nisse hallberg

  • Livslögnen - om förtryckt sexualitet

    · P4 Dokumentär

    Nisse är 88 år och är nästan blind. Pelle är nästan 30 år yngre. De har varit ett par i över trettio år. När Nisse var ung, var homosexualitet straffbelagt med två års fängelse. I en lägenhet i Gamla stan i Stockholm bor Nisse med sin man Pelle. Nisse är 88 år och är nästan blind. Pelle är nästan 30 år yngre. De har varit tillsammans i över trettio år. Nisse och Pelle möttes bara något år efter att Nisse kommit ut som homosexuell. Fram till att Nisse var 56 år levde han som heterosexuell, med familj, barn. Nisse växte upp i en tid, på trettiotalet, då man inte pratade om homosexualitet eller sex överhuvudtaget. Då, när Nisse var ung, var homosexualitet straffbelagt med två års fängelse.Programmet är gjort av Martin Johansson.

    starstarstarstarstar
  • Nisses äventyr på land och till sjöss

    · P1 Dokumentär

    93 gånger har Nisse Andersson seglat genom Panamakanalen. Han är bara 14 år när han lämnar den lilla och kvävande torparstugan utanför Örebro för att ge sig ut på de sju haven där äventyren väntar. På en bar i den tyska staden Rendsburg blir Nisse som 16-åring vittne till när Gestapo skjuter en kvinna mittemellan ögonen. Svendomen blir han av med på ett jordgolv i en hydda på Kanarieöarna.En natt flyr Nisse från ett fartyg i Sydney och blir kvar i Australien i över tjugo år. Där gifter han sig med Jackie, arbetar som valfångare, får dottern Jan och skiljer sig. I hamnen i Valparaiso väntar alltid Maria på honom. Även efter att han förlovat sig och flyttar ihop med Britta i Göteborg.I dag sitter Nisse i sin lägenhet i Majorna och tittar ut över hamnen och Göta Älv. Han har hudcancer, stål i knäna och under den tatuerade rosen på bröstet tickar en pacemaker. Ibland vaknar Nisse till på natten av att han har svårt att andas. Men han är redo. Nisse har skrivit sitt testamente och hans sista önskan är att hans aska ska kastas i vattnet utanför Vinga fyr.Dokumentären är gjord av Mia Blomgren och är det sista och avslutande programmet i serien Svenska Sjömän. Mia: Stort tack för alla mail jag fått under hela serien :) Maila gärna Mia: mia.blomgren@sverigesradio.seSe den animerade och nominerade filmen om Nisse: Se trailern till serien Svenska sjömän:

    starstarstarstarstar
  • Livslögnen - om sexuellt förtryck

    · P4 Dokumentär

    I en lägenhet i Gamla stan i Stockholm bor Nisse med sin man Pelle. Nisse är 88 år och är nästan blind. Pelle är nästan 30 år yngre. De har varit tillsammans i över trettio år. Nisse och Pelle möttes bara något år efter att Nisse kommit ut som homosexuell. I över 56 år hade Nisse levt som heterosexuell, med familj, barn. Nisse växte upp i en tid, på trettiotalet, då man inte pratade om sex överhuvdtaget.Då var homosexualitet straffbelagt med två års fängelse. Och det var enklare och bättre att förtrycka känslor, än att bejaka dem. Men det var länge sen, och nu har Nisse ett annat problem. Han har fått reda på att den prostatacancer han burit på i över tio år har spridit sig i kroppen. Ska det gå att operera? Kommer han att överleva? Och hur ska det gå med det stundande bröllopet? Livslögnen är gjord av Martin Johnson

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 29 - Impro Comedy Live! - med Nisse Hallberg

    · Impropodden med Presens

    Denna vecka med Nisse Hallberg som gäst!!Sketcherna improviseras fram vartefter att vår gäst delar med sig av minnen och tankar på förslag från publiken.Te-drickare, jazztobak och udda namn på kompisar. Det verkar också som att My och Nisse har gått samtidigt i samma folkhögskola. Eller? Medverkande:My GudmundsdotterErik BroströmTherese MaurinMikael LindahlElias BjärgvideMattias GerensteinJohn Sassoch såklart Nisse Hallberg.

    starstarstarstarstar
  • 03 - Åsa Nisse: Wälkom to Knohult

    · Tveksamt

    Åsa-Nisse, Sveriges svar på Brokeback Mountain. Eller ja Åsa-Nisse var ju först men ni fattar. I veckans avsnitt tar vi oss an “succéfilmen” från 2011. Med nästan bara sidokaraktärer och förvånansvärt mycket Johan Glans vågar Wälkom to Knohult gör något som ingen annan Åsa-Nisse film tidigare gjort, ha en handling. Vi betar av den och snackar en hel del om Eulalias otacksamma roll, produktplacering och en fasligt bra Hollywood remake. Alla måste lyssna. Puss å Kram The post 03 - Åsa Nisse: Wälkom to Knohult appeared first on Tveksamt.

    starstarstarstarstar
  • Lilla Al-Fadji 20121130 med Nisse Edwall

    · Lilla Al-Fadji

    Programledaren Nisse Edwall är van att snacka sex. Och vem är mer erfaren i ämnet än "Knüll-mannen" himself? En glimrande fredag möts de, som två motstridiga element i ett tredje: Etern. Det blir en hel del snusk såklart. Men det avslöjas också varifrån Nisse snor alla sina program. Experterna smartar till tillvaron en smula och vår vän James gör av förklarliga skäl säsongens sista Kyckling med Ris. Nisse förklarar skillnaden mellan riktig teve och webbprogram och Pellan fattar. Atari och LAF drar inte riktigt jämnt. Vad är det som håller på att hända? Skall Nisse sno LAFs radiotid? Det smäller i dörrar och pinglar i telebobon när LAF och Nisse ertappas in action. Kort sagt ett avbrutet samtal med en del självtillfredsställelse mellan två proffs på sexy business.

