polcirkeln

  • 00:41:00

    Kärlek på jobbet, livemusik om förspilld mobiltid och Ramadan ovanför polcirkeln

    · Nordegren & Epstein i P1

    Vad ska man göra om man blir kär i någon på jobbet? Hur firas Ramadan norr om polcirkeln? Och så blir det musik om att sluta stirra ner i mobilen. Hur hanterar man kärlek på arbetsplatsen? frågar sig Louise i dagens Nordegren & Epstein i P1. Många träffar sin partner på jobbet och ändå är osäkerheten stor om vad det är som gäller. När ska man berätta för chefen? Och vad ska kollegorna göra om de får syn på ett omslingrat par bakom kaffeautomaten? Idag ska vi fördjupa oss arbetsplatsromantikens möjligheter och svårigheter. Eva Norrman Brandt, psykoterapeut och ledarskapskonsult, gästar programmet.Dessutom blir det livemusik i studion. Många par-terapeuter har vittnat om att mobiltelefonanvändning är ett problem. Svårt att få uppmärksamhet helt enkelt! Idag får vi besök av artisten Jireel som skrivit en låt om det här. "Langa luren" heter den. Vad är det vi riskerar att missa om vi har svårt att vara utan mobilen?Och så reder vi ut vad det är som gäller när det handlar om fastedagens längd under Ramadan på platser norr om polcirkeln. Badar Anani, aktiv i Islamiska Föreningen i Västerbotten, förklarar.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika LindqvistVill du höra av dig till oss?Här kan du besöka Nordegren & Epstein i P1 på Facebook!Det går också bra att mejla:nordegrenepstein@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:45:18

    Birgitta Svendén

    · Sommar & Vinter i P1

    Chef och vd Kungliga Operan i Stockholm - Allt ljus på mig. Jag vet att de här tio minuterna kan betyda ett jättekliv i karriären. Och just då gör hjärnan en helomvädning, och plötligt står min hemby Vuollerim glasklar framför mig. Och jag hör frågan eka i huvudet inom mig, "hur i hela friden har jag hamnat här?". Jag ska ju debutera på Metropolitan Opera i New York men jag kommer ju från polcirkeln i Lappland. Svetten bryter fram och rösten i huvudet skriker: "du måste fokusera, lyssna på musiken, du får inte missa det här!". I sitt Sommarprogram talar den före detta operasångerskan Birgitta Svendén att alla människor spelar operaroller varje dag utan att veta om det. Opera är därför inte ett dugg komplicerat utan helt enkelt nödvändigt. Om Birgitta Svendén Blev efter egen karriär på scen rektor för Operahögskolan i Stockholm och sedan 2009 vd och chef för Kungliga Operan i Stockholm. Uppvuxen i Vuollerim vid Polcirkeln. Mezzosopran som debuterade på Stockholmsoperan 1981. Fick sitt genombrott i rollen som Drottning Kristina 1986 och sjöng sedan på bland annat La Scala i Milano, Metropolitan i New York och Covent Garden i London. Sjöng också under 13 säsonger vid Wagnerfestivalen i Bayreuth. Är hovsångerska och hedersdoktor vid Luleå Tekniska Universitet och ogillar ordet finkultur. Producent: Tithi Hahn

    starstarstarstarstar
  • 00:19:12

    Kvinnorna större hot än klimatförändringarna?

