undantag i kontraktet, så vi ser inte något problem att man jobbat för AFA. – Varför inte då? – Nä, av den anledningen att det är en annan typ av skador och en annan typ av hantering. Men går man bakåt i tiden ser man tydligt att nämndens tidigare läkare inte bara arbetat för AFA Försäkring. Här kommer det fram att två av nämndens före detta läkare jobbat åt flera försäkringsbolag såsom Folksam, If och Trygg-Hansa. En av läkarna är professor Hans Link  - han som även skrev texten till rättsliga rådet - han har gjort uppdrag åt bolagen både innan och efter sina år som läkare åt nämnden. – Men då har det varit något enstaka ärende från Skandia, Länsförsäkringar och vad det nu har varit, säger han. – Men om man har jobbat mycket åt försäkringsbolagen. Finns det någon risk att det uppstår en situation av jäv när man sen ska gå in och jobba åt den oberoende nämnden? – Det är klart att det kan finnas jäv, men det ska det egentligen inte göra. Jag har aldrig upplevt att jag är i en jävsituation, fortsätter han. Nämndens kanslichef Peter Rigling vill inte svara på hur han ser på att även de tidigare läkarna arbetat för försäkringsbolag. – Det är inget kan jag inte kommentera så här på rak arm. ­– Men varför kan du inte kommentera det? Finns det en bristande lämplighet i det?   – Det var långt före min tid så det kan jag heller inte kommentera, utan det jag kan kommentera är det som hänt under min tid som kanslichef. För Sam som krockade med sin moped är den här historien inte slut. Han fick till slut besked från sitt försäkringsbolag och från nämnden. Båda två kom fram till samma beslut. Sam hade då väntat i 15 år när han fick reda på att han nekas ersättning.   Nu är han sjukskriven från sitt jobb och har en konstaterad whiplashskada. För några månader sen ringde han till nämnden som ska vara oberoende för att rådfråga om vilken läkare han skulle vända sig till för att få hjälp med utlåtande om skadan. I hemlighet spelade han in samtalet. Då var det en av nämndens föredragande jurister som svarade. – Ja, Thomas Timander skulle jag ju inte rekommendera nej, säger juristen. Tomas Timander är en av de läkare som aktivt hjälper skadade med sina ärenden. – Man ju ändå erkänna att bolagets medicinska rådgivare har väldigt stor erfarenhet av att sätta invaliditetsskador... – Men kan inte det bli som part, säger Sam. – Att de är jäviga? Nämnden ser ju mer yttranden från de medicinska rådgivarna och får kanske det intrycket att de är mera neutrala i sina bedömningar. Även den f d klinikchefen på Karolinska sjukhuset Lars Wallstedt och läkaren Gunilla Bring är inte att rekommendera enligt den föredragande juristen. Gunilla Bring som av Svea Hovrätt anses vara den främsta experten på whiplashskador i Sverige. – Ja, det finns en sådan dom som säger så ja, men inte rent generellt tror jag inte man har den inställningen i branschen, säger juristen. På Stockholms universitet sitter professor emeritus i försäkringsrätt Bill Dufwa. Han ser allvarligt på händelsen. – Ja det är på det sättet allvarligt att det rubbar tilltron till hela systemet vi har i Sverige med nämnder och annat. Det låter väldigt underligt för, det gör det ju. Det förvånar mig. det är ju patientens sak att avgöra vem han vill gå till, man kan ju inte styra nånting här utan patienten måste ju ha kvar sin fulla valrätt. Det är tråkigt och visar väl bristerna i systemet, säger Bill Dufwa och fortsätter: – Det undergräver tilltron till nämnden. Det är ju inte lämpligt, och tråkigt att höra att de gör så.        