    starstarstarstarstar
  • 45 Spicy Tuna

    · Nisse och den där äldre

    EP 45 handlar om Julgalan, Ljunggrens paradrätt, Nisse gör som vanligt en pudel och Christopher skrattar helt omotiverat ett antal gånger. Stöd vår auktion till förmån för Musikhjälpen där vi auktionerar ut en 3-rättersmiddag för två lagad av Nisse samt underhållning av Al Pitcher. Gå in och lägg ditt bud idag på: http://www.tradera.com/Middag-och-standup-med-Al-Pitcher-Nisse-Hallberg-och-Nadda-auktion_2805_197949411?utm_source=firstwinningbid&utm_medium=email&utm_campaign=transactional_bidNi når oss som vanligt på

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 60: Nisse Hallberg

    · Dagens människa

    I Dagens människa avsnitt 60 möter vi komikern Nisse Hallberg. Vi pratar om att vara ateist, fast man inte vill det, om att vara rädd för beskedet att man ska dö och om varför det inte finns några organister som kan spela rätt.

    starstarstarstarstar
  • Nisse Hallberg med prao (!) kikar förbi i PP3 City

    · PP3

    Nisse Hallberg och hans prao-Aron är här och pratar om just detta faktum: Att Nisse Hallberg har prao-elev. Även Ehsan Fadakar är i studion som snackar om kritiken mot det falska Facebook.

    starstarstarstarstar
  • Söndagshäng med Nisse Hallberg

    · Morgonpasset i P3 – Gästen

    Kodjo hittar en artikel om hur illa det kan gå när artificial intelligens släpps lös på internetz, Vi (egentligen Victor) jobbar jävligt hårt för att få till det här med VR - (obs sjukt roligt klipp på Sara finns på vår facebok) och dessutom snackar vi väldigt mycket med Nisse Hallberg och hans hypokondri :) Kodjo hittar en artikel om hur illa det kan gå när artificial intelligens släpps lös på internetz, Vi (egentligen Victor) jobbar jävligt hårt för att få till det här med VR - (obs sjukt roligt klipp på Sara finns på vår facebok) och dessutom snackar vi väldigt mycket med komikern Nisse Hallberg och hans hypokondri :)

    starstarstarstarstar
  • 6. Nisse + Gert = Sant

    · Gerts Värld

    Nisse Hallberg är aktuell på så många sätt att man inte vet var man ska börja. Tillsammans med ”Robotdrottningen” Simone Giertz så underhåller och förundrar Nisse tittarna varje vecka i fantastiska ”Manick” på TV6/Viafree. Han turnerar dessutom regelbundet landet runt som ståuppkomiker och drar alltid fulla hus på restaurang Norra Brunn i Stockholm.Gert, 72 år, och Nisse, 33, fann verkligen varandra. Det är som att höra trollkarlen och hans lärling diskutera allt som män behöver veta om livet. De båda artisterna avhandlar penisstorlek (och hur den bäst ska mätas), gubbsjuka, vintersport, självbefläckelse, skägg, knark och – givetvis – nödvändigheten av romantiska komedier.

    starstarstarstarstar
  • Ai gone wrong, VR gone wrong och Nisse Hallbergs hypokondri

    · Morgonpasset i P3

    Kodjo hittar en artikel om hur illa det kan gå när artificial intelligens släpps lös på internetz, vi jobbar jävligt hårt för att få till det här med VR - (obs sjukt roligt klipp på Sara finns på vår facebok) och dessutom snackar vi väldigt mycket med Nisse Hallberg och hans hypokondri :) Kodjo hittar en artikel om hur illa det kan gå när artificial intelligens släpps lös på internetz, vi jobbar jävligt hårt för att få till det här med VR - (obs sjukt roligt klipp på Sara finns på vår facebok) och dessutom snackar vi väldigt mycket med Nisse Hallberg och hans hypokondri :)