    · Vetandets värld

    Det är ett stort kvinnounderskott i Arktis. Kvinnorna flyttar för att utbilda sig, få bättre jobb och bättre skola till sina barn. Störst underskott av kvinnor är det i delar av norra Ryssland och Grönland, där det går ungefär 85 kvinnor på 100 män. I den Grönländska debatten utmålas klimatförändringarna som ett stor hot mot den traditionella jakt- och fångstkulturen, men samhällsforskningen pekar på att kvinnobrist och sociala förändringar är ett allvarligare hot. De senaste tio åren har grönländarna upplevt ett allt mildare klimat. Och det verkar vara en utbredd uppfattning bland grönlänningarna att ett varmare klimat är bra för samhället, skönt med lite mindre snö och is och några grader varmare i landet som till större delen fortfarande befinner sig i istiden. Huvuddelen av landet är täckt av en tjock inlandsis. Men där finns människor som utmålas som förlorare, i den grönländska debatten, när det blir varmare. De handlar om de som lever av traditionell jakt som bedrivs med hundsläde. När snön inte faller och isen inte lägger sig så kan de inte längre försörja sig. Det är också en bild som fått internationell spridning. Den urgamla grönländska kulturen i utkanten av mänsklighetens utbredningsområde tappar fotfästet när fångstmännen trampar igenom de allt tunnare isarna. Men det här är en bild som har dåligt stöd i samhällsforskningen. Knud Mölegaard håller på att ge mat till sina 24 hundar som han har uppbundna runt ett litet skjul i Sisimiut som är Grönlands näst största stad med 5500 invånare, den ligger i höjd med polcirkeln. Knud Möllegaard är en av många jagande grönländare som längtar efter snö och is, eftersom han bedriver jakt med hundsläde. Men när jag träffar honom i slutet på oktober är marken runt skjulet fortfarande lerig, det ännu inte fallit någon snö och isen har inte lagt sig, jakten på ren och säl får vänta. – Förr levde jag på jakten, säger Knud Mölegaard, men sen flera år arbetar jag inom socialförvaltningen med återanpassning av unga kriminella. Att han slutade med jakten som levebröd och idag bara jagar på fritiden, berodde på att lönsamheten var för dålig. Knud Mölegaard är en av många som har slutat att försörja sig som jägare och istället tagit anställning inom den offentliga sektorn. Men det är nu inte främst de senaste årens klimatförändringar som har tvingat grönländarna att ge upp den traditionella livsstilen. Det säger Rasmus Ole Rasmussen som är samhällsforskare med inriktning på Arktis. Av de grönländare som har jobb, jobbar majoriteten inom den offentliga sektorn och inom andra servicenäringar. Jakt på myskoxe, ren, säl, valross och val har sen länge tappat sin ekonomiska betydelse för samhället. På 50-talet jobbade 80% av grönländarna inom fiskeribranschen, men även om fiskeindustrin idag är den viktigaste exportsektorn för Grönland, är det betydligt färre, bara 3000 personer som jobbar som fiskare.  – Majoriteten av de 56000 grönländarna försörjer sig på verksamheter som inte direkt påverkas av klimatförändringar, säger Rasmus Ole Rasmussen är doktor i geografi. Sitt första forskningsprojekt utförde han i Sydgrönland i mitten på 70-talet, sedan dess har han forskat runt om i Arktis, men främst i Grönland. Sedan 4 år tillbaka är han anställd som forskare på Nordregio, som är nordiska ministerrådets forskningsinstitution. Han är främst inriktad på utkantsområden där det bor väldigt få människor. Och om man nu ska envisas med och måla ut ett hot mot Grönland och övriga Arktis idag så framstår det som om det främst är kvinnorna som hotar samhällena. Kvinnorna i Arktis lämnar regionen för att få utbildning och bättre jobb. Så ser det ut i både norra Kanade, Alaska och norra delarna av Sverige, Norge och Finland, men störst underskott av kvinnor är det i norra Ryssland och i Grönland. Det går bara drygt 85 kvinnor på 100 män i Grönland. Jag söker upp några kvinnor som ännu inte flyttat. Anja Jakobsen 25 år gammal jobbar i en souvenirbutik i Qaqortoq i Sydgrönland. --Vi flyttar nog dessvärre snart till Danmark, säger hon, vi vill att vår son ska få de bästa förutsättningarna. Qaqortoq, en stad med 3000 invånare, kan inte erbjuda tillräckligt bra skola för sonen anser Anja Jakobsen. Längst inne i en fjord, uppe vid polcirkeln, ligger den lilla byn Sarfannguaq, med 131 invånare. De färgglada husen klättrar på den branta klippan över vattnet. I ett av husen bor Charlotte Fleischer med man och tre små barn. – Ett stort problem är att många dricker för mycket