Jag ringer upp den föredragande juristen och frågar om nämnden nånsin varnar för vissa läkare. – Nämen det säger vi aldrig. Vi rekommenderar inte vissa ombud eller läkare. Vi håller oss helt borta från det, utan det får man själv som skadelidande ta fram. – Ni gör inte det? – Nej, vi gör inte det. Jag berättar om den Sams inspelning och om vad hon sagt tidigare. Då ändrar hon sig och säger att hon i samtalet med Sam bara ville hjälpa honom. Eftersom chanserna att få ett positivt besked av nämnden minskar om man anlitar de läkare som ställer sig på de skadades sida.   – Men jag säger att om du använder de här läkarna så får du den här effekten i nämnden, och det tycker jag är en välgärning för den skadelidna att höra för då kan man avstå från att gå till de läkarna, säger juristen. Nämndens kanslichef Peter Rigling: – Jag kan bara konstatera att uttalandet inte representerar nämndens hantering av ärenden. Tomas Timander är en av de läkarna som nämnden varnat för. Han är inte förvånad. – De jobbar ju på samma sida som försäkringsbolagen, och det innebär att då måste de försöka misskreditera mig på nåt vis eller de andra läkarna som ställer upp för patienten så att patienten, nästan skrämma de att gå till deras läkare och det är många som inte förstår det här och blir rädda och går dit, säger Timander. När läkaren Gunilla Bring får höra om samtalet blir hon upprörd. – Ja.. jag börjar ju mer och mer förstå att det är just uppbyggt, jag har trott att det bara har blivit så på nåt sätt men det är ett systematiskt uppbyggt nätverk av systemfel där trafikskadenämnden utgör en del av problemet och bolagen och deras läkare framförallt är ett jätteproblem. Ja, jag tycker att det är en skandal, en rättsskandal. I Kaliber idag har du hört om försäkringsbolagens ovilja att betala ut ersättningar till de som drabbats av nackskador. Om Trafikskadenämnden som ska vara oberoende, men vars läkare arbetat åt försäkringsbolag och om hur deras jurist försöker varna för läkare som brukar ställa sig på patienternas sida. Kaliber har försökt få Försäkringsläkarföreningen att svara på den kritik som framförts. Ordföranden för föreningen Gustaf Neander svarar strax innan sändning att han inte vill vara med i en inspelad telefonintervju. Men han skriver i ett mail att de medicinska rådgivarna är skyldiga att följa det regelsystem som finns där gränsdragningen mellan läkare och försäkringsbolag är tydlig. Han skriver också att det är väsentligt att den skadade får den ersättning som han eller hon är berättigad till. När det gäller degenerativa förändringar säger han att det kan vara en alternativ förklaring till besvären. Men hur gick det för Margareta. Efter att hon förlorat i tingsrätten överklagade hon till Hovrätten. Men där ville man inte ta upp hennes fall. Efter förlusten har hon nu skulder på över 500 000 kronor. Pengar som hon måste betala till sitt försäkringsbolag för rättegångskostnaderna. Nu ska hennes man gå i pension. Det betyder att de måste sälja det lilla blåa radhuset i Märsta. – Det funkar inte om inte min man jobbar vidare men han måste ju också få gå i pension. Han är ju också skadad och även sjuk. Så därför har vi kommit fram till att vi måste sälja huset nu, och vi kommer inte få någonting över kan jag säga eftersom vi har lån på grund av trafikolyckan, avslutar Margareta Forsberg. Reporter: Mikael Funke Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Preview CDB 26: Las Alucinaciones