    starstarstarstarstar
  • 100%-podden möter Klas Hallberg #76

    · 100%-podden

    Det kliver in en värmlänning på Slottet och självklart är det lätt för mig att känna mig hemma, eftersom jag bodde i Värmland under min tidiga barndom. Och Klas tar genast med sig skrattet in i samtalet, det där skrattet med en klangbotten som ibland är svart, som ibland är allvarlig och som i bland skälver av livsglädje, av liv. Klas Hallberg vill bidra till att du lever innan du dör och hans sätt att saluföra den idén är att uppmuntra människor till att hångla mer. I hans fall är hångel en metafor för livet och hur det kan levas. Inkluderas hångel kan livet blir lite mer kladdigt, opraktiskt... och levande... Det blir ett liv som inkluderar risker, känslor, insikter och rädslor.I 20 år har Klas Hallberg fått människor att skratta hejdlöst och sätta skrattet i halsen. Alltså ett skratt som ibland kan vara smärtsamt i sin igenkänning och som har möjlighet att ge en massa aha-upplevelser. En slags personlig-utveckling-föreställningar i humorformat och där Klas själv ofta utsätter sig för risker... för att känna sig levande.Nu möter du honom i 100%-podden och har du tur kommer du att se honom live i Hela Sverige hånglar - som jag är övertygad om kan vara en fantastisk energiinjektion under den mörka hösten.Här kan du läsa mer om Klas Hallberg. Här kan du köpa biljett till Hela Sverige hånglar. Prenumerera på 100%-poddenDet går utmärkt att lyssna på #100procentpodden här, men det allra bästa är om du väljer att ladda ner och prenumerera på den i din podcastapp (som är gratis att ladda ner om du inte har en) så kan du lyssna precis när du vill i din smarta mobil eller surfplatta. Då får du veta när nya avsnitt kommer och kan bläddra igenom dem som redan har sänts... och lyssna på människor som väcker något i dig.Här prenumererar du.Jag blir superglad om du dessutom gör en kort recension av podden.Var med och bidra till 100%-poddens framtidTillhör du dem som lyssnar på 100%-podden?Isåfall är du inte ensam.Jag är stolt över att helt själv ha producerat mer än 75 avsnitt sedan starten för snart två år sedan. Jag gör det helt på min fritid, för att jag älskar det.Du kan göra en liten, men viktig, insats för att säkra 100%-poddens framtid och göra det lättare för mig att prioritera arbetet med den. Det du kan göra är att ge en dollar per nytt avsnitt av 100%-podden. Just nu är det några få lyssnare som gör det och jag är tacksam för varje person som bidrar. Så här gör du. 1.     Gå in på https://www.patreon.com/charlottecronquist2.     Klicka på den röda “Become a patron”-knappen, till höger.3.     Välj en summa att donera, 1 dollar räcker.4.     Skapa ett inlogg antingen med din mejl eller med Facebook.5.     Fyll i dina betaluppgifter.6.     Få min stora tacksamhet.Vad är Patreon och varför gör jag detta?Det här klippet förklarar det rätt bra: https://www.youtube.com/watch?v=wH-IDF809fQ. Patreon är ett sätt för innehållskapare som jag (som har en podd, eller en blogg, eller kanske gör klipp på YouTube) att få betalt för det vi skapar från vår publik. Vem som helst kan skapa ett konto på under 3 minuter och bestämma hur mycket de vill bidra med per avsnitt som publiceras.Tack för hjälpen! Stor kram!SpecialavsnittDå och då gör jag specialare av #100procentpodden. Det finns avsnitt på engelska och så uppstår en del andra överraskningar också.Här kan du lyssna på mitt sommarprogram från 2015.Varmt välkommen till en värld där du får vara 100%-du.

    starstarstarstarstar
  • 158 - Boarding completed

    · Nisse och den där äldre

    I denna veckas avsnitt pratar Nisse och Christopher om Christophers sportkommentator-karriär, om Rasmus Axs fadäs i vasaloppet, om Nisse och Frittes resa till Halmstad, om mello i Halmstad. De gör också ett försök att tyda vad Nisse säger på fyllan. Till sist lite om tågutrop, sittplatser på flygplan och vad Nisse ska ha på sig på sin föreställning. www.melodikollen.se www.nissehallberg.se Ni når oss som vanligt på info@nadda.se

    starstarstarstarstar
  • Kan man lita på att läkaren kan sitt jobb?