alkohol här, säger hon, många är ofta fulla. Hennes man är föreståndare för livsmedelssaffären, men idag är det söndag och han står och gungar de tre barnen på den lilla lekplatsen, med utsikt över de nakna bergen och den solglittrande fjorden. Charlotte Fleischer säger att hon vill flytta därifrån, främst för att barnen ska kunna få en bra skolgång. --Lärarna i den lilla skolan har för dålig utbildning, säger Charlotte Fleischer. Hon skulle vilja flytta till det närmsta större samhället, Sisimiut, som ligger en dryg timmes båtfärd bort, och där skolorna är bättre. Enligt den forskning som finns framstår Charlotte Fleischer och Anja Jakobsen som ganska representativa, enligt Rasmus Ole Rasmussen på Nordiska ministerrådets forskningsinstitution Nordregio. De tre viktigaste orsakerna till att kvinnor flyttar är att de vill utbida sig, få bättre jobb och de flyttar för att deras barn ska få bättre utbildning Arktis verkar inte vara nåt för tjejer, annat är det med killarna. Det gäller både Grönland och runt om hela det Arktiska området. Unga män bor hellre kvar. Männen flyttar inte, håller kvar vid det gamla, kvinnorna satsar på det nya, skaffar sig utbildning, det här kan leda till konflikter mellan män och kvinnor när könsrollerna förändras. På kulturhuset i huvudstaden Nuuk stämmer jag träff med kvinnoföreningen 8 marsgruppen som bedriver kampanjer för att öka medvetenheten om kvinnors utsatta situation när de utsätts för våld i hemmet – De senaste decennierna har kvinnorna i allt högre grad utbildat sig, säger Katrine Nathanielsen, kvinnan har allmer lämnat rollen som traditionell hustru till fångstmannen – Dagens grönländskor är mer självständiga än tidigare, säger Kathrine Bödker, en stor andel lever i relationer där de utsätts för våld i hemmet. Men den finns många starka kvinnor som trots att de är ensamstående med barn, ändå lyckas utbilda sig och ha viktiga jobb i samhället. – I den traditionella kulturen är det mannen som jagar och kvinnan som tar hand om köttet och skinnet från till exempel säl och ren och andra djur, men under andra halvan av 1900-talet fick alltfler kvinnor arbete utanför hemmet och började tjäna egna pengar och det tillsammans med att kvinnorna utbildar sig mer, gör att den stolte jägarens status har utmanats, det enligt Inge Olesen Brandt som jobbar på Grönlands jämställdhetsråd. – Konsekvenser av att könsrollerna förändras är både våld mot kvinnor och en hög frekvens av självmord bland grönländska män, hävdar Inge Olesen Brandt. De senaste tio åren har det blivt varmare i Grönland, och det har blivt allt svårare att köra hundsläde på isen och jaga säl när isarna inte bär. Men enligt Rasmus Ole Rasmussen på Nordregio så har grönländarna historiskt sett varit bra på att hantera ett varierande klimat. Det finns flera skäl som gör att många grönländare idag ser positivt på ett varmare klimat, det blir lättare för det grönländska jordbruket men också för de företag som borrar efter olja ute till havs. Mindre is gör att det blir lättare att leta efter olja och det ökar förhoppningarna att det fattiga Grönland i framtiden ska bli ett rikt land och att det ska kunna bli självständigt från Danmark. En grönländare som gillar att det blir varmare är Hanseeraq Enoksen, han äger tre fiskefabriker och flera stora trålare och valfångstfartyg som får det lättare när det blir mindre is på havet. – Värmen gör säsongen längre för fiskebåtarna, samtidigt som det blir kortare säsong för de längre norr ut som bedriver jakt på isen, säger fiskefabrikören Hanseeraq Enoksen. Men av de grönländare som anser att klimatförändringarna är ett problem, så handlar det , enligt Rasmus Ole Rasmussen, mest om äldre människor som värnar den traditionella kulturen. – De yngre hittar i högre grad nya sysselsättningar och yngre kvinnor är inte så intresserade att inlemma sig i det traditionella samhällets mansdominerande könsmönster, där det var den store fångstmannen som till exempel bestämde om en ung kvinna skulle få gå en utbildning eller ej, säger Rasmus Ole Rasmussen. Knud Möllegaard som tidigare levde som jägare har idag ett bra heltidsjobb inom socialförvaltningen där han jobbar med återanpassning av unga kriminella, och även hans fru har ett jobb med bra inkomst. Han säger att de som försöker leva som jägare i Grönland idag, definitivt måste ha en fru med ett bra jobb som kan försörja både barnen och jägaren, eftersom jakt inte längre lönar sig. Redaktör Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se

