Carina Holmberg Podcasts
-
Priset på mat har ökat rekordmycket i Sverige, hur gör andra länder för att hålla priserna nere? Följ med P4 världen till Norge, Frankrike och Zimbabwe där prisutvecklingen skiljer sig från den svenska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På bara ett år har matpriserna ökat med 20% i Sverige vilket är den största ökningen sedan 50-talet. Mycket beror på kriget i Ukraina och de höga elpriserna vilket gör att prisökningarna påverkar många länder. Men om vi jämför den svenska utvecklingen med våra grannländer så är det ändå skillnad. De svenska priserna har ökat mest i Norden. I P4 Världen ska vi ta en titt på vad ett par andra länder har gjort för att hålla priserna nere.
I Norge pågår ett priskrig mellan matbutikerna där handlarna pressas att hålla priserna nere för att locka kunder. Vår Norgekorrespondent Carina Holmberg berättar hur den norska Kiwi-effekten som ser ut att påverka den norska inflationen.
Pristak i FrankrikeFör att lindra prisökningarna för franska matkunder så har matkedjor ingått en överenskommelse med regeringen om att sänka priset till vad man kallar lägsta möjliga nivå på ett antal varor fram till i sommar. Hör frilansjournalist Johan Tollgerdt berätta om den franska frustrationen över höjda priser och att vakter allt oftare kollar kunders väskor så att matvaror inte stjäls.
I Zimbabwe slås det matprisrekord. Där har matpriserna stigit med 285% vilket gör det omöjligt för många att handla mat. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg förklarar varför maten har blivit så dyr och hur fattiga människor kämpar för att klara sig.
I takt med att maten blir dyrare, speciellt grönsaker och frukt, så finns det en risk att näringshalten på våra tallrikar minskar. Dietist Sofia Antonsson ger tips om hur vi kan äta billigt utan att tumma på näringen.
-
Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa – alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön.
Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.
Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Christer Tjernell -
Utrikeskrönikan 20 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Göteborg fredag,
”En balt, är en balt, är en balt”, säger den före detta estniske politikern jag möter över en kaffe i Göteborg. Det är med emfas och en undertryckt ilska han beskriver känslan av hur människor och de tre baltiska länderna buntas ihop och ses som någon slags grå oklar enhet. Ibland också som några mindre vetande individer, som inte tas på allvar, bara för att ursprunget är en liten nation. Både i media, av politiker, och av folk i allmänhet.Handen på hjärtat – bara en sådan enkel fråga som vilken huvudstad tillhör vilket av de baltiska länderna, hur säker är du på svaret? Irritationen jag möter på caféet i Göteborg handlar ju om det där självklara, att vilja bli sedd och respekterad för den man är, istället för hopbuntad och generaliserad.
Visst finns det många likheter och stor samhörighet mellan de tre länderna på andra sidan Östersjön, men de är också i allra högsta grad tre självständiga, frispråkiga länder med egna intressen. Kulturellt beskrivs Estland ha starka kopplingar till Norden. Med glimten i ögat sägs Estland tillhöra jul-länderna, där högtiden jul heter joulu på finska och jöulud på estniska. På litauiska och lettiska heter jul något helt annat.
Litauen beskrivs kulturellt ligga närmare Centraleuropa och de flesta är katoliker, medan det är den lutherska kyrkan som dominerar i Estland. Men språket är där det finns stora skillnader. Litauiska och lettiska räknas som baltiska språk. Där är likheten ungefär som mellan svenska och isländska.
Estniska tillhör däremot ,liksom finskan, den uraliska språkfamiljen, som inte har några som helst likheter med varken lettiska eller litauiska.
Men visst finns det också likheter och samhörighet. Inte minst i den närliggande historien av sovjetisk ockupation, där länderna fick tillbaka sin självständighet efter Sovjetunionen fall, och där alla tre länderna snabbt sökte sig till både Nato och EU.Efter Rysslands invasion av Ukraina har vi sett ett högljutt, modigt och kraftfullt motstånd mot Ryssland från de tre baltiska länderna. Där Estland, Lettland och Litauen på olika sätt drivit på EU och övriga västländer för kraftiga sanktioner och ökat stöd till Ukraina. Där i finns en stark gemensam nämnare och en känsla av att det handlar om en kamp för att bevara sin egen självständighet och demokrati.
Så var det ju det där med huvudstäderna. Jag bjuder på facit och vi börjar norrifrån:
- Estlands huvudstad heter Tallinn
- Riga ligger i Lettland
- Och Vilnius i Litauen.Carina Holmberg, Nordenkorrespondent
[email protected] -
Enligt uppgifter har ett tidigare befäl ur Wagnergruppen sökt asyl i Norge. Mannen greps av norsk gränspolis natten till fredag efter att ha flytt över gränsen från Ryssland. Han säger sig vara beredd att vittna mot Wagnergruppens chef och finansiär Jevgenij Prigozjin hör om vad vi vet just nu.