    · Kaliber

    Hur säker kan man vara på att man får rätt vård och att den läkare man möter har rätt kompetens?Kaliber undersöker vem som kontrollerar kvaliteten i den svenska vården och hur illa det kan gå när rätt kompetens saknas. - Ja det går inte att beskriva. En sådan sorg och smärta som var…Att det kunde gå så illa. Att vi hade sån otur och träffade den doktorn, säger Ulla Pettersson. En stol är tom i köket hemma hos Ulla Petersson i Åmål. Det är någon som saknas - Kjell-Erik, Ullas lillebror. Han sökte vård efter att ha drabbats av en grav hjärtinfarkt men fick inte den hjälp han behövde. Istället blev han ordinerad ryggövningar. På rehabkliniken Olivia i Danderyd håller Nils Björneheim på med att stoppa träpluppar i små hål. Det är ett solitaire-spel och används för att träna finmotoriken. Bredvid sitter arbetsterapeuten Sandra Skog. - Jag tänker att om tio minuter så är det den här handträningsgruppen. Vi kanske ska ta det lite lugnt nu? Så vi inte tar slut på dig fullständigt, säger Sandra Skog till Nils Björneheim. - Ja, det behövs nog, säger Nils och reser sig upp. Han går ut i korridoren. Hur går det för Nisse? - Den här operationen han var med om, det var ju en fullständig katastrof att det blev som det blev och som han har berättat för mig så var han riktigt illa däran. Tänker man på det så har det ju hänt väldigt mycket på så kort tid, säger Sandra Skog.  Ute i samlingshallen står Nils och kollar dagens schema. Senare väntar bland annat språkövningar, gym, minnesträning och qigong. Det är ett tajt schema, så vi bestämmer oss för att ses hemma hos Nils när dagen är slut. Nils är gammal träslöjdslärare och jobbade tidigare på en skola en bit bort. Hans elever kallade honom för Nisse. Men allt skulle förändras en dag i oktober 2012. - Här står vi på sjukhuset. Här ligger han nerbäddad med alla maskiner runtomkring. Vi är hemma hos Nils och hans fru, Marie-Louise. I handen håller hon fotografin från sjukhuset. - Här ligger han nerbäddad, med alla maskiner runt omkring. Helt borta, säger Marie-Louise. Vad var det som hände? Vad var det som hände? Jo….eeh…vi skulle bli…det var det här med…, säger Nils och blir tyst. Han har svårt att  få fram orden och det mesta av hans minne från händelsen är borta. Men Marie-Louise som skriver dagbok minns det fortfarande tydligt. - Han skulle ta bort en polyp i näsan. Den gjorde så att han hade andningssvårigheter, säger Marie-Louise. En polyp är en liten vävnadsknöl i slemhinnan som gör att man blir täppt i näsan. Det är en relativt vanlig åkomma som uppemot 300 000 svenskar har problem med. Knölen tas ofta bort genom ett litet ingrepp i näsgången. - Och Nisse åker iväg på morgonen.. eller vi skjutsar dig till sjukhuset. Och sen är det ’hejdå, lycka till, vi syns ikväll’. Och jag själv skulle ha avskedsfest på jobbet för jag skulle gå i pension samma dag. Jag stod och blåste ballonger på jobbet och så ringer läkaren från sjukhuset och säger att ”Det där har inte gått något vidare…”, berättar Marie-Louise. Läkaren som opererat Nils har begått ett allvarligt misstag. Men det får Marie-Louise inte veta när sjukhuset ringer. Bara att Nils har fått en akut hjärnblödning och att han åkt med ambulans till neurointensiven på Karolinska sjukhuset. - Och då åkte jag och sonen dit. Och vi hittade rätt på dig och fick se dig, och det var ingen munter syn just då i alla fall, säger Marie-Louise och tittar på Nils som sitter tyst och lyssnar. Vad kände du just då? - Ärligt talat så vet jag inte. Det var bara tomt. Ett tomt kaos. Jag vet inte riktigt, det vart blackout, säger Marie-Louise Björneheim. Var du någonsin rädd för att inte Nisse skulle komma tillbaka? - Ja, det var jag ju. Oh ja, det var jag. Jag trodde faktiskt inte det. Så som han såg ut när han låg på sjukhuset…För han rörde sig ju inte. Vi kunde få en liten, liten förnimmelse om vi höll honom i handen. Att man fick en liten, liten tryckning tillbaka. Men ingen annan reaktion. Och det var jättejobbigt. Usch. Nils går inte att få kontakt med. Han läggs in med slangar för att tömma hjärnan på blod. Och en track i halsen, ett slags rör för att underlätta andningen. Det ska dröja månader innan han vaknar till liv. Och då är det en annorlunda Nils som vaknar upp. - Han visste ju inte vem jag var. Konstigt nog kände du igen barnbarnet. Men inte Mattias och mig första gångerna du började vakna upp. Du tittade bara på oss som att, vilka är vi? Säger Marie-Louise. Läkaren får inte fortsätta operera De första månaderna kan Nils varken röra sig, prata eller minnas något. Det blir en lång resa med rehabilitering, där Nils får lära sig prata och gå på nytt. Och det dröjer nästan två år innan Nils  får veta vad som gått fel. I augusti 2014 kommer ett beslut från Inspektionen för Vård och omsorg, den myndighet som bedriver tillsyn över vården. Där framgår det att läkaren försökt ta bort Nils polyp med en tång, och att han inte använt någon optik för att kunna se vad han gör. En direkt olämplig metod enligt IVO. Nils som ligger nedsövd märker aldrig när läkaren råkar göra hål och kommer åt den del i huvudet där hjärnan sitter. Marie-Louise går iväg och hämtar ett kuvert. Kuvertet med den utredning som IVO skickade för några månader sen. - Han har haft upp ett instrument upp i hjärnan. Det blev ett hål. Man har ett litet nät emellan näsan och hjärnan där luktsinnet sitter liksom. Och det var det han petade sönder och sen upp i hjärnan. Och så blev det blodutfyllnad och då blev det en stor hjärnblödning, förklarar Marie-Louise. Läkaren får även kritik för ytterligare ett fall, där en patient fått smärta och blödningar efter två misslyckade näsoperationer. Man beslutar att läkaren inte bör utföra någon mer kirurgi, och sjukhuset placerar honom på en annan mottagning i Stockholm. Jag har varit i kontakt med läkaren, men han vill inte medverka i någon intervju. - Det är helt ofattbart. Man kan inte tro att sånt här kan hända. Och man blir ju jätteledsen. Gjort går inte att göra ogjort. Men det förstörde Nisses liv och delvis mitt. Och sonens också egentligen, det händer ju mycket runt omkring, säger Marie-Louise. - Ja, det är ju som du säger. Man vet ju inte vem som bestämmer över en. Det känns ungefär som dom vart och petat undan benen på en. Och sen har man försökt komma tillbaka, tillbaka…, säger Nils Björneheim. Hur