    starstarstarstarstar
  • 02:36:20

    108. Nordenskiöldsloppet

    · Coltings Nakna Sanning

    22 mil skidåkning i trakterna kring Jokkmokk som var så mycket vinter att jag med råge klarar mig till nyår nu! Det var vinter extra allt. Det var skidåkning all inclusive. Det var Sixten Jernberg i kvadrat och Juha Mieto i kubik. Det var norr om polcirkeln, bokstavligt och bildligt. Det var stakande, vallande, diagonalande, plogande, vurpande, snorande och istappar i näshåren. Det var renskav och samekåtor. Det var järvar och jojkande. Det var pannlampa, vätskebälte och underställ doftandes av hormoner, Tajgan och blåbärssoppa. Det var ett jävla äventyr helt enkelt! Och i det här avsnittet håller vi inte tillbaka utan ger er the Full Monty!PS; det är inte jag på bilden, jag körde ju i löparshorts ovanpå långa cykelbyxor och vann också cykelbyx-/löparshortsklassen. Överlägset!Till yttermera visso tar vi...

    starstarstarstarstar
  • 01:29:03

    Surfaren från Skåne, lång intervju med Maria Petersson, #131

    · Husky

    Efter nästan ett år med mailkorrespondens och planering fick jag äntligen till en intervju med surfaren Maria Petersson, inspelad i acasts studio.Intervjun blev oerhört rolig och vi avhandlar allt från drömmar om gangstarap och den tuffa uppväxten i Åhus till hur hon upptäckte surf, varför vindsurf hör till sjuttiotalet och hur man klär sig för att surfa norr om polcirkeln. Maria berättar även nyheten att hon precis blivit sponsrad av Rip Curl.Maria reser bokstavligt runt hela jordklotet för att surfa men har fått en hel del uppmärksamhet för sin surfning omkring Lofoten och Tromsø. Men vi pratar även om nära döden upplevelser i havet, om gymnastik, om varför det är så jobbigt att planera saker och om den svåra, tvångsmässiga sjukdomen backflip-o-mania.Podcasten Husky spelas in med stöd av det nya Holiday Club Åre och Naturkompaniet.

    starstarstarstarstar
  • 00:16:44

    Totalt j-vla mörker i Kiruna

    · Verkligheten i P3

    Varje natt skakar det hemma hos invånarna i centrala Kiruna. Det kan liknas vid en liten jordbävning. Det är för att Marie spränger drygt 40 ton sprängämnen i gruvan över tusen meter under jord. Det är mörkt nere i världens största underjordiska malmgruva, Kirunavaara. Men det är även mörkt uppe i staden. För här, norr om Polcirkeln, går solen inte upp överhuvudtaget. Hur överlever man i evigt mörker och vad händer i kroppen när man smäller av flera ton sprängmedel? Och hur går det egentligen med den omtalade flytten av staden?

    starstarstarstarstar
  • 00:43:54

    Grönländsk resa 1: Färgstarkt, vilt och vackert

    · Kulturpoddar i P1

    Mia Gerdin och Ulla Strängberg landar på Kangerlussuaqs flygplats och tar det röda inrikesflyget till Ilulissat, 30 mil norr om polcirkeln. Ilulissat ligger vid Isfjorden och från vårt bed&breakfast ser vi isbergen segla förbi. Det är majestätiskt. Slädhundarna skäller, turisterna flockas kring helikoptern som ska ta dem till glaciären - innan den smälter. Men på 12 år har invånarantalet - om man räknar både människor och hundar - halverats. Nu bor här  5000 människor och bara 1200 slädhundar mot tidigare 6000.  Hundarna  står vid sina kojor, på sommarsemester.Vi tar båten, kryssar mellan isflaken ut till den lilla byn Ilmanaq där helikoptern sänker byggmaterial till de nya turiststugorna som byggs vid stranden. Det är en del av den nya vildmarksturism som håller på att förändra scenariot i Grönland.Sedan tar vi en större båt, Sarfaq Ittuk som trafikerar byarna som ligger som klasar vid kusten. 80 % av Grönland är täckt av is. Här finns inga vägar, men en väl utbyggd infrastruktur med hjälp av båt- och flygtrafik.Vi träffar unga människor i Sisimiut som studerar i Danmark men vill återvända och skaffa jobb här. Familjekänslan är traditionellt stark på Grönland, men liksom överallt annars i Europa är rörligheten bland unga stor och Danmark är för många porten ut i världen.Grönland fick sin självständighet 2009 (i allt utom utrikespolitik)  men banden till Danmark är starka och de flesta är tvåspråkiga. Inkomstskillnaderna är stora, de sociala problemen likaså, men grönländarna har en alltmer framväxande stolthet och självmedvetenhet. Den vackra nationaldräkten dateras från början av förra seklet.-Det var först då man började tala i termer av nationell identitet, säger Daniel Thorleifsen som är chef på Nationalmuseet.I det andra programmet, Grönländsk resa 2, fortsätter vi vår vandring i huvudstaden Nuuk och träffar radiopratare, musiker och filmare, samt åker i Grönlands första rulltrappa...Tidigare program i serien:Grönland: Att bo i väglöst landGrönland: Den unga och orädda litteraturenGrönland: Från tupilaker till civilisationskritik inom konstenUlla Strängberg ulla.strangberg@sverigesradio.seMia Gerdin mia.gerdin@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 01:47:30