    · Cuadernos de Bitácora (Misterio·Ciencia·Histori

    Aquí tenéis un adelanto de la tertulia que verá la luz el lunes 23 de diciembre. La alucinación como experiencia es de interés para varias ciencias tales como la neurología, la psicología y la psiquiatría. Como tal la alucinación es una palabra recurrentemente mencionada en trastornos tales como algunas variantes de la esquizofrenia, aunque técnicamente aparece también mencionada en experiencias místico-religiosas, y así también como parte del consumo de drogas y estupefacientes al igual que la presencia de cáncer y también en los trastornos del sueño. Las alucinaciones están muy relacionadas con los casos de fenómenos paranormales o ufológicos

    starstarstarstarstar
  • 00:28:50

    Programmerad kärlek

    · Tendens – kortdokumentärer

    SVT:s framgångsrika serie Äkta människor startar den 1 december en andra säsong. Om "hubotarna" utan själ och känsloliv. Ändå verkar dom bli kära, arga, ledsna.. så länge batteriet räcker. Varför är konstgjord intelligens så fascinernade? Varför letar vi efter ett "medvetande" när vi vet att det saknas, eller gör det det? Serien handlar om människolika robotar som ska föreställa just så känslobefriade som maskiner är, i en värld av riktiga människor Ändå söker vi som åskådare efter mänskliga drag som, glädje, sorg, smärta. Och till slut tycker vi oss se typerna.. han är den hårda, hon är ledaren, dom där två kommer att bli ett par, etc. Vad är det som fascinerar så? Var sitter "hubotarnas" jag, i ett digitalt minne, i en datorprocessor, eller i betraktarens öga? Träffa hubotarnas skapare, författarna Lars Lundström och Henrik Widman på Matadorfilm. Sofia Westring-Hylin är neurolog och hjärnkirurg på Karolinska sjukhuset. Hon vet var i hjärnan de olika minnes- och styrfunktionerna finns. Hon har en mer pragmatisk syn på fenomenet – den mänskliga hjärnan. Danica Kragic är professor i robotik. Hon tror på en framtid där robotar alltmer liknar oss människor. Det stora problemet idag är synen på teknik och maskiner. -Men precis som vi nu mera talar om intelligenta mobiltelefoner kommer vi självklart också se och smarta robotar, säger Danica och tillägger att en maskins "medvetande" handlar mer om hur läraktig den är. -Idag vet en robot hur man gör för att städa, men inte varför. Det kommer den att förstå i framtiden Det tredje och sista programmet i Tendens serie ”Jakten på medvetandet” av Christer Söderqvist Lyssna på de andra två programmen i serien: christer.soderqvist@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:39:45

    Jag är ju sjuk i huvudet - om att leva med epilepsi

    · P4 Dokumentär

    Det var en sen kväll i oktober, jag var 19 år och det var i mitten av åttiotalet när det hände. Jag var med om en trafikolycka i samband med första halkan och jag fick hjärnskakning. Det blev min första resa med ambulans till akuten. Men det dröjde tolv år innan jag fick en diagnos på den sjukdom som hjärnskakningen orsakade. Under de tolv åren trodde jag ibland att jag hade drabbats av schizofreni eller nåt, att jag var sjuk i huvudet. Och det var jag ju också skulle det visa sig. Jag hörde röster och ljud i huvudet. Var mitt i livet. Trebarnsmamma, kulturarbetare och mitt i en knakande relation. Det var då det hände första gången. Jag fick ett stort epileptiskt anfall och blev medvetslös. Attackerna kom regelbundet. När jag ser tillbaka på de här åren väcks många frågor. Hur påverkade sjukdomen mig då? Hur upplevde mina barn attackerna? Hur har sjukdomen påverkat mitt liv? Många som har epilepsi lever ett helt vanligt liv, ser ut som vem som helst och jobbar med helt vanliga jobb. En del får anfall varje dag, andra kanske bara ett under hela sitt liv och anfallen kan visa sig på olika sätt. Att hitta en medicin som fungerar kan ta flera år, och ibland hittar läkarna inget bot. Jag har varit anfallsfri i tio år och vill berätta om hur det var för mig." Katarina Wahlström på P4 Sörmland  katarina.wahlstrom@sverigesradio.se Medverkar gör även Victor Wahlström, Märta Wahlström, Olle Wahlström, Hans Bigestans, Helena Höglund och Toomas Kaugesaar, neurolog. Ljudteknik och mixning, Nabaz Moheden.

    starstarstarstarstar
  • 00:41:30

    Onanera mera

    · Kropp & Själ

    I en lägenhet i Norrköping sitter sju kvinnor i en ring och klämmer på lilafärgade dildos och fjärilsformade vibratorer. Erotikleksakspartyn har närmast blivit en folkrörelse som finns över hela Sverige. Men att tala öppet om att tillfredsställa sig själv har inte alltid varit självklart. År 1712 sprids pamfletten Onania som en löpeld genom Europa, där beskrivs onani som något så farligt att man till och med kan dö. Den som ger sig hän åt sin egen njutning antas få håriga händer och barn uppmanas att hålla händerna på täcket. Dagens program handlar om onani, om varför det fortfarande kan vara svårt att tala öppet om sina onanivanor, och om vilka rena hälsovinster det ger att onanera. Medverkar i programmet gör: Maria Bergström, sakkunnig inom sexualupplysning vid RFSU och Axel Brattberg, neurolog vid Akademiska sjukhuset, Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, Majvor Kindeland som säljer sexleksaker.

    starstarstarstarstar
  • LDN. Hvordan skaffer jeg det?