kunde en olämplig läkare få operera Nils? Och finns det fler än bara Nils som drabbats av att inte få träffa en läkare med rätt kunskaper? Jag bestämmer mig för att kontakta Inspektionen för vård och omsorg och får då veta att just kompetensbrister inom vården är ett av flera riskområden som man sett de senaste åren. Janna Kokko är utredare på IVO. - Vad vi har gjort är att vi har samlat in risker både från det som vi har sett och sen också det som andra aktörer påpekar som riskområden. Och där har många aktörer påpekat att kompetensbrister hos personal är ett riskområde, eller en risk för patientsäkerheten. Men vi har kollat på det på väldigt övergripande nivå för att kunna prioritera vår kommande tillsyn, berättar Janna Kokko. Enligt henne handlar det inte specifikt om bara kompetensbrist hos enskild personal, utan även om brist på vissa typer av specialister och att en del inte får tillräckligt med kompetensförhöjning. Jag är nyfiken på om det finns fler fall som Nils. Därför begär jag ut alla avslutade anmälningar som handlar om kompetens bland vårdpersonal. Jag begär också ut alla tillsynsärenden där IVO kritiserat personal för oskicklighet, det vill säga att personalen har bristfälliga kunskaper i sitt yrke. Sammanlagt går jag igenom 191 fall som lett till kritik de senaste fem åren, och hälften av dom rör läkare. Sverige saknar de kontrollsystem som finns i många andra länder I dom ärenden jag granskat, hittar jag flera exempel på både dödsfall och allvarliga vårdskador, som kan härledas till att läkare haft brister i sin kompetens. Här finns exempel på barn som dött, patienter som blivit blinda och läkare som ordinerat dödliga medicindoser till sina patienter. Så hur kommer det sig att patienter riskerar att träffa läkare med bristande kunskaper?          Jag åker till Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Här möter jag Eric Hanse. Han är professor och dekanus. Tidigare var han ansvarig för läkarutbildningen i Göteborg. - Ja, läkarkårens kompetens är god och hög generellt sett. Men den kan bli ännu högre, säger Eric Hanse. Enligt Eric Hanse så finns det flera saker som kan bli bättre och gemensamt är kontrollen av läkares kompetens. En del handlar om själva läkarutbildningen, där kraven successivt minskar ju längre man kommer. Som exempel nämner han den svenska specialistutbildningen som inte innehåller någon obligatorisk slutexamen. Men det stora problemet kommer efter utbildningen. Då blir det istället upp till arbetsgivaren att se till att läkaren har rätt kompetens för sitt jobb. Något system som återkommande kontrollerar kompetensen finns inte.  - Det är väldigt olyckligt. På alla nivåer i den här utbildningskedjan, hela vägen från grundutbildning till AT och vidareutbildning och fortsatt vidareutbildning, så bör det finnas kontrollstationer, så att säga. Och såna kontrollstationer blir aldrig vattentäta, och ska inte vara heller kanske, hur finmaskiga man än gör dom. Men dom minskar risken för att sånt här ska hända i alla fall, säger Eric Hanse. Om man som arbetsgivare anställer en läkare, vad har man för möjligheter att kontrollera den här läkarens kompetens? - Nej, man har ju att lita på att dom utbildningar som den här läkaren har gått på olika nivåer uppfyller en god kvalitet, säger Eric Hanse. Det är den femte december 2013 och medicinska riksstämman hålls på Waterfront Congress Centre i Stockholm. Här samlas branschfolk och föreläsare för att debattera och nätverka. På en debattscen står barnläkaren Anders W Jonsson, även riksdagsledamot för Centerpartiet. Ämnet för debatten är ”Vem vill gå till en läkare som inte hänger med?” och Anders W Jonsson argumenterar för att Sverige bör införa en kontroll över läkarkompetens.  - Ja, det här var en av många debatter jag varit med i under de senare åren, där vi diskuterat just det här, varför Sverige är så unika i det att vi inte har någon kvalitetskontroll av legitimerad personal, säger Anders W Jonsson. Systemet Anders W Jonsson förespråkar kallas recertifiering. Det går ut på att yrkesutövare återkommande får bevisa sin kompetens, till exempel via kunskapstester vart femte år och ofta genom att redovisa att man uppdaterat sig med ny relevant forskning. Systemet används i olika former runt om i världen. Men inte i Sverige. - Jag tycker att det är fel. Jag tycker att Sverige i likhet med i stort sett alla andra länder, borde ha system där man återkommande får visa att man behåller kompetensen på det område man är legitimerad att arbeta. Jag kommer ihåg från den här debatten vi hade att efteråt hade jag stämt träff med en amerikansk barnläkarkollega som var på stämman i ett annat ärende. Jag skulle visa honom Sveriges riksdag. På vägen hit till riksdagen frågade han vad jag debatterat. Och då berättade jag det här, och han blev ju väldigt förvånad. Hur kan det vara så i Sverige att man inte har någon kompetenskontroll alls på läkare? Och så beskrev han det amerikanska systemet där man har dubbla kontrollsystem, där dels delstaterna har en uppföljning, och dels yrkesföreningarna också har en uppföljning. I det material jag gått igenom hos IVO, är det tydligt att läkare med kompetensbrister ofta upptäckts först efter att fel har begåtts. Och det här är ett problem menar Anders W Jonsson, som tycker att Sverige borde införa ett system som granskar läkares kompetens innan felen begås. Han jämför det med svenska revisorer, som var femte år får förnya sina yrkescertifikat. - Det borde i Sverige vara lika viktigt att ta hand om svårt sjuka människor som det är att hantera pengar. I ett läge där vi säger att auktoriserade revisorer, där ska staten återkommande kontrollera att man håller kompetens. Då är det ju skamligt att man då tycker att hela sjukvården där det handlar om människors hälsa, liv och död, att man där inte har någon form av kompetenskontroll, säger Anders W Jonsson Med på scenen står även Olle Larkö. Han är överläkare och dekanus på Sahlgrenska Akademin. Kollega till Eric Hanse som ni hörde tidigare i programmet. - Vad vi vänder oss emot är att vi inte har samma krav på läkarna som man har i andra länder, säger Olle Larkö. Varför har vi inte det? - Ja, det är svårt att svara på det. Kan vara ett uttryck, om man får vara lite elak, ”Slapp-Sverige”. Att man tror att saker ordnar sig i alla fall, säger