    Fotografen och hundföraren Stefan Bellika om att korsa Alaska och om livet norr om polcirkeln, #127

    · Husky

    Första gången som jag träffade Stefan Bellika var uppe i Riksgränsen då han var en av deltagarna i Adventure Academy. Nu bor Stefan uppe i Alta och jag har hälsat på honom två gånger då jag bland annat spelat in avsnittet om Finnmarksløpet och då jag var på resa med The Ground Truth Project.Stefan är, bland mycket annat, en oerhört duktig fotograf som lever ett liv som väldigt många bara drömmer om. Dagens uppgift för er blir att, förutom att lyssna på avsnittet, följa hans instagramkonto.Vi pratar om hans uppväxt i Skellefteå, om att bli en del av Cirkus Cirkör och om att skaffa sig hund för att rädda sig själv. Om att lära sig vallhundar i Spanien, om att bo isolerad i Alaska, köpa revolver på en loppmarknad och om att vara nära döden fastbunden i en hundsläde.Podcasten Husky spelas i år in med stöd av Lundhags.Intervjun är inspelad på Clarion Sign.

    starstarstarstarstar
  • 00:29:49

    Grönland: Från tupilaker till civilisationskritik inom konsten

    · Kulturpoddar i P1

    Hur ser konstscenen ut på Grönland? Mia Gerdin och Ulla Strängberg tittar på slädfärder i månljus men också rapmusikinspirerad datorgrafik som ett slags samtidskommentarer. Tidigare reportage från Grönland i P1 Kultur under artikelnI staden Ilulissat, norr om polcirkeln, finns ett konstmuseum dedicerat till Grönlands store landskapsmålare, Emanuel A Petersen. Det är bilder av vardagslivet på Grönland för hundra år sedan is, fjordar och människor klädda i päls.Men på samma konstmuseum finns stora, collageliknande verk av Ivinguaq Stork Hoegh, som blandar datorgrafik med foto, inspirerad av både graffiti och hiphop. Det pågår ett generationsskifte i Grönland där unga konstnärer som Miki Jacobsen utgår från de gamla klichébilderna av Grönland och skapar något nytt.I huvudstaden Nuuk finns ett relativt nytt konsmuseum med sin första konstutbildade chef, Nivi Christensen. Problemet där är att museet inte är statligt och inte kan köpa in och samla samtidskonst i den utsträckning man skulle vilja. Det är ett jätteproblem, säger Nivi Christensen, som ändå försöker spegla den nutida konstscenen så gott det går i det ljusa, luftiga museet. Under sommaren och hösten visas en stor retrospektiv med verk av Anne-Birthe Hove, en av Grönlands största konstnärer, som borde vara betydligt mer känd utanför landets gränser, anser Nivi Christensen. Grönland är en del av världen, det är länge sedan vi var en isolerad ö, säger hon och vill samtidigt avexotisera bilden av Grönland med konstnärer som täljer valben och snidar tupilaker. En tupilak härstammar från inuiternas ursprungliga tro på naturens andar, den lilla figuren har magiska krafter som kan skada ens fiende. Att skära i ben handlar mer om dekoration och kom sig av att man trodde att sälen eller valen tyckte mer om att bli fångad om man gjorde vapnet vackert.Nivi Christensen vill öppna upp museet för nya, mindre konstvana personer och tycker att Grönland har en fördel: Vi grönländare har aldrig lärt oss hur man uppför sig, så som ovan konsthallsbesökare är man inte så ängslig och respektfull som i övriga Europa. Hit kommer man och vågar säga: "Jag fattar noll!"Ulla Strängberg ulla.strangberg@sverigesradio.seMia Gerdin mia.gerdin@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 3. Sydis-dans och rally i hög fart i Jokkmokk, en hamnade i Hollywood