    · Radio MS

    Hvordan får du fat på stoffet LDN? Det er spøgsmålet som vi forsøger at besvare i denne udgave af Alkymisten. Desværre er der ikke så mange andre muligheder end at henvende sig til egen læge. Hvis han eller hun ikke vil, så må man skifte doktor. At forsøge at få sin neurolog til det, er nok for tidligt i Danmark endnu. Men hvordan skal man så sælge sin beslutning om at prøve LDN hos sin egen læge?

    starstarstarstarstar
  • 97-Reparación cerebral, consolidación de la memoria y regulación emocional: El Sueño - 19.07.10-Universo Paralelo

    · Universo Paralelo

    Reparación cerebral, consolidación de la memoria y regulación emocional: El Sueño - Entrevista Antonio Vela Bueno. Catedrático de Psiquiatría (Psicología Médica) en la Facultad de Medicina de la Universidad Autónoma de Madrid, Especialista en Psiquiatría, Neurología y Neurofisiología Clínica

    starstarstarstarstar
  • 00:55:17

    "Jag vill inte vara sjukdomen"

    · Kropp & Själ

    Katta hade fått problem med synen, hon trodde det var en ögoninflammation och åkte till ögonakuten. Men när läkaren tittade henne i ögonen och sa att det nog var MS började hon skratta, så främmande var beskedet. Idag vägrar hon att identifiera sig med sjukdomen, samtidigt som hon är mån om att alla i omgivningen ska veta om den.Britt valsade runt i vården i många år utan att någon förstod vad hennes skakningar berodde på. När hon var drygt 40 år fick hon så diagnosen Parkinson. Hon tycker att sjukdomen gjort henne tuffare. Den får henne att ta tag i sitt liv medan det fortfarande går.Dagens Kropp & själ handlar om att leva med en kronisk sjukdom, och om sätt att hantera den på. Gäster i studion är Ann-Kristin Isaksson som forskar om livskvalitet hos ms-patienter, Georg Drakos, etnolog och ansvarig för universitetskursen ”Diagnoser och identitet” samt neurolog Magnus Andersson. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