han. Enligt Olle Larkö är det framförallt läkares fortbildning som är viktigt att kontrollera. Det vill säga den kunskap som läkare får efter att dom är färdiga specialister, till exempel genom att åka på konferenser eller läsa ny forskning. Och han får medhåll från sin kollega Eric Hanse. - Den allmänna synen är att läkaryrket som många andra yrken är något som ingår i ett livslångt lärande. Och alla utbildning, även i det livslånga lärandet, är något som befrämjas av krav på individerna på alla nivåer. Men som det är nu i systemet så minskar kraven successivt ju längre man kommer i det livslånga lärandet. Och det är på sikt inte bra för inlärningskvaliteten. Så vi tror ändå att det är bra med krav på alla nivåer, även om man har vart yrkesverksam en längre tid, säger Eric Hanse. Olle Larkö bryter in. - Det är klart att det kan förekomma att kompetensbrister gör att man felbehandlar. Det är ju därför vi tycker att man ska förebygga detta så långt man kan. Med att hänga ut i utvecklingen helt enkelt. Läkare är inga fantommänniskor heller, utan vi kan göra fel även om man är kompetent. Det är olyckligt om man gör fel för att man är inkompetent, och vi vill så långt som möjligt gardera oss från detta, säger han. Kjell-Erik drabbades av grav hjärtinfakt men blev ordinerad ryggövningar I ett av fallen jag granskat, dyker orten Åmål upp. Här bor Ulla Pettersson och hennes make Holger. Vi går in Ullas kök. Efter en stund pekar hon på den rödvita mattan framför diskbänken och börjar berätta om sin lillebror, Kjell-Erik. - Här bara han ramla ner. Och blev liggandes ner här efter diskbänken. Alldeles precis efter här låg han. Så det var jobbigt att sköta matlagning och disk, det känns fortfarande jobbigt med den här bänken, för det påminner så mycket om det som hände då, säger Ulla Pettersson. Vi sätter oss i matrummet. Det var en oktoberdag som hennes lillebror Kjell-Erik kom hit, berättar hon. Kjell-Erik var blek, kallsvettig och klagade över en extrem smärta i ryggen och bröstet. Dom åker till vårdcentralen där dom blir ombedda att sätta sig i väntrummet.  - Nej, det orkar jag inte, sa min bror då. Men sen kom det en läkare. Och när vi hade berättat då att han hade så ont i ryggen, och han hade ont i mellangärdet och det tryckte över bröstet och han hade väldigt hjärtklappning. Då fick vi följa med in på ett undersökningsrum. Och där togs EKG. Och då sa han att, ja det syntes en liten förändring. Och så fråga han min bror om han hade haft en hjärtinfarkt tidigare. Och nej svarade ju min bror då, berättar Ulla. Läkaren ser fundersam ut, berättar Ulla. Han säger till Kjell-Erik att lugna ner sig och ta ett djupt andetag. Efter en stund säger han att Kjell-Eriks hjärtklappning bara är en panikattack, orsakad av inflammation i ryggen. - Och så skulle han visa min bror hur han skulle göra ryggövningar för att stärka upp ryggmuskulaturen. Så han fick lägga sig på britsen. Och så skulle han ha händerna utefter sidorna och sträcka upp överkroppen och huvudet. Och det kunde ju inte min bror. Läkaren fortsätter med att försöka få Kjell-Erik att göra ryggövningar. Efter en stund ber han Kjell-Erik och Ulla att gå in i ett annat rum och vänta, eftersom en annan patient står på tur. - Och då säger min bror till doktorn att. ”Ja, jag kommer inte att klara mig igenom det här”. Och då tog doktorn tag i armen på min bror. Och så sa han att ”Lugna ner dig nu. Lugna ner dig. För det som du känner bak i ryggen, det är inte farligt. Och inte det du känner tryck över mellangärdet. Och hjärtklappningen, det är inte farligt. Du behöver INTE oroa dig!”, berättar hon. "Jag kommer dö nu" Medan de väntar i rummet börjar Kjell-Erik att hosta kraftigt. Läkaren kommer senare tillbaka och gör bedömningen att Kjell-Erik även lider av lunginflammation. Han skriver ut lite antibiotika och skickar hem Ulla och Kjell-Erik. Väl hemma hos systern, börjar allt snurra för Kjell-Erik. Han har svårt att andas och svetten pärlas i hans panna. Ulla bestämmer sig för att ringa en ambulans.  - Och min bror, han sa att ”Jag kommer att dö nu”. Och då försökte jag trösta honom och säga att ”Bara ambulansen kommer”. Och ”Jag dör innan dom kommer…”. Det var det sista han sa. Och sen bara han rasa ihop på golvet.  Ulla försöker ropa och ruska om Kjell-Erik, men får inget svar. Hon springer till telefonen för att ringa 112 igen, när hennes man ser ambulansen stanna utanför. - Och dom började ju å jobba med honom på en gång. Och gjorde såna här tryck på bröstkorgen på’n. Ulla står ute i hallen medan personalen försöker få liv i Kjell-Erik. Efter en stund hör Ulla hur det blir tyst i köket. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att…”Tyvärr, det går inte att få något svar från din bror, hjärtat är stilla och det går inte att få igång det”. Och när dom kom med båren och….ja dom undrade ju om jag ville att han skulle vara kvar här tills en läkare kom och konstaterade dödsfallet. Eller om dom skulle ta med honom. Och då var han ju redan blå i det som man såg av ansiktet och så…Så då var det ju bara att konstatera att…han var död, säger Ulla medan tårarna rinner ner för hennes kinder. Chefläkare på Närhälsan och den vårdcentral som Ulla och Kjell-Erik besökte heter Monica Radeberg. Efter händelsen gjorde hon en egen utredning och anmälde även ärendet enligt Lex Maria. - Jag ser allvarligt på händelsen och beklagar den. Och det är av den anledningen som vi har gjort den här händelseanmälan och en Lex Maria-anmälan till IVO, säger Monica Radeberg. Den obduktion som gjordes efter Kjell-Eriks död, visade att han avlidit i en hjärtinfarkt. Och enligt både IVO och Monika Radeberg, borde läkaren ha förstått det redan första gången han såg resultatet av EKGt. Det visade nämligen tydliga tecken på att Kjell-Erik hade en akut hjärtinfarkt och läkaren borde ha ringt på en ambulans direkt. Hur kunde det bli så här? Det var en felbedömning. Och som jag också skrev i händelseutredningen och som också IVO höll med om, var att det handlade om kompetensbrist hos enskild hälso- och sjukvårdspersonal, säger Monica Radeberg, chefläkare på Närhälsan. Om en läkares kompetens brister i vissa avseenden som du säger. Hur kommer det sig att han jobbade där han gjorde? - I det här fallet handlade det om behov av läkare, alltså vikarier. Det var brist. Man har inte tillräckligt