    · Jokkmokkspodden

    I Hollywood kör utflyttade Jokkmokks sonen Samuel Hübinette filmstunt, skillsen övade han upp på isarna norr om Polcirkeln. Rallyvärldsmästaren Stig Blomkvist bjuder på en hissnandeåktur genom Jokkmokks skogar och andra talanger slår runt. Lokala och inflyttade bjuds på älgört-te i studion medMagdalena Forsman och Victoria Harnesk.   #Hübinette #rally #Jokkmokk #Porjus #Driversparadise #Stig Blomkvist #Samerådet #Miljö

    starstarstarstarstar
  • 00:26:44

    Grönland: Att bo i väglöst land

    · Kulturpoddar i P1

    På Grönland bor man längs kusterna, då 80 % av landets yta täcks av is. De flesta bor i huvudstaden Nuuk, men många i små byar dit man bara kan ta sig med båt eller helikopter. Det första som slår en när man kommer till Grönland är de färgglada husen. I bjärta färger klättrar husen på klipporna i Ilulissat, en liten by i nordväst tjugo mil norr om Polcirkeln. Här är det mörkt under 2/3 av året, så färgen behövs!  Men planchefen stadsbyggnadskontoret i Nuuk, Bilo  Hoegh Stigsen vill inte att färgen ska användas som en kliché. Färgen är en del av det koloniala arvet då danskarna införde en speciell färgskala: gula sjukhus, blå polishus etc.På museet i Ilulissat berättar museichefen Anja Reimer om tvångsförflyttningarna på Grönland.Hela byar utraderades när kolindustrin upphörde. -Det var många som for illa av tvångsförflyttningarna när familjerna skingrades, säger hon.Istället byggdes grå betonghus i Nuuk, s k "block" som idag står med vittrande rappning och som dras med stora sociala problem.Men Nuuk har stora planer för framtiden. Nu byggs det höghus  med fräcka detaljer; man vill  bort från problemområdena i stadens utkant. Trots det är urbaniseringen och den sociala utslagningen tydlig på Grönland,världens största ö, som vill bli grönare.-Redan idag svarar vattenkraften för all uppvärmning, säger Bilo  Hoegh Stigsen, som vill bygga parker med en flora anpassad efter det arktiska klimatet.- Vi ska bli grönast i världen!Ulla Strängberg ulla.strangberg@sverigesradio.seMia Gerdin mia.gerdin@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • 00:04:28

    Daniel Wikslund

    · Tankar för dagen

    Om att göra det omöjliga möjligt Daniel Wikslund från Tjautjasjaur är Sveriges nordligaste riksspelman. Med fiolen och sina samhällsbetraktelser reser han mellan våra nordligaste byar och ibland även till spanskspråkiga länder där han lyfter fram livet norr om polcirkeln, på spanska.  "De stora ögonblicken ryms i ett handbagage."

    starstarstarstarstar
  • 00:04:24

    Daniel Wikslund

    · Tankar för dagen

    Om villkorslös kärlek Daniel Wikslund från Tjautjasjaur är Sveriges nordligaste riksspelman. Med fiolen och sina samhällsbetraktelser reser han mellan våra nordligaste byar och ibland även till spanskspråkiga länder där han lyfter fram livet norr om polcirkeln, på spanska.  "De stora ögonblicken ryms i ett handbagage."

    starstarstarstarstar
  • 00:04:26

    Daniel Wikslund

    · Tankar för dagen

    Om tro och tvivel i religion och musik. Daniel Wikslund från Tjautjasjaur är Sveriges nordligaste riksspelman. Med fiolen och sina samhällsbetraktelser reser han mellan våra nordligaste byar och ibland även till spanskspråkiga länder där han lyfter fram livet norr om polcirkeln, på spanska.  "De stora ögonblicken ryms i ett handbagage."

    starstarstarstarstar
  • 00:04:21

    Daniel Wikslund

    · Tankar för dagen

    Hur skapas en ny tradition? Daniel Wikslund från Tjautjasjaur är Sveriges nordligaste riksspelman. Med fiolen och sina samhällsbetraktelser reser han mellan våra nordligaste byar och ibland även till spanskspråkiga länder där han lyfter fram livet norr om polcirkeln, på spanska.  "De stora ögonblicken ryms i ett handbagage."