Medverkande: Carina Holmberg, Sveriges Radios Norgekorrespondent och Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Programledare: Mikael Kulle
Producent: Maria Hansson
Sändes i P1 Morgon 16 januari 2023.
-
Hur står det till med personkemin mellan höjdarna i Bryssel? Vad kommer hända med alla vapen som skickas till Ukraina? Och varför pratar vi aldrig om Island? Europapodden svarar på era frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför envisas Storbritanniens premiärministrar med att stå bakom ett podium mitt ute i gatan och hålla tal? Kan Europas Förenta Stater bli en realitet i framtiden? Och har frukostutbudet i EU-byggnaderna förändrats efter Brexit? I årets första avsnitt svarar Europapodden på frågor från er lyssnare.
Medverkande: Claes Aronsson, Caroline Salzinger, Susanne Palme och Carina Holmberg.
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Rasmus Allansson -
Utrikeskrönika 21 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Göteborg onsdag.
Det talas alltför sällan om Island i radio.
Som Islandskorrespondent får jag emellanåt höra den synpunkten.
Det lilla landet, faller lätt i medieskugga, när alla blickar riktas mot kriget i Ukraina följt av energikris, hög inflation och andra bekymmer i Europa.
Men det betyder inte att det inte händer viktiga och intressanta saker i den lilla nationen.
Island ligger strategiskt i norra Atlanten, precis söder om norra polcirkeln, landet är medlem i Nato, en viktig del i det nordiska samarbetet och förtjänar en plats i nyhetsflödet.
Så nu kommer ett litet försök till bot och bättring.
Det är superspännande!
För första gången i Islands historia väcktes i december ett åtal gällande förberedelse till terrorbrott mot två män hemmahörande på Island. Männen hade enligt åtalet tillgång till en stor mängd vapen och ammunition när de greps och har också gjort sökningar på sprängladdningar. Själva åtalet talar inte om vad det misstänkta terrorbrottet var riktat mot men i samband med att männen greps bekräftade ledamöter i det isländska alltinget att fanns som utpekade mål.
Reykjavik har under hösten skakats av uppmärksammade gänguppgörelser som sägs handla om narkotikaförsäljning. Flera personer blev knivskurna mitt bland festglada människor på ett uteställe i Reykjavik och rökbomber har kastats in både mot en bar och en bostadslägenhet. En helt ny dimension av kriminalitet som inte setts på Island förut.
Politisk kämpar regeringen för att hålla ihop. Trepartikoalitionen spänner över hela den politiska skalan från grön vänster till självständighetspartiet på högerkanten.
Och i våras blev det riktigt knepigt när utförsäljningen av statliga Islandibanki skakades av anklagelser om oegentligheter som ledde till stora demonstrationer i protest mot finansministern Bjarne Benediktsson i självständighetspartiet medan statsminister Katrin Jakobsdottir i grön vänster fick hård intern kritik för att stå bakom försäljningen.Många frågar sig om regeringen kommer klara att hålla ihop mandatperioden ut.
Men turisterna har i alla fall återvänt till Island efter pandemin. Turismen är en av Islands huvudnäringar har stor betydelse för ekonomin.
Men förra årets turistmagnet, vulkanen i Geldingadalur har slocknat, men det betyder inte att det slutat mullra, pysa och vibrera på Island på flera olika sätt.
Island är vackert, spännande och intressant.
Det hoppas jag kunna berätta väldigt mycket mer om nästa år.
Carina Holmberg, Islandskorrespondent
[email protected] -
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Den artificiella intelligensen ChatGPT kan skriva trovärdig akademisk text. Det måste universitet och högskolor nu ta höjd för när de examinerar studenter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den nyligen släppta ChatGPT kan konversera, skriva dikter och även ta fram kortare akademiska texter. Den kan därför användas som fusk inom skola och högskola, vilket ställer nya krav på examinationsformerna.
Medverkande: Fredrik Ahlgren, forskare vid Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Linnéuniversitetet, och Carina Holmberg, lektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Utrikeskrönika 21 november 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helsingfors, måndag.
Det är dålig stämning i den finska regeringen och det förklaras med en tidig, hastigt stigande valfeber grundad i dåliga opinionssiffror hos särskilt ett av regeringspartierna.
Det finska riksdagsvalet är först i april nästa år och för en utomstående betraktare känns det onekligen tidigt för såpass hög temperatur inom politiken redan nu.