med ordinarie läkare och behöver ha bemanningsläkare eller vikarier. Så det var ju ett bemanningsföretag som hade hjälpt den här enheten med läkarbemanningen. Ni som anställer personal. Vad har ni för ansvar i det här? - Vi har ett ansvar att ta referenser…Att vi har personer med rätt kompetens…på rätt ställe.. Och vad var det som gick fel i det här fallet? – Ja, den här personen hade ju inte rätt kompetens i det här fallet……..Det jag vill tillägga är att jag beklagar detta. Det är en tråkig händelse som vi tagit på stort allvar. Den doktorn jobbar ju inte kvar i närhälsan. Vad jag vet, så gör han inte det, säger Monica Radeberg. Läkaren är fortfarande verksam inom vården i Västra Götaland och har i perioder varit stafettläkare på andra vårdcentraler i regionen. När jag ringer upp honom, håller han inte med om att hans kompetens varit otillräcklig. Men någon intervju där han kan utveckla det hela, vill han inte vara med i. Var han jobbar idag, vill han inte heller uppge. Läkarbristen förvärrar problemen Det är inte bara IVO som identifierat kompetensbrist som ett problem i den svenska vården. I december 2014 meddelar Riksrevisionen att även dom sett problem med kompetensen inom sjukvården i en förstudie. Senare i höst ska de presentera resultatet av en större granskning av kompetensproblemen inom vården. Men här ligger fokus mer på kompetensförsörjning, det vill säga frågan om rätt kompetens finns på rätt plats. Det råder idag brist på läkare med spetskompetens,  framförallt inom psykiatrin och allmänmedicin. Och enligt flera experter jag talat med är det ofta ur det perspektivet man ser problemet. Det stora problemet är inte inkompetent personal, utan snarare att det här inte kompenseras med annan, mer kompetent personal. Men kan det vara så att läkarbrist kan få konsekvenser även för enskilda läkare? Jag åker till Stockholm för att träffa Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. - Ja, det är allvarligt. Man kan säga att både legitimation och specialistbeviset är statens garant för att yrkesutövaren håller måttet, säger Heidi Stensmyren. För Heidi Stensmyren är det framförallt fortbildning som är viktig för att bibehålla god kompetens. Hon är inte övertygad om att recertifiering är rätt väg att gå, däremot skulle hon gärna se ett system som ställer högre krav på att läkarna får rätt fortbildning.  Samtidigt tror hon att läkarbrist och kompetensbrist hos enskilda läkare kan ha vissa samband. - Tittar man på primärvården, så är det ju många läkare som kanske är den enda läkaren på vårdcentralen. Och det innebär i stor grad ensamarbete. Och det här blir en nedåtgående spiral. För dom har då så få läkare på plats så man får svårt att delta i fortbildning och uppdatera sig. Eftersom det är så dåligt bemannat. Sen så blir det här en spiral som fortsätter. Man får inte fortbildning och får ta en större del i produktionen. Och så blir det bara produktion till sist. Det blir en ond cirkel.   På Södermalm i Stockholm, ligger huvudkontoret för Sveriges kommuner och landsting, SKL. Jag har stämt träff med chefen på SKL:s vård- och omsorgsavdelning, Hans Karlsson, för att fråga hur han ser på det här med kompetensbrister och att det sker fel i vården. Som lagen är skriven, är det idag upp till arbetsgivaren att se till vårdpersonalen har rätt kompetens. Jag har pratat med en del experter som menar att det är ett problem att Sverige inte har något riktigt system som kontrollerar läkarnas kompetens. Vad tänker du om det? - Ja, det beror på vad du menar med kontroll. Vi har ingen myndighet som på något sätt prövar kompetens efter ett visst antal år eller som följer upp det i den meningen. Däremot finns ju tillsynsmyndigheter, Inspektionen för vård och omsorg som har ett tillsynsansvar, säger Hans Karlsson på SKL. Det finns ju exempel på andra länder där man har till exempel recertifiering. Att man kollar upp kompetensen var femte år till exempel. Hur ser du på ett sånt system? - Om man söker sig till ett vårdande yrke så…har man…då är grundinställningen att man faktiskt ska kunna klara sitt yrke på ett bra sätt. Vi tror mindre på en formalisering i form av någon typ utav examen igen, utan det handlar om att ständigt vara upptagen av att lära sig lite mer.. Men som lagen är skriven så är det ju ändå arbetsgivaren som har ansvar att kontrollera läkarens kompetens. Varför kan det ändå ske sådana här fel i vården? - Ja, och det är ju en riktig beskrivning att arbetsgivaren, chefen ska vara ansvarig för det. Man ska se till att personen dels har rätt utbildning men också har fått rätt kompetensutveckling under tiden. Det är ett konstaterande att så här långt är systemet inte perfekt. Ingen är nöjd med det. Alla är upptagna med att försöka ta bort dom brister som finns. Eller att kompensera för det faktum att vi inte är perfekta människor. Det vi måste göra när vi vet att det är att göra ett fel eller att det är att det händer något som inte var avsett, är att det är en del av en vardag. Då handlar det om att acceptera att det förekommer, och bygga in system som säkerställer att dom här bristerna inte leder till att det drabbar en patient. Men hur ska man som patient veta att den läkare man träffar faktiskt har rätt kompetens? - Jag tycker att man som patient i svensk sjukvård ska kunna förutsätta det. Man ska inte behöva försäkra sig extra mot det eller vara oroad för det. Jag är övertygad om att i den absoluta majoriteten, nästintill alla fall, så kan du vara helt säker på det. Sen finns det exempel på att uppenbart inte kompetensen räckte, säger Hans Karlsson, chef på SKL:s vård- och omsorgsavdelning. I matrummet hemma hos Ulla Pettersson i Åmål igen. Hon visar en bild på sin bror Kjell-Erik. Han står på en fiskebåt, med gula regnkläder och håller upp en stor fisk. Det är en av de sista bilderna som togs på hennes bror. - Att det kunde gå så illa.. En doktor som ändå inte var så ung…utan hade lite erfarenhet. Att vi hade sådan otur att vi träffade den doktorn. Det är dom tankarna jag har, som snurrar runt i huvudet på mig både dag och natt. Och att en inte ska lita på en doktor längre. Jag kommer aldrig göra det mer…  Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg Andreas Lindahl Exekutiv producent Kaliber kaliber@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 101 En kareoke-indian