    starstarstarstarstar
  • 00:28:08

    Byn som stöttar sina mjölkbönder

    · Tendens – kortdokumentärer

    Polcirkelns Lantgård i Juoksengi är ett av de få jordbruk med mjölkkor som överlevt de senaste åren i Övertorneå. De fick stöd från byborna som köpte aktier i gården och nu drivs gården som aktiebolag Janne Malmström är en av de fyra bönder som driver Polcirkelns Lantgård med 200 mjölkkor. Han har varit mjölkbonde sedan han var 15 år. Då när jag började 1980 var vi över hundra bönder i Övertorneå kommun och hade eget mejeri. Nu är vi fem kvar. Det är en sorglig utveckling, men så är det.Janne hade 20 kor och jobbade i princip alla dagar varje år. Men så en dag kom han och några av hans vänner på idén att gå ihop och skapa ett större jordbruk med fler kor och där byborna skulle kunna köpa in sig med aktier. Nu har lantgården 183 aktieägare. Tomas Mörtberg blev en av de fyra bönder som drev idén och skapade Polcirkelns Lantgård. Han hade själv blivit allergisk mot kor men tilltalades av idén och blev gårdens vd.Vi satt in en annons i den lokala annonsblaskan och skrev att vi tror inte att du blir miljonär om du satsar här, men däremot så lovar vi att du kommer att ha öppna ängar och kunna se älven. Intresset blev jättestort. Och nu idag har fikarummet i ladugården blivit en sorts samlingsplats för de som satsat i gården. Vi hade inget att förlora. Nu har vi öppna landskap och folk tror på byn igen.   En av aktieägarna.De svenska mjölkbönderna är i djup ekonomisk kris vilket bland annat beror på världsmarknadens prissättning av mjölken som sänker lönsamheten. Och Polcirkelns Lantgård, som existerat i tio år, har också haft en tuff resa. Bönderna har fått ta personliga lån för att få det hela att gå ihop och nyligen kom ytterligare en smäll. Den tidigare geografiska indelningen för stödområden som varit gynnsam för bönderna vid Polcirkeln har fått en ny indelning som slår hårt mot grannbyn. EU föreslår att stödområdena ska baseras på SMHI:s temperaturmätningar vilket till exempel kommer att slå hårt mot grannjordbruket 2 mil söder om Jouksengi. De får 61 öre mindre i bidrag per kg mjölk.Helt jävla obegripligt!Tomas MörtbergProgrammet är gjort av Gunilla Nordlund Tendens@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • #4 - Sommar norr om Polcirkeln

    · Lapland Stories

    Välkomna till sommaravsnittet av Lapland Stories där jag kollar in området under sommarsäsongen. Hör om glaciärvandring på Kårsaglaciären, golf under midnattssolen, BAMM, vandring och mörka grottutflykter in under fjället.

    starstarstarstarstar
  • 00:03:34

    Daniel Wikslund

    · Tankar för dagen

    Att tala ett främmande språk är som att spela teater - fast på riktigt. Daniel Wikslund i Tjautjasjaur är Sveriges nordligaste riksspelman. Med fiolen och sina samhällsbetraktelser reser han mellan våra nordligaste byar och ibland även till spanskspråkiga länder där han lyfter fram livet norr om polcirkeln, på spanska.  "De stora ögonblicken ryms i ett handbagage."

    starstarstarstarstar
  • 00:04:07

    Daniel Wikslund

    · Tankar för dagen

    Om nödvändigheten av jubel. Daniel Wikslund i Tjautjasjaur är Sveriges nordligaste riksspelman. Med fiolen och sina samhällsbetraktelser reser han mellan våra nordligaste byar och ibland även till spanskspråkiga länder där han lyfter fram livet norr om polcirkeln, på spanska.  "De stora ögonblicken ryms i ett handbagage."

    starstarstarstarstar
  • 00:04:07

    Daniel Wikslund

    · Tankar för dagen

    Om drömmar, höjder och känslan av att flyga. Daniel Wikslund i Tjautjasjaur är Sveriges nordligaste riksspelman. Med fiolen och sina samhällsbetraktelser reser han mellan våra nordligaste byar och ibland även till spanskspråkiga länder där han lyfter fram livet norr om polcirkeln, på spanska.  "De stora ögonblicken ryms i ett handbagage."

    starstarstarstarstar