    starstarstarstarstar
  • 00:05:04

    PP.01.04-Die Welt-Aids-Tag-Folge

    · Pöse Puben - schwul und lästerhaft

    Meine Einstellung zum Thema Bareback:10 Kondome: ? 2,99Nebenwirkungen: Keinealternativ:Trizivir, 60 Tbl. ? 1.031,11Nebenwirkungen:Lebensbedrohl. Überempfindlichkeitsreakt., Anzeichen u. Symptome einer Überempfindlichkeitsreakt. (kursiv wenn b. 10% d. Pat. berichtet): Magen-Darm-Trakt: Übelk., Erbrechen, Diarrhoe, Bauchschm., Geschwüre im Mund; Neurolog. System/Psyche: Kopfschm., Parästhesie; Blutbild: Lymphopenie; Leber/Pankreas: erhöhte Leberwerte; Muskel-/Skelettsyst.: Myalgie, Myolyse, Arthralgie, Erhöh. d. Kreatin-Phosphokinase; Respirationstrakt: Dyspnoe, Halsschm., Husten, akutes Atemnotsyndr. b. Erw., respirat. Insuff., grippeähnl. Sympt.; Haut: Hautausschlag (gewöhnl. makulopapulös od. urtikariell); Urogenitaltrakt: Erhöh. d. Kreatinins, Nierenversagen; Sonstige: Fieber, Lethargie, allg. Krankheitsgefühl, Ödeme, Lymphadenopathie, Blutdruckabfall, Konjunktivitis, Anaphylaxie. Überempfindlichkeitsreakt. auch ohne Fieber od. Hautausschlag mögl. Sympt. traten innerh. d. ersten 6 Wo. nach Beginn d. Behandl. auf, auch zu jeder Zeit d. Therapie mögl. Engmaschige medizin. Überwach. während d. ersten 2 Mon. erforderl., Untersuch. mind. alle 2 Wo. Hinweis d. Pat. auf d. Wichtigkeit d. regelm. Einnahme. Erneute Einnahme v. Trizivir od. and. Abacavir enthalt. AM nach Überempfindlichkeitsreakt. führt zu raschen Wiederauftreten d. Sympt. innerh. v. Std. u. schwererem Verlauf als b. d. ersten Verabreich., kann mögl. zu lebensbedrohl. Blutdruckabfall u. zum Tod führen. Wenn entschieden wurde, Trizivir b. solchen Pat. erneut einzusetzen, muss dies im Krankenhaus erfolgen. NW in Zusammenhang mit den einzelnen arzneil. wirksamen Bestandteilen v. Trizivir (kursiv von b. mind. 5% d. Pat. berichtet): Abacavir: Übelk., Erbrechen, Diarrhoe, Kopfschm., Pankreatitis, Laktatazidose, Fieber, Lethargie, Müdigk., Anorexie. Hautausschlag, sehr selt. Erythema multif., Stevens-Johnson-Syndr., tox. epidermale Nekrolyse. Lamivudin: Übelk., Erbrechen, Diarrhoe, Bauchschm. od. -krämpfe, Kopfschm., Schlaflosigk., periphere Neuropathie od. Parästhesie, Neutropenie u. Anämie (beide gelegentl. in schwerer Form´) b. Kombi. mit Zidovudin, Thrombozytopenie, sehr selt. isolierte Aplasie der Erythropoese, vorübergeh. Anstieg d. Leberenzyme (AST, ALT), Hepatitis, Anstieg d. Serumamylase, Pankreatitis, Muskelfunktionsstör., Arthralgie, Rhabdomyolyse, Husten, nasale Sympt., Hautausschlag, Alopezie, Laktatazidose, Fieber, allg. Krankheitsgefühl, Müdigk. Zidovudin: Übelk., Erbrechen, Anorexie, Diarrhoe, Bauchschm., Pigmentier. d. Mundschleimhaut, Dyspepsie, Flatulenz, Kopfschm., Schlaflosigk., Parästhesie, Schwindel, Schläfrigk., Konzentrationsschwäche, Krämpfe, Angst, Depress., Anämie, Neutro-, Leuko-, Thrombozyto-, Panzytopenie m. Knochenmarkhypoplasie, selt. isolierte Aplsie der Erythropoese, sehr selt. aplast. Anämie, Lebererkr. wie schwere Hepatomegalie mit Steatose, erhöhte Werte v. Leberenzymen, Bilirubin im Blut, Pankreatitis, Myalgie, Myopathie, Husten, Dyspnoe, Hautausschlag, Pigment. d. Nägel u. der Haut, Urtikaria, Juckreiz, Schwitzen, Laktatazidose, allg. Krankheitsgefühl, Fieber, Miktionsdrang, Geschmacksstör., allg. Schmerzgefühl, Schüttelfrost, Brustschm., grippeähnl. Syndr., Gynäkomastie, Schwäche. NW in Zus.hg. m. antiretroviraler Komb.-ther.: Laktatazidose, Lipodystrophie, Stoffwechselanomalien (Hypertriglyceridämie, Hypercholesterinämie, Insulinresistenz, Hyperglykämie, Hyperlaktatämie).( Dies ist dem Original Beipackzettel entnommen)Wobei (danke an "André"), angesprochen sind vor allem folgende Chat-Vertreter: -Unterschätzer der Gefahr,-die, die an die Unverwundbarkeit durch das Gefühl der Liebe glauben,-Sensations-Seeker-Neueinsteiger(innen), die in der Teenager Skatersprache es einfach uncool finden-die die glauben, Risiko zu minimieren, indem sie abschätzen, ob einer krank aussieht oder promisk ist.....denn "Barebackern", die bereits positiv sind, kann man(n) i.d.R. nichts mehr (be)lehrendes vermitteln. Hier entstehen im schlimmsten falle Resisstenzen sowie die Übertragung weiterer Virenstämme sowie evt. Hep c usw..Ein weiterer interessanter Einwand von FFMScorpio:"...nun der Grund für das Desinteresse für Kondome liegt in der Problematik, dass sich bei Deiner Berechnung ein kleiner Rechenfehler eingeschlichen hat:für 60 Tage Kosten EigenanteilKondome ? 30 ? 30Trizivir ? 1.050 ? "0"Also ist "bare" günstiger... jedenfalls so lange, wie die Gesundheitskosten von der Allgemeinheit getragen werden..."Ja, ja, die zynische Wahrheit!

    starstarstarstarstar