    · Nisse och den där äldre

    Nytt år, nytt avsnitt och nya gäster hos Nisse å den där äldre. Denna vecka gästas duon av komikern Petter Bristav. Nisse och Petter talar ut om sitt Ask-bråk och Christopher erkänner ytterligare en fördom han bär på. Onda ord kastas runt i studion och stämningen blir både dålig och härlig. Nisse och Petter får förklara för Christopher att spela FIFA inte innebär att man är en fotbollskille. Det konstateras även att alla vill ligga med Nisse. I alla fall enligt Petter.

    starstarstarstarstar
  • 101 En kareoke-indian

    · Nisse och den där äldre

    Nytt år, nytt avsnitt och nya gäster hos Nisse å den där äldre. Denna vecka gästas duon av komikern Petter Bristav. Nisse och Petter talar ut om sitt Ask-bråk och Christopher erkänner ytterligare en fördom han bär på. Onda ord kastas runt i studion och stämningen blir både dålig och härlig. Nisse och Petter får förklara för Christopher att spela FIFA inte innebär att man är en fotbollskille. Det konstateras även att alla vill ligga med Nisse. I alla fall enligt Petter.

    starstarstarstarstar
  • 91 Jesus-page och annat hårsnack

    · Nisse och den där äldre

    Nisse gillar inte USA. Christopher gillar USA. Christopher tycker att alla kändisar är rock'n'roll, Nisse tycker att rock'n'roll är att åka motorcykel i USA. I denna veckas avsnitt förklarar de hela handlingen på filmer som de inte har sett och Nisse avslöjar vad som skulle få honom att mörda sin syster. Tack Emil Hasselqvist för att du klippte ihop detta så snabbt och nyktert. Malin Hökby är vår redaktör, vän och vi älskar henne. Nisse och Christopher mottar tacksamt frågor och kommentarer påinfo@nadda.se, på Twitter @nissehallberg och @chrislinnell  samt via Instagram nissehallberg, clinnell

    starstarstarstarstar
  • 91 Jesus-page och annat hårsnack

    · Nisse och den där äldre

    Nisse gillar inte USA. Christopher gillar USA. Christopher tycker att alla kändisar är rock'n'roll, Nisse tycker att rock'n'roll är att åka motorcykel i USA. I denna veckas avsnitt förklarar de hela handlingen på filmer som de inte har sett och Nisse avslöjar vad som skulle få honom att mörda sin syster. Tack Emil Hasselqvist för att du klippte ihop detta så snabbt och nyktert. Malin Hökby är vår redaktör, vän och vi älskar henne. Nisse och Christopher mottar tacksamt frågor och kommentarer påinfo@nadda.se, på Twitter @nissehallberg och @chrislinnell samt via Instagram nissehallberg, clinnell

    starstarstarstarstar