Men oj, oj , oj suckar de finländska kollegorna jag sitter bredvid på pressläktaren i riksdagen när vi lyssnar på debatterna. Tonläget har förändrats och behovet av att markera det egna partiets politik märks tydligt.
Och när regeringen Marin presenterar valperiodens sista lagpaket för riksdagen, ja, då är det många förslag som blir kvar i byrålådan, för husfridens skull som Svenska Yle uttrycker det.
Det blir ingen exitskatt för att täppa till kryphål för skatteplanering utomlands , inga förändringar i arbetslöshetsersättningen eller några lättnader i studielånen för dem som flyttar till glesbygden. Allt för sammanhållningens skull.
Men en av de allra svåraste knutarna, en riktig surdeg som knådats i över 10 år i Finland, tar regeringen Marin strid om.
Det handlar om förslaget om ny Sametingslag som läggs fram till riksdagen trots att regeringen inbördes är oense.
Nu står hoppet till oppositionen att den röstas igenom.
Vilka är det då som står i de olika ringhörnorna i regeringsbråket?
Ja, det är Centerpartiet som pekas ut som bråkstaken.
Politiska journalister och statsvetare förklarar situationen med rekordlåga opinionssiffror för Centerpartiet som gör det nödvändigt för partiet att skilja ut sig och markera handlingskraft mot sina väljare.
Och det spekuleras i om det kommer gå så långt att partiet till och med väljer att lämna regeringssamarbetet före valet.
För Sanna Marin, socialdemokrat och statsminister, vore det ett bakslag. Att hålla ihop regeringen hela vägen, beskrivs som ett prestigeprojekt för henne.
För centerns del har det nya fräna tonläget inte gjort någon skillnad när det gäller väljarsympatier. Opinionssiffrorna är fortsatt rekordlåga.Skillnaden hittills är som sagt dålig stämning och det märks i relationen mellan statsminister Sanna Marin och Centerns partiledare Annika Sarikko.
Kroppsspråket visar tydligt att tonen är mindre hjärtlig dom emellan.
Oavsett, vad de olika tvistepunkterna landar, det bådar spännande valtider i Finland.
Drygt fyra månader kvar till valet och uppfriskande hög temperatur redan nu.Carina Holmberg, Helsingfors
[email protected] -
Sen kriget bröt ut har Norge tjänat hundratals miljarder extra på sin gas och olja. Pengarna går rakt in i den världsunika oljefonden, som sparas för framtiden. Men kritiker hävdar att man borde vara mer solidarisk med krigsdrabbade Ukraina och energikrisens Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Röster och medverkande i programmet
Erica Dalstø, chefsstrateg, SEB Norge
Karin Thorburn, professor i finansiell ekonomi, Norges Handelshögskola Bergen
Carina Holmberg, Norgekorrespondent
Elin Akinci, energianalytiker ELS Analysis
Jens Stoltenberg, tidigare statsminister, Norge
Trygve Slagsvold Vedum, finansminister, Norge
Mateusz Moraviecki, premiärminister, Polen
Ursula von der Leyen, ordförande EU-kommissionen
Jonas Gahr Støre, statsminister Norge
Erna Solberg, tidigare statsminister, Norge
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Christer Tjernell
[email protected] -
Efter den djupa splittringen under pandemin har det nordiska äktenskapet återhämtat sig. Hör om hur Nato, säkerheten i Östersjön och energikrisen återigen fått kärleken att spira.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gränserna stängdes och det nordiska samarbetet kollapsade under coronapandemin. Splittringen blev en påminnelse om att grannsämjan inte kan tas för given. Men idag är spelplanen en annan och nytändningen i den nordiska relationen är ett faktum. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och det nya säkerhetspolitiska läget har på nytt fört de nordiska länderna närmre varandra. Men frågan vad som händer om energikrisen förvärras ytterligare. Hör även om Finlands försäkran om gå hand i hand med Sverige genom Nato-processen. Hur starkt är löftet i ljuset av Turkiets president Erdogans försök att så split mellan Sverige och Finland?
Minkslakten hann ifatt Mette Frederiksen – nyval utlystMinkskandalen ledde till allvarlig kritik mot den danska regeringen och statsminister Mette Frederiksen. Nu har hon utlyst nyval som hålls den första november. Hör om hur spelplanen ser ut och vad som krävs för ett maktskifte.
Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Norge. Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Fabian Begnert -
Matpriserna har ökat dramatiskt, fisk och mjölkprodukter framför allt. Orsakerna är flera, både kriget i Ukraina och klimatförändringar spelar in.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad leder de ökade priserna till, och hur hanteras de i olika länder? Finns det till och med saker som har blivit bättre, för att människor fått upp ögonen för att maten är värdeful?
Det pratar vi om i P4 Världen med Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, som berättar om försörjningsläget i Afrika, där svält hotar på grund av kriget i Ukraina, och om varningsmärkning mot sjukdomar i spåren av dåliga matvanor i Latinamerika.
Vi hör också Peder Gustavsson i Bangkok om att K-pop nu följs av K-food, och Carina Holmberg om sockerskatten i Norge. Daniela Marquardt, utsänd i Tyskland, berättar om hur omdaningen av livsmedelsproduktionen i mer klimatvänlig riktning försvåras av Ukrainakriget.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Luise Steinberger
Tekniker: Behzad Mehrnoosh
-
Ukrainas framgångar i kriget mot Ryssland har skakat om den ryska ledningen. Nu skickar Putin ytterligare 300 000 soldater till kriget i Ukraina samtidigt som missnöjet med honom växer på hemmaplan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I P4 Världen pratar vi om hur Putin hanterar krigets nya fas och vilka konsekvenser mobiliseringen kommer att få.
Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berättar om de protester som brutit ut sedan Putin beordrat att kalla in 300 000 män. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi förklarar vilken effekt Putins kraftansträngning kommer att få. Putin kommer att fiska efter värnpliktiga brett utanför Moskva, män som helt enkelt kommer att bli kanonmat, säger Joakim Paasikivi.
Det utdragna kriget gör även att Kina som tidigare ställt sig passiv till Putins invasion börjar tappa tålamodet med Rysslands ledare. Vi hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur Kina nu distanserar sig från kriget.
Efter Putins besked om mobilisering så försöker tusentals ryssar att lämna landet. Carina Holmberg som bevakar Finland berättar om det tryck som nu ställs på den finsk-ryska gränsen när ryssar vill ta sig till Finland. Därefter beger vi oss till Italien och vår Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij. Hittills så har ju länderna i Europa haft en hyfsat enad front mot Ryssland men höga gaspriser, och också kanske nya regeringar, skulle kunna orsaka sprickor i den där enigheten. Ett land där det finns en del sympatier med Ryssland är Italien där det också hålls val i morgon.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Brady Juvier
-
Det som kallas trivseleldning brukar regleras till max två gånger per vecka. Varför har vi den praxisen och vad säger egentligen lagen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dag kom det nya siffror från Norges statistiska centralbyrå SSB som visar att det landets handelsöverskott har ökat till rekordnivåer. Norge har ju ökat exporten av naturgas till länder som vill minska beroendet av rysk gas. Samtidigt är landet på väg in i en lågkonjunktur så frågan är hur intäkterna från naturgasen ska användas? Det ska vi prata om med Sveriges Radios Norgekorrespondent Carina Holmberg.
Valdeltagandet i årets riksdagsval är ungefär tre procentenheter lägre än i valet 2018. Och det här är ett trendbrott eftersom valdeltagandet ökat lite grand varje år sedan 2002.
Vad beror minskningen på? Vilka konsekvenser skulle det kunna få för demokratin om valdeltagandet fortsätter att minska? Med oss har vi Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.I tisdags pratade vi om att elda effektivt. Idag tar vi upp de juridiska aspekterna att elda med ved inomhus. Varför uppstår det konflikter mellan grannar som har olika inställning till hur mycket man har rätt att elda och vad säger egentligen lagen, det frågar vi rådmannen Malin Wik.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Amanda Rydman -
Företag går på knäna och hushåll får inte pengarna att räcka till elräkningen. Hör om elpriser och elbrist och om vad andra länder i Europa gör för att få sina medborgare att minska elkonsumtionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kampanjen Snäppet svalare uppmuntrar alla finländare att spara energi. Korrespondent Carina Holmberg berättar hur man i Finland reagerar på uppmaningen att sänka temperaturen i bastun. I Marie Nilsson Boijs Spanien vill premiärministern Pedro Sanchez att man kastar slipsen och höjer temperaturen i luftkonditioneringen. Vi hör även Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent, om hur Serbien varit nära att gå i konkurs på grund av de höga elpriserna.
Runtom i Europa görs olika initiativ för att minska elförbrukningen. I P4 Världen går vi igenom vad andra länder gör för att minska den elbrist som drivit upp priserna. Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet anser att Sveriges ledare måste göra en kraftsamling, som under pandemin. -Vi måste släcka lamporna, frosta av frysen, torka kläderna ute, tvätta i lägre temperatur, sluta torktumla, dra ur laddaren. En kampanj behövs för att hjälpa oss att göra rätt, säger Lousie Ödlund.
Vi hör även Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berätta hur ett minskat elanvändande kan påverka klimatet.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Tim Kellerman
- Show more
